Teknisk Und informerar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk Und informerar"

Transkript

1 Teknisk Und informerar Årgång 13 Nr FMV26-6:1 Sydafrikansk pansarvärnsrobot på kinesiskt fordon. Ukrainsktillverkade satellitstyrda styrenheten BAU-01K ökar precisionen på ostyrda bomber.

2 Ledare Ledare Materielutvecklingen styrs ofta genom behov av särskilt anpassad materiel. Ett exempel på detta är det ryska intresset för Arktis, som ställer särskilda krav på den materiel som ska användas. Även om materielutvecklingen styrs av nya behov finns en stor mängd äldre materiel som kan livstidsförlängas och därmed reducera kostnader, särskilt för länder med mindre ekonomi för sitt försvar. I de två följande styckena beskrivs dessa två sätt att ta sig an materielutveckling. Under hösten genomfördes en expedition, Arktika 2012, med syfte att samla in mineralprover från Mendeleevryggen, som sträcker sig från östra Sibirien till Nordpolen. Insamlingen gjordes på till meters djup och krävde insats med den atomdrivna specialubåten Kalitka, även kallad Losjarik. Ubåten kölsträcktes 1988 men sjösattes först 2003 och har varit omgärdad av mycket stor sekretess. Den är en vidareutveckling av X-RAY och UNIFORM-klasserna och uppges tack vare den unika konstruktionen, med ett antal sammanfogade titansfärer, ge en förmåga att dyka mycket djupt, enligt vissa källor upp till meter, där den med hjälp av manipulatorer kan utföra bottenarbeten och lägga ut eller samla in föremål. Kalitka understöddes under insatsen av den dieseldrivna isbrytaren Kapitan Dranitsyn och moderubåten Orenburg av DELTA III STRETCH-klass. Expeditionen samlade under 20 dagar in 500 kg mineralprover och genomfördes för att kunna tillföra argument vid förhandlingar om utsträckningen av den ryska kontinentalsockeln. Den stora mängd rysk, eller för den delen sovjetisk materiel som producerats genom åren och som är spridd till många länder kräver modifieringar för att fortsatt vara användbar i moderna försvarsmakter. Den ukrainska försvarsindustrin omfattar ett antal mindre företag som har specialiserat sig på modifiering av äldre sovjetisk materiel. För FMV personal finns Teknisk Und Informerar och rapporter på Insidan Aktuellt - Vår omvärld. För FM personal finns Teknisk Und Informerar och rapporter på Teknisk Und Webb FM IP-nät: Ett exempel på ett moderniserat system är det sovjetryska luftvärnssystemet S-125 (NATO: SA-3) som har tillförts ett nytt ledningsfordon, en moderniserad eldledningsradar och uppgraderade lavetter. Modifieringen, som har medfört en utökad räckvidd trots att befintliga robotar används, har genomförts av det ukrainska företaget Aerotechnica. Ett annat exempel är det ukrainska företaget AD- ROS som marknadsför styrenheter för modifiering av ostyrda bomber till precisionsvapen. Styrenheten, som är satellit- och tröghetsnavigeringsbaserad, uppges ge en precision motsvarande laserstyrda vapen och kan appliceras på ett stort antal typer av ostyrda bomber av sovjetiskt ursprung. P-O Bengtsson C Teknisk Und Innehåll Flyg Nytt telekrigssystem från ukrainska Radionix 3 Uppgraderingar till MANPADS 3 Ukrainsk uppgradering av SA-3 4 Ny brasiliansk jaktrobot 5 JSOW C-1 byter mål 6 Ryska bomber kan få ökad precision 6 Led Ny sensor 7 Mark Brasilianskt pansarvärnsrobotsystem 8 Sydafrikanskt pansarvärnsrobotsystem 9 Sjö Gateway Buoys 10 Igenkänning Lösningar och nya uppgifter 11 Sid 2 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

3 Flyg Nytt telekrigssystem från ukrainska Radionix Det ukrainska företaget Radionix har tagit fram ett nytt telekrigssystem kallat Omut eller Omut-KM, där KM troligen syftar på att systemet är kapselburet och moderniserat. Systemet består av två kapslar med den speciella egenskapen att vapenlavetter kan monteras under kapslarna och på så vis upptas ej en vapenbalk. De två kapslarna är monterade åt var sitt håll på vardera vinge där ena ändan av kapseln tar emot radarsignal och den andra sänder störsignal. Detta gör att systemet kan verka mot radaremittrar i både framifrån- och bakifrånsektorn. Enligt tillverkaren genererar systemet 20 samtidiga störsignaler och använder styrbara störlober för effektiv verkan. Störaren uppges arbeta inom X- till Ka-bandet, men det är oklart exakt vilket frekvensområde som avses. Systemet är uppbyggt på digitala komponenter inklusive ett ryskt digitalt radiofrekvent minne (DRFM) och kan anpassa uteffekten. Det senare bland annat för att inte vara sårbar mot signalsökande robotar. Systemet är under utprovning och förväntas vara operativt inom kort. Radionix aviserar att de i ett senare steg även kommer att inkludera fällbara störsändare. Störkapsel Omut-KM förevisad av ukrainska Radionix på Aviasvit Uppgraderingar till MANPADS erbjuds av ukrainska Arsenal Foto:FMV Ukrainska Arsenal erbjuder ett antal uppgraderingar till burna luftvärnsrobotsystem, så kallade. MAN- PADS. Det är främst de sovjetiska typerna av MANPADS som uppgraderingarna avser och bilden nedan visar en uppgraderad Igla-1 med den nya beteckningen Igla-1M. Uppgraderingarna omfattar främst att ersätta IR-målsökarna och ett antal olika målsökare med förbättrade störskyddsegenskaper har tagits fram. I övrigt är roboten ej modifierad och räckvidden för systemet är oförändrad men träffsannolikheten kan ha ökat. Uppgradering till MANPADS förevisad av ukrainska Arsenal på Aviasvit Foto:FMV Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 3

4 Flyg Ukrainsk uppgradering av SA-3, betecknad Pechora-2D Det ukrainska företaget Aerotechnica har genomfört en rad olika moderniseringsprogram för gamla sovjetiska luftförsvarssystem, däribland spaningsradarer, ledningssystem och luftvärnsrobotsystem. Ett exempel på det senare är uppgraderingen av den sovjetiska/ryska S-125, mer känd under dess NATO-beteckning SA-3. Varje eldenhet av SA-3 består av en eldledningsradar, med NATObeteckning LOW BLOW, upp till fyra lavetter med fyra kommandostyrda robotar på varje samt ledningsfordon. Eldenheter får vanligtvis målinformation av luftspaningssystem på en högre nivå via ledningsfordonet varpå eldledningsradarn följer målet och styr robot mot detta mål. Uppgraderingen omfattar nytt ledningsfordon, moderniserad eldledningsradar (LOW BLOW) samt nya delkomponenter i robotlavetterna. Systemet, som efter uppgradering kallas Pechora-2D, är tänkt att använda befintliga robotar och trots detta har en förbättrad förmåga i form av bland annat. bättre räckvidd erhållits. Ledningsfordonet har utrustats med moderna operatörsplatser som dels har den övergripande luftlägesbilden och dels information från eldledningsradarn. Vid eventuellt beslut om insats fördelas mål till operatören av eldledningsradarn varpå en eller två robotar avfyras och styrs mot ett mål. Eldledningsradarn har utrustats med dels nya servon för styrning av antennerna, dels nya sändarenheter med ny modulation hos radarn och kommandosignalen till robotarna samt dels ny modernare TVkamera för stöttning av målföljningsfunktionen. En IR-kamera erbjuds dessutom som option. Lavetterna är transportabla men vid gruppering monteras dessa fast på marken. Lavetterna är däremot nu utrustade med satellitmottagare och digital- Pechora-2D Träffavstånd Höjdtäckning Max målfart Antal samtidiga mål 1 Antal robotar/mål 2 Detektionsavstånd för eldledningsradarn mot stort flygplansmål på, - höjd 7 km - höjd 150 m - höjd 100 m Träffsannolikhet för singelskott mot mål på - avstånd <25 km - avstånd km 3,5-35 km m 800 m/s (kommande) 300 m/s (gående) 100 km 50 km 28 km 0,71-0,97 0,51-0,95 Eldledningsradar UNV-2D (LOW BLOW) till vänster och robotlavett 5P73-2D till höger hos Pechora-2D. Sid 4 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

5 Flyg Ny brasiliansk jaktrobot för export till Asien och eventuellt Afrika Export Det brasilianska företaget Mectron marknadsför en ny jaktrobot benämnd MAA-1B. Roboten är en efterföljare till roboten MAA-1 som redan är operativ i brasilianska flygvapnet. Förutom att vara beställd av Brasilien uppges även flera länder i Sydamerika och Asien vara intresserade av roboten. Roboten marknadsförs även i Afrika i hopp om att hitta en köpare. Målsökare Roboten är utrustad med en tvåfärgs IR-målsökare med multipla element med förmåga till IR och UV detektion. Målsökaren uppges ha god förmåga att diskriminera facklor. Detektorn är kardanupphängd med utvridning på ±70. Målsökaren kan slavas till hjälmsikte och flygplansradar. Motor MAA-1B har en tvåstegs krutraketmotor med en accelerationsfas boost och en sustainerfas för att hålla robotens maxhastighet under ytterligare några sekunder. A B Styrning Roboten saknar dragkraftsvektorisering (TVC) och har heller inga styrytor på de bakre vingarna. Styrning görs genom roder placerade i robotens framdel. A. Roder för aktiv rollstabilisering B. Styrroder med rektangulär del samt deltaformad del C. Fast monterade vingar, notera att vingen på bilden är felmonterad och ska ha noll grader i anfallsvinkel. Liknande styrsystem återfinns i andra robotar exempelvis ryska R-73 (AA-11), franska Magic R 550 samt Israeliska Python 4. Dock saknar dessa robotar de roder som återfinns i punkt A. Roboten har en manöverförmåga på maximalt 70G. C Modell av den brasilianska jaktroboten MAA-1B förevisad på AAD i Sydafrika Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 5

6 Flyg JSOW C-1 byter mål efter överlämning av datalänk Det amerikanska företaget Raytheon fortsätter utveckling av JSOW C-1 (Joint Stand-Off Weapon). JSOW kan beskrivas som en glidflygande bombkapsel där ett antal olika stridsdelar finns att tillgå såsom substridsdelar, splitterstridsdel och penetrationsstridsdel. Bombkapseln är GPS-styrd med bildalstrande IR-målsökare för slutfasen. JSOW har varit operativ sedan 1998 och har använts i flera operationer där ett exempel är Operation Iraqi Freedom där fler än 300 stycken fällts. Nya versioner av bomben har utvecklats löpande sedan den blev operativ och nu pågår slutförandet av tester för den senaste versionen benämnd JSOW C-1. Med utvecklingen av JSOW C-1 ges bomben förmåga att bekämpa fartyg i rörelse och tillförs en tvåvägs datalänk. I slutet på augusti uppgavs att JSOW C-1 vid test släppts mot ett förprogrammerat mål för att sedan dirigeras om mot ett manövrerande fartyg efter att datalänken överlämnats till ett annat flygplan. De två flygplan som var involverade i testerna var av typen F/A-18F Super Hornet. Precis innan träff indikerade JSOW via Länk 16 att det skulle bli en lyckad träff. JSOW rapporterats ha träffat målet. JSOW C-1 beräknas bli operativ Bombkapseln JSOW förevisas med vingarna utfällda. Ryska bomber kan få ökad precision med Ukrainsk styrenhet BAU-01K Det ukrainska företaget ADROS marknadsför styrenheten BAU-01K för att öka precisionen hos ostyrda bomber. Styrenheten monteras i nosen på en befintlig bomb i storleksklass 100, 250 eller 500 kg. BAU-01K styr med hjälp av satellitnavigering och tröghetsnavigering och väger mindre än 15 kg. Precisionen uppges vara likvärdig med den ryska laserstyrda bomben KAB-500L. BAU-01K är, enligt ADRON, kompatibel med de flesta ostyrda bomber med sovjetiskt ursprung. De första ballistiska fällningstesterna genomfördes i mars från en An-24. Testet omfattade fällning av tio bomber utrustade med BAU-01K. Det är oklart om bomben bara kan laddas med måldata på marken eller om den kommer vara programmerbar på flygplanet under pågående uppdrag. Satellitstyrda styrenheten BAU-01K förevisad på Aviasvit Sid 6 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

7 Led Ny sensor för omvärldsbild kring fordon Allt fler militära fordon har kameror integrerade runt om för att ge en omvärldsbild kring fordonet. Ofta ses en lösning med fyra kameror för att täcka upp alla vinklar runt fordonet, 360. Antares är en sensorlösning från Thales som endast använder en vidvinkelkamera. Sensorn går också under beteckningen Antares supra-hemispherical Local Situational Awareness System. Kameran baseras på en CMOS-sensor med en upplösning på fem megapixel och Fish-eye optik. Fisheyelinser leder normalt till en distorderad bild. I denna kamera korrigeras bilden med hjälp av mjukvara så av den bild som presenteras på displayerna i fordonet ser normal ut. Antares placerad på ett lämpligt ställe på fordonet (så att inget skymmer) täcker ett vinkelområde på runt om och över fordonet. Vinkelområdet kan tyckas stort, men det räcker sannolikt inte för att få en bild av området närmast fordonet. Föraren kan förmodligen inte använda denna sensor för att köra fordonet. Kameran har en bildhastighet på 25 bilder per sekund. Det finns ett par olika moder för att visa video på displayerna, antingen på en display eller dela upp det på flera displayer. Bilderna som visas är monokroma (svartvita) för att få bästa kontrast och upplösning. Det går dock att byta kameran mot en färgkamera. Med den monokroma kameran som nu sitter i Antares ska det gå att känna igen en prickskytt på avstånd upp till 150 meter och ett pansrat fordon på avstånd upp till 500 meter. Det ska gå att känna igen minor/ied på avstånd på upp till 20 meter, om de har en diameter på minst 30 mm. Kamerans känslighet gör att den fungerar ner till belysningsnivåer på 40 till 10 mlux, d.v.s. fullmåne eller molnigt. Antares ger en omvärldsbild runt ett fordon med endast en sensor. Sensor Sensortyp: Lågljus CMOS Våglängdsområde: 0,4 1,1 μm Detektorstorlek: 5 Megapixel Känslighet: Night level 2 (fullmåne, molnigt) Synfält: Video Bildtakt: 25 bilder/s Analog utsignal: CCIR Digital utsignal: Gigabit Ethernet Dimensioner Diameter: 200 mm Höjd: 400 mm Vikt: 12 kg Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 7

8 Mark Brasilianskt pansarvärnsrobotsystem Det brasilianska företaget Mectron har utvecklat ett nytt bärbart pansarvärnsrobotsystem kallat MSS 1.2. Den maximala räckvidden för roboten är drygt tre kilometer och de ska kunna slå igenom mer än 800 mm stålpansar (RHA). Det finns ingen information om att stridsdelen skulle ha en förpenetrator, vilket tyder på att penetration av reaktivt pansar är tveksam. Roboten styrs med ett laserledstrålesystem, vilket bör betyda att det är svårstört. Roboten inklusive tub väger 23 kg och lavetten 24 kg. Det gör att det krävs minst två personer för att bära systemet en längre sträcka, en för varje tub med robot och en som bär lavetten. Siktet som sitter på lavetten är ett dagsljussikte. I broschyren anges att siktet är kompatibelt med termiska kamerasystem. Systemet ska också gå att integrera på fordon. Robotsystemet är operativt i den brasilianska armén och i marininfanteriet. Operativa prestanda för MSS 1.2 Grupperingstid, system: 10 s Elevation: ±10 Azimut: 360 Eldhastighet: 3 robotar/min Flygtid: 13 s (ut till 2500 m) Armeringsavstånd: 27 till 38 m Effektiv räckvidd: 200 till 3200 m Träffsannolikhet, mål: rörligt 80 % ( m) 90 % ( m) En ny brasiliansk pansarvärnsrobot, betecknad MSS1.2, som är laserledstrålestyrd. Siktet är delvis skymt på fotot, men syns på postern på väggen. Sid 8 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

9 Mark Syafrikanskt pansarvärnsrobotsystem på kinesiskt fordon Sydafrikanska och kinesiska företag har samarbetat kring ett pansarskyttefordon med pansarvärnssystem. Det nya systemet består av en lavett med den sydafrikanska pansarvärnsroboten Ingwe från Denel Dynamics och den kinesiska pansarterrängbilen CS/ VN4A från Poly Technologies Inc. Integrationsarbetet av robotsystemet på fordonet utfördes av sydafrikanska IADSA. CS/VN4A är ett pansrat, treaxlat hjulfordon. Tillverkarna uppger att fordonet har utvecklats speciellt med tanke på länder i tredje världen. Total stridsvikt för fordonet är 21 ton och det ska gå att integrera laster på upp till 5 ton, t.ex. vapenstation eller pansarvärnsrobotsystem som i detta fall. Pansarvärnsroboten Ingwe är laserledstrålestyrd och har en räckvidd på ungefär fem kilometer. Den har en tandemstridsdel som ska kunna slå igenom 1000 mm pansar försett med explosivt reaktivt pansar. Lavetten som används på detta fordon har plats för fyra robotar, två robotar på varje sida om det centralt placerade siktet. Det finns ingen information tillgänglig om siktet, siktet på bilden kan vara en attrapp. Siktet måste innehålla laserledstrålesystemet och det ser ut som att man dessutom tänker sig IR-kamera, TVkamera och laseravståndsmätare. Operativa prestanda för MSS 1.2 Grupperingstid, system: 10 s Elevation: ±10 Azimut: 360 Eldhastighet: 3 robotar/min Flygtid: 13 s (ut till 2500 m) Armeringsavstånd: 27 till 38 m Effektiv räckvidd: 200 till 3200 m Träffsannolikhet, mål: rörligt 80 % ( m) 90 % ( m) Den sydafrikanska pansarvärnsroboten Ingwe har integrerats på ett kinesiskt fordon (CS/VN4A). Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 9

10 Sjö Gateways Buoys För ubåtar som behöver kommunicera med omvärlden finns normalt sett två olika principer för kommunikation. Den första är att nyttja radiokommunikation med hjälp av master som hissas medan ubåten befinner sig på periskopdjup alternativt genom att släppa upp en släpad boj. Oavsett metod måste ubåten normalt inta ett djup som inte är optimalt ur ett spaningsperspektiv varvid såväl hissade master som släpade bojar har tillräckligt stor radarmålyta för att kunna detekteras av motståndaren. Den andra principen är akustisk kommunikation, men bara till fartyg som befinner sig i närheten av den egna ubåten. Atlas Elektronik UK har tillsammans med L3 Communications ELAC och Hagenuk Marinekommunikation tagit fram en boj som kombinerar dessa båda system, som både innebär en mindre radarmålyta på antennen och medger att ubåten befinner sig på optimalt djup. Bojen som kallas Submarine Launched Gateway Buoy får plats i signaltuben på en ubåt. När den skjutits ut stiger den till ytan enbart av egen flytkraft. Väl på ytan blåses en ballong upp innehållande Iridium- och GPS-antenner. Samtidigt fälls ett trådanslutet akustiskt modem ner på förinställt djup. Ubåten kommunicerar sedan akustiskt med bojen som i sin tur kommunicerar med omvärlden via satellit. När bojens batterier är slut, alternativt på kommando sjunker sedan bojen till botten. För övningsändamål erbjuds även återanvändningsbara bojar. Ett alternativt användningsområde är som nödboj i samband med att ubåten sjunker. I så fall kan bojen förprogrammeras med meddelande som sänds tillsammans med GPS-position, även om den akustiska länken inte fungerar. Gateway Buoys. Längd: 1052 mm Diameter: 100 mm Vikt: 8,1 kg Användningstid: 200 tvåvägs meddelanden under 8 timmar Dataformat: Fritext, 127 tecken per meddelande Max sjötillstånd: 3 Sid 10 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr

11 Igenkänning Lösningar till igenkänningsuppgift 5/2012 Tyvärr inkom inga rätta lösningar. Lösningar och vinnare Bild 1. ET52C. Bild 2. MPT-1. Bild 3. UMGT-1ME. Nya uppgifter Bild 1. Bild 2. Bild 3. Bild 4. Sänd ditt svar med e-post till senast Namn på den först dragna rätta lösningen publiceras i kommande nummer och erhåller pris. Teknisk Und informerar Nr Försvarets Materielverk Sid 11

12 Sändlista Regeringskansliet fortsättning Försvarsmakten UD, Sr (2 ex avsett för Utrikesminister Carl Bildt och Ss) FMTS (2 ex) UD-UrH (1 ex avsett för Amb Pär Ahlberger) HvSS (2 ex) Fö (2 ex varav 1 ex SUND) SWEDEC (6 ex varav 1 ex AMTEK) SkyddC (3 ex varav 1 ex MUSAB) Försvarsmakten FMundSäkC (30 ex) HKV (15 ex) FöMedC (2 ex) LEDS (12 ex varav PLANEK, INRI Fi, INRI Fp och INRI Lua 3 ex vardera) Myndigheter central nivå Försvarsdepartementet INS (25 ex varav INSS 10 ex ATS, MTS och FTS 5 ex var) FHS (30 ex varav 1 ex biblioteket) 5 ex vardera) FRA (6 ex, varav 1 ex Ostbo) PROD (10 ex) KBV (2 ex) MUST (25 ex) FOI (22 ex varav 2 ex biblioteket Grindsjön) LG (5 ex) I 19 (5 ex) Övriga organisationer K 3 (20 ex varav 10 ex 32. Undbat., 2 ex Flyg E, 5 ex SOG) Centralförbundet Folk och Försvar (2 ex) P 4, P 7 (7 ex vardera) A 9 (5 ex) Myndigheter som hör till övriga departement Lv 6 (5 ex varav 1 ex byggn 116 skolhus) RPS, SIUN (2 ex) Ing 2 (5 ex) ISP (2 ex) LedR (17 ex. varav 3 ex FMTKSE, LedR Telekrigbat och FORTV (7 ex. 1 ex Rolf Dalenius, 1 ex Anders Persson) FHQ/ROL 2 ex) Krigsarkivet (1 ex) TrängR (5 ex) Lantmäteriet Geo SE (1 ex) 1.ubflj (5 ex) 3.sjöstridsflj (5 ex) Inom FMV 4.sjöstridsfl (5 ex varav 1 ex RDDIV) GD (1 ex) Amf 1 (5 ex) SML (5 ex) MarinB (2 ex) AK Mark (7 ex) F7 (5 ex) AK Sjö (7 ex) F 17, F 21 (11 ex vardera) AK Led (7 ex) Hkpflj (6 ex) AK Flyg&Rymd (5 ex) FMLOG (13 ex) AK Gem (5 ex) FMTM (2 ex) Ak Log (5 ex) MHS K, MHS H (5 ex vardera varav 1 till biblioteket) Teknisk Und (2 ex) MSS (20 ex) Bibliotek (1 ex) SSS (20 ex) Information (1 ex) LSS (20 ex) Arkiv (Digitalt) FMV - Försvarets Materielverk SML Teknisk Und, Stockholm Telefon Teknisk Und Informerar är ett informationsblad som beskriver materiel inom i första hand mark-, flyg och marinstridskrafterna. Informationsbladet utkommer ca 6 nummer per år. Ansvarig utgivare Per-Olof Bengtsson Redaktör Maria Avellina Sid 12 Försvarets Materielverk Teknisk Und informerar Nr