Råda 1:7, 1:8 och Kindbogården, BOSTÄDER I SÄTERIET i Mölnlycke, Härryda kommun

Transkript

1 Geoteknisk utredning, Detaljplan för Råda 1:7, 1:8 och Kindbogården, BOSTÄDER I SÄTERIET i Mölnlycke, Härryda kommun PROJEKTERINGS ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2A, SE Göteborg, Registered office: Stockholm, Sweden Tel , Org nr Projekterings PM Geoteknik.docx Page 0 (9)

2 DOKUMENTINFORMATION Uppdrag Geoteknisk utredning, Detaljplan för Råda 1:7, 1:8 och Kindbogården, BOSTÄDER I SÄTERIET i Mölnlycke, Härryda kommun Uppdragsnummer GNR Datum Revidering Beställare AL studio AB Beställarens referens Ida Brogren Uppdragsledare Anna Maria Janson Tfn mail. annamaria.janson@afconsult.com Upprättad av Anna Maria Janson Granskad av Daniel Kallus Projekterings PM Geoteknik.docx Page 1 (9)

3 Innehållsförteckning 1 Objekt Syfte Styrande dokument Underlag för projektering Planerad konstruktion Geotekniska undersökningar... 4 Utförda undersökningar... 4 Tidigare utförda undersökningar Befintliga förhållanden Befintliga byggnader och anläggningar Topografiska förhållanden och ytbeskaffenhet Geotekniska förhållanden... 5 Jorddjup och jordlagerföljd... 5 Jordegenskaper Hydrogeologiska förhållanden Sättningsförhållanden Stabilitetsförhållanden Markgasförhållanden... 6 Radonriskområde eller radonmarkklassning... 6 Utförda undersökningar Slutsats och rekommendation Befintliga förhållanden Planerade förhållanden... 8 Sättningar... 8 Stabilitet Markgasförhållanden Grundläggning Schakter Omgivningspåverkan... 9 Projekterings PM Geoteknik.docx Page 2 (9)

4 1 Objekt På uppdrag av AL studio AB har ÅF Infrastructure AB utfört en geoteknisk utredning inom del av fastigheterna Råda 1:7, Råda 1:8, Kindbogården 1:195 m.fl. i Härryda kommun. 2 Syfte Föreliggande geotekniska utredning har utförts med syfte att utreda markförhållandena och beskriva områdets geotekniska förutsättningar med avseende på planerad byggnation. Följande PM är en beställarhandling och utnyttjas som underlag för fortsatt projektering. Vid upprättande av bygghandlingar inarbetas de geotekniska uppgifter och rekommendationer som överensstämmer med planerat grundläggningsarbete. 3 Styrande dokument Denna rapport ansluter till SS-EN med tillhörande nationell bilaga. Styrande dokument är: SS-EN :2005 Eurokod 7 - Dimensionering av geokonstruktioner Del 1: Allmänna regler För nationella val till Eurokod gäller följande dokument: BFS 2015:6, EKS 10 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska TRVFS 2011:12 konstruktionsstandarder (eurokoder). Trafikverkets föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder. Följande dokument är rådgivande för objektet: IEG Rapport 2:2008, Rev. 2 Tillämpningsdokument Grunder, SGF IEG Rapport 6:2008, Rev. 1 Tillämpningsdokument Slänter och bankar, SGF IEG Rapport 7:2008 IEG Rapport 8:2008 Tillämpningsdokument Plattgrundläggning, SGF Tillämpningsdokument Pålgrundläggning, SGF IEG Rapport 2:2009, Rev. 1 Tillämpningsdokument Stödkonstruktioner, SGF IEG Rapport 4:2010 Tillståndsbedömning/klassificering av naturliga slänter och slänter med befintlig bebyggelse och anläggningar, SGF 4 Underlag för projektering 4.1 Planerad konstruktion Planerad konstruktion förväntas bli 3-6 våningar med garage under mark. Projekterings PM Geoteknik.docx Page 3 (9)

5 Figur 4.1 Planskiss Geotekniska undersökningar Utförda undersökningar Utförda undersökningar redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik MUR/GEO daterad Tidigare utförda undersökningar Utförda undersökningar redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik MUR/GEO daterad Befintliga förhållanden 5.1 Befintliga byggnader och anläggningar Inom området finns parkeringsgarage och runt om området finns flerfamiljshus. Inom området finns även el, tele- och VA-ledningar. Projekterings PM Geoteknik.docx Page 4 (9)

6 5.2 Topografiska förhållanden och ytbeskaffenhet Figur 5.1 Översiktsbild Området ligger väster och öster om Platåvägen, söder om Ekgården. Marken är mestadels gräsbeklädd men inom området finns även asfalterade vägar. Markytan sluttar från ca +87 i områdets östra del till ca +79 i områdets västra del. 5.3 Geotekniska förhållanden Jorddjup och jordlagerföljd Jorddjupet varierar mellan ca 2,5 och 6,5 meter. Jordlagren består överst av ett tunt lager mulljord och därunder av grusig sand som ställvis är siltig. Jordegenskaper Vattenkvoten i den grusiga sanden varierar mellan ca 9 och 14 % 5.4 Hydrogeologiska förhållanden Enligt utförda geotekniska sonderingar inom aktuellt område förekommer grundvatten i jord i ett öppet grundvattenmagasin som utgörs av grusig sand med inslag av silt. Projekterings PM Geoteknik.docx Page 5 (9)

7 Förekomst av grundvatten i berg är ej undersökt. Observerade grundvattennivåer i installerade grundvattenrör redovisas i Markteknisk undersökningsrapport MUR, daterad Grundvattenytan i området bedöms ligga ca 2-5 meter under markytan. Grundvattennivåer varierar under året beroende på årstid och nederbördsmängd. Utifrån observerade grundvattennivåer bedöms huvudsaklig strömningsriktningen vara åt väst. 5.5 Sättningsförhållanden Inga pågående sättningar är observerade inom området 5.6 Stabilitetsförhållanden Stabilitetsförhållandena är gynnsamma. Totalstabiliteten bedöms vara tillfredställande med hänsyn till marklutningar, djup till fast botten samt jordlagerföljd. Stabilitetsförhållandena inom det aktuella området är tillfredsställande och uppfyller gällande rekommendationer enligt IEG:s tillämpningsdokument rapport 4: Markgasförhållanden Radon är en gas som bildas i jord och berg vid sönderfall av uran och torium. Jordluft och vatten kan på grund av berggrunden innehålla höga radonhalter vilket i sin tur kan ge upphov till förhöjda halter inomhus då jordluften sugs in i otäta byggnader eller vatten pumpas ur borrade brunnar. Även stenbaserade byggnadsmaterial kan avge radongas. Markegenskaper, förutom innehållet av radon och uran, som har stor betydelse vid bedömning av radonrisker är kornstorlek, porositet, vattenhalt och jordlagrens mäktighet. Radongasen transporteras genom jordlagren med jordluft och grundvatten. Hos leror är vattenhalterna vanligtvis höga samt permeabiliteten låg vilket medför att transporten av radongas försvåras. Jordarter, som sand, grus och grusiga moräner, med hög porositet och genomsläpplighet innehåller stora mängder luft vilket gör transporten av radongas enklare. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Mätning av totalstrålning från berggrunden med gammaspektrometer ger indirekt koncentrationerna av de tre radioaktiva ämnena uran, torium och kalium. Av de tre är det uran och torium som sönderfaller till radon. Radonisotopen som bildas av torium kallas toron och har en mycket kort halveringstid, vilket medför att den i normalfallet inte kan ansamlas i mängder inomhus som är skadliga för människor. När man beräknar radiumhalt är det alltså sönderfallet av uran som används. Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader (Clavensjö, Åkerblom 2004) och Radon i bostäder markradon (BRF R85:1988). Radonriskområde eller radonmarkklassning Markradonundersökningar kan utföras enligt två definitioner: Indelning i radonriskområden Radonklassning Projekterings PM Geoteknik.docx Page 6 (9)

8 Enligt radonboken gäller indelningen i radonriskområden (lågrisk-, normalrisk- och högrisk) orörda markförhållanden, där ingen hänsyn är tagen till markbearbetning i samband med exploatering. De flesta kommuner har radonriskkartor men det kan alltid finnas enstaka områden med avvikande bedömning och därför rekommenderas alltid platsspecifik mätning för aktuell plats. Vid klassning av radonmark (låg-, normal- och högradonmark) ska hänsyn tas till markförhållandena när byggnaden är färdigställd, vilket innebär hänsyn till bl.a. schaktning, sprängning, uppfyllnader och ledningsgravar. Berg och jord som påverkas av byggnationen behöver vara åtkomligt för provtagning/mätning. Till radonmarkklassning kommer dessutom krav på åtgärder vid nybyggnation. ÅFs undersökningar i området är gjorda enligt definitionen för radonriskområde Tabell 5-1. Gränsvärden för bedömning av radonriskområde (Clavensjö och Åkerblom, 2004). Totalstrålning utgörs av gammastrålning från uran, torium och kalium. Lågriskområde Berg- eller jordart Totalstrålning, gamma (µsv/h) Radiumhalt (Bq/kg) Berggrund < ca 0,10 < 35 - Morän, grus, sand - - < Radonhalt i jordluften 1 m under markytan (Bq/m³) Lera, silt - - Lagertjocklek > 2 m 1) Berg- eller jordart Totalstrålning, gamma (µsv/h) Högriskområde Radiumhalt (Bq/kg) Berggrund > ca 0,15 > ca Morän, grus, sand, silt, moränlera - > ca 50² ) > Radonhalt i jordluften 1 m under markytan (Bq/m³) 1) Jordlagret får ej vara uttorkat, då gäller samma gränsvärde som för morän, grus och sand. 2) Grovkornig morän, grus och grovsand Normalriskområde bedöms som mark vars radonhalt i jordluften är Bq/m³, observera dock avvikelserna från detta i Tabell 5-1. Utförda undersökningar Vid mätningar, baserat på radonhalt i jordluft har värden motsvarande lågnormalriskområde uppmätts. Den naturliga jorden ska betecknas som normal avseende radonförhållanden om inte ytterligare mätningar utförs. 6 Slutsats och rekommendation 6.1 Befintliga förhållanden Sättnings- och stabilitetsförhållandena är gynnsamma. Den naturliga jorden ska betecknas som normal avseende radonförhållanden. Projekterings PM Geoteknik.docx Page 7 (9)

9 6.2 Planerade förhållanden Sättningar Inga nämnvärda sättningar förväntas inom området. Sättningar som uppkommer bedöms bli momentana och ej tidsberoende. Stabilitet Stabilitetsförhållandena är gynnsamma. Totalstabiliteten bedöms vara tillfredställande med hänsyn till marklutningar, djup till fast botten samt jordlagerföljd. Lasten från framtida byggnader förväntas föras ner till berg. Trafiklaster samt lovpliktiga uppfyllnader anses inte påverka eller begränsa utformningen av detaljplanen och framtida exploatering. Det erfordras därmed inga åtgärder, restriktion och/eller planbestämmelser med avseende på stabiliteten. 6.3 Markgasförhållanden Vid mätningar baserat på radonhalt i jordluft har värden motsvarande låg/normalriskområde uppmätts. Jorden ska betecknas som normal avseende radonförhållanden. Nya byggnader ska, baserat på nu utförda undersökningar, uppföras radonskyddat. För att klarlägga radonhalten i den naturliga jorden rekommenderas att gammastrålningsmätning utförs över terrassnivå i samband med byggnation. 6.4 Grundläggning De ytliga jordlagren inom området utgörs generellt av materialtyp 2 samt 3A och tjälfarlighetsklass 1-2. Grundläggning av lättare byggnader bedöms kunna utföras med plattor på den naturligt lagrade sanden, på packad fyllning och/eller på berg. Tyngre och sättningskänsliga byggnader bedöms normalt bli grundlagda med plintar eller spetsburna pålar slagna eller borrade till berg. Området bedöms inte vara sättningskänsligt och sättningar av långtidskaraktär bedöms inte uppkomma. Innan grundläggning utförs ska bortschaktning av organiska jordlager ske inom bostadsytor samt inom anslutande hårdgjorda ytor. När avschaktning är utförd ner till planerad utskiftningsnivå föreslås att en schaktbottenbesiktning utförs. Efter schaktbottenbesiktningen föreslås en ytpackning av terrassytan innan återfyllnings-/grundläggningsarbetena påbörjas. En geotextil utläggs på schaktbotten som materialskiljande lager. Återfyllning utförs med friktionsjord eller sprängsten. 6.5 Schakter Då jordarterna delvis utgörs av sand erhålls falsk kohesion (jorden är naturligt fuktig och fuktigheten medför att kornen trycks mot varandra och hållfastheten ökar). Falsk kohesion försvinner när jorden blir vattenmättad eller helt torr, varför branta schaktslänter bör undvikas. Jorden är även siltig, vilket innebär att jorden är tjälfarlig och flytbenägen. Vid schaktning i siltig jord finns risk för erosion och skred i schaktslänter vid mycket nederbörd. För att minska risken kan schaktslänten täckas. Vid obelastat släntkrön bedöms schakt kunna utföras med slänt med släntlutning 1:1,5. Upplag eller tunga maskiner ska inte placeras vid släntkrön. Projekterings PM Geoteknik.docx Page 8 (9)

10 Bottenuppluckring kan också förekomma i siltiga jordar. Schaktning görs med fördel under tidpunkter med liten nederbörd och låga grundvattennivåer. Kontroll mot bottenuppluckring i arbetsskedet ska utföras för ett grundvattentryck som antas ligga två meter under markytan. 6.6 Omgivningspåverkan M.h.t. risken för skadliga vibrationer i samband med arbetena föreslås att syn utförs av närliggande byggnader samt att vibrationsövervakning utförs inom närliggande byggnader i samband med arbetena. Grundvattensänkning får inte ske utan att omgivningspåverkan utretts. Projekterings PM Geoteknik.docx Page 9 (9)