Svensk författningssamling

Transkript

1 Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2000:555 Utkom från trycket den 26 juni 2000 utfärdad den 15 juni Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Grunden för Försvarsmaktens verksamhet skall vara förmågan till väpnad strid. 2 Försvarsmakten skall kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp var det än kommer ifrån. Hela Sverige skall kunna försvaras. Försvarsmakten skall hävda Sveriges territoriella integritet. Försvarsmakten skall bidra till fred och säkerhet i omvärlden genom att kunna genomföra och lämna stöd till fredsfrämjande operationer och säkerhetsfrämjande samarbete samt kunna lämna stöd till humanitär verksamhet. Försvarsmakten skall bidra till att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred genom att kunna samverka med andra myndigheter och kunna ställa resurser till förfogande. 3 Försvarsmakten skall ha den operativa förmåga, de kompetenser och den insatsorganisation som regeringen beslutar. Försvarsmakten skall även upprätthålla den beredskap som regeringen beslutar. Försvarsmaktens beredskap, organisation och planläggning skall medge att Försvarsmaktens förmåga kan anpassas för att motsvara förändrade krav och behov. Försvarsmakten skall genomföra den planläggning och vidta de förberedelser som behövs för att kunna lösa myndighetens uppgifter. 4 Utöver vad som följer av 1 3 skall Försvarsmakten särskilt 1. leda och bedriva den verksamhet som anges i 1 lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet, 2. leda och bedriva militär säkerhetstjänst, 3. leda och samordna signalskyddstjänsten inom totalförsvaret, 4. biträda Regeringskansliet i frågor som rör kryptoverksamhet och annan signalskyddsverksamhet, 5. i fredstid ansvara för att samla in, bearbeta och lämna Kustbevakningen sjölägesinformation sammanställd för civila behov, 6. stödja svensk försvarsindustri genom exportfrämjande verksamhet inom ramen för gällande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport, 1

2 SFS 2000: lämna biträde vid svenska förhandlingsinsatser avseende nedrustning, rustningskontroll samt förtroendeskapande och säkerhetsskapande åtgärder, 8. i sin perspektivplanering planera i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och redovisa den i budgetunderlaget, 9. bedriva försvarsupplysning i syfte att stärka försvarsviljan och förtroendet för det militära försvaret, samt 10. medverka i statsceremonier. 5 Försvarsmakten skall biträda Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i arbetet med krishanteringsuppgifter inom Europeiska unionen. I 16 verksförordningen (1995:1322) finns bestämmelser om medverkan i arbetet inom Europeiska unionen. 6 Försvarsmakten skall delta i samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred. Verksamheten inom samarbetet Partnerskap för fred skall bedrivas i enlighet med det individuella partnerskapsprogrammet och i enlighet med de mål som fastställts för Sveriges medverkan i Partnerskap för freds planerings- och översynsprocess samt i enlighet med särskilda regeringsbeslut. Försvarsmakten skall delta i det säkerhetsfrämjande samarbetet i Östersjö-, Arktis- och Barentsområdet i enlighet med verksamhetsplaner, årsprogram och särskilda regeringsbeslut. Försvarsmakten skall biträda Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) inom ramen för Sveriges observatörsskap i Västeuropeiska unionen samt Sveriges deltagande i Euro-atlantiska partnerskapsrådet. Miljöaspekter 7 Med beaktande av de krav uppgifterna enligt 2 6 ställer skall Försvarsmakten väga in miljöaspekterna vid sin verksamhet i fred. Information 8 Försvarsmakten skall vid höjd beredskap, i den omfattning som regeringen beslutar, kunna informera regeringen om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. Försvarsmakten skall vid högsta beredskap hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde samt om vidtagna och planerade åtgärder. 2 9 Försvarsmakten skall, samtidigt som den lämnar sin årsredovisning, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) ge in kopior av samtliga internationella överenskommelser av offentligrättslig natur som Försvarsmakten ingått under året. För varje överenskommelse skall det anges vilket regeringsbeslut som legat till grund för överenskommelsen. Försvarsmakten skall även samtidigt med årsredovisningen lämna en redogörelse för fleråriga finansiella åtaganden i samarbetsprojekt med utländska myndigheter. För varje överenskommelse som ingåtts skall en kopia lämnas in till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

3 Samverkan 10 Försvarsmakten skall samordna beredskapsplanläggningen och den operativa planläggningen inom myndigheten med motsvarande planläggning inom övriga delar av totalförsvaret. Försvarsmakten skall tillhandahålla underlag för tillämpningen av 3 5 kap. miljöbalken och plan- och bygglagen (1987:10) avseende militärt försvar. SFS 2000: Försvarsmakten får ta del av planläggningen för höjd beredskap hos de myndigheter som enligt beredskapsförordningen (1993:242) är beredskapsmyndigheter. 12 Försvarsmakten skall i nära samverkan med Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) planera och vidta förberedelser för framtida internationella insatser. Försvarsmakten skall ha personal som kan ställas till förfogande för internationella förtroendeskapande och säkerhetsfrämjande åtgärder. Myndighetens ledning 13 Försvarsmakten leds av en chef. Chef för Försvarsmakten är överbefälhavaren. Ställföreträdande chef för Försvarsmakten är ställföreträdande överbefälhavaren. Överbefälhavaren ansvarar för myndighetens verksamhet. Insynsråd 14 Vid Försvarsmakten finns ett råd för insyn i myndigheten. Rådet skall nära följa verksamheten vid myndigheten utom när det gäller den operativa verksamheten, försvarsunderrättelseverksamheten och säkerhetstjänsten. Rådet skall lämna regeringen de synpunkter och förslag som föranleds av arbetet. Redovisningen skall lämnas i samband med att Försvarsmakten lämnar sin årsredovisning. Rådet består av högst nio ledamöter som förordnas av regeringen. Bland dem utser regeringen en ordförande och en vice ordförande. Rådet sammanträder på kallelse av ordföranden eller när minst fyra ledamöter begär det. Föredragande i rådet är överbefälhavaren eller, när han har förhinder, ställföreträdande överbefälhavaren. Organisation 15 Försvarsmakten bestämmer sin egen organisation i de delar den inte är reglerad i denna förordning. 16 Försvarsmakten i fred består av de enheter som anges i bilaga 1 till denna förordning (grundorganisation). Försvarsmaktens insatsorganisation utgörs av ledningsförband, operativa insatsförband och nationella skyddsstyrkor. Av 2 förordningen (1999:569) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten följer att Försvarsmakten skall organisera en utlandsstyrka. 3

4 SFS 2000: I Högkvarteret skall det ingå enheter för strategiledning, krigsförbandsledning, grundorganisationsledning, underrättelse- och säkerhetstjänst, personal, juridik, internrevision, säkerhetsinspektion. I säkerhetsinspektionen skall representanter för Försvarets materielverk ingå. Rikshemvärnschefen är i sin egenskap av hemvärnets främste företrädare direkt underställd myndighetens ledning. 18 I Operativa insatsledningen skall det ingå en operationsledning samt ett armétaktiskt, ett marintaktiskt och ett flygtaktiskt kommando. Cheferna för de taktiska kommandona är tillika generalinspektörer för armén, marinen respektive flygvapnet och är som sådana direkt underställda myndighetens ledning. 19 Under överbefälhavaren leder Operativa insatsledningen operationer och andra insatser. Inom Operativa insatsledningen leder de taktiska kommandona den taktiska verksamheten. 20 Under överbefälhavaren leder militärdistrikten den territoriella verksamheten inom Försvarsmakten. Militärdistrikten skall samverka med länsstyrelser, kommuner, landsting och andra samhällsorgan inom militärdistriktet för att åstadkomma dels en enhetlig inriktning och ledning av totalförsvarets olika delar, dels en samordnad användning av militära och civila resurser. Militärdistrikten skall även stödja och utbilda hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer. 21 Varje militärdistrikt omfattar de län som anges nedan. Södra militärdistriktet: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län Mellersta militärdistriktet: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Gotlands militärdistrikt: Gotlands län Norra militärdistriktet: Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Under höjd beredskap får Försvarsmakten besluta om tillfälliga ändringar i indelningen i militärdistrikt I Försvarsmakten finns en direktion. I direktionen skall överbefälhavaren, ställföreträdande överbefälhavaren, cheferna för strategiledningen, krigsförbandsledningen, grundorganisationsledningen och personalenheten, chefsjuristen samt chefen för Operativa insatsledningen ingå. Överbefälhavaren får bestämma att även andra befattningshavare, inom eller utom myndigheten, skall ingå i direktionen.

5 23 Myndighetens direktion skall särskilt behandla ärenden som kan föranleda framställning till regeringen eller som annars är av stor vikt eller har principiell betydelse. SFS 2000:555 Generalläkarens tillsynsansvar 24 Generalläkaren ansvarar för tillsynen över miljöskyddet, hälso- och sjukvården samt djurhälsovården, djursjukvården och djurskyddet m.m. inom Försvarsmakten. I denna funktion får generalläkaren meddela interna föreskrifter för myndigheten för efterlevnaden av gällande bestämmelser inom området. När generalläkaren utövar sin tillsynsfunktion, är generalläkaren inte underställd överbefälhavaren. Verksförordningens tillämpning 25 Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Försvarsmakten med undantag av 4, 5 andra stycket, och 17, 19 första stycket samt 20, 22, 30 och Överbefälhavaren får bestämma att föreskrifter får beslutas även av ställföreträdande överbefälhavaren och chefen för en enhet i Högkvarteret. Personalföreträdare 26 Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på Försvarsmakten. Bestämmelserna i 6 är dock tillämpliga endast i fråga om beslut i administrativa ärenden. Vid höjd beredskap tillämpas inte personalföreträdarförordningen på Försvarsmakten. Personalansvarsnämnden 27 Försvarsmaktens personalansvarsnämnd består av överbefälhavaren, chefsjuristen och personaldirektören i Högkvarteret, personalföreträdarna och av de chefer som överbefälhavaren utser. Överbefälhavaren eller den överbefälhavaren sätter i sitt ställe är nämndens ordförande. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. 28 I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning, avskedande, uppsägning eller anställningens upphörande på grund av sjukdom bestämmer ordföranden om ett förfarande inför nämnden skall inledas. Ordföranden får avskriva ett ärende, om det är uppenbart att ärendet inte skall leda till någon åtgärd från nämndens sida. Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet och är det på grund av ändrade förhållanden uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden ensam besluta i frågan. Beslut som har fattats enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. 5

6 SFS 2000:555 Utlämnande av allmänna handlingar 29 Frågor om att till en enskild lämna ut handlingar som förvaras hos Försvarsmakten prövas inom den organisationsenhet vid myndigheten som förvarar handlingarna. I tveksamma fall eller om sökanden begär att frågan hänskjuts till myndigheten, skall prövningen göras av chefen för organisationsenheten eller, i fråga om handling som förvaras i Högkvarteret, av den chef för enhet som överbefälhavaren bestämmer. Chefen för en organisationsenhet får hänskjuta frågan om prövning till överbefälhavaren eller till den chef för enhet i Högkvarteret som överbefälhavaren bestämmer. Skadeståndsärenden 30 Försvarsmakten får handlägga ärenden om anspråk på ersättning för personskada utom ärenden som enligt 3 förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten skall handläggas av Justitiekanslern. Bestämmelserna i samma förordning gäller för Försvarsmakten i ärenden om reglering av personskada. Vissa andra ersättningsfrågor 31 Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på egendom som tillhör personal i Försvarsmakten som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller som genomgår frivillig utbildning, om skadan har föranletts av tjänstgöringsförhållandena. 32 Försvarsmakten får besluta även om annan ersättning än skadestånd för skador på fiskefartyg och fiskeredskap samt ersättning för förlorade inkomster i samband med sådana skador, om skadan har föranletts av militär verksamhet. 33 Försvarsmakten får besluta om ersättning för bärgning eller annat tillvaratagande av egendom som tillhör eller brukas av myndigheten eller som är av utländskt militärt ursprung. Anställningar och placeringar 34 Regeringen beslutar om anställning som överbefälhavare och ställföreträdande överbefälhavare. Regeringen beslutar om anställning av militär tjänsteman som generallöjtnant, viceamiral, generalmajor eller konteramiral med placering på befattning som chef för Högkvarterets enhet för underrättelse- och säkerhetstjänst. 35 Regeringen beslutar efter anmälan av Försvarsmakten, utöver vad som följer av 34, om anställning av militär tjänsteman som generallöjtnant eller viceamiral och generalmajor eller konteramiral samt av civil tjänsteman som chefsjurist. Efter anmälan av Försvarsmakten beslutar regeringen om placering på befattning som anges i bilaga 2 till denna förordning. 6

7 Övriga anställningar och placeringar på befattningar beslutas av Försvarsmakten. SFS 2000: För att tillgodose det militära försvarets behov av högre chefer skall Försvarsmakten planera för högst 17 chefer med tjänstegraden generalmajor eller konteramiral. Endast om det finns särskilda skäl får Försvarsmakten göra en anmälan om anställning som innebär att antalet blir större. Dessa skäl skall framgå av anmälningen. Försvarsmakten får anställa högst 190 personer med tjänstegraderna brigadgeneral eller flottiljamiral och överste eller kommendör, varav högst 30 av dessa med tjänstegraden brigadgeneral eller flottiljamiral. 37 I fråga om anställning i Försvarsmakten av militär tjänsteman tillämpas inte 6 anställningsförordningen (1994:373). Föreskriftsrätt 38 Försvarsmakten får meddela föreskrifter för Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt och Kustbevakningen för den del av deras verksamhet som under höjd beredskap skall bedrivas av Försvarsmakten. 39 Försvarsmakten får meddela övriga statliga myndigheter föreskrifter i fråga om signalskyddstjänsten inom totalförsvaret. Överklagande 40 Försvarsmaktens beslut enligt får inte överklagas. Denna förordning träder i kraft den 10 juli 2000, då förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten skall upphöra att gälla. På regeringens vägnar BJÖRN VON SYDOW Maj Johansson (Försvarsdepartementet) 7

8 SFS 2000:555 Bilaga 1 Organisationsenheter i Försvarsmakten (grundorganisationen) Benämning Lokalisering Anmärkning LEDNING Högkvarteret (HKV) Operativa insatsledningen (OPIL) Södra militärdistriktet (MD S) Mellersta militärdistriktet (MD M) Stockholm Försvarets krigsspelscentrum (FKSC), Stockholm Göteborg Strängnäs Södra skånska gruppen i Lund/ Revinge Skånska dragongruppen i Hässleholm Blekingegruppen i Karlskrona Hallandsgruppen i Halmstad Kalmargruppen i Kalmar Kronobergsgruppen i Växjö Norra Smålandsgruppen i Eksjö Älvsborgsgruppen i Borås Göteborgsgruppen i Göteborg Skaraborgsgruppen i Skövde Bohus-Dalsgruppen i Uddevalla/Skredsvik Livgrenadjärgruppen i Linköping Södertörnsgruppen i Haninge Livregementets grenadjärgrupp i Örebro Södermanlandsgruppen i Strängnäs Värmlandsgruppen i Kristinehamn Livgardesgruppen i Upplands- Bro/Kungsängen Västmanlandsgruppen i Västerås Upplandsgruppen i Uppsala Dalregementsgruppen i Falun Gävleborgsgruppen i Gävle 8

9 Benämning Lokalisering Anmärkning Boden Norra militärdistriktet (MD N) Gotlands militärdistrikt (MD G) Visby Härnösandsgruppen i Härnösand Jämtlandsgruppen i Östersund Västernorrlandsgruppen i Sollefteå Västerbottensgruppen i Umeå Norrbottensgruppen i Boden Norrbottens gränsjägargrupp i Kalix Lapplandsjägargruppen i Kiruna Gotlandsgruppen i Visby SFS 2000:555 FÖRBAND Livgardet (LG) Upplands-Bro/ Kungsängen Jämtlands fältjägarregemente Östersund (I 5) Norrbottens regemente Boden (I 19) Livregementets husarer (K 3) Norrlands dragonregemente (K 4) Skaraborgs regemente (P 4) Södra skånska regementet (P 7) Södermanlands regemente (P 10) Gotlands regemente (P 18) Artilleriregementet (A 9) Gotlands luftvärnskår (Lv 2) Luftvärnsregementet (Lv 6) Karlsborg Arvidsjaur Skövde Lund/ Revingehed Strängnäs Visby Norrlands trängbataljon, Östersund Norrlands artilleribataljon, Boden Norrlands luftvärnsbataljon, Boden Norrlands ingenjörbataljon, Boden Norrlands signalbataljon, Boden Fallskärmsjägarskolan (FJS) Kristinehamn Artilleriets stridsskola (ArtSS) Visby Halmstad Luftvärnets stridsskola (LvSS) 9

10 SFS 2000:555 Benämning Lokalisering Anmärkning Eksjö Fältarbetsskolan (FarbS) Göta ingenjörregemente (Ing 2) Upplands regemente (S 1) Göta trängregemente (T 2) Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) Andra ytstridsflottiljen (2. ysflj) Tredje ytstridsflottiljen (3. ysflj) Fjärde minkrigsflottiljen (4. minkriflj) Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) Karlskrona kustartilleriregemente och Andra kustartilleribrigaden (KA 2) Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) Sydkustens marinbas (MarinB S) Ostkustens marinbas (MarinB O) Jämtlands flygflottilj (F 4) Skaraborgs flygflottilj (F 7) Skånska flygflottiljen (F 10) Upplands flygflottilj (F 16) Blekinge flygflottilj (F 17) Norrbottens flygflottilj (F 21) Enköping Skövde Haninge/ Berga Haninge/ Berga Karlskrona Haninge/ Berga Vaxholm Karlskrona Fårösund Göteborg Karlskrona Haninge Östersund Lidköping/ Såtenäs Ängelholm Uppsala Ronneby Luleå Ledningsskolan (LedS) Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS) Verksamhet i Haninge/Berga och Karlskrona Verksamhet i Haninge/Berga och Karlskrona Flygskolan (FlygS) 10

11 Benämning Lokalisering Anmärkning Försvarsmaktens helikopterflottilj (Hkpflj) Svea helikopterbataljon (2. hkpbat) Östgöta helikopterbataljon (4. hkpbat) Södra underhållsregementet (Uhreg S) Mellersta underhållsregementet (Uhreg M) Norra underhållsregementet (Uhreg N) Muskö örlogsvarv (ÖVM) Försvarsmaktens flygverkstäder (FMF) Linköping/ Malmen Haninge/ Berga Linköping/ Malmen Kristianstad Strängnäs Boden Haninge/ Muskö Uppsala Norrlands helikopterskvadron (1. hkpskv) Boden Verksamhet i Haninge/Berga, Ronneby/Kallinge och Göteborg/Säve Underhållsfunktion Gotland SFS 2000:555 SKOLOR OCH CENTRUM M.M. Militärhögskolan Karlberg (MHS K) Militärhögskolan Halmstad (MHS H) Militärhögskolan Östersund (MHS Ö) Markstridsskolan (MSS) Arméns tekniska skola (ATS) Örlogsskolorna (ÖS) Amfibiestridsskolan (AmfSS) Flygvapnets Uppsalaskolor (F 20) Solna Halmstad Östersund Skövde Östersund Haninge/ Berga Vaxholm Uppsala Verksamhet i Skövde, Motala/ Kvarn och Boden Motorskolan (MotorS) Verksamhet i Haninge/Berga och Karlskrona Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) Flygvapnets stridsledningsoch luftbevakningsskola (StrilS) 11

12 SFS 2000:555 Benämning Lokalisering Anmärkning Hemvärnets stridsskola (HvSS) Försvarsmaktens Halmstadsskolor (FMHS) Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC) Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) Försvarsmaktens centrum för internationell verksamhet (SWEDINT) Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) Försvarsmaktens rekryteringscentrum (RekryC) Försvarsmaktens underhållscentrum (FMUhC) Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) Flygmedicincentrum (FMC) Försvarsmusikcentrum (FöMusC) Redovisningsavdelning Bergslagen (RAB) Militära servicekontoret (MSK) Salem/ Vällinge Halmstad Eksjö Umeå Södertälje/ Almnäs Uppsala Stockholm Karlstad Hammarö Stockholm Strängnäs Örebro Stockholm Försvarsmaktens bas- och underhållsskola (BasUhS) Informationsteknologiskolan (ITS) Flygtekniska skolan (FTS) Flygtrafiktjänstskolan (FFL) Väderskolan (VädS) Försvarets tolkskola (TolkS) 12

13 Bilaga 2 Befattningar i Försvarsmakten för vilka regeringen beslutar placering efter anmälan av myndigheten Högkvarteret: Chef för enheten för strategiledning Chef för enheten för krigsförbandsledning Chef för enheten för grundorganisationsledning Chef för enheten för personal Chef för enheten för internrevision Generalläkare Rikshemvärnschef Operativa insatsledningen: Chef för Operativa insatsledningen Chef för operationsledning Chef för taktiskt kommando Övriga nationella organisationsenheter: Chef för militärdistrikt Internationella befattningar: Försvarsattaché Chef för den svenska övervakningskontingenten i Korea då befattningen bemannas med yrkesofficer Militär rådgivare vid Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna Militär rådgivare vid Sveriges ständiga delegation vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Militär rådgivare vid Europeiska unionens rådssekretariat Militär rådgivare vid Västeuropeiska unionens militära stab SFS 2000:555 13

14 Fakta Info Direkt, tel Elanders Gotab, Stockholm 2000