Innehåll. Inledning...2. Världen är förändrad...4. Verksamhetsidé och vision...6. Insatsorganisation Internationell verksamhet Armén...

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Inledning...2. Världen är förändrad...4. Verksamhetsidé och vision...6. Insatsorganisation...16. Internationell verksamhet...18. Armén..."

Transkript

1 Innehåll Inledning...2 Världen är förändrad...4 Verksamhetsidé och vision...6 Organisation...12 Militärstrategisk inriktning...14 Insatsorganisation...16 Internationell verksamhet...18 Armén...22 Hemvärnet...26 Marinen...28 Flygvapnet...32 Ledning...36 Logistik...38 Försvarsmaktens centrum...40 Specialförband...42 Frivilliga försvarsorganisationer...44 Här finns Försvarsmakten...46 Karriär i Försvarsmakten...48 Personal...54 Ekonomi...56 Materielplan Gradbeteckningar...60 Adresser

2 INLEDNING Det finns mycket värt att slåss för Jorden är fantastisk. Men vi glömmer ibland bort det. Särskilt vi som lever i den fria, rika världen. Vi vaknar i en varm säng, går till arbetet, ser våra barn cykla till skolan, promenerar i skogen, följer nyheterna på tv, dansar kring midsommarstången, delar våra åsikter med grannen och lever i trygg visshet om att de som bestämmer är goda och håller vad de lovar. Fred, frihet, demokrati, rättvisa, yttrandefrihet, allemansrätt. Allt det upplever vi under en dag. Utan att vi tänker på det. Vi tar det för givet. Försvarsmakten är den yttersta garantin för demokrati, fred och frihet. I andra delar av världen är det en ouppnåelig dröm. För alla dem som lever långt ifrån oss men förtjänar samma rättigheter och levnadsvillkor som vi. För dem där våld, övergrepp, krig, fångenskap och förtryck är en del av vardagen. Ingenting är givet. Men om vi öppnar ögonen kommer vi att se. Att det vi har är värt att slåss för. Här hemma. Där borta. Överallt på jorden. Den kan vara fantastisk. 2 3

3 Världen är förändrad I den nya världen är ensam svag Den säkerhetspolitiska situationen i Europa är relativt stabil och det militära hotet mot Sverige bedöms fortsatt vara lågt. Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra länder med gemensamma demokratiska värderingar. Utmaningar och hot mot vår säkerhet är föränderliga, gränslösa och komplexa. Vissa av dessa utmaningar och hot är svåra att förutse och kan uppstå plötsligt, medan andra successivt växer fram. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-land eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör därför kunna såväl ge som ta emot militärt stöd. Vår säkerhet stärks genom gemensam krishantering och genom aktiva och trovärdiga bidrag till nordisk, europeisk och global säkerhet. Försvarsmakten ska både kunna ge och ta emot stöd från andra nationer, myndigheter och organisationer för att uppnå ökad effekt. Säkerheten byggs gemensamt med de nordiska länderna och EU. En genomgripande reformering av Försvarsmakten pågår. Reformeringen syftar till att ge ökad operativ förmåga i form av flexibla och tillgängliga krigsförband som kan användas både nationellt i vårt närområde och längre bort. Försvarsmakten ska kunna användas i de snabba förlopp vilka kan uppstå i en föränderlig omvärld. Detta innebär att både tillgängligheten och användbarheten inom krigsförbanden ökas. Vår beredskap anpassas kontinuerligt till den rådande hot- och risknivån i vårt närområde. Sverige bidrar aktivt till utvecklingen av en gemensam krishanteringsförmåga inom EU. Utgångspunkten är att inget land i världen ensamt kan klara dagens komplexa säkerhetssituation. Det fortsatta arbetet med att utveckla EU:s snabbinsatsförmåga är här en viktig del. Sverige har haft det sammanhållande ansvaret för en av EU:s snabbinsatsstyrkor, Nordic Battlegroup (NBG) under 2008 och Uppdraget 2011 löstes tillsammans med Estland, Finland, Irland, Kroatien och Norge. Ett utökat nordiskt försvarssamarbete har också hög prioritet. Försvarsmaktens uppgifter Riksdag och regering anger Försvarsmaktens uppgifter. I den proposition om försvarets fortsatta utveckling som behandlades av riksdagen under våren 2009 föreslogs att Försvarsmakten tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer ska lösa följande uppgifter: Försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt territorium, i närområdet och utanför närområdet, upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen utanför detta. Försvarsmakten ska också med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. 4 5

4 Verksamhetsidé och vision Snabba insatser i hela världen Försvarsmakten ska förebygga och hantera konflikter och krig, ytterst genom väpnad strid. Försvarsmakten ska enskilt och tillsammans med andra länder, myndigheter och organisationer och med tydligt insatsfokus; försvara Sverige, värna svenska intressen och främja säkerheten genom insatser på vårt eget territorium, i närområdet och globalt. upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna Sveriges suveränitet och nationella intressen i områden utanför detta. med befintliga förmågor och resurser vid behov bistå övriga samhället. Vår verksamhetsidé Verksamhetsidén beskriver varför Försvarsmakten finns, vad som utgör vårt existensberättigande. Av den framgår det yttersta syftet med, och ramen för, vår verksamhet som riksdag och regering bestämt. Det är inom denna ram som vi i Försvarsmakten ska agera och det är vi, och bara vi, som löser Försvarsmaktens uppgifter, ingen annan. Stommen i verksamhetsidén försvar av territorium och medborgare är varaktig. Men de förändringar som skett de senaste åren är ändå mycket genomgripande och påverkar Försvarsmaktens verksamhet i hög grad. För det första bygger Sverige numera säkerheten tillsammans med andra genom olika samarbeten med nationer och organisationer. Vi är medlemmar i FN och EU och har också ett nära samarbete 6 7

5 med Nato, samt deltar aktivt i Partnerskap för fred (PFF). Solidaritetsklausulen som innebär att vi behöver förbereda oss för att kunna ge och ta emot militärt stöd även på vårt eget territorium är det senaste tillskottet som för oss i Försvarsmakten innebär en förändring. Våra internationella insatser sker redan idag tillsammans med andra men att praktiskt förbereda oss på att ta emot stöd på hemmaplan har vi inte gjort tidigare. För det andra är den politiska styrningen tydlig med att det är svenska intressen, snarare än svenskt territorium, som är huvudfokus för säkerhetspolitiken. Den globalisering som världen genomgått de senaste decennierna innebär att Försvarsmakten bidrar till Sveriges säkerhet också genom våra internationella insatser. Solidaritet är en anledning till Försvarsmaktens närvaro i olika konfliktområden. Men i grunden verkar vi för att öka den svenska säkerheten med säkerhetsfrämjande insatser där riksdagen beslutar om att så ska ske. Försvarsmakten arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn integreras i all verksamhet i strävan att minimera det ekologiska avtrycket. Genom utbildning och kommunikation utvecklar vi personalens kompetens och medvetenhet inom miljöområdet. Vår vision Försvarsmakten och våra krigsförband verkar, syns och respekteras i Sverige och utomlands. Med verksamhetsidén som ram beskriver visionen var Försvarsmakten befinner sig om tio år. Formuleringen är kort för att den ska vara enkel att lägga på minnet, därför behöver den också förklaras. Försvarsmakten och vi som verkar i Försvarsmakten agerar på många olika sätt och i många olika sammanhang, men det är alltid krigsförbandens förmåga och framgång som är målet för verksamheten. I visionen är insatsorganisation 2014 (IO 14) intagen och insatsförmågan präglas av tillgänglighet, användbarhet och mångsidighet. Krigsförbanden har relevant bredd, utbildning och utrustning för att möta aktuella utmaningar och hot. Flera av förbanden är redo att snabbt sättas in i olika kris- och konfliktsituationer. I det dagliga arbetet ligger fokus på aktuella insatser, med leverans här-och-nu, men det finns också en beredskap att möta nya utmaningar. För Försvarsmakten är utveckling att anpassa krigsförbanden och skapa flexibilitet för våra uppgifter. Materiel omsätts i en takt som säkerställer Försvarsmaktens framtida förmåga. Samverkan är en naturlig del i Försvarsmaktens verksamhet. Krigsförbanden kan samverka både med andra länders förband och med andra svenska myndigheter och organisationer. Den operativa förmågan uppnås i första hand tillsammans med andra och Försvarsmakten har en förmåga att både ge och ta emot militärt stöd, såväl i utlandsmissioner som i Sverige. För att utbilda, utrusta och träna förbanden har det nordiska samarbetet en speciell och stor betydelse. Försvarsmaktens professionalitet skapar en stor tilltro såväl internt som externt. Våra yrkesskickliga krigsförband är uppskattade för att med hög kvalitet lösa givna uppgifter. Försvarsmakten uppfattas som en attraktiv arbetsplats och en ansvarstagande arbetsgivare som tar väl hand om medarbetarna. Vi kan därför rekrytera och behålla rätt personal. Att rekrytera med frivillighet som grund, motiverar oss att förbättra våra arbetsinsatser ytterligare. Försvarsmakten möts genomgående av respekt internationellt till följd av våra insatser utomlands. Vi får också stor uppskattning av den svenska allmänheten som har ett stort förtroende för hur Försvarsmakten löser sina uppgifter. Det har uppnåtts genom att 8 9

6 Försvarsmakten är trovärdig i det som utförs men också att det kommuniceras på ett bra sätt; verksamheten syns och förklaras. Försvarsmakten bidrar till en god samhällsförankring och strävar efter att allmänhetens förväntan ska överensstämma med vårt uppdrag från regeringen. Försvarsmakten hushåller med de resurser som disponeras och har inte en högre ambition än vad som är relevant för verksamheten. Aadministration och logistik är produktiva och effektiva; vi gör rätt saker på rätt sätt. Vi har en hög kostnadsmedvetenhet och är ett föredöme i hanteringen av ekonomiska frågor. Förmåga, resurser, teknik och metoder anpassas kontinuerligt till nuvarande och framtida krav. Eventuella brister åtgärdas och organisationen utvecklas och förändras kontinuerligt för att uppnå bästa möjliga effektivitet. Försvarsmakten är också skicklig på att hantera nya krav och uppgifter på ett effektivt sätt och löser tilldelade uppgifter med hög kvalitet. Den gemensamma värdegrunden ger stöd för hur Försvarsmakten ska agera både i insatssituationen och tillsammans i andra arbetssituationer. Vi behandlar varandra och andra med respekt, är ansvarskännande och väl medvetna om vilka risker som finns och hur en god verksamhetssäkerhet ska säkerställas i allt som utförs. Säkerhetsmedvetandet är mycket högt. Olika kompetenser, såväl civila som militära, tas tillvara och Försvarsmakten agerar i enlighet med värdegrunden både när vi löser våra arbetsuppgifter och under fritid. Ledarskapet präglas av professionalitet och kommunikation, av att tydliggöra sammanhang, åstadkomma resultat, skapa god arbetsmiljö och att tillvarata medarbetarnas kompetenser. Det bidrar till det förtroende Försvarsmakten uppnår internt och externt. Cheferna är förebilder som goda ledare. Vi är stolta över att vara en del av Försvarsmakten. Tillsammans har vi en arbetsmiljö där vi trivs, känner arbetsglädje och där var och en känner att de bidrar till helheten. Att verka i en så samhällsviktig och professionell organisation som Försvarsmakten är eftertraktansvärt

7 Organisation Så är vi formerade för att LÖSA uppgiften Försvarsmaktens organisation 2013 HÖGKVARTERET PRODUKTIONSLEDNING HÖGKVARTERET INSATSLEDNING GRUNDORGANISATION (ORGANISATIONSENHETER) FÖRBAND (TYPEXEMPEL) ÖVERBEFÄLHAVAREN GENERALDIREKTÖREN FÖRBANDSLEDNING STABSDEL PRODUKTIONSDEL Försvarsmakten är en myndighet under riksdag och regering med överbefälhavaren (ÖB) som myndighetens chef. Generaldirektören (GD) är ställföreträdande myndighetschef. Försvarsmaktens centrala ledning utgörs av Högkvarteret. FÖRBANDSDEL (KRIGS- OCH HEMVÄRNSFÖRBAND) 3. Inom Högkvarteret finns bland annat produktionsledningen, insatsledningen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). Produktionsledningen ansvarar för produktionen av Försvarsmaktens krigsförband genom att leda basorganisationen, skolor och centrum. Produktionsledningen ansvarar också för beställningar av materiel via Försvarets materielverk. Insatsledningen övervakar det svenska territoriet året runt, dygnet runt, samt leder insatser nationellt och internationellt med krigsförband. Den territoriella integriteten upprätthålls med krigsförband i beredskap. Must bedriver dels försvarsunderrättelseverksamhet till stöd för svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, dels militär underrättelse- och säkerhetstjänst för Försvarsmaktens behov. Dessutom finns personal-, juridiska- och informationsstaber i Högkvarteret. 1. Förband, skolor eller centrum utgör organisationsenheter. 2. Grundorganisationens samtliga förbandsledningar, stabs- och produktionsdelar benämns sammantaget basorganisationen. 3. Grundorganisationens samtliga krigs- och hemvärnsförband benämns sammantaget insatsorganisationen. 4. Insatsorganisationen lyder under chefen för insats vid insatser. Insatsorganisationen är underställd chefen för produktionsledningen vad avser vidmakthållande, utveckling och beredskap. 5. Fyra stycken militärregioner (Nord, Mitt, Väst, Syd) leder regional bevakning och skydd, civil-militär samverkan samt stöd till samhället

8 Militärstrategisk inriktning Alltid redo, här och där Grundläggande försvarsförmåga Försvarsmaktens huvuduppgift förmågan till väpnad strid ska ses i olika perspektiv. Nationella insatser ställer krav på förband med hög beredskap och duglighet. Deltagande i internationella insatser ställer utöver detta krav på: förband med förmåga till snabbinsats i samverkan med andra nationer förband med relativt hög beredskap för insatser med begränsad varaktighet samt förmåga att kontinuerligt kunna bidra till långvariga insatser. En konsekvens av detta är att Försvarsmakten ska utveckla och vidmakthålla insatsförband med olika beredskap. Vissa förband är placerade i beredskap för att med kort varsel (10, 30 eller 90 dagar) kunna vara tillgängliga för internationella och nationella behov. Andra förband hålls tillgängliga med beredskap upp till ett år, för att vid ett försämrat omvärldsläge kunna medverka i krishantering nationellt eller för att förstärka eller avlösa förband som satts in i internationella operationer. Operativ förmåga Enligt regeringsbeslut ska Försvarsmakten kunna upptäcka och avvisa kränkningar mot svenskt territorium. Andra viktiga uppgifter är att skydda olika samhällsfunktioner och att stötta samhället vid kriser. Försvarsmakten ska tillsammans med andra länder bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att delta i fredsfrämjande insatser, där krigsförbanden ska kunna behärska hela skalan av uppgifter, från förtroendeskapande och konfliktförebyggande åtgärder till humanitära, fredsbevarande och fredsframtvingande operationer

9 Insatsorganisation med omedelbar verkan Riksdag och regering har under de senaste drygt tio åren minskat kraven på Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter i ett medellångt tidsperspektiv, det vill säga fem till tio år. Orsakerna till detta är att såväl Försvarsmakten som riksdag och regering bedömer att riskerna för ett väpnat angrepp mot Sverige är mycket små under överskådlig tid. Kriser eller incidenter, som även inbegriper militära maktmedel kan dock också uppstå i vår region, och på längre sikt kan militära angreppshot aldrig uteslutas. Då kraven på operativ förmåga i detta avseende har minskat har också insatsorganisationen minskats i motsvarande grad. Samtidigt har kraven på tillgänglighet och kvalitet ökat vid de förband som finns kvar i insatsorganisationen, för att bättre kunna möta kriser och konflikter som uppstår med kort varsel. Förbanden ska vara omedelbart gripbara, med hög beredskap och användbarhet, för att snabbt kunna sättas in i insatser i och utanför vårt närområde. Kontraktsförband Majoriteten av soldaterna är tidvis tjänstgörande och har sin huvudsakliga sysselsättning utanför Försvarsmakten. De är efter regeringsbeslut/eller enligt kontrakt skyldiga att rycka in vid utbildning, övning och insats i Sverige samt i och utanför närområdet. Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkor Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna bemannas av frivilligt och lokalt rekryterad personal och har fått mer kvalificerade uppgifter, bättre utrustning och materiel än gårdagens hemvärnsförband. Soldaterna har ett hemvärnsavtal och tiden från larm till insats är kort. Insatserna begränsas till Sverige. Insatsorganisationen Försvarsgren Armén Marinen Flygvapnet Ledning/Und Logistik Hemvärnet Summa (antal personer) Det finns en politisk inriktning att insatsorganisationen framöver ska bestå av tre delar: kontraktsförband, stående förband och hemvärnet med nationella skyddsstyrkor. Dessa förband ska kunna genomföra strid i samtliga konfliktnivåer inom ramen för gemensamma operationer, i Sverige samt i och utanför dess närområde. Ett riksdagsbeslut från 2009 har pekat ut den framtida utvecklingen av insatsorganisationen. Stående förband Dessa bemannas i första hand av kontinuerligt tjänstgörande personal, och ska stå i ständig beredskap, vilket gör dem direkt tillgängliga för snabba insatser nationellt och internationellt

10 Internationell verksamhet Världen, världen fosterland Försvarsmaktens internationella verksamhet ökar. I dag bygger vi i allt högre grad fred och säkerhet genom samverkan med andra länders militära styrkor på platser där oro och kriser uppstår. Såväl enskilda individer som förband deltar i fredsfrämjande uppdrag runt om i världen. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik syftar bland annat till att bevara fred och att stärka den internationella säkerheten. EU:s medlemsländer ingår i dag i en växande europeisk samarbetsgemenskap, med ett gemensamt ansvar för krishanteringsfrågor. Det ger Sverige full delaktighet och insyn i EU:s beslutsprocesser, men ställer samtidigt krav på engagemang i det gemensamma arbetet. Ett exempel på detta är att Sverige ansvarade för att sätta upp den nya förbandsenheten för internationella insatser, snabbinsatsstyrkan Nordic Battlegroup (NBG) första halvåret 2011, tillsammans med Estland, Finland, Irland, Kroatien och Norge. Sverige har erbjudit sig att vara sammanhållande för NBG-styrkorna Sverige är även medlem i Partnerskap för fred, PFF, som är ett praktiskt samarbetsprogram mellan Nato och intresserade stater inom OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Grundläggande för PFF är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta. Syftet med PFF-samarbetet är bland annat att öka förmågan att delta i internationella fredsfrämjande insatser, främst genom att öka interoperabiliteten mellan olika länder. INDIEN OCH PAKISTAN BOSNIEN HERCEGOVINA FN, UNMOGIP Observatörer: 5 Sjukvårdspersonal: 1 EUFOR Stabsofficer: 1 KOSOVO NATO, KFOR Personal: ca 70 KOREA LIBYEN NNSC Delegater: 5 NATO Personal: 130 SUDAN FN, UNMIS Personal: 5 AFGHANISTAN NATO, ISAF Personal: 580 MELLANÖSTERN UGANDA KONGO UNAMA Personal: 1 FN, UNTSO Observatörer: 6 EUTM Utbildare: 3 MONUSCO Observatörer: 4 försvarsmaktens internationella insatser - maj

11 Utlandstjänst Sedan den första fredsfrämjande svenska FN-truppen tjänstgjorde i Mellanöstern 1956 har Sverige bidragit med cirka soldater till olika uppdrag runt om i världen. Sedan några år tillbaka rekryteras mellan och kvinnor och män årligen. Såväl officerare som personer med fullgjord värnplikt och civila med olika yrkeskunskaper tjänstgör i våra internationella insatser. Dessutom tjänstgör officerare och civila i olika internationella staber, som lärare och elever vid utländska skolor och som observatörer i olika länder. Multinationella övningar Försvarsmakten deltar varje år i stora multinationella övningar där flera länder arbetar tillsammans för att lösa fiktiva konflikter. Förutom att träna samarbetsformer och metoder för konfliktlösning, får deltagarna värdefulla erfarenheter genom kontakten med olika nationer och kulturer. Beredskapsförband Sverige har anmält ett drygt 30-tal militära enheter till internationella styrkeregister i EU, FN och Nato. Detta är ett sätt att lista och samordna vilka olika typer av militära förband som medlemsländerna kan bidra med i det fredsfrämjande arbetet. Enheterna har en hög beredskapsnivå för att snabbt kunna vara på plats i ett insatsområde. Samma enhet kan vara anmäld till flera register. Exempel på anmälda enheter är mekaniserade bataljoner, ingenjörkompani, militärpolisförband, korvettdivision, minröjningsdivisioner, stridsflygdivision JAS 39, transportflygförband Tp 84, luftvärnspluton, jägarpluton och CBRN*- insatsstyrka. * CBRN=kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär 20 21

12 Armén Snabb slagkraft på marken Armén organiserar och utbildar markstrids- och luftvärnsförband som i samverkan med flyg- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Krigsförband Arméns krigsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Armén bidrar då med både personal och materiel. Ett antal arméförband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Arméns förband i grundorganisationen Livgardet (LG) Norrbottens regemente (I 19) Livregementets husarer (K 3) Skaraborgs regemente (P 4) Södra skånska regementet (P 7) Artilleriregementet (A 9) Luftvärnsregementet (Lv 6) Göta ingenjörregemente (Ing 2) Markstridsskolan (MSS) 22 23

13 Exempel på materiel Bandvagnar Personterrängbil 6 GALTEN Fasta broar KB5 Amröjningsrobotar Minröjningsmaskiner Luftvärnsrobotar Pansarterrängbilar Stridsfordon 9040 Stridsvagn 122 Telesystem Terränglastbilar UAV-system Granatkastare Artilleripjäser Ledningsförband som utbildar stabs- och sambandsförband främst för ledning av stridskrafter samt för högre ledning. Ingenjörförband vars uppgift är fältarbeten, det vill säga att på olika sätt förändra terrängen för att försvåra för en fiende samt för att underlätta egen verksamhet. Ammunitionsröjning är också en viktig del av fältarbeten. Underhållsförband som ansvarar för de stridande förbandens försörjning av bland annat förnödenheter, sjukvård och reparationer. CBRN-förband som hanterar CBRN-hot och -händelser. Huvudförmågorna är detektering, identifiering, övervakning, varning, rapportering, fysiskt skydd och riskhantering. (CBRN = kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär). Arméförbanden delas in i: Mekaniserade förband med bland annat stridsfordon, tillhör de mest eld- och slagkraftiga enheterna i armén. Förbanden är tränade och utrustade för att genomföra strid mot alla typer av motståndare i olika typer av terräng och bebyggelse. Kavalleriförband som utbildar jägar- och underrättelsesoldater samt militärpolis. Soldaterna, varav vissa är luftburna, ska kunna verka bakom en motståndares linjer, under lång tid, i all slags terräng och under alla väderförhållanden. I kavalleriförbanden ingår även militärpoliser och säkerhetsförband. Artilleriförband som utbildar inom markbaserad indirekt bekämpning och verkar inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Materielen har precisionsverkan, lång räckvidd och är väderoberoende. Luftvärnsförband som utbildar enheter för markbaserad bekämpning av luftmål inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Dessa kan därigenom skydda till exempel befolkningscentra, militära förband och flygbaser mot attacker från luftarenan

14 Hemvärnet Samhällets soldater Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en del i Försvarsmaktens insatsorganisation. Hemvärnet är ett förband och utgör basen för skyddet av Sverige. Det har till uppgift att verka över hela konfliktskalan, från stöd till samhället vid svåra påfrestningar i fred till väpnad strid i krig. Hemvärnets förband har en insatsberedskap som mäts i timmar, inte dagar eller veckor. Personalen är frivillig, lokalt rekryterad och består till största delen av erfarna soldater och befäl med bakgrund inom insatsförbanden. I hemvärnets förband ingår förutom personal som gjort värnplikt eller GMU (Grundläggande Militär Utbildning) en stor andel specialister, till exempel sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare som rekryterats och utbildats av frivilliga försvarsorganisationer. I och med värnpliktens avskaffande har hemvärnet fått fler, skarpare och viktigare uppgifter, och tillförs ständigt ny utrustning. När Försvarsmakten gör insatser vid exempelvis skogsbränder, översvämningar och eftersök av försvunna personer är det ofta hemvärnsförband som stödjer polis och räddningstjänst. Ytövervakning, basskydd, eskort, transportskydd, målutpekning och eldobservation är andra uppgifter som hemvärnsförband utbildas för. Nu utvecklas och föryngras hemvärnet. I insatsplutonerna är medelåldern under 30 år. Hemvärnets Underrättelsekompanier och CBRN-plutoner (hanterar kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser) är exempel på nya förband och förmågor i hemvärnet. Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna erbjuder en unik möjlighet att vara en del av Försvarsmakten vid sidan av studier eller civilt arbete. För att kunna söka till hemvärnet krävs svenskt medborgarskap och att man fyllt 18 år. För stridande befattningar är kravet genomförd värnplikt eller GMU. Efter antagning skriver man ett avtal om 4 13 dagars tjänstgöring per år beroende på befattning. I hemvärnet får man ersättning under utbildning och insats. Efter uppfyllt avtal får man befattningsoch utbildningspremie. Rekrytering och utbildning av hemvärnsförband genomförs lokalt och regionalt. Chefer, från gruppchef och uppåt, utbildas i befattning och ledarskap vid Hemvärnets stridsskola HvSS i Vällinge söder om Stockholm. Hemvärnet består av cirka kvinnor och män. Här ingår 25 hemvärnsmusikkårer med cirka frivilliga musiker. Dessa medverkar i statsceremoniella sammanhang, till exempel högvakten vid kungliga slottet

15 Marinen Strider på, över och under ytan Exempel på materiel Bevakningsbåtar Korvetter Minröjningsfartyg Röjdykarfartyg Stridsbåtar Stödfartyg Svävare Ubåtar Ubåtsräddningsfartyg Marinen organiserar och utbildar sjöstrids- och amfibieförband som i samverkan med flyg- och markstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Krigsförband Marinens krigsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Marinen bidrar då med både personal och materiel. Ett antal marina förband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Marinens förband i grundorganisationen Första ubåtsflottiljen (1.ubflj) Tredje sjöstridsflottiljen (3.sjöstridsflj) Fjärde sjöstridsflottiljen (4.sjöstridsflj) Amfibieregementet (Amf 1) Marinbasen (MarinB) Sjöstridsskolan (SSS) 28 29

16 De marina förbanden delas in i: Sjöstridsflottiljer med förmåga till insatser mot mål såväl på, över som under havsytan, i kustnära farvatten och på öppet hav, förmåga till minröjning samt kontroll av havsområde och skydd av sjöfart och fiske. Ubåtsflottilj med förmåga till insatser mot mål såväl på som under ytan, förmåga att dolt kontrollera havsområde samt att samla in underrättelser. Amfibiebataljon med förmåga till kontroll av kustområde och skärgård samt insatser mot mål såväl på som under havsytan. Marinbas med Basbataljon och Sjöinformationsbataljon med förmågor att övervaka svenskt territorialhav och understödja andra förband med bland annat förnödenheter. Ledningsförband som leder sammansatta styrkor av olika marina förband

17 Flygvapnet Riktad precision från luften Flygvapnet organiserar och utbildar flyg-, bas- och ledningsförband som i samverkan med mark- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Krigsförband Flygvapnets krigsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Krigsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Flygvapnet bidrar då med både personal och materiel. Ett antal flygvapenförband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Flygvapnets förband i grundorganisationen Skaraborgs flygflottilj (F 7) Blekinge flygflottilj (F 17) Norrbottens flygflottilj (F 21) Helikopterflottiljen (Hkpflj) Luftstridsskolan (LSS) Flygskolan på Malmslätt är underställd LSS. Basförbanden och stridslednings- och luftbevakningsförbanden är spridda över landet

18 Flygvapenförbanden delas in i flygförband, basförband och ledningsförband: Stridsflygförband kan med stor precision, hög flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken, i luften eller över havet samt utnyttjas för underrättelseinhämtning och för att hävda Sveriges territoriella integritet. Transportflygförband genomför flygtransporter och används i bland annat humanitära insatser, nationellt och internationellt. Signalspaningsflygförband genomför signalspaning och underrättelseinhämtning. Radarflygförband används främst för att förbättra den lägesbild som skapas av markbundna och sjöburna sensorer. Exempel på materiel Helikopter 10A/B/D Helikopter 14 Helikopter 15 Helikopter 16 JAS 39 Gripen C/D - stridsflygplan S 100 B - radarspaningsflygplan S 102 B Korpen - signalspaningsflygplan TP transportflygplan TP transportflygplan TP 84 Hercules - transportflygplan C-17 Globemaster III Helikopterförbandet står beredda med utrustning och personal för att genomföra flyg- och sjöräddning, om regering och riksdag beslutar att förbanden ska återta dessa uppgifter. Helikopterflottiljen utvecklar en helikopterbataljon med mark- och sjöoperativ inriktning. Förbandet ska med de nya helikoptersystemen (HKP14 och 16) kunna genomföra fyra olika insatser samtidigt, nationellt eller internationellt. Därutöver ansvarar Helikopterflottiljen för utbildning av två hemvärnsbataljoner och stödjer frivilligverksamheten i Östergötland. Förbandet är sedan april 2011 insatt i ISAF, Afghanistan, med en helikopterenhet. Basförbandens huvuduppgift är att betjäna flygförbanden. Ledningsförbandens huvuduppgift är territoriell integritet (luftbevakning), och att leda flygförbanden (stridsledning)

19 Ledning LEDNINGSFÖRBAND EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ALLA TYPER AV INSATSER Olika stödfunktioner och specialförmågor är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter. Några exempel på dessa är driftövervakning av telenätet, IT-stöd och utbildning i telekrig och psykologiska operationer. Ledningsförband Försvarsmaktens ledningsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Ledningsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Förbanden bidrar då med både personal och materiel. Ledningsförbanden utgörs bl a av telekrigsförband, PSYOPS förband (psykologiska operationer), (F)HQ (rörlig operativ ledning), IT-försvarsförband, ledningsplatsbataljon, sambandsbataljon, nationell underrättelseenhet, fyra stycken regionala staber och metocc, meteorologi- och oceanograficentrum samt HKV.. Ledningsförband i grundorganisationen Ledningsregementet (LedR) Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) Försvarsmaktens Underrättelse- och säkerhetstjänstcentrum (FM UndSäkC) Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) ansvarar för driftövervakning och driftledning av Försvarsmaktens telekommunikationer. Exempel på dessa är Försvarsmaktens telenät, marinens telenät och Försvarsmaktens satellitkommunikationer. Förbandet arbetar även med driftövervakning och driftledning av fasta insatsledningssystem, olika sensorsystem och radiosystem. fmtm har verksamhet på 16 orter. Förbandsledningen är placerad i Örebro. Förbandet stöder nationella och internationella insatser. Ledningsregementet (LedR) ligger i Enköping. Regementets verksamhet omfattar ledning, informationshantering och förmågan att kunna verka på i informationsmiljön. Ledningsregementet utbildar bland annat stabs- och sambandsförband. Regementet utbildar och tränar också Försvarsmaktens personal i ledning, samband, telekrig, meteorologi och oceanografi samt psykologiska operationer, och utvecklar metoder och system inom dessa förmågor. Regementet stödjer nationella och internationella insatser inom dessa områden. Vid LedR utbildas även personal från övriga delar av totalförsvaret och andra myndigheter. Vid Ledningsregementet finns Totalförsvarets signalskyddsskola och Ledningsskolan. Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, fmundsäkc, genomför utbildning och bedriver studier och försök inom Försvarsmaktens nationella och internationella underrättelseoch säkerhetstjänst. Militära regionala staber MR staberna lokaliseras till Södra skånska regementet (P7) i Rrevingehed, Skaraborgs regemente (P4) i Skövde, Livgardet (LG) i Kungsängen samt till Norrbottens regemente (I 19) i Boden. De regionala cheferna har uppgiften att leda främst bevakningsoch skyddsuppgifter, genomföra civil militär samverkan samt stöd till samhället. I uppgifternas lösande kan de då föra befälet över såväl krigs- som hemvärnsförband. Vid Försvarsmaktens utbildningsförband finns resurser i beredskap i form av t ex personal, fordon och om möjligt annan efterfrågad utrustning. Försvarsmakten avdelar alltid särskilt utbildad militär insatschef (MIC) för att underlätta samarbetet civilt militärt

20 logistik Logistik är inte allt men allt är ingenting utan logistik Logistik ger stöd åt Försvarsmaktens hela verksamhet, såväl insatsorganisation som grundorganisation. Stödet består av tjänster, förnödenheter och andra tillgångar som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas. För insatser innebär logistikstödet att insatsförbanden får den tillgänglighet, rörlighet och uthållighet som efterfrågas. Försvarsmaktens logistikchef är ansvarig för logistikområdet och sammanhåller olika specialområden. Logistikförband i grundorganisationen TrängR, FMLOG, FMTS, FömedC Försvarsmaktens logistik (FMLOG) ger stöd till insatser samt till förband, centrum och skolor inom hela Försvarsmakten. I verksamheten ingår förråd, IT-stöd, systemförvaltning, expeditioner, arkiv, tullhantering, transportkontor, organisations- och masterdatakontor samt hantering av markverkstadsbeställningar. Förbandet bildades 2002 för att effektivisera och rationalisera underhålls- och stödverksamheten. För att uppfylla detta krav genomgår verksamheten löpande omstruktureringar. Några av åtgärderna är att samla produktionen till färre ställen, nyttja civila leverantörer samt minska administration. Vid årsskiftet 2012/13 lämnades, efter politiskt beslut, delar av verksamheten, till exempel verkstäder, upphandling, rese- och ekonomiredovisning samt centrala förråd över till FMV. Trängregementet (TrängR) är lokaliserat till Skövde. I verksamheten ingår utveckling, ledning och utbildning av logistik-, movcon-* och sjukvårdsförband. * trafik- och transportledning Förutom att grundutbilda soldater har TrängR även uppgiften att utveckla förbandslogistiken och att utbilda förband för insats. Regementet stödjer insatsorganisationen i områden och på platser där civila aktörer inte kan agera. Det kan handla om att leverera mat, vatten, drivmedel, ammunition och sjukvård till förband ur hela Försvarsmakten. Till Logistikskolan kommer elever från hela Försvarsmakten för att läsa längre eller kortare kurser inom logistikområdet. Vid skolan finns också Försvarsmaktens motorskola. Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) är Försvarsmaktens centrum för teknisk utbildning och utveckling. Vid skolan utbildas soldater, blivande officerare, officerare, specialistofficerare och civila för teknisk tjänst i hela Försvarsmakten. Alla försvarsgrenar armén, marinen och flygvapnet finns representerade vid skolan. Skolan ansvarar även för den tekniska utbildning som genomförs vid andra förband, skolor eller centra i Försvarsmakten. FMTS svarar för teknik och teknisk tjänst inom Försvarsmakten, vilket innebär att följa utvecklingen på teknikområdet, förutse kommande behov och föreslå förändringar och förbättringar. Försvarsmedicincentrum, FömedC, svarar för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård genom utveckling och produktion av försvarsmedicinska förmågor. FömedC arbetar också med miljö- och hälsoskyddsfrågor, utveckling och sjukvårdsmateriel, försörjning av sjukvårdsförnödenheter och utbildar och rekryterar sjukvårdspersonal för hela Försvarsmaktens behov

21 Försvarsmaktens centrum En bred bas med specialistkompetens Försvarsmakten har centrum som ansvarar för specifika kompetensområden. Flertalet av Försvarsmaktens centrum agerar som remissinstans för riksdagen och arbetar med utveckling av bland annat taktik, teknik och metoder inom sitt område. Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FMDNC, ansvarar för utbildning och utveckling inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet. Utöver detta så gör FMDNC även prov och försök när ny dykarutrustning ska tas fram och genomför haveriutredningar efter dykarolyckor. Försvarsmaktens HR-centrum, FM HRC, är ett kompetenscentrum för personaltjänst, human resources. HR-centrum stödjer förbanden med bland annat rekrytering, bemanning, utveckling och avveckling av personal, personaladministration och arbetsmiljöfrågor. Försvarsmusiken, FöMus, ansvarar för parad-, ceremoni- och tjänstemusik för försvaret och statsledningen samt bevarar och utvecklar den militärmusikaliska traditionen. Man ger även konserter och framträdanden för allmänheten. Försvarsmaktens Meteorologi- och oceanograficentrum, metocc, ansvarar för att leverera meteorologiskt och oceanografiskt beslutsunderlag som en viktig del i planering, genomförande och utvärdering av Försvarsmaktens verksamhet nationellt och internationellt. Här genomförs även utbildningar inom meteorologi och oceanografi. Vädertjänstens unika kompetens är att göra bedömningar av vädrets inverkan på militära operationer. Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, ansvarar för, utvecklar och utbildar inom militär och humanitär ammunitions- och minröjningsverksamhet på land. Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, utbildar och övar totalförsvarspersonal i CBRN*-skydd. SkyddC utvecklar också materiel och metoder för att förbättra CBRN-skyddet. * CBRN=kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär UMEÅ SkyddC Försvarsmaktens internationella centrum, Swedint, förbereder svenska och utländska officerare, poliser och civila tjänstemän för arbete i multinationella fredsoperationer inom ramen för EU, FN och Nato/PFF (Partnerskap för fred). Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, fmundsäkc, genomför utbildning och bedriver studier och försök inom Försvarsmaktens nationella och internationella underrättelseoch säkerhetstjänst. Försvarsmedicincentrum, FömedC, svarar för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård genom utveckling och produktion av försvarsmedicinska förmågor. FömedC arbetar också med miljö- och hälsoskyddsfrågor, utveckling av sjukvårdsmateriel, försörjning av sjukvårdsförnödenheter och utbildar och rekryterar sjukvårdspersonal för hela Försvarsmaktens behov. GÖTEBORG FömedC ENKÖPING METOCC KUNGSÄNGEN FöMus, Swedint EKSJÖ Swedec UPPSALA FMUndSäkC STOCKHOLM FM HRC 40 KARLSKRONA FMDNC

22 Specialförband När situationen kräver mer Försvarsmaktens specialförband är en militärstrategisk resurs som ökar antalet möjliga handlingsalternativ. En insats med specialförbanden kännetecknas av hög effekt på säkerhetspolitisk nivå. Det kan till exempel handla om att frita eller rädda svenskar i internationell tjänst eller att inhämta underrättelser. Inom specialförbanden strävar man efter enkelhet i såväl planering som i genomförande, oförutsägbarhet genom okonventionella metoder samt målmedvetenhet, precision och beslutsamhet. Beredskapen för Försvarsmaktens specialförband är hög och personalen är särskilt uttagen, utbildad och utrustad för att klara sina uppgifter. Specialförbanden används främst inom ramen för multinationella insatser i internationella krisområden. I sådana insatser ska specialförbanden kunna bidra med en behovssammansatt special-operationsgrupp, internationellt betecknad som en Special Operations Task Group (SOTG), för att lösa huvuduppgifterna strid, underrättelseinhämtning och rådgivnings- och utbildningsstöd till internationella partners. Försvarsmaktens specialförband består av Specialförbandsledningen (SFL) och Särskilda Operationsgruppen (SOG), som är kärnförbandet inom specialförbanden. Vidare består Specialoperationsförbanden av Sjötransportenheten (STE) som genomför transporter främst i samband med bordningsuppdrag, Air Tactical Unit (atu) och Särskilda Helikoptergruppen (SHG) som genomför strategiska och taktiska lufttransporter, Särskilda Sambandsenheten (SSE) för ledningssystemstöd samt Sektionen för operativteknik (SOT). Tillsammans utgör enheterna ett system som ska kunna verka enskilt eller i samverkan med andra förband. Specialförbandens uppgift är att när som helst, över hela världen, leverera unika och väldigt eftertraktade förmågor

23 Frivilliga försvarsorganisationer Tjänar riket, tjänar inget De frivilliga försvarsorganisationerna är självständiga organisationer som har tillkommit på medborgarnas egna initiativ och daterar tillbaka till början av 1900-talet. De är ideella och fristående i förhållande till varandra och till Försvarsmakten och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) som de samverkar med. frivilliga försvarsorganisationer 2020 Organisation Medlemmar Frivilligavtal inom FM Svenska försvarsutbildningsförbundet I Sverige finns 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till landets civila och militära försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar frivilliga för uppgifter inom försvaret och bidrar till att höja landets beredskap i såväl kris som krig inom en rad olika områden. Frivilligorganisationerna är en viktig resurs för Försvarsmakten. Genom kurs- och utbildningsverksamhet säkerställer organisationerna att särskild specialistkompetens tillvaratas och placerar även ett stort antal personer på specialistbefattningar inom försvaret. Insatsingenjörernas riksförbund Flygvapenfrivilligas riksförbund Frivilliga automobilkårernas riksförbund Frivilliga flygkåren Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund Frivilliga radioorganisationen Förvarets personaltjänstförbund Svenska blå stjärnan Svenska röda korset Riksförbundet Sveriges lottakårer Sjövärnskårernas riksförbund Svenska brukshundklubben Svenska fallskärmsförbundet Svenska pistolskytteförbundet Svenska skyttesportförbundet Sveriges civilförsvarsförbund Sveriges bilkårers riksförbund Totalt antal medlemmar/avtal

24 Här finns försvarsmakten Ett Sverige, TRETTIOfyra förband försvarsmakten i sverige 2011 ARVIDSJAUR BODEN LULEÅ Boden I 19, A 9 Luleå F 21 Umeå SkyddC Uppsala FMUndSäkC, LSS Kungsängen LG/SWEDINT Enköping LedR Stockholm HKV, FMHRC, MHS K, FMLOG: Ledning Vällinge HvSS Berga/Muskö Amf 1, 4.sjöstridsflj Örebro fmtm Karlsborg K 3 Såtenäs F 7 Skövde p 4, TrängR, MSS Linköping Hkpflj Göteborg FömedC Eksjö Ing 2, SWEDEC Halmstad Lv 6, MHS H, FMTS Ronneby F 17 Karlskrona 3.sjöstridsflj, 1.ubflj, MarinB, SSS Revingehed P 7 För enheternas fullständiga namn, se adresslistan längst bak i broschyren. Förutom orterna på kartan finns Försvarsmakten representerad genom FMLOG på ett 80-tal platser runt om i landet. ENKÖPING ÖREBRO ARBOGA KARLSBORG LINKÖPING SÅTENÄS SKÖVDE GÖTEBORG EKSJÖ HALMSTAD UPPSALA KUNGSÄNGEN STOCKHOLM VÄLLINGE BERGA/MUSKÖ VISBY UMEÅ RONNEBY KARLSKRONA REVINGEHED 46 47

25 Vi går mot en Försvarsmakt med högre användbarhet och tillgänglighet. Den framtida insatsorganisationen kommer ha ett stort behov av välutbildade civila, officerare, specialistofficerare, gruppbefäl, soldater, sjömän och hemvärnsmän. Försvarsmakten rekryterar personer per år, vilket gör oss till en av Sveriges största rekryterare. Försvarsmakten kan därför erbjuda flera intressanta yrkesutvecklingsvägar beroende på intresse och fallenhet. karriär I FÖRSVARSMAKTEN Hur långt är du beredd att gå? Frivillig grundutbildning av blivande militära medarbetare Ett engagemang i Försvarsmakten förutsätter tidigare genomförd värnplikt eller genomförande av den ca tre månader lång grundläggande militär utbildning (GMU). Efter genomförd GMU följer provanställning vid ett krigsförband eller tjänstgöring i hemvärnet. Under denna period genomförs den inledande befattningsutbildningen mot planerad befattning i form av yrkes- och befattningskurser (ybk ). Som gruppbefäl, soldat och sjöman kan man tjänstgöra antingen kontinuerligt, eller tidvis, i Försvarsmaktens krigsförband eller i hemvärnet. Kompletterande militär utbildning För de som ska utbildas vidare till officerare eller specialistofficerare genomförs även förberedande officerskurser under upp till ca tre månader. För en del av de som väljer ett engagemang i Hemvärnet så genomförs även förberedande hemvärnskurser under upp till ca tre månader. Utbildning för officerare och specialistofficerare Utbildningsverksamheten för officerare och specialistofficerare kännetecknas av ett sammanhängande system av utbildning, kurser och förbandstjänstgöring med kompetensutveckling som röd tråd. Det viktigaste för blivande officerare och specialistofficerare är utbildning inom kärnkompetenserna, till exempel personlig stridsduglighet, förmåga att leda väpnad strid, utbildarförmåga och ledarskap. De tydligaste skillnaderna mellan en officer och en specialistofficer är att specialistofficeren är mer specialiserad inom visst område eller viss funktion, mer inriktad mot att vara instruktör, medan officeren är mer generell och tydligt inriktad mot att vara chef. Som officer och specialistofficer kan man tjänstgöra antingen kontinuerligt eller tidvis. En officer eller specialistofficer som tjänstgör kontinuerligt benämns yrkesofficer, och den som tjänstgör tidvis benämns reservofficer

26 Officersprogrammet (OP) Officersprogrammet är en treårig akademisk utbildning som genomförs av Försvarshögskolan vid Militärhögskolan Karlberg. I programmet ingår verksamhetsförlagd utbildning på någon av Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor. Utbildningen ger 180 högskolepoäng och leder till en officersexamen på grundnivå. Specialistofficersutbildningen (SOU) Specialistofficersutbildningen är en praktiskt orienterad utbildning på cirka tre terminer. Huvuddelen av utbildningen genomförs vid Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor. Efter genomgången utbildning kan man anställas som antingen kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande specialistofficer. Reservofficersutbildningen (ROU) Reservofficersutbildningens framtida utformning utreds f n inom Försvarsmakten. Utbildningens omfattning och innehåll kommer att anpassas efter Försvarsmaktens nya behov av kompetenta medarbetare som officerare och specialistofficerare. Från 2012 genomförs utbildning till specialistofficer/reservofficer vid militärhögskolan Halmstad och fack- och funktionsskolor. Efter genomgången ROU och avlagd akademisk examen på grundnivå, kan man anställas som reservofficer. GRUNDLÄGGANDE MILITÄR UTBILDNING (GMU) Frivillig utbildning på ca 90 dagar KMU Förberedande officerskurser SOLDAT/SJÖMAN Anställning som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande KMU Förberedande hemvärnskurser OFFICER/SPECIALIST- OFFICERSUTBILDNING Utbildning till kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande HEMVÄRNET Tidvis tjänstgöring i hemvärn med nationella skyddsstyrkor Särskild officers- och specialistofficersutbildning Särskild officers- och specialistofficersutbildning är en militär kompletteringsutbildning som främst riktar sig till individer med genomförda civila högskolestudier och där officersutbildning krävs i avsedd befattning (t ex meteorologer och läkare). Fortsatt specialistofficersutbildning Fortsatt specialistofficersutbildning utreds f n inom Försvarsmakten. Utbildningens omfattning och innehåll kommer att anpassas efter Försvarsmaktens behov av kompetenta medarbetare som specialistofficerare. Stabsutbildning (SU) Stabsutbildningen ger generell stabskompetens och är inriktad mot högre förbandsnivåer inom egen arena. Utbildningen innehåller bl a grunder för operativ planering och kunskap om organisation och arbetsprocesser för högre förband. Stabsutbildning är en uppdragsutbildning som genomförs vid Försvarshögskolan. Högre stabsofficersutbildning (HSU) UtbUtbildningen genomförs som uppdragsutbildning vid Försvarshögskolan. Utbildningen omfattar ett spektrum av olika militära operationer från storskaliga till småskaliga internationella operationer i olika konfliktnivåer, olika typer av militära uppgifter och samspel med civila beslutsorgan och organisationer

27 Här finns utbildningarna FORTSATT SPECIALISTOFFICERSUTBILDNING YBK OCH FRISTÅENDE KURSER (YBK = Yrkes- och befattningskurser) SOU ANSTÄLLNING Specialistofficersutbildningen Sker efter ansökan SOU Specialistofficersutbildningen HSU Högre Stabsofficersutbildning SU Stabsutbildning FRISTÅENDE KURSER OP Officersprogrammet BEFORDRAN Sker efter ansökan och urval Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Boden (del i A 9). Fältarbetsskolan (FarbS) i Eksjö (del i Ing 2). Försvarshögskolan (FHS) i Stockholm. Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg. Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad. Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) i Uppsala och Halmstad. Hemvärnets stridsskola (HvSS) i Vällinge. Ledningsstridsskolan (LedSS) i Enköping (del i LedR). Logistikskolan (LogS) i Skövde (del av TrängR). Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala och Linköping och Halmstad. Luftvärnets stridsskola (LvSS) i Halmstad (del i Lv 6). Markstridsskolan (MSS) i Skövde och Kvarn. Militärhögskolan Halmstad (MHS H) i Halmstad. Militärhögskolan Karlberg (MHS K) i Solna. Sjöstridsskolan (SSS) i Karlskrona. Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC) i Eksjö. Swedint i Kungsängen (del i Livgardet). Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) i Umeå

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2016:424 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Regeringen föreskriver

Läs mer

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014

Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringsbeslut 3 2010-01-14 Fö2009/1354 /MIL (Slutligt) Försvarsdepartementet Försvarsmakten 107 85 STOCKHOLM Inriktningsbeslut för Försvarsmakten 2010-2014 Regeringens beslut Regeringen beslutar att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2004:1369 Utkom från trycket den 29 december 2004 utfärdad den 21 december 2004. Regeringen

Läs mer

Bildtexter Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter Försvarsmakten På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 2:... 4 Regeringen styr Försvarsmaktens uppdrag... 4 HUVUDUPPGIFTERNA:... 4 Bild 3 - Försvara Sverige mot väpnat angrepp...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2012:899 Utkom från trycket den 21 december 2012 utfärdad den 13 december 2012. Regeringen

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns.

värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. värt att försvara Vad Försvarsmakten gör och varför vi finns. FRED OCH FRIHET. TVÅ BRA SKÄL ATT GÅ UPP PÅ MORGONEN Jorden är fantastisk, Sverige är fantastiskt. Så har det inte alltid varit. Vår historia

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2000:555 Utkom från trycket den 26 juni 2000 utfärdad den 15 juni 2000. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Grunden

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS ÅRSREDOVISNING 2015

FÖRSVARSMAKTENS ÅRSREDOVISNING 2015 FÖRSVARSMAKTENS ÅRSREDOVISNING 2015 Resultatredovisning, resultat- och balansräkning, anslagsredovisning, finansieringsanalys samt noter Denna årsredovisning, utom såvitt avser hemliga bilagor, publiceras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2005:823 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 17 november 2005. Regeringen

Läs mer

MARINEN för säkerhet och fred

MARINEN för säkerhet och fred MARINEN för säkerhet och fred GEMENSAMMA HAV & SKÄRGÅRD Havet länkar samman människor och förser oss med försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via Östersjön extrem viktig där 90

Läs mer

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER

FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND NÄR SITUATIONEN KRÄVER MER FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND Försvarsmaktens specialförband är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom

Läs mer

Det talade ordet gäller

Det talade ordet gäller 1 Det talade ordet gäller ÖB anförande i Sälen 2011 Ärade statsråd, ärade försvarsvänner! 2010 var ett intensivt, händelserikt men också tungt år för Försvarsmakten. Vi har tagit flera viktiga steg mot

Läs mer

Generalläkaren april 2010

Generalläkaren april 2010 Generalläkaren april 2010 Generalläkaren Sigfried de Joussineau, Generalläkare Stab Avd chef Åsa Lundkvist Sekr. Lena Eklöf Hälso- och sjukvård Ewa Axelsson Gudrun Axelsson Per Jakobsson Livsmedel och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2000:906 Utkom från trycket den 1 december 2000 utfärdad den 16 november 2000. Regeringen

Läs mer

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies

Programmets benämning Officersprogrammet med krigsvetenskaplig inriktning. Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Utbildningsplan 1 (8) 20-06-09 Programmets benämning Officersprogrammet med Benämning på engelska Officers' Programme majoring in War Studies Högskolepoäng: 180 högskolepoäng Programkod: 1OPK5 Gäller från:

Läs mer

Sverige har ett försvar som används och levererar effekt.

Sverige har ett försvar som används och levererar effekt. Det talade ordet gäller Kära åhörare, Samtidigt som vi träffas här står Sverige och NBG för halva EUs snabbinsatsförmåga. Samtidigt som vi ses i Sälen tar svenska soldater ansvar för fred och säkerhet

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Missiv Ändring av SäkI 2013 Ä2 3 bilagor

Missiv Ändring av SäkI 2013 Ä2 3 bilagor 2014-10-09 :2 Sida 1 (3) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Joakim Bloom, joakim.bloom@mil.se Missiv

Läs mer

Ett användbart försvar

Ett användbart försvar Ett användbart försvar Ett användbart försvar Regeringens proposition 2008/09:140 Regeringens proposition 2008/09:140 Försvarsdepartementet www.regeringen.se Beställningar: Riksdagens tryckeriexpedition,

Läs mer

Marksäkerhetsorder 2016:10

Marksäkerhetsorder 2016:10 2016-05-30 FM2016-109:15 Sida 1 (7) Sändlista Marksäkerhetsorder 2016:10 Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning

Läs mer

Underbilaga 3.1 PERSONALTABELLER. Försvarsmakten. Årsredovisning 2008

Underbilaga 3.1 PERSONALTABELLER. Försvarsmakten. Årsredovisning 2008 Underbilaga 3.1 PERSONALTABELLER Försvarsmakten Årsredovisning 2008 Underbilaga 3.1 - Personaltabeller Tabell 1 Yrkesofficerare, civilanställda och reservofficerare - antal och personalutgifter Yrkesofficerare

Läs mer

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op)

Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Utbildningsplan 1 (6) Utbildningsprogram Högre stabsofficersutbildning med operativ inriktning (HSU Op) Benämning på engelska Advanced Command and Staff Programme Högskolepoäng: 120 högskolepoäng Programkod:

Läs mer

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber

Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber Agenda: Nytt personalförsörjningssystem Säkerhets- och samverkanssektionens verksamhet Nya Regionala staber 2 3 Den stora skillnaden! Försvara landets intressen Försvara landet 4 5 Säkerhets- och Samverkanssektion

Läs mer

Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser

Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser riksrevisionen granskar: försvarets förmåga Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser rir 2013:22 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs

Läs mer

Redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av proposition avseende soldatanställningar

Redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av proposition avseende soldatanställningar 2013-02-28 23 383:53446 Sida 1 (7) Redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av proposition avseende soldatanställningar 1. Uppgiften Försvarsmakten har i regeringsbeslut Uppdrag

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Försvarsmakten i FickFormat 2009

Försvarsmakten i FickFormat 2009 Försvarsmakten i fickformat 2009 Innehåll Inledning... 2 Världen är förändrad... 4 Verksamhetsidé och vision... 6 Organisation... 8 Militärstrategisk inriktning... 10 Insatsorganisation... 12 Internationell

Läs mer

Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016 2020

Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016 2020 Försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11 Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016 2020 Sammanfattning I betänkandet behandlar försvarsutskottet regeringens proposition Sveriges försvar 2016

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:109

Regeringens proposition 2014/15:109 Regeringens proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning Sveriges försvar 2016 2020 Prop. 2014/15:109 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 april 2015 Stefan Löfven

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet 08-11 med Militärteknisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

Grundläggande soldatutbildning för frivilligpersonal, GU-F

Grundläggande soldatutbildning för frivilligpersonal, GU-F Grundläggande soldatutbildning för frivilligpersonal, GU-F Syfte med GU-F Grundläggande soldatutbildning för medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer som skall bemanna särskilda befattningar i första

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll

Kungl Krigsvetenskapsakademien höll Vilken officersutbildning ska en fram tidsinriktad försvarsmakt ha? Referat från miniseminariet den 1 september 2009 HANDLINGAR Av Ove Pappila Kungl Krigsvetenskapsakademien höll den 1 september ett miniseminarium

Läs mer

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 december 2015 Peter Hultqvist Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Läs mer

Nu även med regionala kurser!

Nu även med regionala kurser! Nu även med regionala kurser! Välkommen på kurs med Försvarsutbildarna Varje kurs med Försvarsutbildarna är unik beroende på ämnesområde, deltagare, utbildningsplats och lärare. En viktig gemensam nämnare

Läs mer

Förslag till möjlig struktur Battle Group 2011.

Förslag till möjlig struktur Battle Group 2011. Sida 1 (8) Förslag till möjlig struktur Battle Group 2011. 1. Inledning...2 1.1. Uppgift...2 1.2. Sammanfattning...2 1.3. Analys av uppgiften och metodbeskrivning...2 1.3.1. Övergripande styrningar och

Läs mer

Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag

Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 6. Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 6 Försvarsmaktens tolkning av sitt uppdrag

Läs mer

Äntligen blir vi i takt med tiden

Äntligen blir vi i takt med tiden FÖRSVARSPROPOSITIONEN INFORMATION OM FÖRSVARSMAKTENS FRAMTID ÖB om försvarspropositionen: Äntligen blir vi i takt med tiden Försvarspropositionen är på rätt väg. Vi lämnar invasionsförsvaret bakom oss

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst

Försvarsmaktens svar på frågor från Riksdagens utredningstjänst 2011-09-20 17 250:64736 Sida 1 (8) Riksdagens utredningstjänst Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning LEDS

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011

FHS organisation. FHS/LH samoavd 2011 SID 1. Aktuell sep 2011 FHS organisation SID 1 Fakta om Försvarshögskolan (ÅR 2010) Omsättning 550 msek 546 helårsstudenter (exl uppdragsstud) 428 helårspresterande Ca 2 500 studerande i kortare kurser 344 anställda (drygt 100

Läs mer

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5)

HÖGKVARTERET Datum Beteckning :56200 Sida 1 (5) 2013-04-12 19 111:56200 Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Anders Eriksson, 08-788 93 52,

Läs mer

Försvarsmaktens Helikopterflottilj

Försvarsmaktens Helikopterflottilj Försvarsmaktens Helikopterflottilj Linköpings garnison HELIKOPTERFLOTTILJEN Utbildar helikopterförband och genomför nationella och internationella helikopterinsatser. Livgrenadjärgruppen utbildar hemvärnsförband.

Läs mer

Motion om att lägga KFÖ/SÖF på andra veckodagar

Motion om att lägga KFÖ/SÖF på andra veckodagar RIKSHEMVÄRNSRÅDET MOTION 2015 Beteckning UTB 01 Sida 1 (2) Insänd av Pär Ahlgren, 251. Insatskompaniet (Svartlösa) Motion om att lägga KFÖ/SÖF på andra veckodagar Förslag: Att längre övningar som nuvarande

Läs mer

Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (6) Officersprogrammet 08-11 med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

HAR DU DET SOM KRÄVS?

HAR DU DET SOM KRÄVS? HAR DU DET SOM KRÄVS? 1 VI SÖKER DIG Som du kanske vet förbereder Försvarsmakten en övergång från värnplikt till frivillighet. Förutsatt att riksdagen tar beslut under våren kommer ingen att utbildas med

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN

PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN PERSONAPOLITISKT PROGRAM FÖR POLISMYNDIGHETEN I KRONOBERGS LÄN VISION Polismyndigheten i Kronobergs län ska vara en attraktiv arbetsplats med medarbetare som känner arbetstillfredsställelse i sitt arbete

Läs mer

Världen har förändrats

Världen har förändrats FAKTA OM 2006-2007 Innehåll Världen har förändrats....................... 2 Verksamhetsidé och vision.................... 4 Organisation................................ 6 Militärstrategisk inriktning.....................

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Anvisningar för antagning till Anpassad Specialistofficersutbildning ASOU15-16

Anvisningar för antagning till Anpassad Specialistofficersutbildning ASOU15-16 2014-11-28 FM2014-10386:1 Sida 1 (8) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Eric Jelbring, eric.jelbring@mil.se,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2007:1266 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

MARINen. För säkerhet och fred.

MARINen. För säkerhet och fred. MARINen För säkerhet och fred. havet Havet länkar samman människor och förser oss med mat och försörjning. För Sverige är import- och exporthandeln som går via sjöfart väldigt viktig. 90 procent av Sveriges

Läs mer

Yrkesväxling för Försvarsmaktens anställda en möjlighet för kommuner, kommunförbund, kommunalförbund och kommunala bolag.

Yrkesväxling för Försvarsmaktens anställda en möjlighet för kommuner, kommunförbund, kommunalförbund och kommunala bolag. Yrkesväxling för Försvarsmaktens anställda en möjlighet för kommuner, kommunförbund, kommunalförbund och kommunala bolag. 1 Yrkesväxling för Försvarsmaktens anställda - en möjlighet för kommuner, kommunförbund,

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013

Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Säkerhet och beredskap i rätt riktning Anförande av försvarsminister Karin Enströms Folk och Försvars Rikskonferens tisdag den 15 januari 2013 Det talade ordet gäller Mina damer och herrar, Sverige ska

Läs mer

F Ö R S V A R S M A K T E N S Å R S R E D O V I S N I N G

F Ö R S V A R S M A K T E N S Å R S R E D O V I S N I N G INNEHÅLLSFÖRTECKNING Överbefälhavarens kommentar...4 Om redovisningen...7 Utgångspunkter...7 Redovisningens sammanhang...8 Försvarsmaktens uppgifter m m...9 Försvarsmaktens huvuduppgifter...9 Krav på operativ

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson

Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Ett insatsförsvar med uppgifter hemma och borta Överbefälhavare Sverker Göranson Föreningen FHS höstmöte 2009 Agenda 1. Inledning 2. Omvärld 3. Insatser 4. Personalförsörjning 5. Stödutredning 6. Framåt

Läs mer

WWW.FORSVARSMAKTEN.SE. FÖRSVARSMAKTEN och MILITÄRA REGIONSTABEN MITT

WWW.FORSVARSMAKTEN.SE. FÖRSVARSMAKTEN och MILITÄRA REGIONSTABEN MITT FÖRSVARSMAKTEN och MILITÄRA REGIONSTABEN MITT MILITÄRREGION MITT Militärregion Mitt WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Försvarsmaktens ledningsstruktur för insatsledning 2 IO 14 1500 7 Korvetter Corvettes 4 Ubåtar

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Norrbottens regemente 2016/2017

Norrbottens regemente 2016/2017 Norrbottens regemente 2016/2017 Vi utvecklar och tränar krigsförband som är redo att genomföra insatser och säkerställer Försvarsmaktens förmåga till strid på marken i subarktisk miljö regementschefen

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller

FÖRSVARSMAKTEN. Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012. Det talade ordet gäller FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Tal av Överbefälhavaren General Sverker Göranson Folketinget, Köpenhamn den 21 november 2012 Det talade ordet gäller Nordiskt försvarssamarbete När flygplanet från Stockholm

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

FMV. Marinens utveckling

FMV. Marinens utveckling FMV Marinens utveckling Marina förutsättningar Niklas Gustafsson/Försvarsmakten Marinens utveckling Med anledning av den aktuella försvarsdebatten känns det angeläget att beskriva marinens uppgifter och

Läs mer

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet Generell krishanteringsförmåga Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet Civilförsvarsförbundet Är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun Policy för förtroendevalda Policy för ledare Värdegrund för Vimmerby kommun Antagen av kommmunfullmäktige 2006-03-27 43 KOMMUNFULLMÄKTIGE 1 1 Grundläggande värderingar

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Socialdemokraterna BOLLNÄS

Socialdemokraterna BOLLNÄS Socialdemokraterna BOLLNÄS Kommunalt handlingsprogram 2006 2010 Socialdemokraternas ledstjärnor är frihet, jämlikhet och solidaritet. Vårt program beskriver hur vi vill skapa ett tryggare och mer rättvist

Läs mer

Anförande Rikskonferensen 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist

Anförande Rikskonferensen 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist Anförande Rikskonferensen 2015 Försvarsminister Peter Hultqvist Jenny Salaj 141219 Hultqvist: Käre bror och hederspojke, vi som har växt upp tillsammans, kom så sjunger vi en parsång, flätar samman våra

Läs mer

Inriktning Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8)

Inriktning Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8) 2014-08-29 FM2014-3621:2 Sida 1 (8) FMSI 2014, Underbilaga 1.1: Försvarsmaktens Verksamhetsidé, Vision och Värdegrund Försvarsmaktens Verksamhetsidé, Vision och Värdegrund utgör den strategiska grund som

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Sida 2 (5) Allmänt om kursen

Sida 2 (5) Allmänt om kursen Sändlista Sida 1 (5) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning FMLOPE, Mj Mikael Lindholm, 070-328 16 07 Inbjudan

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Försvar och utrikespolitik. Slutprotokoll, centerpartiets partistämma 19-22 september 2013

Försvar och utrikespolitik. Slutprotokoll, centerpartiets partistämma 19-22 september 2013 Försvar och utrikespolitik Slutprotokoll, centerpartiets partistämma 19-22 september 2013 SVERIGES FÖRSVAR OCH SÄKERHET, MOTIONERNA 12.1, 12.2, 12.3 12.1.1 Att Centerpartiet inrättar en minitankesmedja

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN

PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 1 KOMMUNFÖRBUNDET Fastställd av styrelsen 2011-06-09 NORRBOTTEN PERSONALPOLITISKT PROGRAM FÖR KOMMUNFÖRBUND ET NORRBOTTEN 2 KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 Inledning 3 2 Varför en

Läs mer

Anvisningar till antagningsordning Anpassad Reservofficersutbildning AROU2016-2017

Anvisningar till antagningsordning Anpassad Reservofficersutbildning AROU2016-2017 2015-12-16 FM2015-24235:1 Sida 1 (8) Sändlista Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning Eric Jelbring, eric.jelbring@mil.se,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten; SFS 2002:1097 Utkom från trycket den 20 december 2002 utfärdad den 12 december 2002. Regeringen

Läs mer

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Så vill vi utveckla krisberedskapen Så vill vi utveckla krisberedskapen KBM:S UPPDRAG/UTREDNINGAR 2005 Så vill vi utveckla krisberedskapen Titel: Så vill vi utveckla krisberedskapen Utgiven av: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: Sörman

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan

Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan FHS UTBILDNINGSPLAN Sid 1 (5) Officersprogrammet med Nautisk profil, 180 högskolepoäng, vid Försvarshögskolan 1. Nivå Grundnivå. 2. Fastställande Utbildningsplanen har fastställts av Försvarshögskolans

Läs mer

17 december 2008 BLG - info

17 december 2008 BLG - info 17 december 2008 1 ÖPPETHÅLLANDE 1.1 SERVICEFÖRRÅD OBS! Ring före besök dagtid! Övningsmateriel Karlskrona (0455-85 467): Måndag onsdag, fredag: 0700-0900, 0920-1120, 1205-1400, 1420-1520 Torsdag 0700-0900,

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid

Läs mer

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se

Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Patrik Larsson Ombudsman Officersförbundet patrik.larsson@officersforbundet.se Officersförbundet är fack- och yrkesförbundet för den som är soldat, sjöman eller officer med en anställning i Försvarsmakten

Läs mer