Musikers och komponisters synpunkter på arrangörer

Transkript

1 Musikers och komponisters synpunkter på arrangörer

2

3

4 Konstnärsnämnden ISBN Dnr.: KN 2013/504 Ansvarig utgivare: Gunilla Kindstrand Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, Stockholm Tel: Fax: E-post: Hemsida: Grafisk formgivning: Mu ab Tryck: Elanders Sverige AB, Mölnlycke Konstnärsnämnden 2013

5 Musikers och komponisters synpunkter på arrangörer Sammanställning av en enkätundersökning 2012 Juni 2013

6

7 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte Metod och underlag Vilka har besvarat enkäten? Löneinkomst eller inkomst av näringsverksamhet Anslutning till STIM och SAMI Internationellt arbete Antal spelningar Gager Bokning Musiker och musiker/komponisters erfarenheter från olika typer av spelställen Avtal Kommentarer om gager och andra ersättningar Utbetalningar Arrangörens marknadsföring Teknisk utrustning och personal Om lokalen Publikkontakt och publikstorlek Allmänna synpunkter på arrangörerna Konserthus/kulturhus Klubbscenens arrangörer Festivalarrangören Kyrka/församlingshem som musikarrangör Arrangörer i föreningslokal/bygdegård/folkets hus Musikarrangörer i restaurang eller bar Musikers råd till arrangörerna Allmänt Bokning Avtal Information inför en spelning Bemötande Marknadsföring och publikarbete Arrangörens konstnärliga och kulturpolitiska ansvar Arrangörsstöd Organisation Komponisternas synpunkter på uppdragsgivare och arrangörer samt önskemål om statliga satsningar Kommentarer om avtalen för komponister Önskemål om statliga insatser för komponister Konstnärsnämndens kommentar...57

8

9 1 Sammanfattning I samband med Konstnärsnämndens och Statens kulturråds regeringsuppdrag 2012 att kartlägga arrangörsverksamheten inom musikområdet genomförde Konstnärsnämnden en enkätundersökning, där musiker och komponister fick svara på frågor om arrangörerna. En sammanfattning av resultaten finns i den rapport som lämnades till regeringen den 1 mars Eftersom underlaget var omfattande och svarsfrekvensen god, beslöt Konstnärsnämnden att göra en separat rapport som förutom den statistiska redovisningen innehåller många kommentarer från musiker och komponister. Enkätfrågorna handlade dels om vilka erfarenheter musikerna hade från olika arrangörer/spelställen, dels om komponisternas arbetsmarknad och önskemål om statliga insatser. En tredjedel av musikerna hade vanligtvis en ersättning på kr eller mer per konsert/ spelning och lika många låg i spannet kr. I kommentarerna ges många exempel på att gagenivån legat stilla eller t.o.m. gått ned sedan tidigare årtionden och också kan variera stort mellan samma typ av konsertlokal. Skriftliga, undertecknade avtal förekommer enbart i drygt hälften av fallen vid kontraktering av konserthus/kulturhus och festivaler. I övrigt har mejl blivit en allt vanligare form för överenskommelse. Reseersättning är den vanligaste formen av specificerad ersättning förutom gaget. Att få logi eller ersättning för logi varierar kraftigt mellan olika arrangörer. Traktamente blir överlag allt mer sällsynt. I stället visar kommentarerna att det blivit vanligare med ett allt-i-ett-pris. Utbetalningar sker till % mot faktura utom för restaurang/bar, där utbetalningen nästan lika ofta sker direkt i handen vid speltillfället. Att genomföra gratisspelningar tillhör inte vanligheterna utan kan göras någon enstaka gång. 11 % har gjort det sex gånger eller mer under ett år. Anledningen kan vara möjligheten att få visa upp sig inför en publik, t.ex. vid lansering av nytt material. 1/5 av musikerna har erfarenhet av att spela och få betalt mot del av entréintäkterna, dvs. har spelat på dörren sex gånger eller mer under ett år. Statistiken ger generellt en betydligt positivare bild än kommentarerna, som ofta är drastiskt formulerade och beskriver vad som inte fungerar. Det beror också på att i frågor om lokaler, marknadsföring och utrustning ställs frågan negativt dvs., Om det inte var bra, vad saknade du? En läsanvisning är således att fästa större uppmärksamhet på det statistiska resultatet och se kommentarerna som förslag till förbättringar (av något som generellt sett ändå fungerar bra). Generellt är det kategorin restaurang/bar som fungerar sämst som spelställe i många avseenden beträffande marknadsföring, information till artisterna, logeutrymmen, teknik etc.; inte helt oväntat, eftersom konserten inte är restaurangens huvudspår. I rapporten finns många kloka och kreativa förslag om checklistor och minimigager, som riktas mot flera olika arrangörer men framför allt mot arrangörer i restaurang/bar. Artisterna har oftast förståelse för att det saknas utrustning och professionella förutsättningar i föreningar och mindre klubbar, och att det uppvägs av ett engagemang och positivt bemötande. Men i artisternas önskelista står arrangörsutbildning med en god portion marknadsföring, producentutbildning, större kulturpolitiskt ansvar bland arrangörer med offentligt stöd, bättre nationell och regional organisation av turnéslingor m.m., mer stöd till musiker och arrangörer. En del av enkäten vände sig till komponister. I den här undersökningen har det fria kulturlivet blivit ännu viktigare som beställare av kompositioner än vid den undersökning som gjordes av Konstnärsnämnden då SVT/SR, Länsmusiken, kyrkor och orkesterinstitutioner spelade en större roll. Av kommentarerna framgår att även komponisterna ofta får en klumpsumma där allt ska ingå; förhandlad komponistersättning står för nästan hälften av svaren. Traktamente förekommer i liten utsträckning för såväl musiker som komponister. Till sist ställdes frågan till komponisterna om vilka statliga insatser som de skulle önska sig. Mer pengar till det fria musiklivet är det komprimerade svaret och innefattar konstnärsstöd på olika sätt. De bidragsgivande myndigheterna Konstnärsnämnden, Kulturrådet och Musikverket får i huvudsak beröm för sin verksamhet, flera komponister vill att deras 1 Komponisterna i Sverige, Konstnärsnämnden

10 budgetar ska ökas. Förutom arbetsstipendier, som ger tid för att skriva, efterfrågas snabba pengar för att komma igång med vissa projekt eller enkel stödform för att bekosta resor och konserter i utlandet. Ökade resurser för beställningar inom skilda genrer, fler beställningar och högre ersättning för beställningsverk är ett vanligt förekommande önskemål. Beställarorganisationen Rikskonserter har lagts ner och Sveriges Radio har mist sin roll som beställare utan att de ersatts av andra beställare av smal musik. Ett genomarbetat försvar av upphovsrätten med hänsyn till spridningen på internet är ännu ett önskemål, liksom förändringar i skattelagstiftningen såsom högre grundavdrag och högre nivå för skattefri reseersättning. Musikers arbetsmarknad består oftast av flera korta uppdrag, och ett önskemål är att arbetsförmedlingens regler för deltidsarbete ska förenklas. I frågan om jämställdhet inom musiklivet anser många musiker och komponister att det offentliga har möjlighet att påverka genom att särskilt stödja arrangörer, beställare av musik, musikinstitutioner och orkestrar som arbetar för en jämställd repertoar. 8

11 2 Bakgrund och syfte Konstnärsnämnden och Statens kulturråd har under 2012 haft regeringens uppdrag att kartlägga och analysera arrangörsverksamheten inom musikområdet. Uppdraget genomfördes i samråd med den nya myndigheten Statens musikverk. Analysen skulle bl.a. omfatta uppnådda resultat inom det statliga området och bedömningar om hur det nuvarande statliga stödet inom befintliga budgetramar och utifrån de kulturpolitiska målen kan vidareutvecklas för att öka tillgången av musik av hög kvalitet och för att bättre svara mot behoven inom musiklivet. 2 Kartläggningen lämnades till regeringen den 1 mars I rapporten framgår det att arrangörerna årligen producerar drygt femtusen konserter för en publik på över en miljon. Dessa tal utgör en kort men kärnfull beskrivning av vad ungefär 330 arrangörer inom musikområdet åstadkom under 2011 med hjälp av statligt och kommunalt stöd. Många av dem arbetar ideellt och finns på små orter, där kulturutbudet annars är begränsat. I den rapport som lämnades till regeringen finns en beskrivning av hur stödet utvecklats, hur arrangörerna arbetar och vad deras verksamhet betyder för musiklivet lokalt och nationellt. I rapporten presenteras också ett antal slutsatser och förslag till utveckling av stödet inom området. I samband med kartläggningen genomförde Konstnärsnämnden en enkätundersökning riktad till musiker och komponister för att ta del av deras synpunkter och erfarenheter av musikarrangörerna. Det är resultatet av detta som rapporten handlar om. 2 Konstnärsnämndens och Kulturrådets regleringsbrev för budgetåret

12

13 3 Metod och underlag Under oktober 2012 sammanställde Konstnärsnämnden en enkät, som blev mycket omfattande och som gav respondenterna många möjligheter att kommentera svaren i fritext. Den första delen av enkäten var gemensam för alla respondenter. Därefter följde frågor om de arrangörer man angett sig ha erfarenhet från. De var indelade efter spelställen: Konserthus/kulturhus, Klubbscen, Festival, Kyrka/församlingshem, Föreningslokal/bygdegård/ Folkets hus, Restaurang/bar samt Övrigt. Den tredje delen av enkäten besvarades av dem som uppgavs vara komponister. Enkäten sändes via mejl ut till de musikkonstnärer som sökt stöd hos Konstnärsnämnden under hösten 2011 hösten Den skickades till alla oavsett om de erhållit stöd eller ej. 3 Svarade gjorde 679 personer, vilket innebär en svarsfrekvens på 63 %. Det ordinarie utskicket gjordes den sista oktober Påminnelse 1 skickades ut en vecka senare och påminnelse 2 efter ytterligare en vecka. Enkäten var öppen till och med den 27 november. Konstnärsnämnden gjorde en preliminär sammanställning av resultatet som kunde användas i Musikarrangörsutredningen, ett regeringsuppdrag tillsammans med Kulturrådet. Materialet var dock så omfattande och intressant att Konstnärsnämnden beslöt att göra en större rapport som skulle ge bättre rättvisa åt de synpunkter som samlats in. Många musiker och komponister har lagt ned mycket tid på att besvara enkäten. I januari anlitade nämnden Klas Gustafson, musikskribent och författare, för att bearbeta materialet och ge en rättvisande bild av vad konstnärerna förmedlat genom citat och sammanfattningar. Den oredigerade rapporten var närmare 800 sidor lång med diagram, statistik och kommentarer. Citaten har fått språkliga korrigeringar där så behövts för att underlätta läsningen. Några utförliga och intressanta kommentarer har uteslutits därför att de beskriver alltför udda erfarenheter. Efter Gustafsons bearbetning har nämnden sammanställt rapporten som framför allt vill ge röst åt de många musiker och komponister som lämnat sitt bidrag. 3 Av dessa var tolv inte kontaktbara. 11

14

15 4 Vilka har besvarat enkäten? Enkäten ställdes till de som sökt stöd hos Konstnärsnämnden det senaste året. Den besvarades av 679 personer, dvs. en svarsfrekvens på 63 %. Av de som besvarade enkäten var 36 % kvinnor och 64 % män, vilket ungefär motsvarar fördelningen mellan kvinnor och män som söker stöd av Konstnärsnämnden under ett år inom musikområdet. Åldersmässigt fördelar sig de svarande på följande sätt: 39 % är i åldern år, och det är också den åldersgrupp som haft flest ansökningar hos Konstnärsnämnden under den aktuella perioden. Tabell 1. Respondenternas ålder Procent Antal < 30 år 11 % år 39 % år 26 % år 17 % år 6 % år < 2 % 12 Svarande 677 Inget svar 2 Över hälften av de svarande musikerna/komponisterna är bosatta i Stockholms län, följt av Västra Götaland (19 %) och Skåne (12 %). Tabell 2. Andel respondenter från respektive län/land Län Andel Stockholm 55,1 % Västra Götaland 18,9 % Skåne 12,2 % Gävleborg 1,5 % Dalarna 1,3 % Södermanland 1,2 % Östergötland 1,2 % Norrbotten 0,9 % Örebro 0,9 % Gotland 0,7 % Jämtland 0,7 % Uppsala 0,7 % Halland 0,6 % Värmland 0,6 % Kronoberg 0,4 % Västerbotten 0,4 % Västernorrland 0,4 % Västmanland 0,4 % Jönköping 0,3 % Kalmar 0,3 % Blekinge 0,1 % Danmark 0,4 % Tyskland 0,4 % Storbritannien 0,1 % 13

16 På frågan Hur skulle du beskriva dig själv som yrkesverksam med avseende på hur mycket tid du lägger ner på musiken? svarade 89 % att de arbetar minst halvtid som musiker. Tabell 3. Andel yrkesverksamma på heltid/deltid etc. Procent Antal Heltid 73,3 % 497 Halvtid 15,3 % 104 Deltid 9,3 % 63 Fritidssyssla/amatör 1,5 % 10 Ej svar 0,6 % 5 Svarande 679 På frågan vilket som var deras huvudsakliga musikuttryck, visade det sig att de flesta stilar är representerade. 25 % är verksamma inom konstmusik, 18 % har jazz respektive pop/ rock som huvudsaklig genre och 12 % representerar folk- och världsmusik. 69 % uppger att de är såväl komponist som musiker. 10 % anger att de är enbart komponist och 21 % att de är enbart musiker. Tabell 4. Andel komponister och/eller musiker Procent Antal Komponist 10,1 % 68 Musiker 20,7 % 139 Både komponist och musiker 69,2 % 465 Svarande 672 Inget svar 7 Diagram 1. Vilket är ditt huvudsakliga musikaliska uttryck? 0,0 % 5,0 % 10,0 % 15,0 % 20,0 % 25,0 % 30,0 % Pop 13,2 % Rock 4,7 % Jazz 18,0 % Folkmusik Världsmusik 6,7 % 5,2 % Konstmusik 24,9 % Vokal Teater- och filmmusik Elektronisk Blues 4,6 % 3,8 % 5,2 % 0,3 % Övrigt 13,5 % De som uppgav att de var enbart komponister, 68 stycken, fick inga frågor om bokningar och spelningar (från avsnitt 6), utan gick i enkäten direkt till frågorna i avsnitt 8 Komponisterna. Komponisterna har dock även besvarat återstående frågor i detta kapitel (avsnitt ) utan att särskiljas från övriga respondenter. 14

17 4.1 Löneinkomst eller inkomst av näringsverksamhet Av 665 musiker och komponister hade 22 % A-skattsedel (löntagare) och 30 % hade F-skattsedel (egen näringsverksamhet). Den vanligaste formen var F/A-skattsedel, som knappt hälften använde sig av (dvs. såväl näringsverksamhet i enskild firma eller annan form såväl som löntagare). Tabell 5. Typ av skattsedel Procent Antal A-skatt 21,7 % 144 F-skatt 30,1 % 200 F/A-skatt 48,3 % 321 Svarande 665 Inget svar % driver verksamheten i enskild firma och 8 % i aktiebolag. Förhållandena överensstämmer med det som redovisas i Konstnärsnämndens tidigare rapport Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmöjligheter, I den undersökning som rapporten 2011 baserades på var dock andelen handels- och kommanditbolag högre, och andelen var också högre inom musikområdet i jämförelse med andra konstområden. Diagram 2. Driver du din nuvarande konstnärliga verksamhet i företags- eller föreningsform? 0,0 % 10,0 % 20,0 % 30,0 % 40,0 % 50,0 % 60,0 % 70,0 % Nej 19,9 % Ja, i enskild firma 62,6 % Ja, i aktiebolag Ja, i handelsbolag Ja, i ideell förening Ja, i ekonomisk förening Ja, i kommanditbolag 8,3 % 4,0 % 2,4 % 2,4 % 0,4 % 4.2 Anslutning till STIM och SAMI Anslutningen till STIM (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) respektive SAMI (Svenska artisters och musikers intresseorganisation) är stor bland de tillfrågade. 90 % av respondenterna är anslutna till STIM och 74 % är anslutna till SAMI eller motsvarande organisation. 4.3 Internationellt arbete 10 % av respondenterna arbetar mest internationellt, 31 % arbetar lika mycket nationellt som internationellt och 59 % arbetar mest nationellt. Stöd för internationellt kulturutbyte har stor betydelse för att kunna arbeta internationellt. En kommentar löd: I mitt fall, för att kunna betala resan och i många fall logi och traktamente, måste jag söka olika bidrag för att kunna förhandla med arrangörer i utom- 4 Sid 27 i rapporten Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster. I den tabellen redovisas endast olika typer av företagsformer, vilket gör procentandelarna högre. De konstnärer som inte har företag är inte redovisade i tabellen. 52 % av musikerna i den enkäten besvarade frågan om företagande. 15

18 lands. Om man inte är känd, blir det alldeles för dyrt för dem att betala alla utgifter som resa, boende, mat och lön. Darför jobbar jag på det sättet annars är det omöjligt att konsertera utomlands. 4.4 Antal spelningar Av de musiker som deltar i enkäten har hälften haft fler än 30 spelningar under året, 1/3 har haft fler än 50 framträdanden. Diagram 3. Antal liveframträdanden under det senaste året 0,0 % 5,0 % 10,0 % 15,0 % 20,0 % 25,0 % 30,0 % 35,0 % Ingen spelning 2,3 % 1 5 spelningar 9,4 % 6 15 spelningar spelningar spelningar 16,4 % 21,6 % 20,9 % Fler än 50 spelningar 29,4 % 35 % hade inte genomfört några gratisspelningar under året. 53 % hade spelat gratis 1 5 gånger, 11 % hade spelat gratis mer än 5 gånger. Av kommentarerna framgår att man ibland kan välja att spela utan ersättning för att synas, och att det i sin tur kan generera betalda jobb i framtiden. Diagram 4. Hur många av totalt antal spelningar har varit utan ersättning? 0,0 % 5,0 % 10,0 % 15,0 % 20,0 % 25,0 % 30,0 % 35,0 % 40,0 % 0 st 34,8 % 1 st 2 st 3 st 4 st 5 st 6 15 st st Fler än 30 12,7 % 14,6 % 8,2 % 5,3 % 12,3 % 9,6 % 1,4 % 1,0 % Uttrycket spela på dörren innebär en överenskommelse med arrangören om att i stället för ett fastställt gage få ta del av entréintäkterna, hela eller vanligen delar av dessa. 36 % hade inte haft några spelningar på dörren. 45 % har spelat på dörren 1 5 gånger under året och 19 % har gjort det mer än 5 gånger. Att spela på dörren har traditionellt varit ett sätt för arrangör och musiker att dela på risk och förtjänst. Flera musiker konstaterar att modellen urholkas. Arrangörens beräkningar av break even, den punkt då intäkterna ska börja fördelas, höjs ständigt. Gage utgår inte alltid, ens när artisterna stått för publikarbetet och arrangören har en hög entréavgift: 16

19 Även om man fyller stället till brädden finns sällan utrymme för högre gager. Man känner sig som en belastning snarare än som en uppskattad tillgång eller medarbetare från övrig personal/ägare på ställen. Diagram 5. Hur många av totala antalet spelningar har varit spelningar på dörren? 0,0 % 5,0 % 10,0 % 15,0 % 20,0 % 25,0 % 30,0 % 35,0 % 40,0 % 0 st 36,0 % 1 st 2 st 12,6 % 11,2 % 3 st 4 st 5,4 % 4,3 % 5 st 6 15 st 11,4 % 15,7 % st Fler än 30 2,6 % 0,7 % På en fråga om de märkte någon förändring av efterfrågan på liveframträdanden under de senaste tre åren svarade hälften att det blivit svårare att få engagemang, 1/3 att det inte var någon skillnad och 1/5 att det blivit lättare. 4.5 Gager 69 % uppgav att de får kr eller mer i gage för en genomsnittlig spelning, 31 % att de får mindre än kr. 5 Diagram 6. Hur mycket gage får du för en genomsnittlig spelning? 0,0 % 5,0 % 10,0 % 15,0 % 20,0 % 25,0 % 30,0 % 35,0 % kr kr kr 2,2 % 3,8 % 7,5 % kr 17,8 % kr mer än kr 30,2 % 31,6 % Annat 6,9 % Kommentarer om ersättningar De allmänna kommentarerna om ersättningar befäster intrycket av stor variation, få nämner ens begreppet avtalsenliga gager. Kommentarerna innehåller förklaringar till de svar som givits på avsnittets kryssfrågor, men även flera konkreta exempel på stillastående och minskande gagenivåer: Det är intressant att ni överhuvudtaget har med belopp under 5 Se Musikerförbundets riksminitariff: 17

20 1 000 kronor i denna enkät. Det säger ganska mycket om vad det finns för generell uppfattning om hur man värdesätter musik i vårat samhälle. Eller som en musiker skriver: Ja, vad ska man säga, och vem ska man säga det till? En musiker uppger att för den arbetsinsats som 1993 gav kronor med A-skatt, erbjuder samma uppdragsgivare i dag kronor med F-skatt: en dryg halvering efter avdrag för egenavgifter. En musiker meddelar att 2013 års uppjusterade gage för en spelning på äldreboenden ligger på kronor. En klassisk konsert kan ge ett gage på kronor, medan samma musiker får hålla tillgodo med kronor på jazzklubben. En kväll på en klubb kan ge en musiker 450 kronor direkt i handen, en festivalspelning kronor på faktura. En musiker gör liknelsen med gungorna och karusellen: det man förlorar på det ena, får man ta igen på det andra. Det inofficiella minimigaget för en spelning ligger precis som på sjuttiotalet kring en tusenlapp efter skatt och sociala avgifter, utan justering för inflationen, konstaterar en svarande. Under några år som producent på länsmusiken hanterade denne person regelbundet klassiska artister som begärde allt mellan och kronor per person och spelning: Man kan konstatera att det är en rätt stor skillnad mellan musikgenrer! Möjligen verkar gräset grönare på andra sidan genregränsen: medan den ene musikern menar att man måste spela fin musik för att få betalt, klagar den andre över att det bara är popskval som betalar sig. Också inom konstmusik beskrivs gagenivåerna som extremt varierande. En solist kan ena veckan få 800 kronor efter skatt för en lunchkonsert på en musikhögskola (som inhyrd solist) och andra veckan fakturera kronor på ett konserthus eller i en kyrka. En barockmusiker förklarar sig helt nöjd med de gager kyrkorna erbjuder; problemet är att de stora helgerna inträffar för sällan: Det är bara för långt mellan jobben! Generellt är gage för konsert hos kammarmusikförening betydligt högre än i kyrka, som i sin tur är mycket högre än i skolan, skriver en musiker: Ett dagspris på före skatt och sociala avgifter kan mycket väl omfatta fyra skolkonserter och en aftonkonsert. En kammarkonsert kan å andra sidan, inklusive skatt och sociala avgifter, handla om kronor. Om det inte fanns bidrag till fria grupper, eller till arrangörerna som kan bekosta utgifterna, skulle det bli i stort sett omöjligt att tacka ja till många av de speltillfällen som erbjuds, skriver en musiker. Också en artist/grupp på internationell turné som spelar för utsålda hus med i publiken behöver turnéstöd för att gå runt: Den ekvationen är fortfarande svår för mig att acceptera, efter tio år av harvande. På klubbscenen har discjockeyn högre status och mer betalt än musikern som spelar live. I den ekonomiska hierarkin kommer arrangören först, sedan discjockeyn, ljudteknikern, musikern och sist artisten/låtskrivaren, heter det i en kommentar. I några kommentarer vidgas diskussionen till att också gälla politiska beslut om bristande sociala skyddsnät. I en kommentar noteras att Sverige har det lägsta skattefria reseavdraget i Norden: 18:50 kronor per mil täcker inte på långt när de faktiska kostnaderna för att ha och köra en bil, speciellt inte sedan enbart bensinen närmar sig denna summa! Är man musiker kör man mycket bil, det går inte att komma ifrån, och då blir denna låga nivå på reseersättningen faktiskt kännbar. En kommentar som uppenbarligen uttrycker flera musikers erfarenheter: Otroligt nog har lönenivåer för musiker sjunkit, med tanke på att levnadskostnader i allmänhet har höjts! Jag får samma betalt som för 35 år sen! Jag fattar inte att jag inte gett upp mitt frilanskulturarbetarliv. Men musik är mitt liv! 4.6 Bokning 80 % av konsertbokningarna sköts av musikerna själva, genom en bandledare eller bokningar via sin/gruppens hemsida. 20 % av bokningarna sköts genom bokningsservice, agent eller produktionsbolag helt eller delvis, men väldigt få gör det helt och hållet. Egna bokningar små intäkter. Agenturbokningar stora gager, sammanfattar en musiker. De mest sorglösa beskrivningarna av att bli bokad kommer mycket riktigt från dem som inte 18

21 gör jobbet själva: Blir ofta uppringd. Får oftast spelningar av artisterna själva eller en kapellmästare. Bokas via agent/bokningsbolag. Många önskar att någon annan tog hand om bokningarna; agenturer, bandledare, vänner eller kolleger. Det är egentligen omöjligt att klara av att boka själv, men jag har försökt få hjälp utan att lyckas. Konsertbokning är ett tidsödande jobb, som sällan ger utdelning för den enskilde musikern: Bokningar är ett heltidsjobb som tar tid från det kreativa arbetet. Att boka själv kan göra det svårare att få önskat gage: Av någon anledning hamnar man i underläge vid förhandling. En musiker efterlyser samarbete kring bokningar, men vet inte hur man skulle organisera det. En kollega beskriver just en sådan, fungerande modell: Vi är fyra konstnärer som anställt en producent som tar emot mycket av de passiva bokningarna. Detta drivs i en ekonomisk förening, och sedan fakturerar jag till enskild firma. Det skulle vara så fantastiskt skönt om det fanns fler agenter och bokare i Sverige som ville jobba med mindre genrer. Det tar otroligt mycket energi och tid från musiken att själv boka allt. En musiker som i perioder har skött hela eller delar av bokningen själv, skriver om hur betungande det blev: Som att ha flera heltidsarbeten samtidigt. Man är då musiker, komponist, kapellmästare, bokare (vilket innehåller flera olika delar, så som administration, pr, juridiska arbetsuppgifter, ekonomi med mera) och turnéledare. Det är sällan man kan ta ut extra betalt för de så kallade extra arbetsuppgifterna, och gagerna är ofta väldigt låga. I ett svar görs jämförelsen med en stor offentlig musikinstitution, där de heltidsanställda administratörerna är lika många som de halvtidsanställda orkestermusikerna: Det säger en del om bördan frilansmusiker bär på. Hur mycket arrangörsstöd ni än ger kommer vi ha samma sneda arbetsbelastning. I Konstnärsnämndens rapport Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster(2011), s 61, uppgav 45,3 % av konstnärerna inom musikområdet att de helt eller delvis hade professionell hjälp för administrationen av sin konstnärliga verksamhet. Frågan innefattade då även hjälp från revisor, hjälp med marknadsföring m.m. I jämförelse med konstnärer inom andra konstområden använde filmkonstnärer mer administrativ hjälp (59,1 %) samt bild- och formkonstnärer (51,5 %). Konstnärer inom områdena musikal, ord, dans och teater använde administrativ hjälp i något mindre utsträckning än inom musikområdet. Studien visade också att kvinnliga konstnärer inom alla konstområden (45,2 %) i mindre grad än manliga konstnärer (49,7 %) anlitade professionell hjälp till administrationen. I samma studie redovisas, s 49, hur stor del av den uppskattade arbetstiden som läggs på administrativt arbete. Inom musikområdet är medelvärdet 8,7 %. I jämförelse med andra konstområden är andelen den lägsta, en placering som delas med konstnärer inom ordområdet. Filmkonstnärer lägger ner mest tid, med ett medelvärde på 15,7 %, på administration. 19

22

23 5 Musiker och musiker/komponisters erfarenheter från olika typer av spelställen I detta och följande avsnitt redovisas svar från musiker eller musiker/komponister, totalt 604 personer. De har besvarat frågor om avtal, arrangörernas marknadsföring och information, lokalens beskaffenhet, tekniska utrustning och personal, publikupplevelse m.m. 6 De som angivit att de enbart arbetar som komponister har inte besvarat följande frågor, utan har besvarat de frågor som är underlag för avsnitt 8. Komponisterna. I följande tabell kan utläsas hur stort underlaget är för frågor om respektive spelställe. Tabell 6. Antal respondenter per typ av spelställe Procent Antal Konserthus/kulturhus 62,3 % 363 Klubbscen 50,3 % 293 Festival 56,8 % 331 Kyrka/församlingshem 41,3 % 241 Föreningslokal/bygdegård/Folkets hus 31,2 % 182 Restaurang/bar 30 % 175 Annat 17 % 99 Totalt antal svar Svarande individer 604 Antalet svar blir 1 684, medan antalet individer är 604. Det innebär att flera har lämnat svar för flera olika typer av spelställen; i snitt har varje person besvarat frågor för tre olika spelställen. 5.1 Avtal I enkäten ställdes frågor om vilken typ av överenskommelse som var vanligast för respektive spelställe/arrangör. Alternativen var skriftligt avtal med underskrift, överenskommelse via mejl eller muntligt. För konserthus/kulturhus och för festivaler var skriftliga avtal vanligast, 56 % respektive 57 %. Via mejl var den vanligaste formen för klubbscen, 60 %, kyrka/församlingshem, 50 %, och förening/folkets hus/bygdegård, 42 %. Avtalen med restaurang/bar var till 48 % muntliga och till 45 % via mejl endast 8 % var skriftliga avtal. Tabell 7. Typ av överenskommelse, procent Överenskommelse Muntlig Via mejl Skriftligt avtal Konserthus/kulturhus Klubbscen Festival Kyrka/församlingshem Föreningslokal/bygdegård/ Folkets hus Restaurang/bar Från och med detta avsnitt t.o.m. avsnitt 7. Musikers råd till arrangörerna är underlaget 604 respondenter, som är musiker eller musiker/komponister. 21

24 När framträdandet ligger utanför hemorten, vilket uppges vara fallet för mer än hälften av svaren, ingår ofta även andra ersättningar. Tabell 8. Ingår i avtal med olika spelställen då spelningen är utanför hemorten, procent Logi Reseersättning Traktamente Annat Konserthus/kulturhus Klubbscen Festival Kyrka/församlingshem Föreningslokal/bygdegård/ Folkets hus Restaurang/bar Reseersättning ingår nästan alltid i avtalen. Särskilt noga med detta är kyrka/församling och förening. Logi/ersättning för logi är vanligt i avtal med festival, konserthus/kulturhus och klubbscen. Traktamente förekommer i allt mindre utsträckning. Avviker gör avtalen med restaurang/bar, där endast 56 % specificerar reseersättning, och det är också i dessa fall som allt-i-ett-pris tillämpas i högre utsträckning, dvs. att ersättningarna inte specificeras. För restaurang/bar är andelen annat ovanligt stor, 34 %, och det är mat som är det vanligaste svaret på den öppna frågan. Excellent mat till bandet, är ett omdöme om restaurangspelningar. Det brukar vara väldigt trevligt, men extremt dåliga dealer, skriver en musiker. 5.2 Kommentarer om gager och andra ersättningar Vid läsning av kommentarerna nedan ska ändå hållas i minnet att statistiken ger en positiv bild av att reseersättning och oftast logi specificeras i avtalen. Kommentarerna ger sammantaget en negativ bild, som alltså bara är en del av sanningen. Kommentarerna är delvis generella, om inte delas de in efter svar om respektive typ av spelställe. Konserthus/kulturhus Det förekommer även på konserthus/kulturhus att hela ersättningen betalas ut som en klumpsumma utan att de enskilda posterna specificeras: Ofta bakas gage och ersättning ihop till ett för allt. En klumpsumma på fakturan ger musikern möjlighet att spara in på någon delpost: Ju billigare du reser, desto mer över till lön. Det finns olika metoder att komma undan logikostnaden: Har vänner att bo hos i nästan hela landet. Ofta hinner man åka bil hem så övernattning behövs ej. De specifika villkoren kan vara okända för musiker som engageras genom länsmusiken, deltar i en turné, anställs av bokningsbolag, har en agent som sluter avtal eller ingår i ensembler: Jag vet sällan vad som ingår, utan skickar bara en faktura till bandledaren efter genomförd konsert. Villkoren ser också olika ut beroende på i vilken konstellation man uppträder. Den som ena dagen uppbär traktamente som orkestermusiker står nästa dag som medlem av en stråkkvartett utan den förmånen. Bidrag från Kulturrådet och Konstnärsnämnden gör det möjligt för musiker att sänka kraven och acceptera lägre betalda engagemang: Eftersom mitt band har gruppstöd och är en orkester med sex musiker så möjliggör det många spelningar för arrangörer som annars inte skulle ha råd med resa eller traktamente. Ibland utgår ingen reseersättning, eftersom arrangören räknar med att musikern har bidrag. Stödpengar kan också få bekosta gratisspelningar. I flera kommentarer påpekas att oavsett ersättningens storlek täcker den nästan aldrig de dolda kostnaderna för repetitioner, resor i samband med repetitioner, bokning och promotion: Det är vanligt att arrangörer tycker att det är dyrt att ett band får betalt i nivå med en dag på ett skrivbordsarbete, trots att man kanske reser i 8 timmar, har repeterat, tar med instrument, och sen sover borta och reser lika länge dagen därpå. 22