Kvarteret Banken, Kungsbacka PM GEOTEKNIK

Transkript

1 Kvarteret Banken, Kungsbacka PM GEOTEKNIK ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2A, SE Göteborg, Registered office: Stockholm, Sweden Tel , Org nr PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 0 (10)

2 DOKUMENTINFORMATION Uppdrag Kungsbacka Kvarteret Banken Uppdragsnummer GNR Datum Revidering Beställare Beställarens referens Kungsbacka kommun Andrea Ericsson Uppdragsledare Johanna Gustavsson Tfn mail. Upprättad av Johanna Gustavsson Datum Johanna Blomqvist Datum Granskad av Lena Ekmark Datum Lena Ekmark Datum PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 1 (10)

3 Innehållsförteckning 1 Objekt Syfte Styrande dokument Underlag för projektering Planerad konstruktion Geotekniska undersökningar... 4 Utförda undersökningar... 4 Tidigare utförda undersökningar Befintliga förhållanden Befintliga byggnader och anläggningar Topografiska förhållanden Ytbeskaffenhet Geotekniska förhållanden... 5 Jorddjup och jordlagerföljd... 5 Jordegenskaper Hydrogeologiska förhållanden Bergtekniska förhållanden... 7 Blocknedfall/Bergras Sättningsförhållanden Stabilitetförhållanden Markgasförhållanden Slutsats och rekommendation Radon Grundläggning Schaktning Bilagor Bilaga 1 Valt värde - skjuvhållfasthet Bilaga 2 Konsolideringsdiagram PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 2 (10)

4 1 Objekt På uppdrag av Kungsbacka kommun har ÅF Infrastructure AB utfört en geoteknisk utredning inom Kvarteret Banken i Kungsbacka. Planen syftar till att förtäta bebyggelsen inom kvarteret Banken på riksintressets villkor. Flera byggnader inom kvarteret ska bevaras och förses med rivningsförbud. 2 Syfte Syftet med undersökningarna har varit att utgöra planeringsunderlag för framtagande av detaljplan. Revidering har upprättats avseende komplettering av möjlighet till garage under Banken 3 och del av Banken 7-8. Planområdet har även utökats till att även omfatta Banken 4 och Banken Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN med tillhörande nationell bilaga. Utredning av stabilitetsförhållanden görs enligt IEG Rapport 4:2010 Tillståndsbedömning/ klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig bebyggelse och anläggningar (ersätter Skredkommissionens Rapport 3:95). 4 Underlag för projektering 4.1 Planerad konstruktion Befintliga byggnader inom området visas med ljusbrun markering i Figur 4.1. Mörkbruna byggnader avser ny bebyggelse inom kvarteret Banken. PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 3 (10)

5 Banken 12 Banken 11 Banken 3 Banken 8 Banken 4 Banken 13 Figur 4.1. Nya byggnader inom kvarteret Banken. Vid Banken 7 och 8 där befintlig bebyggelse finns, planeras dessa byggas på med ytterligare våningsplan. Ett underjordiskt garage planeras under Banken 3 och del av Banken Geotekniska undersökningar Utförda undersökningar Inga geotekniska undersökningar har utförts inom denna utredning. Mätning av radonhalt i jordluft har utförts av ÅF Infrastructure med mätinstrument Marcus 10 i fyllnadsmaterialet ovan leran i 4 punkter under februari Tidigare utförda undersökningar Tidigare undersökningar har utförts inom planområdet samt söder om planområdet, se MUR/Geo daterad , Rev Befintliga förhållanden Banken Befintliga byggnader och anläggningar På platsen finns befintliga byggnader samt äldre träbebyggelse som avses bevaras, se Figur 5.2. PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 4 (10)

6 Banken 12 Banken 11 Banken 3 Banken 8 Banken 4 Figur 5.2. Befintliga byggnader inom kvarteret Banken. Befintliga byggnader på Banken 7 och 8 är grundlagda på kohesionspålar, enligt förfrågningsunderlag för om- och tillbyggnad av affärsgalleria för Banken 7 och 8 daterad Övriga befintliga byggnader bedöms inte vara grundförstärkta, utan består enbart av en krypgrundskonstruktion. 5.2 Topografiska förhållanden Tidigare inmätningar och kartor visar på att området ligger på mellan nivå ca +2 till +3. Kungsbackaån återfinns ca m väster om detaljplaneområdet. 5.3 Ytbeskaffenhet Banken 13 Marken utgörs av mestadels av hårdgjorda ytor samt en grusad plan vid Banken 11. Norr om Banken 3 återfinns en mindre grönyta. 5.4 Geotekniska förhållanden Jorddjup och jordlagerföljd Banken 7 Enligt SGU:s jordartskarta, se Figur 5.1, utgörs de ytliga jordlagren av svämsediment (ler/silt) och lera. PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 5 (10)

7 Figur 5.1 Utsnitt av jordartskartan (SGU) med ungefärligt planområde markerat i blått. Enligt SGU:s jorddjupskarta är uppskattat djup till berg mestadels >50 m inom området, se Figur 5.2. Figur 5.2 Utsnitt av jorddjupskartan (SGU) med ungefärligt planområde markerat i blått. Utförda trycksonderingar från tidigare undersökningar har avbrutits på djup mellan 21 m och 36 m utan att fast botten har erhållits. Det kan inte uteslutas att variationer i jordmäktigheten lokalt kan vara större mellan undersökningspunkterna. Se även MUR/Geo daterad , Rev PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 6 (10)

8 Jordegenskaper Bedömningar av jordegenskaper bygger på resultat från tidigare geotekniska undersökningar. Jorden inom området utgörs generellt av: - Fyllnadsmaterial - Gyttja - Lera Fyllnadsmaterialet har en mäktighet på mellan ca 0,3 m och 0,8 m och utgörs mestadels av grusig sand eller sandig grus. Fyllnadsmaterialet underlagras delvis av ett lager mulljord ned till ca 1-1,5 m djup. Gyttjan är lerig med en mäktighet av ca 3 m. Vattenkvoten i gyttjan har uppmätts till mellan ca 104 % och 120 % och konflytgränsen till mellan ca 123 % och 142 %. Tungheten i gyttjan har uppmätts till ca 14 kn/m 3. Leran består de översta ca 4 m av lös gyttjig lera. Därefter följer lös-halvfast lera som sonderats som mest ca 35 m utan att fast botten har erhållits. Vattenkvoten i leran har uppmätts till mellan ca 70 % och 100 % och konflytgränsen till mellan ca 80 % och 94 %. Lerans tunghet har uppmätts till mellan ca 15 kn/m 3 och 16 kn/m 3. Lerans korrigerade skjuvhållfasthet har utvärderats från CPT- och vingsondering samt från konförsök till mellan ca 10 kpa och 47 kpa (ökande mot djupet), se Bilaga 1. Lerans sensitivitet varierar mellan 10 och 25 och klassas därav som mellansensitiv. Utförda CRS-försök visar på att leran är normalkonsoliderad, se konsolideringsdiagram i Bilaga 2. Leran bedöms vila på ett lager friktionsjord på berg som inte undersökts närmare. 5.5 Hydrogeologiska förhållanden En grundvattenyta på mellan ca 0,6 m och 1,2 m under markytan har påträffats vid skruvprovtagning vid tidigare utförda geotekniska undersökningar. Portrycksmätningar utförda 1966 vid Banken 8 visar på att portrycket bedöms öka mer än hydrostatiskt mot djupet, ca 10,6 kpa/m. Grundvattennivån inom området bedöms kunna variera beroende på årstid och nederbörd. 5.6 Bergtekniska förhållanden Blocknedfall/Bergras Berg i dagen förekommer inte inom planområdet, vilket medför att ingen risk för blocknedfall eller bergras förekommer inom området. 5.7 Sättningsförhållanden Jorden inom detaljplaneområdet bedöms vara sättningskänslig och ökad belastning på jorden genom påförande av last eller avsänkning av grundvattennivån bedöms kunna ge stora tidsberoende sättningar. PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 7 (10)

9 5.8 Stabilitetförhållanden Stabilitetsberäkningar utförda för Kv Norrbro, strax nordväst om aktuellt planområde, visar på tillfredsställande stabilitet enligt anvisningarna i Skredkommissionens rapport 3:95 för planerad nybyggnation med en lättare 1-plans byggnad som kompensationsgrundläggs med minst 1,1 m lättklinkerfyllning. Kvarteret Banken har likartade markförhållanden och enligt nuvarande planförslag bedöms totalstabiliteten vara tillfredställande med hänsyn till marklutningar, djup till fast botten samt jordlagerföljd. Detta gäller under förutsättning att planerade byggnader pålgrundläggs eller att lättare 1-plans byggnader kompensationsgrundläggs med minst 1,1 m lättklinkerfyllning. 5.9 Markgasförhållanden Radon är en gas som bildas i jord och berg vid sönderfall av uran och radium. Jordluft och vatten kan på grund av berggrunden innehålla höga radonhalter vilket i sin tur kan ge upphov till förhöjda halter inomhus då jordluften sugs in i otäta byggnader eller vatten pumpas ur borrade brunnar. Även stenbaserade byggnadsmaterial kan avge radongas. Markegenskaper, förutom innehållet av radon, uran och kalium, som har stor betydelse vid bedömning av radonrisker är kornstorlek, porositet, vattenhalt och jordlagrens mäktighet. Radongasen transporteras genom jordlagren med jordluft och grundvatten. Hos leror är vattenhalterna vanligtvis höga samt permeabiliteten låg vilket medför att transporten av radongas försvåras. Jordarter, som sand, grus och grusiga moräner, med hög porositet och genomsläpplighet innehåller stora mängder luft vilket gör transport av radongas enklare. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989. Denna standard används även för klassificering av berg och stenmaterial för gränsvärden av gammastrålning, se Tabell 2 samt riskklass och åtgärdskrav, se Tabell 3 nedan. Tabell 5-1. Radonhalter i jordluft Radonrisk Högriskområde (Huvudsakligen högradonmark) Berggrund med uranrika bergarter Normalriskområde (Huvudsakligen normalradonmark) Berggrund med normal uranhalt Lågriskområde (Huvudsakligen lågradonmark) Berggrund med låg uranhalt Radonhalt i jordluft, morän, grus och/eller sand > kbq/m 3 < 10 kbq/m 3 PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 8 (10)

10 Tabell 5-2. Riskklasser och åtgärdskrav Riskklass Högradonmark Normalradonmark Lågradonmark Åtgärdskrav Radonsäkert utförande Radonskyddat utförande Traditionellt utförande Mätning av radonhalt i jordluft har utförts i fyra punkter i fyllnadsmaterialet med mätinstrument Marcus 10. Mätvärdena varierar mellan 32 kbq/m 3 och 74 kbq/m 3. Två av värdena faller inom normalradonmark och de andra två värdena faller inom högradonmark. 6 Slutsats och rekommendation 6.1 Radon Området klassas generellt som normalradonområde avseende fyllnadsmaterialet. Nya byggnader ska uppföras radonskyddande, dvs med grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft. Exempelvis bör rörgenomföringar och kulverteringar i byggnaders bottenplattor och källarytterväggar tätas och åtgärder vidtas som förhindrar att sprickor uppstår i golv och väggar på grund av sättningar eller andra rörelser. Gammastrålningsmätning bör utföras i terrassnivå i samband med byggnation. 6.2 Grundläggning På grund av stora jordmäktigheter i kombination med sättningskänslig jord rekommenderas att nya byggnaderna grundläggs på pålar. Då lerdjupet är stort utförs grundläggningen sannolikt med kohesionspålar. Pålad platta görs fribärande. Om uppfyllningar under och i närheten av byggnaderna planeras, ska det observeras att jorden under byggnaderna mellan pålarna kommer sätta sig vilket kan leda till problem med ledningar som går in i byggnaderna. Anslutande ledningar bör förses med flexibla inkopplingar för att förhindra brott i ledning. Sättningar mellan pålarna innebär också att pålarna måste dimensioneras för påhängslaster. Området är mycket sättningskänsligt och uppfyllnader inom området bör undvikas. Om uppfyllningar sker ska dessa totalkompenseras med exempelvis lättfyllnadsmaterial. Inom byggnadernas planläge ska matjord och övriga lösa och/eller organiska jordar schaktas bort. Risk för sättningar till följd av grundvattenavsänkning ska beaktas vid anläggning av byggnader och ledningar. Samtlig grundläggning utförs med erforderligt frostskydd enligt AMA och på lager av dränerande och kapillärbrytande packad friktionsjord. Mot naturlig jord läggs en geotextil i materialskiljande syfte. Jorden på grundläggningsnivån hänförs till tjälfarlighetsklass 4. PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 9 (10)

11 Runt alla byggnader är det viktigt med ett väl dimensionerat och utformat dräneringssystem. De befintliga byggnaderna på Banken 7 och 8 är grundlagda på kohesionspålar. Kontroll av pålarnas kapacitet ska utföras innan en påbyggnad utförs för att utreda om befintliga pålar är dimensionerade för att klara en påbyggnad. Övriga befintliga byggnader som ska bevaras bör grundförstärkas för att undvika ytterligare sättningar. Detta bedöms lämpligast göras med kohesionspålar. Möjligheten att anlägga ett underjordiskt garage bedöms vara möjlig då djupet till fast botten är som lägst 21 m. Ytterligare utredning krävs dock bl a för att utreda grundvattenfrågan. I samband med projektering av planerad bebyggelse bör kompletterande geotekniska undersökningar utföras i läge för blivande byggnader för att i detalj bedöma slutligt grundläggningssätt. 6.3 Schaktning Schakt och fyllning ska alltid utföras med betryggande säkerhet mot ras och skred. Släntlutningen anpassas till jordens hållfasthet, grundvattenförhållanden och förekommande belastningar mm, se vidare Arbetsmiljöverket/Statens geotekniska instituts handbok Schakta säkert säkerhet vid schaktning i jord. Vid schaktning ska beaktas att jorden kan vara flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Terrasser av siltig jord eller lera försämras snabbt av vattentillskott varför frilagda terrasser skall skyddas kontinuerligt med fyllning. Åtgärder skall kontinuerligt vidtas så att vattensamlingar inte uppstår, tex. genom dikning, bombering, länshållning mm. Länshållning och tillfällig grundvattensänkning kan erfordras vid schaktning, beroende på schaktdjup och tidpunkt för utförandet. Schaktning ska utföras så att jordens fasthet under grundläggningsnivån inte minskar. PM Kungsbacka Kvarteret Banken - REV docx Page 10 (10)

12 Djup [m] Bilaga 1 Sida 1 av 1 Projekt: Kungsbacka Kvarteret Banken Projektnummer: Uppdragsledare: Johanna Gustavsson Odränerad skjuvhållfasthet (TOT) cu [kpa] TIG TIG TIG TIG τkon kor WL TIG τvb kor WL J&W τkon kor WL J&W τvb kor WL BL τvb kor WL Utvärderad Ʈ=11 kpa ned till 5 djup 15 Från 5 m djup: Ʈ=11+1,08*z kpa

13 djup [m] Bilaga 2 Sida 1 av 1 Spänningssituation [kpa] TIG ,8*σ c, CRS σ c, CRS 5 σ 0 u