Anneli Jäderholm
|
|
- Britt Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anneli Jäderholm
2 Anneli Jäderholm är en föreläsare som bjuder på sig själv och sina erfarenheter på ett ömsom allvarligt och ömsom humoristiskt sätt. Hon berättar om det där, allt det svåra, som hon valde att göra någonting av. En heroisk resa från slutenvårdspatient till en egenföretagare som förmår njuta av och sätta guldkant på livet. När hon är ute och föreläser talar hon om hur hon ser på psykosens väsen, sina slutenvårdsvistelser och rehabiliteringsprocesser men också om att det handlar om att välja, att säga ja till livet och styra det dit man vill. Genom åren har hon varit med i ett otal tidningsartiklar, uppmärksammats av Aktuellt och humorprogrammet Parlamentet i TV4. Anneli blandar humor och allvar på ett inkännande sätt, drar paralleller mellan olika känslor och mänskliga tillstånd och lyckas göra det tillsynes obegripliga mer begripligt. Alla pratar om återhämtning, att hjälpa mig tillbaka till den jag var, men det skulle varit att skicka mig in i skärselden igen. Jag förstod att trotsa, gå framåt, till den jag skulle komma att bli. Jag satte min tillit till mig själv och min egen förmåga och tog mig metodiskt genom kris, chock, bearbetning till nyorientering. Idag är jag en auktoritet i mitt liv och min historia och jag har gett mig själv mandat att berätta den Hon är även en erfaren moderator och konferencier med en särskild förmåga att dra paralleller från vidlyftiga teorier till vardaglig saklighet. Många kallar mötet med henne för magiskt. Anneli har ett antal föreläsningar, där du/ ni kan välja de som passar just dig/ er eller välj mellan två utbildningspaket, båda heldagar. Vill ni boka något unikt så finns nu också fyra olika Combo föreläsningar där Anneli håller föredrag tillsammans med någon annan inom vald genre. Behöver du/ ni referenser eller recensioner? Skriv till kontakt@annelijaderholm.se. Mycket är nytt för år 2013!
3 BOKAS MEST JUST NU! Heldagsutbildning Paket 1 (8 timmar) Fm: Offerroll/självstigma Attityder samhälle Psykets historia Uppväxt/ Insjuknande Psykos/ Perception (inklusive film) Em: Symbolik i vårdmiljö Gruppdiskussioner (3 olika teman) Tvångsvård Autonomi - självbestämmande/integritet Heldagsutbildning paket 2 (8 timmar) Fm: Nyorientering Lär mig gasa och bromsa jag ville för mycket Lär mig gasa och bromsa jag vill fortfarande för mycket Kreativitet och skapande Em: Anneli i media Från slutenvårdspatient till egenföretagare Gruppdiskussioner ( 2 olika teman) Diskussion i storgrupp Retorik och scenisk gestaltning (8timmar) Tema: Gör din röst hörd! FM: Din egen röst Ut ur offerrollen Erövra scenen Diktläsning med mygga EM: Kroppsspråkets betydelse Hjälpmedelsgenomgång Hjälp att hitta ditt tema Gruppdiskussion
4 NO MORE En kampanj startad av Anneli Jäderholm och Linda Weichselbraun. Inom den svenska psykiatrin används tvångsåtgärden bältesläggning flera tusen gånger varje år. Till detta säger allt fler nu NO MORE. Vi vet att det ibland kan vara extra svårt för psykiatripersonal att möta människor i kris och kaos. Men vi vet också att många som spänts fast i bälte upplevt det som tortyr. Det måste få ett stopp. Vi vet att många traumatiseras av att spännas fast på en brits utan att kunna röra sig, med armarna rakt ut och benen isär. Vi vet att detta kan vara skrämmande, kränkande och skamfyllt. Att det kan göra fysiskt ont. Att bältet kan skada förtroendet för den vård många av oss behöver när själen skenar eller förtvivlar. Vi vet också att det finns människor i Sverige som avlidit under bältesläggning. Det värsta av allt är att vi vet att de som spänns fast oftast i Sverige är unga kvinnor med så svårt själsligt lidande att de söker lindring genom självdestruktiva beteenden. Vi vet också att många som spänns fast har upplevt övergrepp tidigare i livet. Vi påstår att bältet är kontraproduktivt. Vi vet också att det kan vara traumatiskt för psykiatripersonal att utföra bältesläggningar. Rädsla, ambivalens, tvivel och skuld är några av de känslor vi hört berättas om. Forskningen inom området är knapphändig, men den som finns vittnar om att personal som spänner fast patienter riskerar att avskärma sig känslomässigt och utföra åtgärden på rutin. Forskning visar också att personal som utför bältesläggning gör det för att de vill hjälpa och för att de inte ser några andra alternativ. Vi förstår det. Men vi vet att det inte behöver vara så. Vi vet att det finns avdelningar här i Sverige som gjort sig av med bältena och som inte saknar dem. Vi vet att andra avdelningar minskat sina bältningar med 80 procent på kort tid och är lyckliga och stolta över detta. Vi vet att hela nationer klarar av att vårda människor i kris och kaos utan att någon läkare någonsin ordinerar att patienter ska bindas fast. Vi vet att det redan i dag finns alternativ. Men vi menar också att det måste satsas på att ta fram ännu fler och bättre alternativ. Vi drömmer om en psykiatri med kunskap och förmåga att bära människor genom livets svåraste stunder på starka armar och med respekt för den mänskliga själens värdighet. Vi drömmer om att människor ska stå i kö för att få arbeta med detta livsviktiga yrke. Vi tror på drömmar. Bältesläggning måste få ett slut. Vi säger NO MORE. Erfarenheter, media, fakta och forskning, läs mer på
5 Bältesläggning måste vara en av de svåraste vårdformer man kan utöva på en annan människa och också bland det svåraste jag som patient utsatts för. Hur lever vi? Vad värderar vi? Hur vill vi att vår familj och våra barn ska bemötas om deras själ brister? Anneli Jäderholm Anneli har bältats otaliga gånger inom svensk heldygnsvård, varje gång har hon re- traumatiserats. Anneli samarbetar med Sylvia Andersson, en vän som funnits kvar runt henne, sedan 1999 då hon insjuknade i psykossjukdom för att skapa debatt i det offentliga rummet kring bältesläggning. Sylvia driver en egen silversmedja och tillverkar nu bältesnycklar som finns att köpa både som pins och hänge. De tillverkas för hand i 925 sterling silver, alla lika unika som vi människor. Förlagan till silvernycklarna är en gammal bältesnyckel som Anneli fick utav en personal som bältat människor i 30 år och som blev väldigt berörd av hennes berättelse. Vinsten går till att hitta alternativa vårdformer till bältesläggning och skapa en debatt i det offentliga rummet. Jessica Nettebladt, Anneli Jäderholm och Linda Weichselbraun Under hösten 2013 gick den första undersökningsresan av stapeln. Anneli åkte med sitt personliga ombud, journalisten, dokumentärfilmaren och författaren Linda Weichselbraun samt dokumentärfilmaren Jessica Nettebladt till Island för att besöka deras psykiatri. På Island gjorde de sig nämligen av med all mekanisk tvångsvårdsutrustning redan De återvände med ett gediget material; tjugo timmars inspelat material, 40 intervjuer med människor från vitt skilda perspektiv: brukare, forskare, sjuksköterskor, sjukhuschef, parlamentariker med flera. Materialet sammanställs just nu; artiklar, kortfilmer och föreläsningar.
6 Special edition- tvångsvård 1 Tema: Slutenvårdspsykiatri Anneli utgår från sina erfarenheter av tvångsvård. Hon har tvångsvårdats vid sex olika tillfällen och vid olika enheter vilket gör att hon kan föra ett jämförande resonemang. Passet Innehåller bland annat : Upplevelse av bältning, förslag till alternativ gränssättning, vikten av att få göra val, behålla sin autonomi - självbestämmande/ integritet, kommunikationen, kroppspråket och gesternas betydelse. I direkt anslutning till passet hålls bikupor - diskussioner i smågrupp på tema bemötande tvångsvård. En nödvändig käftsmäll! Tema: Arbetsliv/ Coaching Annelis tuffaste föredrag. "Lär mig gasa och bromsa - Jag vill för mycket" omtalas som en nödvändig käftsmäll som många bör ta del av. Föredraget handlar om arbetsträning, bidragsanställning, motivationskonsulter, jag- stödjare, samverkansmöten, tidigare arbetsliv, befattningsbeskrivningar, fackligt engagemang med mera. Anneli samarbetar med flera aktörer inom Supported Employment och IPS och kommer under hösten 2013 att arrangera en heldag tillsammans med Annica Malm från CE Solutions. Special edition- tvångsvård 2 Tema: Slutenvårdspsykiatri Anneli har ingått ett samarbetsavtal med Durewall Institutet och tillsammans med dem har hon vidareutvecklat sina tankar angående bemötandet av henne som utåtagerande individ i kris Tonfall, gester och kroppspråk har stor betydelse när en människa intagit försvarsposition. Lär dig använda kropp och händer som det viktigaste verktyget i bemötande vid adrenalinpåslag och känsloutbrott med fokus på rörelseenergi. Du kan boka Anneli som proffspatient tillsammans med en instruktör från institutet. De kan då illustrera olika tekniker för att bemöta utåtagerande individer. Du kan också boka Anneli som handledare för olika personalgrupper. Det finns även en kortfilm att ta del utav som på ett enkelt sätt visar hur en konfliktsituation kan ses som kontaktskapande, hur man kan få två vinnare och ingen förlorare samt hur viktig beröringen och kommunikationen kan vara.
7 Under året 2014 går det att boka tre olika combos! Då bokar du Anneli tillsammans med en annan föreläsare som föreläser om ett gemensamt ämne. Det har visat sig mycket givande för publiken att få ta del av olika perspektiv kring samma problemformulering. Årets Combo 1: Ny föreläsning "När Jesus mötte Lusen", en föreläsning, dialog om jobbiga uppväxtförhållanden, om underkastelse eller grandiositet. Lisbeth Pipping föll offer för mobbing och Anneli blev en slagskämpe. Lisbeth fastnade i en sekt under flera år och Anneli utsåg sig själv till Jesus. Hoppfullt, inspirerande och samtidigt gravallvarligt. Årets Combo 2: Ny föreläsning: Att vara mitt i kaos och förvirring Att stå utanför och se på. Anneli Jäderholm med bagaget fullt av psykotiska upplevelser och Linda Weichselbraun med erfarenheter av att vara anhörig- att stå utanför. Tillsammans för de åhörarna från hur det är att uppleva psykos inifrån till hur det är att stå utanför och se på, ibland betraktad som en belastning, ibland som uppskattad resurs. Spännande, intressant och viktigt!
8 Årets combo 3: Ny föreläsning: Låt oss tillsammans bearbeta upplevelser av psykos och tvångsvård Eva Andreasson, legitimerad sjuksköterska och magister i psykiatrisk omvårdnad berättar om forskningsresultat; att tvångsvård av många patienter upplevs som skrämmande. Patienten kan bli traumatiserad och stigmatiserad och tillfrisknandet blir svårare. För att förhindra det kan patienter behöva bearbeta sina upplevelser tillsammans med personal. Anneli Jäderholm berättar om, det hon kallar för, retraumatisering. Om tvångsvårdsvistelser som innehållit så mycket traumatiserande upplevelser att de överskuggat själva sjukdomen. Båda är överens om att de måste göra något tillsammans. Det handlar om att mötas, dela, och bygga vidare mot en bättre psykiatri där patientens upplevelser tas till vara. Evidens, upplevelse och ödmjukhet! Effektfullt! Boka Anneli som moderator, processledare, vid ert arrangemang! Det har visat sig mycket effektfullt att lyfta en brukare, klient, kund eller patient till att leda arrangemang inom området psykisk hälsa/ ohälsa. Anneli har stor vana från både små och stora scener. Senast ledde hon SKL:s framtidskonferens i Stockholm.
9 Ett måste! Känn kraften i berättandet! Anlita Anneli som brukarprofessionell, inspiratör och Linda Weichselbraun, journalist och handledare i erfarenhetsbaserat berättande, för att stötta era brukare eller för den delen personal, få dem att bli bättre på att göra sina röster hörda i både små och stora sammanhang. I grupp arbetar de med att stärka rösten och kroppsspråket, hantera talängslan och att skapa en dramaturgisk kurva för att nå fram med sitt budskap utan att hamna i offer- och krigarroller. Retorik främjar demokratin! Ordinarie föreläsningar: 1. Kreativitet och skapande som en väg ut ur psykisk ohälsa Hoppfullt och inspirerande föredrag där Anneli kompletterar sitt berättande med egna bilder framställda under en terapeutisk process. 2. Bältes Berit Otrevligt för en del. Anneli använder sig av ett alias av Berit i sin sceniska konstnärliga framställande av sina känslor i en bältesläggning.
10 3. Kreativ identifikationsprocess genom historien Mötet med utvecklingsteoretikern Erik H Eriksson och i August Strindbergs och Salvador Dalis fotspår. Att göra sin barndomsresa vid 35 år fyllda med hjälp av kanelbullar och nallebjörnar inte riktigt klokt? 4. Kreativ identifikationsprocess Annelis hela resa. Används inom psykiatrin. Steg för steg tar Anneli dig genom sin barndom, tidiga vuxenliv, tretton år i psykosens cykler och mötet med kärleken och livet. 5. Bemötande samhälle medmänniskor Vad gör man om det står en galen människa och tittar på blommor i ens trädgård en tidig morgon ute på vischan? Och vad gör man om en galen människa vill köpa ens bil för en femtiolapp när man just skämtat? Ett lättsamt föredrag.
11 6. Bemötande samhälle arbetsgivare, coacher Efter Annelis första insjuknade dröjde det många år innan hennes arbetsgivare fick kontakt med henne. Hon hade hamnat inom tvångsvård. Sekretess. Vad hade hänt? Efter en tio år lång process fram mot ett helare jag så skulle Anneli plötsligt på kort tid välja företag för coachning ut i samhället. I brevlådan damp det ner olika sorters kampanjmaterial som innehöll märliga slagord: Är du medveten? Världen i centrum, Du styr, Tillbaka till framtiden. Anneli som lätt hamnar i existentiella grubblerier hann aldrig välja. "Tillbaka till framtiden" drog henne in på psyket igen. 7. Lär mig gasa och bromsa jag vill för mycket! Föreläsningen omtalas som en nödvändig käftsmäll som fler bör få höra. Anneli tar upp vikten av att fokusera på tillgångar istället för begränsningar, om utanförskapets dilemma; den starka viljan att vara med i samhället, att inte vilja stå utanför, stigmatiserad, brännmärkt. Att bli för stark för sig själv, sätta för orealistiska mål och om nödvändigheten av att få hjälp att bromsa i tid. Om bidragsanställningarnas kohandel och om det mönster som följt henne sedan barndomen, genom idrottskarriärer, arbetsliv, familjeliv, vidare in i sjukdom och också vägen ut ur det destruktiva där Anneli idag driver ett eget företag, tar ansvar för sitt eget liv och styr det dit hon vill. Offerrollen som det värsta av allt! 8. Media Så blev jag häst med halva svenska folket Anneli träffade en seriös journalist. Hon intervjuade och lät Anneli vara med i hela skrivprocessen. Rubriken sattes av en enskild person på Aftonbladets redaktion och löd: " Anneli 40, trodde att hon var en häst". Detta hade Anneli inte räknat med utan hade väntat sig en rubrik i stil med att "Anneli blev hjälpt av en kvinnlig psykolog, Salvador Dali och en oväntad kärlek". Rubriken hade enorm genomslagskraft och artikeln länkades ut på internetsidor långt utanför Sveriges gräns. Hotbrev började trilla ned i postlådan. Skämtprogrammet Parlamentet i Tv4 plockade upp artikeln och skojjade om den.
12 9. Psykos - Psykosen som en utväg? Är psykos en utväg istället för att begå självmord? Vart går gränsen? För Annelis del så innebär psykosen ett skydd mot all skuld och sorg som hon bär på. En slags ackumulator. Vad händer om hon tillåter sig känna allt på en gång. Orkar hon det? Och hur gör man egentligen för att mogna och utvecklas i lagom takt? Varje psykos är samtidigt en utvecklingskris. 10. Vilsen? Psykos och Perception En stillbildsfilm ingår. Vad händer med vårt filter, vår förmåga att sortera intryck när vi går in i psykos. Hur kan verkligheten upplevas? Anneli ger exempel från sina egna upplevelser och hävdar att om stressen, oron och ångesten som ju alla i kris känner plockas bort från symptombilden återstår att sinnena lurar henne, att hon är sinnessjuk. Den stämpeln vill väl inte många ha? Det får ju oss att komma ihåg vår hemska psykiatrihistoria! Anneli hävdar att förståelsen för själva fenomenet hade gjort resan lättare för henne. Diagnoser är säkert bra i forskningssammanhang men jag har lagt alldeles för mycket tid av mitt liv på att försöka förstå mina diagnoser; polymorf, cykloid psykos, schizoaffektivt syndrom och bipolär sjukdom, säger Anneli.
13 11. Special edition tvångsvård 1 Anneli föreläser ur ett brukarprofessionellt perspektiv om psykisk ohälsa och sin väg ut ur den. Hon anser att hon är en auktoritet i sitt eget liv och sin egen historia. Hon har erfarenhet av flertalet tvångsvårdsvistelser vid flera olika enheter vilket gör att hon kan föra ett jämförande resonemang. Hon har blivit bemött på olika sätt, vid till exempel gränssättningar utav henne som utåtagerande individ i kris har hon ibland bältats och tvångsinjicerats men ibland har hon sluppit fysiska våldsamheter och klarat sig utan alltför starka känslor av kränkning och övergrepp. Hon vill mötas, hon vill bidra, hon vill ta ansvar för utvecklingen mot en bättre psykiatri. Hon kallar sig en partner till vården. Fokus: Kommunikation, alternativ gränssättning, självbestämmande och integritet. 12. Det andra språket - Special edition tvångsvård 2 Boka Anneli som handledare, alternativt proffspatient, tillsammans med instruktör från Durewalls institut. Tillsammans visar de på tonfall, gester och kroppspråk som har stor betydelse i kontakt med psykiskt sköra individer. Lär dig att använda kropp och händer som det viktigaste verktyget i bemötande vid adrenalinpåslag, känsloutbrott med fokus på rörelseenergi. Att bemöta någon i Psykos är svårt och därför behövs ibland handledning för att, som många som mött Anneli säger, få någon smula fantasi att använda sig av i sin vardag. En kortfilm om ovanstående kommer att finnas tillgänglig inom kort. Fokus: kroppsspråk, gester, tonfall och rörelseenergi.
14 13. NTV- normal tills vidare Som guide i utställningen Psykets historia har Anneli mött haft livliga diskussioner med säkert tusentals människor om vad som är friskt, normalt i vårt samhälle. Till en början blev hon förvirrad då det visade sig att många som var NTV - "normal tills vidare" hade de mest knepiga egenheter för sig. Men nu förstår hon att vi människor är sjuka då vi mister kontrollen över våra egenheter så att vi inte längre förmår att leva ett drägligt liv. Normen förändras också över tid. Vi tillsammans bestämmer vad som anses normalt och onormalt. Vi bestämmer vilka som skall ställas utanför i vår tid, vårt samhälle, vår kultur. Väljer vi dessutom att prata känslor mera öppet med varandra, sjuk som frisk, så kommer många gamla husmodersknep" fler till gagn. Hur hanterar vi våra egenheter? Har vi råd att inte våga prata känslor? Har vi råd att ställa människor utanför? 14. Självläkande kommunikation och ledarskap Hoppfullt och inspirerande föredrag om att ta sig från de låsta avdelningarna, ut i samhället och genomgå rehabiliterings- och nyorienteringsprocesser, att ta det som står till buds i samhället. Vägen gick via ABF; med högsta betyg i foto, kultur och idéhistoria, psykologi, svenska, retorik, organisation och ledarskap, litterär gestaltning, scenisk gestaltning, målning, digitalt skapande och formgivning därefter via Projekt VIDE 2010 med stöttning i att starta ett eget företag och via arbetsförmedlingen med bidragsanställning och slutligen blev hon utsedd till ambassadör i Tillväxtverket med hjälp ut på den öppna marknaden. En stor del av sin rehabiliteringsresa har hon sökt en mängd uttryckssätt för att kunna göra mig förstådd. Lyssna och låt dig inspireras!
15 15. Föreläsning - kring Annelis roll som mamma Om upplevelsen av att under en period i livet ha varit tvungen att lämna sina barn, av kärlek. Om svårigheter och tunga känslor av skuld. Föredraget avslutas med en låt där hennes son som kallar sig för Marginalen, ett maskrosbarn, med musiken som terapi sjunger om sin mammas sjukdom kontra sin egen uppväxt och förhållningssätt till henne. Lämnar ingen oberörd! 16. Miljörevision på din avdelning Anneli kommer ut på plats och fotar detaljer i er miljö. Därefter sätter hon sedan ihop ett bildspel som ni tillsammans kan ha en dialog kring. Hon utgår från sitt eget perspektiv av upplevelser i kris/psykos när filtret krackelerat och hon är oförmögen att urskilja viktig från oviktig information. Det handlar mycket om symbolik men också existentiella triggers och inte minst om att ladda saker och föremål. Varför satt Anneli en gång och höll krampaktigt i boken med titeln "En sista chans"? Vad innebar det för henne när personalen tog boken ifrån henne? Och varför blev Anneli sjukare och trodde att hon verkligen kunde prata med döda efter att hon fått sjukhusskjortan Medium? Varför?
16 17. Högpresterande med svårigheter i vardagen Anneli har träffat många utmed sin väg som fascineras av henne. Även om hon gång på gång påtalar att svårigheterna i hennes liv är bakom hemmets lykta dörrar är det få som tror henne. Inte kan hon väl ha problem med disk, städ, och andra hushållsbestyr? Inte kan hon ha svårigheter att ta hand om sig själv och sätta gränser? Inte är hon väl så speciellt sjuk. Vart är problemet, egentligen? Plötsligt dök arbetsterapeuten på arbetsförmedlingen upp. Hon såg rakt igenom henne. Satte sig ned och började dra upp strategier och ställa alarm. Alarm som garanterar Anneli att komma ihåg att ta de nödvändiga pauserna för att klara ett liv med ork till både arbete och privatliv. Att vila i en vardag var ett helt okänt begrepp för Anneli. Mönster är svåra att bryta och kampen fortgår fortfarande mellan prestation och avslappning, gränser och struktur. Annelis diagnos schizoaffektivt syndrom är något en del skämtsamt kallar det "effektiva syndromet". Anneli tycker att det uttrycket stämmer väl in på henne. 18. Brukarprofessionell - Hur kan jag bidra till verklig förändring? De flesta som engagerar sig i brukarrörelsen har upplevt någon situation som man aldrig vill att någon annan skall behöva uppleva. Men hur når man förändring? Hur gör man sin röst hörd? Hur bygger man broar av respekt mellan olika perspektiv? Hur når man ut? Hur marknadsför man sig själv? Hur når man ut via sociala medier? Hur når man ut i media? Anneli bjuder på sig själv som bland annat inspiratör i kampanjen Hjärnkoll. Anneli berättar inlevelsefullt om hur hon försöker vända frustration, ilska och bitterhet till saklighet, respekt och ödmjukhet och om viljan att sluta kriga, slåss för upprättelse och för att få revansch. Hat och bitterhet är starka krafter och förökar sig snabbt men med kärlek löser sig mycket och relativt snabbt. Hon har många års arbete av politiskt arbete och ser de erfarenheterna som nödvändigheter även i brukarrörelsens förändringsarbete.
17 Mission 2014/ 2015 Har du liten lokal, små resurser men människor som behöver inspireras? Anneli har införskaffat projektorduk, trådlösa mikrofoner, portabel whiteboard, förstärkare med mera. Nu kan hon komma till er även om ni inte har tillgång till dyr föreläsningssal, kan ge höga arvoden eller har råd med andra omkostnader. Allt ni behöver är ett kök, vardagsrum eller allrum. Resten fixar hon själv. Under 2013 och 2014 satsar Anneli på att försöka inspirera andra på det sätt hon själv drömde om att bli inspirerad på när hon insjuknade år Det är något hon brinner för. Ring för kostnadsförslag! Uppge Mission 2014/ 2015 Tips! Sätt ihop din egen föreläsning med Anneli, välj som du vill av det som presenterats i den här broschyren. Meddela om du även vill ha inledning med presentation av regeringsuppdraget Hjärnkoll med färsk statistik angående samhällets attityder till människor som drabbats av psykisk ohälsa, och/eller om Sveriges Kommuner och Landstings framgångsrika genombrottsprojekt bättre vård- mindre tvång.
18 Egna anteckningar:
19
20 Boka föredrag med Anneli? E-post: E-post: Telefon: (+46) Hemsida: Facebook: Företag Anneli Jäderholm Copyright Anneli Jäderholm. All rights reserved.
Anneli Jäderholm www.annelijaderholm.se
Anneli Jäderholm www.annelijaderholm.se Anneli Jäderholm är en föreläsare som bjuder på sig själv och sina erfarenheter på ett ömsom allvarligt och ömsom humoristiskt sätt. Hon berättar om det där, allt
Läs merAnneli Jäderholm www.annelijaderholm.se
Anneli Jäderholm www.annelijaderholm.se Anneli Jäderholm är en föreläsare som bjuder på sig själv och sina erfarenheter på ett ömsom allvarligt och ömsom humoristiskt sätt. Hon berättar om det där, allt
Läs merAnneli Jäderholm
Anneli Jäderholm www.annelijaderholm.se Anneli Jäderholm är en föreläsare som bjuder på sig själv och sina erfarenheter på ett ömsom allvarligt och ömsom humoristiskt sätt. Hon berättar om det där, allt
Läs merArbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund
Arbetsliv Er partner: Anneli Jäderholm (C)Fotograf Agneta Viklund År 2006 Attitydambassadör Anneli Jäderholm Kampanjen drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH. Samverkanspartners:
Läs merLär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket!
Special Edition: En välfungerande och inkluderande arbetsmarknad 2015 Lär mig gasa och bromsa JAG vill för mycket! Vem vill stå utanför, brännmärkt stigmatiserad? www.annelijaderholm.se Från frihetsberövad
Läs merSpecial Edition Uppsala 2014
Special Edition Uppsala 2014 Anneli Jäderholm www.annelijaderholm.se Eget företag - 2009 Föreläser Utbildar i retorik, attityd och drama Handleder psykiatripersonal Handleder lärare i skolor Agerar utåtagerande
Läs merLåt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson
PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker
Läs merBoka en ambassadör från (H)järnkoll
Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du
Läs merFundera på, samtala Fundera på, samtala
2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag
Läs merSocialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i
Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merFörord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare
Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merDet påverkar dig och andra
Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merDin RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation
Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merTill dig som bryr dig
Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Läs merassisco HälsoCamp 5-6 mars 2016 Följ med oss upp till Ånnaboda för en helg fylld med mental och fysisk träning.!
assisco HälsoCamp 5-6 mars 2016 Följ med oss upp till Ånnaboda för en helg fylld med mental och fysisk träning. Vi välkomnar människor som vill göra ett avstamp mot ett friskare och liv oavsett om det
Läs merSchizofreniförbundet
Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan
Läs merAtt vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys
Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar
Läs merUtvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merPsykisk Hälsa en Livsresa
Psykisk Hälsa en Livsresa Föreläsningssatsning under 2016 och 2017, Vänersborgs kommun Föreläsning, Hösten 2016 Datum Föreläsare Vänder sig till Lokal 16 17 aug Bo Hejlskov Elvén Personal; BUN, IFO och
Läs merChrister Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla
Som man ropar får man svar Be mötande av människor Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla 1
Läs merG-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!
G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage
Läs merVAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN
HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merRättspsykiatrisk omvårdnadskonferens
Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merAtt skapa trygghet i mötet med brukaren
NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet
Läs merBarnombudsmannen Cecilia Sjölander
Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har
Läs merSläpp kontrollen Vinn friheten!
Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia
Läs merFemtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs mer2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak
- Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina
Läs merBergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.
Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...
Läs merEn enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före
PSYK-E-bas En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa Namn Datum Före Efter Följande påståenden rör din inställning till och erfarenhet av att hjälpa personer med psykiska problem. Markera efter
Läs merVåldet går inte i pension. För dig som vill veta mer
Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har
Läs merLISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson
LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merInteraktion Kommunikation Samtal
Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge
Läs merUtvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009
Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merEnkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
Läs merMötesplatser för anhöriga Program hösten 2015
NÄTVERK FÖR ANHÖRIGA Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015 taby.se/anhorigstod NÄTVERK HÖSTEN FÖR ANHÖRIGA 2015 Mötesplatser för anhöriga Täby kommun ordnar mötesplatser där du som anhörig får
Läs merÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?
ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merPALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig?
PALLA..! Tonårsförälder, känner du igen dig? Plötsligt har det gulliga barnet vuxit upp till en trotsig eller kanske sluten tonåring. Nu sätts ditt tålamod på prov. PALLA..! är en metod som vill ge föräldrar
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs merMötesplatser för anhöriga Program våren 2015
Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.
Läs merUTBILDNINGEN. Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011. Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång?
Svenska Ishockeyförbundet Elitkurs 2011 ELITTRÄNAR UTBILDNINGEN Hur viktig är coachens kroppsspråk och verbala förmåga för lagets framgång? Av Michael Carlsson Handledare: Göran Lindblom 2011 05 14 1 Sammanfattning:
Läs merInnanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback
Innanför Mina rosa Små väggar En självbiografi av Cassandra Solback 2 Denna bok innehåller bara sanningar och nästan alla sanningar i mitt liv. Det som är alldeles för privat har fått stanna kvar i privatlivet,
Läs merSöndagsskolan och LoveNepal. sid12
Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan
Läs merAtt våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merTa vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.
Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merVärderingskartlägging. Vad är värderingar?
Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer
Läs merPsykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.
Läs merFÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka
FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person
Läs merwww.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE
Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.
Läs merHar du träffat någon som kommunicerar utan kropp?
Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merwww.tagegranit.se 08-783 77 28
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Läroplanen för grundskolan, Lgr 11 Vi erbjuder din skola ett brett spektra av olika pedagogiska och konstnärliga Skapande skola paket
Läs merInsikt & Utveckling Renée Ohlson
Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom
Läs merSå här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips
Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna
Läs merLäsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund
Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merBarn och medier. En lättläst broschyr
Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn
Läs merSkrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna
SKRIVTOLKNING 2019-05-30 1 (5) Ekonomi och Styrning Anders Nordh Skrivtolkad version av telefonintervju med Helene Richardsson, avdelningschef, region Dalarna (drömsk musik) Kjell: Jakten på den perfekta
Läs mer5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.
b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.
Läs merVad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan
Läs merHantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Läs merINLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!
LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merLandsbygd 2.0. Vad är det?
Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merPsykologi. 1. Redogör för psykologins historia.
Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt
Läs merUtvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015
Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merMötesplatser för kunskap
Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merHANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg
HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,
Läs merJ tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?
Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev
Läs merKursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar
Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Jag vore tacksam om Du ville ta ett par minuter till att fylla i denna anonyma kursutvärdering. Syftet är dels att få idéer om hur jag kan förbättra
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs mer