KVALITETSSTYRD FÖRVALTNING ENERGI-MILJÖ

Transkript

1 KVALITETSSTYRD FÖRVALTNING ENERGI-MILJÖ PROJEKTRAPPORT

2 INNEHÅLL INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROJEKTRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING MANUAL Manualen redovisas som separat dokument. I manualen beskrivs deklareringsprocessen och redovisas instruktioner m m. FÖRORD ENGLISH SUMMARY SAMMANFATTNING KVALITETSSTYRD FÖRVALTNING ENERGI -MILJÖ 2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROJEKTRAPPORT KVALITETSSTYRD FÖRVALTNING ENERGI -MILJÖ 1. En bakgrund 2. Projektmål 3. Projektarbetet 4. Beskrivning av förvaltningsverktyget och dess användning 5. Typkod för byggnader 6. Förvaltningsverktygets användningsområde 7. Resultat och erfarenheter 8. Värdering av energiåtgärder Bilaga 1 (Uppgifter till förvaltare) 1:1 Energi- och innemiljödeklaration, version 1 (Exempel på deklaration avsedd för förvaltare) 1:2 Grafer med uppgift om PPD-värden (andel otillfredsställda) för olika innemiljöfaktorer 1:3 Elbalanser och energibalanser Bilaga 2 (Uppgifter till brukare/hyresgäster) Energi- och innemiljödeklaration, version 2 (Exempel på deklaration avsedd för brukare/hyresgäster) 3 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MANUAL (Manualen redovisas som ett separat dokument) DEL 1. DEKLARERINGSPROCESSEN Deklareringsprocessen en översikt Framställa underlag för deklarering Mäta innemiljökvalitet Mäta energiprestanda Besiktning Bestämma och klassificera åtgärder Slutlig redovisning Fördjupad mätning och besiktning Genomförande och uppföljning DEL 2. INSTRUKTIONER Framställa deklareringsunderlag Mäta upplevd innemiljökvalitet Framställa mätplan Fysikalisk mätning av innemiljöfaktorer Besiktning Bestämma energiprestanda Bestämma och klassificera åtgärder Värdera åtgärdsförslag Genomförande och uppföljning LFF-BEST dataprogram Driftrond Inspektion av luftkonditioneringssystem Inspektion av pannor Mätning av temperaturverkningsgrad för värmeväxlare i luftbehandlingssystem DEL 3. VÄRDERINGSKRITERIER DEL 4. BILAGOR Bilaga I. Begrepp, förberedande information, underlag Bilaga II. Enkätförfarande Bilaga III. Planeringsunderlag mäta upplevd och fysikalisk innemiljökvalitet Bilaga IV. Manuella mätformulär Bilaga V. Manuella besiktningsformulär Bilaga VI. Underlag för åtgärdsbestämning Bilaga VII. Beräknings- och värderingsalgoritmer Bilaga VIII. Exempel på framställning av mätplan Bilaga IX. Exempel på information som tillställs förvaltare Bilaga X. Exempel på information som tillställs brukare/hyresgäst Bilaga XI. Exempel på redovisning av fördjupad energibesiktning 4 4

5 FÖRORD UNIKT ENERGIPROJEKT- GER BYGGNADERS INNEMILJÖ SAMMA VIKT SOM DERAS ENERGIPRESTANDA Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborgs stad, LFF, har med stöd från Energimyndigheten genomfört projektet Kvalitetsstyrd förvaltning Energi-Miljö. Projektarbetet har resulterat i tillkomsten av ett förvaltningsverktyg för kvalitetsoch kostnadsstyrning av byggnaders energianvändning och innemiljökvalitet. Med detta förvaltningsverktyg kan LFF som första förvaltningsorgan i landet genomföra en samordnad deklarering av byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet på ett sätt som uppfyller Energidirektivets krav. Innemiljöns kvalitet kan säkras. Kraftfulla energibesparingar kan genomföras utan risk för en försämrad innemiljö. Byggnader ses inte längre som resursförbrukande anläggningar. De ses som värdeskapande faktorer av stor betydelse för brukarnas hälsa och prestationsförmåga. Hans-Åke Ivarsson, Lokalförsörjningsförvaltningen, Göteborgs stad Ulf Rengholt, CURAB AB, Stockholm 5 5

6 ENGLISH SUMMARY QUALITY ASSURANCE IN O&M ENERGY AND INDOOR ENVIRONMENT An O&M tool for certification of energy performance and indoor environment. The Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) will contribute to important energy savings in the built environment. However, there is a risk that energy savings can be made in a way that impairs indoor environment. A satisfying indoor environment is of vital importance to the health, productivity and wellbeing of all citizens. To avoid negative consequences to the built environment, energy certification should be carried out in a way that eliminates the risk of negative impact on indoor environment. This project by LFF (Supply of Premises Administration) has developed an O&M tool where energy use and indoor environment quality are integrated issues. The tool comprise techniques to measure and assess thermal-, air-, lightning and sound quality, and methods to determine energy use by quantity and fuel. The end result is an O&M tool capable to create combined energy-indoor environment certificates in line with the EPBD, including measures to improve energy performance and indoor environment, The integration of energy- and indoor environment issues meets the growing needs to assess buildings as an entirety and not only as an energy-consuming device. Using such methodology will lead to increased sustainability in the energy context and to healthier and more comfortable environments. Short description The project has developed an O&M methodology to be used for simultaneous labelling (certification) of Building Energy performance and Indoor environment quality. This methodology fulfils the requirements specified in the Energy Performance of Buildings Directive. 6 6

7 SAMMANFATTNING KVALITETSSTYRD FÖRVALTNING ENERGI - MILJÖ Ett förvaltningsverktyg för deklarering av byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet Med Energidirektivet och dess krav på energideklarering uppstår ett starkt tryck på energibesparingsinsatser i bebyggelsen. Energidirektivet representerar ett viktigt steg framåt för att begränsa den byggda miljöns energi- och resursbehov. Det är emellertid ett känt faktum att energibesparingsinsatser kan göras på fel sätt, nämligen genom en kostnadsfri försämring av byggnaders innemiljö. En tillfredsställande innemiljö har avgörande betydelse för människors hälsa, välbefinnande och produktivitet det är med andra ord en nationell fråga av stor betydelse. Därför är det viktigt att arbetet med förbättring av byggnaders energiprestanda kan genomföras och styras på ett sätt som minimerar eller helst eliminerar risken för negativ påverkan på innemiljön. LFF är en kvalitets- och miljöcertifierad förvaltning. För LFF är kvaliteten på byggnadsbeståndets innemiljö en väsentlig faktor i organisationens förvaltnings- och förbättringsarbete. Energiarbetet måste bedrivas på sätt som inte bara eliminerar risken för negativ inverkan på innemiljön utan som också medger ständig förbättring. Energidirektivets artikel 4 ger stöd för att i energiarbetet ta hänsyn till allmänna förhållanden när det gäller inomhusklimatet för att möjliga negativa effekter såsom otillfredsställande ventilation undviks, liksom till lokala förhållanden och till byggnadens avsedda användning och ålder. Detta är grunden för projektet Kvalitetsstyrd förvaltning Energi-Miljö, vars mål är att utveckla en förvaltningsmetodik där innemiljö och energianvändning utgör integrerade företeelser. Resultatet är ett förvaltningsverktyg som kan generera energi- och innemiljödeklarationer som uppfyller Energidirektivets krav både vad gäller energi och miljö. Deklarationerna specificerar med kvalitetsbetyg såväl energiprestandanivån som kvaliteten för innemiljöns olika faktorer. I deklarationerna ingår uppgifter om vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra energiprestanda och innemiljökvalitet. Till verktyget hör ett specialiserat dataprogram som används för redovisning och utvärdering av mätresultat m m. Verktyget gör det möjligt att i det praktiska förvaltningsarbetet styra både energiprestanda och innemiljökvalitet på ett effektivt sätt. Det bidrar till hållbar utveckling inom energiteknik för byggnadssektorn. Kort redovisning I detta projekt har utvecklats ett förvaltningsverktyg som gör det möjligt att i praktisk förvaltning deklarera byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet på ett sätt som uppfyller Energidirektivets krav. 7 7

8 KVALITETSSTYRD FÖRVALTNING ENERGI-MILJÖ 1. En bakgrund De byggnader och miljöer som producerats under senare hälften av 1900-talet kan i många fall inte uppfylla kvalitetskrav av det slag som varit vägledande för annan industri. Byggprocessens resultat (byggnader och miljöer) har alltför ofta varit behäftade med kvalitetsbrister så omfattande att de nära nog blivit ett samhällsproblem. Bristerna yttrar sig på många sätt, som fukt- och mögelskadade byggnader, sjuka hus, onödigt hög energianvändning, driftovänlig teknik, bristande miljöhänsyn, bristande hänsyn till konsumentbehov m m. Orsakerna till denna situation är många. Kortsiktighet har fått stort utrymme i en byggprocess vars syfte är att skapa långsiktiga värden. Brist på genomgripande kundkontakter mellan leverantör och kund har varit del av problemet. Slutkunden den för vars räkning byggnaden kommit till har haft små möjligheter att göra sin stämma hörd. De nya bygglagarna 1995 skulle vara ett steg i riktning mot bättre kvalitet och ökat ansvar för byggherren att tillgodose kundintresset. Det är tveksamt om bygglagsreformen 1995 har haft sådana effekter. Slår mot innemiljön Kvalitetsbristerna har framför allt slagit mot innemiljön. Många års utredningar och FoU-insatser har visat att betydande delar av byggnadsbeståndet har allvarliga innemiljöproblem. Behovet av att mäta och styra byggnaders innemiljökvalitet har vuxit sig allt starkare. Befintlig metodik för detta ändamål har emellertid varit starkt specialiserad och inriktad på forskning mer än på praktisk tillämpning. Förvaltningsanpassad, praktisk metodik för detta ändamål har varit svårt att finna. Fokus på energi - risk för undervärdering av innemiljöproblemen Behovet av att på ett systematiskt sätt övervaka och styra befintliga byggnaders innemiljökvalitet har accentuerats ytterligare genom tillkomsten av EU:s Energidirektiv. Direktivet innebär att alla byggnader skall energideklareras och att deklarationen skall innehålla uppgift om vilka åtgärder som bör vidtas för att begränsa byggnadens energianvändning. Det är väl känt att ett visst motsatsförhållande råder mellan energianvändning och innemiljökvalitet. I många fall kan energianvändningen kostnadsfritt minskas genom att försämra innemiljöns kvalitet. Genom det lagfästa kravet på energideklarering uppstår ett starkt tryck på energibesparingsinsatser i bebyggelsen. Motsatsförhållandet mellan energi och innemiljö bör inte överdrivas men får i denna situation inte heller negligeras. LFF fokuserar på energi och miljö LFF har till uppgift att förvalta alla typer av verksamhetsfastigheter som Göteborgs kommun äger samt externt inhyrda lokaler för verksamheter inom Göteborgs kommun med undantag för särskilda boendeformer enligt socialtjänsten. LFF förvaltar nästan kvadratmeter, varav nästan utgörs av skolor och förskolor. Omsättningen är drygt miljoner kronor per år. Antalet anställda är ca 200 personer. LFF är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och miljöcertifierad enlig ISO samt arbetsmiljöcertifierad enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. LFF är också registrerad enligt EMAS - EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning. För LFF är kvaliteten på byggnadsbeståndets innemiljö en väsentlig faktor i organisationens förvaltnings- och förbättringsarbete. Energiarbetet måste bedrivas på sätt som inte bara eliminerar risken för negativ inverkan på innemiljön utan som också medger ständig förbättring. Projektets 8 8

9 genomgående mål har varit att utveckla en förvaltningsmetodik där innemiljö och energianvändning utgör integrerade företeelser. Innemiljöstyrning del av förvaltningsarbetet Förekomsten av Energidirektivet och därpå grundad lagstiftning ökar och förstärker behovet av förvaltningsanpassad metodik för styrning av både energiprestanda och innemiljökvalitet. Energidirektivet stöd för att redovisa innemiljö Energidirektivets artikel 4 ger stöd för att i energiarbetet ta hänsyn till allmänna förhållanden när det gäller inomhusklimatet för att möjliga negativa effekter såsom otillfredsställande ventilation undviks, liksom till lokala förhållanden och till byggnadens avsedda användning och ålder. Detta är grunden för projektet Kvalitetsstyrd förvaltning Energi-Miljö, vars mål är att utveckla en förvaltningsmetodik där innemiljö och energianvändning utgör integrerade företeelser. 9 9

10 2. Projektmål Målet för projektet Kvalitetsstyrd förvaltning Energi-Miljö har varit att utveckla ett förvaltningsverktyg som uppfyller en given kravspecifikation och som kan användas i praktiskt förvaltningsarbete. Kravspecifikationen innebär att förvaltningsorganisationen med hjälp av detta verktyg skall kunna utföra följande uppgifter och aktiviteter. Mäta byggnaders innemiljökvalitet och styra den mot valbar kvalitetsnivå Mäta byggnaders energiprestanda och styra energiprestanda mot valbar kvalitetsnivå Generera förslag till förbättringsåtgärder för energi- och innemiljö och ge underlag för samordning av underhåll och ombyggnad med dessa åtgärder Generera energi- och innemiljödeklaration som uppfyller Energidirektivets krav och som beaktar att kompletteringar kan följa av kommande svensk energilagstiftning. Generera underlag för fördjupad kontakt mellan förvaltning och hyresgäst Generera underlag för att följa upp vidtagna åtgärder Till kravspecifikationen hör det allmänt hållna kravet att verktyget skall medge ett effektivt och snabbt deklareringsarbete. Det skall därför innehålla olika hjälpmedel som bl a underlättar mät- och besiktningsarbetet och utvärderingen av erhållna resultat. Under arbetets gång har tillförts kravet att verktyget skall kunna användas såväl för kombinerad deklarering av energiprestanda/innemiljökvalitet som för deklarering av enbart energiprestanda enligt Energidirektivet eller enbart innemiljökvalitet. Projektet har grundats på den s k BEST-modellen med tillhörande dataprogram, som redovisar principer för att mäta och värdera innemiljökvalitet och energianvändning. Denna modell har tidigare utvecklats av CURAB AB med stöd från Energimyndigheten. 3. Projektarbetet Inriktning Metodiken har utvecklats, prövats och förändrats successivt med ledning av erfarenheter från det fortlöpande mät- och besiktningsarbetet och synpunkter från styr- referens- och arbetsgrupperna. I huvudsak är det följande områden som varit föremål för utvecklingsinsatser. Mätmetodik för innemiljö Besiktnings- och mätrutiner Rutiner för inventering av elanvändning Bearbetning och utvärdering av energibesiktningars och elinventeringars resultat och konsekvenser Bearbetning och utvärdering av innemiljömätningars resultat och konsekvenser Framställning och värdering av åtgärdsförslag för innemiljö och energi Utveckling av BEST-programmet, främst med avseende på hantering av energiaspekter och mätresultat Metodiken har prövats praktiskt inom Göteborgs västra stadsdelar (Frölunda, Älvsborg, Askim och Tynnered). Energi- och miljödeklarering har utförts på 150 skolor och förskolor med en sammanlagd area på ca m2. De största byggnaderna inom det undersökta beståndet har en area på upp till ca m2, medan arean för de minsta byggnaderna (förskolor) är i området ca 300 till m2. Resultatet kommenteras närmare i avsnitt 7 Resultat och erfarenheter

11 Personbesättning Projektarbetet har bedrivits med följande personbesättning. Projektledare: Hans-Åke Ivarsson, LFF Styrgrupp: Lennart Björklund, LFF Per Carlsson, LFF (del av tiden) Tord Larsson, Örebro Universitet Sven Wahlqvist, LFF (del av tiden) Hans-Åke Ivarsson, LFF (föredragande) Ulf Rengholt, CURAB AB (föredragande) Styrgruppens uppgift har varit att följa projektet mot Energimyndighetens uppdragsbeslut, och att tillse att det arbetssätt som arbetsgruppen utvecklat är ändamålsenligt för förvaltningen. Referensgrupp Jan-Erik Andersson, LFF Ingemar Andersson, IGA Konsult AB Frank Engelbrektsson, LFF Hans-Åke Ivarsson, LFF (föredragande) Ulf Rengholt, CURAB AB (föredragande) Referensgruppens uppgift har varit att följa arbetsgruppens verksamhet rent tekniskt, samt att kontrollera att arbetssätt och resultat är ändamålsenligt för förvaltare och brukare. Arbetsgrupp: Hans-Åke Ivarsson, LFF Ulf Rengholt, CURAB AB Christer Harrysson, Bygg- och Energiteknik AB (del av tiden) Inger Skogsberg, LFF (del av tiden) Ulf Peterson, LFF (del av tiden) Eva Ståhl, LFF (del av tiden, framtagning av arbetsunderlag) Samtliga dessa personer har normalt deltagit i mät- och besiktningsgruppens arbete. Ulf Rengholt och Christer Harrysson har lett utbildningen i mät- och besiktningsteknik. Arbetsgruppen har varit involverad i samtliga delar av projektets utveckling. Ulf Rengholt har i huvudsak ensam svarat för utveckling av dataprogrammet LFF-BEST. Mät- och besiktningsgrupp: Ralf Berggren, LFF Peter Eliasson, LFF Kenneth Kanebratt, LFF Roland Lindblom, LFF Andreas Lindgren, LFF Lennart Löfgren, LFF (del av tiden) Per Nilsson, LFF Erik Åberg, LFF Gruppen har i en första etapp löpande testat arbetsgruppens utvecklingsarbete beträffande arbetsrutiner och dataprogram. I följande etapper har gruppen genomfört samtliga mätningar och besiktningar vad gäller initialbesiktningsskedet för samtliga byggnader

12 Konsult för fördjupad energibesiktning: Uppdragsansvarig; Torkel Andersson, Wikström VVS kontroll och DELTAte Handläggare: Lars Larsson, Wikström VVS kontroll och DELTAte DELTAte har på basis av initialbesiktningsresultaten genomfört fördjupad energibesiktning för 11 skolor och 25 förskolor, sammanlagt ca m2 (svarar mot ca 30 % av den totala area som behandlats i projektet)

13 4. Beskrivning av förvaltningsverktyget och dess användning Kvalitetsstyrd förvaltning Energi-Miljö är ett förvaltningsverktyg med vars hjälp byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet kan deklareras på sätt som uppfyller Energidirektivets krav. Verktyget har ett flertal olika funktioner. Det används för att: Bestämma status för och styra byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet samt generera energi- och miljödeklarationer Redovisa elbalanser (hur elenergin används) och energibalanser (hur energin försvinner från byggnaden) Identifiera åtgärder som förbättrar energiprestanda och innemiljökvalitet Samordna och följa upp underhålls- och ombyggnadsåtgärder Ge underlag för fördjupad kontakt mellan förvaltning och hyresgäster. Verktyget innehåller vidare ett antal hjälpmedel med vars hjälp deklareringsarbetet kan effektiviseras. Exempel på sådana hjälpmedel är interaktiva energibalanser, åtgärdskataloger med uppgifter om standardåtgärder och kostnader, program för lönsamhetsberäkning o d. Verktyget innehåller följande rutiner, se även översikt i figur 1. Framställa underlag för deklarering Mäta innemiljökvalitet (upplevd och fysikalisk) Mäta energiprestanda Inventera elanvändningen Redovisa elbalanser, d v s hur elenergin används i byggnaden Redovisa energibalanser, d v s hur energi tillförs och försvinner ur byggnaden Besiktiga byggnadens klimatskal och tekniska system (Initialbesiktning) Bestämma och samordna förbättringsåtgärder för energiprestanda och innemiljökvalitet Genomföra lönsamhetsberäkning av åtgärdsförslag med hjälp av beräkningsprogram och åtgärdskataloger med prissatta standardåtgärder Redovisa, d v s framställa Energi- och Miljödeklaration med åtgärdsredovisning Fördjupad mätning och besiktning av energi och innemiljö Genomföra och följa upp åtgärder Rutinerna finns samlade i dataprogrammet LFF-BEST. Valbar omfattning energi & innemiljö, energi eller innemiljö Förvaltningsverktyget är avsett att användas för en samordnad deklarering av energiprestanda och innemiljökvalitet. Det kan med oförändrad funktionalitet användas för att styra och deklarera enbart energiprestanda. Då genomförs ingen styrning av innemiljöns kvalitet och inte heller någon kontroll av att energiåtgärder inte försämrar innemiljön. Verktyget kan alternativt användas enbart för att statusbestämma, styra och deklarera innemiljöns kvalitet. Styr mot valbara kvalitetsnivåer Styrningen av energiprestanda och innemiljökvalitet sker mot valbara kvalitetsnivåer. Förvaltningsorganisationen kan välja vilken kvalitetsnivå - och därmed vilken kostnadsnivå - som skall vara organisationens mål. Styrningen grundläggs på återkommande mätning av energiprestanda och besiktning/mätning av innemiljökvalitet. Den innefattar kort- och längsiktiga förbättringsåtgärder samt uppföljning av vidtagna åtgärder. Kvalitetsnivåerna för energiprestanda och innemiljö redovisas som numeriska betyg enligt en femgradig skala. När det gäller energiprestanda kan förvaltningsorganisationen själv bestämma 13 13

14 betygskriterierna. När det gäller innemiljö är betygskriterierna fastlagda. De utgår från sådana minimieller maximi-värden för olika innemiljöfaktorer som anges i bestämmelser och standarder för innemiljö. Dessa betygskriterier redovisas i en särskild instruktion Värderingskriterier för innemiljö. Valbara kvalitetsnivåer ger grunden för en ändamålsenlig kostnadsstyrning av åtgärder för energi- och innemiljöförbättring. När det gäller energi styrs kostnaderna med hjälp av lönsamhetsberäkning. Den baseras på principen real kalkylränta och fasta priser. Med real kalkylränta avses ränta rensad från inflation. Med fasta priser avses kalkyltillfällets prisläge. Valbar kvalitetsnivå gör det möjligt att använda verktyget som ett såll för att sålla ut de byggnader där en energi- eller innemiljöinsats gör största nyttan. Utsållningsgränsen för åtgärd kan successivt höjas i en takt som bestäms av förvaltningsorganisationens ekonomiska och personella resurser. Oavsett byggnadsbeståndets energi- och innemiljöstatus kan deklarationsprocessen energi och innemiljö med åtföljande åtgärder genomföras på ett ändamålsenligt sätt med tillgängliga resurser. Valbara kvalitetsnivåer frigör den inneboende förbättringspotentialen i ett byggnadsbestånd. Syftar till successiv förbättring Förvaltningsverktyget med sina valbara kvalitetsnivåer gör det möjligt att förbättra ett byggnadsbestånd successivt. Uppmätta kvalitetsnivåer redovisas som betyg enligt en femgradig skala. Genom att först sålla ut byggnader med lågt betyg för energiprestanda resp. innemiljö kan förbättringsåtgärder koncentreras till de delar av byggnadsbeståndet där insatserna ger största nyttan och har högsta kostnadseffektivitet. Utsållningsgränsen kan successivt höjas och åtgärder sättas in till dess att hela beståndet har den kvalitetsnivå som är organisationens mål. Förvaltningsorganisationen kan på detta sätt genomföra energi- och miljödeklarering inom ramen för tillgängliga ekonomiska och personella resurser. Mätning och betygsättning av innemiljökvalitet ett väsentligt element Innemiljökvalitet har i detta förvaltningsverktyg två olika aspekter en upplevelseaspekt (upplevd innemiljökvalitet) och en fysikalisk (fysikalisk innemiljökvalitet). Båda aspekterna beaktas och mäts vid kvalitetsbestämning av innemiljö. Upplevd innemiljökvalitet Upplevd innemiljökvalitet mäts med hjälp av brukarenkäter, Mätresultaten visar brukarnas uppfattning om innemiljön och om byggnadens funktionsduglighet. Det visar sig att mätresultaten också ger en värdefull bild av byggnadens tekniska fel och brister, vilket har stor betydelse för det fortsatta arbetet. Fysikalisk innemiljökvalitet Efter det att upplevd kvalitet mätts med enkäter skall fysikalisk innemiljökvalitet mätas. Det sker i samband med den initiala besiktningen. Fysikalisk innemiljökvalitet mäts endast för de innemiljöfaktorer som inte fått godkänt betyg vid mätning av upplevd innemiljökvalitet. Detta reducerar omfattningen av fysikaliska mätningar med i genomsnitt 90 á 95 % i förhållande till en total fysikalisk mätning. Redovisning av innemiljökvalitet Mätresultaten redovisas i energi- och miljödeklarationen som kvalitetsbetyg för de olika innemiljöfaktorerna enligt en femgradig betygskala. Dessutom redovisas resultaten som grafer med uppmätta PPD-värden (andel otillfredsställda) för varje innemiljöfaktor. I figur 2 ges exempel på sådana grafer

15 Energiprestanda betygsätts Med energiprestanda avses byggnadens behov av el- och värmeenergi för klimatisering och drift, varvid byggnadens gräns mot det fria och mot mark utgör systemgräns. Enheten för redovisning av energiprestanda är [kwh/m2bra]. Med bruttoenergi avses byggnadens behov av energi med tillägg för byggnadens andel av förluster i sådana värmeproduktions- och distributionssystem som betjänar den anläggning byggnaden tillhör. Energiprestanda bestäms så långt möjligt på basis av mätning av tillförd el- och värmeenergi. Om mätning inte sker eller om mätvärden ej kan göras tillgängliga godtas beräkning, varvid beräkningsmetoden specificeras. Energiprestanda redovisas i energi- och miljödeklarationen som kvalitetsbetyg enligt en femgradig betygskala. Kriterierna för de olika betygsnivåerna kan i princip bestämmas av förvaltningen med hänsyn till typ av byggnad m m. Energiprestandabetyget utgör grund för att avgöra om åtgärder bör sättas in för att begränsa användningen av el och värme. Därutöver redovisas byggnadens energiprestanda också i form av jämförelse med en referensbyggnad vars energianvändning svarar mot medelvärdet för aktuell typ av byggnad inom byggnadsbeståndet (eller nationella referensvärden för aktuell byggnadstyp om sådana finns). Jämförelsen redovisas som bättre än referensbyggnad, likvärdig med referensbyggnad eller sämre än referensbyggnad. Behov av åtgärder identifieras med besiktning För att identifiera byggnadens tekniska fel och brister (utöver vad som kommer fram i enkätförfarandet) används besiktning av byggnadens klimatskal, tekniska installationer m m. Den omfattar både innemiljö- och energiaspekter. På basis av de fel och brister som upptäcks ges förslag till korrigerande åtgärder. Om denna besiktning inte tillfredsställande kan förklara orsakerna till för hög energianvändning eller förekommande innemiljöbrister finns inte tillräcklig grund för att föreslå åtgärder. I sådant fall insätts en kompletterande besiktning, s k fördjupad besiktning med energi- och/eller innemiljöinriktning. Fördjupade kontakter mellan förvaltare och hyresgäster Mätning och besiktning tillsammans med andra aktiviteter inom förvaltningsverktygets ram ger en djup och omfattande kännedom om byggnadens egenskaper och funktionssätt. Detta skapar möjligheter till en fördjupad, konstruktiv dialog mellan förvaltare och brukare. För sina kontakter med brukare och hyresgäster har förvaltaren tillgång till följande information. Byggnadens Energi- och Innemiljödeklaration i den version som använder hela betygskalan (från -2 till +3) och med tillhörande åtgärdsförteckning Elbalans och energibalans för byggnaden (före resp. efter genomförda energisparåtgärder), samt motsvarande balanser för det fiktiva fall att samma byggnad med samma verksamhet utförts enligt dagens bästa teknik Grafer med uppgift om andel missnöjda brukare för varje innemiljöfaktor, vilket ger ingående kännedom om innemiljöförhållanden Lönsamhetskalkylerade energisparåtgärder i form av ett åtgärdspaket. Exempel på Energi- och Innemiljödeklaration visas i bilaga 1. I denna bilaga visas också den övriga, översiktliga information som förvaltaren har tillgång till (PPD-grafer, elbalanser och energibalanser). Exempel på grafer med uppgift om andel missnöjda brukare (PPD-värden) för olika innemiljöfaktorer visas i figur 2. Exempel på grafisk redovisning av kvalitetsbetyg för energiprestanda och innemiljöfaktorer visas i figur 3. Exempel på energibalanser och elbalans visas i figur

16 Brukarna (hyresgästerna) har tillgång till byggnadens Energi- och Innemiljödeklaration i den version som använder en begränsad betygskala godkänt ej godkänt. Resultatet energi- oh innemiljödeklarationer Resultatet från mätning och besiktning redovisas i form av en energi- och innemiljödeklaration. Den visar i betygsatt form byggnadens energiprestanda och innemiljökvalitet (om detta har mätts) samt klassificerade förslag till åtgärder för att förbättra energiprestanda och innemiljökvalitet. Det förutsätts att föreslagna åtgärder samordnas med underhålls- och ombyggnadsåtgärder. Ett exempel på deklarationens grafiska redovisning av betyg för energiprestanda och innemiljökvalitet visas i figur 3. Exempel på energi- och innemiljödeklaration visas i bilaga 1 och bilaga 2. Bilaga 1 visar den version av deklarationen som avses användas av förvaltningen. Bilaga 2 visar den version som avses gå till brukare/hyresgäster. Effektiva hjälpmedel förenklar den praktiska tillämpningen Med syftet att underlätta och effektivisera det praktiska deklareringsarbetet inkl. framställningen av deklarationer har utvecklats hjälpmedel av olika slag. Dataprogrammet LFF-BEST hanterar praktiskt taget alla funktioner som behövs för deklareringsarbetet det utgör samlingsplats för uppgifter av typ grunddata, mätvärden, resultatsammanställningar o d, och där sker all utvärdering och betygsättning av mätresultat. Enkätresultatet, d v s betyget för upplevd innemiljökvalitet, ger väsentliga uppgifter om byggnadens funktion och begränsar det manuella arbetet med innemiljöbesiktning till ett minimum. Mätplaner visar vad som skall mätas i vilka lokaler de ger ytterligare stöd för effektiv innemiljömätning. De elbalanser och energibalanser som genereras i dataprogrammet avslöjar energibovarna och ger förutsättningar för en snabb och effektiv energibesiktning och energianalys med åtföljande åtgärdsförslag. Elbalanser och energibalanser för en fiktiv byggnad (samma storlek och verksamhet) byggd med dagens bästa teknik visar gränsen för vad som kan uppnås med energiåtgärder. Åtgärdskatalogen visar vilka åtgärder som normalt kan sättas in till förbättring av innemiljö och energiprestanda den underlättar väsentligt besiktningsmannens arbete med att föreslå åtgärder. Typkoden underlättar statistiska jämförelser mellan byggnader med olika teknisk karaktär. Det finns ytterligare ett antal hjälpmedel, bl a program för U-värdesberäkning och lönsamhetsberäkning. En översikt av de hjälpmedel som finns inom eller skapas av dataprogrammet visas i figur 5. I hjälpmedel ingår bl a el- och energibalanser, se figur 4. I och med förekomsten av dessa hjälpmedel kan det praktiska deklareringsarbetet och framställningen av deklarationer genomföras på nästan samma tid som behövs för en ordinär energibesiktning. Redan innan det manuella besiktningsarbetet påbörjas har besiktningsmännen inom LFF-BEST systemet kännedom om byggnadens funktionsduglighet och energikarakteristika. Besiktningen blir ofta mer av bekräftelse på kända problem än upptäckt av nya

17 Figur 1. Översikt av processen Energi- och Miljödeklarering 17 17

18 LFF Energi- och Innemiljödeklarering Figur 2 a. Exempel på graf som visar PPD-värden för faktorer inom Termisk komfort Figur 2 b. Exempel på graf som visar PPD-värden för faktorer inom Luftkomfort Figur 2 c. Exempel på graf som visar PPD-värden för faktorer inom Ljudkomfort Figur 2 d. Exempel på graf som visar PPD-värden för faktorer inom Ljuskomfort 18 18

19 För termisk komfort, luft-, ljudoch ljuskomfort gäller följande. Den övre stapeln visar fysikalisk kvalitet och den undre streckade stapeln upplevd kvalitet Figur 3. Exempel på grafisk redovisning av betyg (kvalitetsnivå) för energiprestanda och innemiljöfaktorer 19 19

20 Figur 4. Exempel på energibalans Tillförd och använd energi Figur 4. Exempel på elbalans Använd - förlust - tillförd elenergi Med förlust avses den elenergi som inte blir värme

21 Figur 5. Översikt av vilka hjälpmedel som finns i eller genereras av dataprogrammet 21 21

22 5. Typkod för byggnader Varje byggnad har getts en kod som beskriver följande byggnadsegenskaper. Byggnorm enligt vilken byggnaden uppförts (representerar bl a byggnadens ålder) Area m2bra Antal våningar Antal källarvåningar Ventilationssystem Energianvändning (el och värme) [kwh/år,m2bra] Värmetillförsel Varje egenskap enligt ovan delas upp i intervall och beskrivs med en siffra vars värde framgår av följande tabell, rad TYPKODSBETECKNING. Byggnorm årtal < Area m2bra > 8000 Antal våningar <6 Antal källarvåningar 0 SOU Ventilationssystem S SF F FT FTX FTX-FT MIX Energi [kwh/år,m2bra] Värmetillförsel EL FV EO Gas Bio VP MIX TYPKODSBETECKNING Exempel: Byggnad med typkod Denna byggnad är byggd enligt 1975 års byggnorm, har en area större än m2, har 6 våningar och ett källarplan. Byggnaden ärt försedd med FTX-ventilation och använde mer än 230 kwh/år,m2 för el och värme. Energiform är el för alla ändamål. Typkoden genereras automatiskt i datafilen efter det att byggnads- och mediauppgifter skrivits in. Den beskriver byggnadens tekniska utformning och energianvändning på ett ytterst kortfattat sätt. Om koden exempelvis läggs in som ett tillägg till byggnadsnamnet får man viktiga upplysningar om byggnaden utan att några dokument behöver öppnas. I första hand används koden för att på statistisk grund söka eventuella samband mellan olika byggnadsegenskaper och energianvändning

23 6. Förvaltningsverktygets användningsområde Baserat på generellt tillämpliga principer Den metodik på vilken förvaltningsverktyget baseras har generell karaktär. För att redovisa innemiljökvalitet mäts upplevd och fysikalisk kvalitet för innemiljöns faktorer. Energiprestanda och åtgärdsbehov bestäms på sätt som uppfyller Energidirektivets krav enligt alternativet Operational assessement, d v s att bestämning av energiprestanda och innemiljö grundas på mätningar och besiktning i aktuell byggnad. Metodiken kan - med varierande grad av anpassning - användas för alla typer av byggnader där det krävs en innemiljö som är anpassad till människans behov. Verktyget har i förevarande projekt utformats för energi- och innemiljödeklarering av byggnader med undervisnings- och administrativ verksamhet, såsom skolor, förskolor, kontorsbyggnader o d. För att användas för andra byggnadstyper måste vissa av verktygets hjälpmedel anpassas eller ändras med hänsyn byggnadens användning. Detta gäller bl a underlag för el- och energibalanser, värderingskriterier för betygsättning av innemiljökvalitet m m. Här visas några exempel på vad en sådan anpassning innebär. Byggnader med administrativ verksamhet (kontorsbyggnader o d) Verktygets innemiljödel kan användas utan förändring. Energidelen behöver kompletteras för att hantera eventuell förekomst av komfortkyla. Det kräver en kylkomplettering av dataprogrammet LFF-BEST. De nyckeltal o d som ligger till grund för preliminära elbalanser och energibalanser måste också ändras för att svara mot de areabelastningar som förekommer och de apparater m m som används i den administrativa verksamheten. Sammantaget kan sägas att de ändringar som behövs för att anpassa verktyget till kontorsbyggnader är få. Byggnader för sjukvård (vårdcentraler, sjukhus o d) Här gäller samma förhållande som för kontorsbyggnader. Endast verksamhetssstyrda nyckeltal behöver ändras. Flerbostadshus Verktygets innemiljödel kan användas utan förändring. Energidelen behöver kompletteras för att hantera eventuell förekomst av komfortkyla. De nyckeltal o d som ligger till grund för preliminära elbalanser och energibalanser måste också ändras för att svara mot de areabelastningar som förekommer och de apparater m m som används inom boendet. Enbostadshus Enkätförfarandet inklusive kriterier för betygsättning av upplevd innemiljökvalitet behöver anpassas till förhållanden som råder i byggnader med liten areabelastning (få personer - stor area). I praktiken innebär detta att man tillfrågar ägaren/de boende direkt. Fysikalisk innemiljömätning kan ske på samma sätt som för skol- och kontorsbyggnader. Nyckeltal o d för elbalanser och energibalanser måste ändras. Brukarbeteendet har här stor betydelse för byggnadens energianvändning. Nyckeltalen bör grundas på någon form av normaliserat boende. Industribyggnader För att använda verktyget på industribyggnader behöver industriprocessen inventeras med avseende på energiförhållanden. Nyckeltal m m behöver ändras för att svara mot processens egenskaper. Verktygets innemiljödel kan användas med vissa av processen motiverade förändringar

24 7. Resultat och erfarenheter 7.1 Verktygets funktionalitet Förvaltningsverktyget och den metodik det grundas på har genomgått omfattande provning under ca två år i praktisk förvaltningsverksamhet. Det visar sig att verktyget uppfyller de uppställda projektmålen (avsnitt 2) - och mer än så - samt att verktyget medger ett effektivt och snabbt deklareringsarbete. Förvaltningsverktyget kan utföra följande. Energieffektivitet Mäta och redovisa byggnaders energiprestanda och styra energiprestanda mot valbar kvalitetsnivå Generera elbalanser, d v s visa hur elenergianvändningen fördelar sig på olika användare Generera energibalanser, d v s visa hur energi tillförs byggnaden samt vart energin tar vägen Sålla ut byggnader med avseende på behovet av fördjupad kontroll av underlag eller fördjupad besiktning. Innemiljö Mäta och redovisa byggnaders innemiljökvalitet och styra den mot valbar kvalitetsnivå Sålla ut byggnader med avseende på behovet av fördjupad kontroll av underlag eller fördjupad besiktning. Kommunikation Generera underlag för fördjupad kontakt mellan förvaltning och hyresgäst Ge genom helhetsgreppet på byggnadens funktioner och genom fördjupade kommunikationsmöjligheter mer tillfredsställda och kompetenta förvaltare Ge mer nöjda kunder som uppskattar de förbättrade kommunikationsmöjligheterna och helhetsgreppet på byggnadens funktioner De underlag för bättre kommunikation mellan förvaltare och tekniker/konsulter. Resultat Ge möjlighet till ständiga förbättringar genom medverkan och engagemang från alla intressenter - hyresgäster och brukare, förvaltnings- och servicepersonal, och inte minst företagsledning Generera förslag till förbättringsåtgärder för energi- och innemiljö och ge underlag för samordning av underhåll och ombyggnad med dessa åtgärder Ge lönsamhetskalkylerade åtgärdsförslag Generera energi- och innemiljödeklaration som uppfyller Energidirektivets krav och som beaktar att kompletteringar kan följa av kommande svensk energilagstiftning Generera underlag för att följa upp vidtagna åtgärder. Kravspecifikationen uttrycker tydligt att energiprestanda och innemiljökvalitet skall kunna styras mot valbara kvalitetsnivåer. Just denna möjlighet att välja kvalitetsnivå har visat sig vara en viktig egenskap hos verktyget. Valbar kvalitetsnivå gör det möjligt att använda verktyget som ett såll för att sålla ut de byggnader där en energi- eller innemiljöinsats gör största nyttan. Utsållningsgränsen för åtgärd kan successivt ändras i en takt som bestäms av förvaltningsorganisationens ekonomiska och personella resurser. Oavsett byggnadsbeståndets energi- och innemiljöstatus kan energi- och innemiljödeklarering genomföras på ett ändamålsenligt sätt med tillgängliga resurser. Valbara kvalitetsnivåer frigör den inneboende förbättringspotentialen i ett byggnadsbestånd

25 Ekonomi Erfarenheterna av den genomförda deklarationsprocessens ekonomi tyder på att den är klart lönsam - en insatt 100-lapp ger under året c a 150 kronor tillbaka enbart på grund av lägre energianvändning. Dessutom får kunden en bättre innemiljö. 7.2 Energi För att bestämma energiåtgärder används en metodik som i korthet kan beskrivs på följande sätt. 1. Åtgärdsförslag framställs med hjälp av enkätresultatet, energibesiktningen och de elbalanser och energibalanser som framställs automatiskt i dataprogrammet 2. Åtgärdsförslagens energisparpotential beräknas genom simuleringar i de interaktiva el- och energibalanserna 3. Angelägenhetsgraden att genomföra föreslagna åtgärder bestäms genom lönsamhetsberäkning (energi) eller bedömning enligt instruktion (innemiljö) 4. Lönsamhetsberäkning genomförs med hjälp av datafilens program för lönsamhetsberäkning samt en åtgärdskatalog med kostnadsuppgifter för standardåtgärder. Vid besvärligare fall bör kostnadskalkylen göras av en byggkostnadskalkylator. Nyckelelement i denna metodik är de interaktiva el- och energibalanserna samt besiktningen. El- och energibalansernas noggrannhet bestäms främst av noggrannheten för ingående nyckeltal, elinventering, besiktning, drifttid och mediaanvändningsuppgifter. Nyckeltalens storlek avseende skolor och förskolor har beräknats och preciserats under projektets gång. Drifttidsfrågan har bearbetats för att åstadkomma en säkrare uppskattning av drifttiden för olika anläggningar och olika anläggningsfunktioner. Sammantaget visar det sig att elbalanser och energibalanser kan genereras med en noggrannhet på 90 á 95 %, vilket är fullt tillräckligt för det ändamål de används. 7.3 Innemiljö Omfattningen av innemiljöproblem Förvaltningsverktyget hanterar både energi- och innemiljöaspekter. Energiaspekterna låter sig mätas och värderas på välkända och lättförståeliga grunder. Annorlunda är det med innemiljö. Att mäta och värdera innemiljökvalitet är mer komplicerat än att mäta och värdera energianvändning. Förvaltningsanpassad metodik för detta ändamål har inte funnits tillgänglig tidigare. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att det även i välskötta byggnadsbestånd finns byggnader med betydande innemiljöproblem som förvaltningen inte känner till. I detta projekt har systematisk kontroll och mätning genomförts för både innemiljö och energianvändning. De resultat som kommit fram avseende innemiljökvalitet i det undersökta byggnadsbeståndet var inte förutsedda. Av ca 150 undersökta byggnader går mindre än 5 % helt fria från anmärkningar på innemiljön. I övriga byggnader redovisas innemiljöproblem varav en del är mer eller mindre allvarliga. LFF avser att förändra sina rutiner för miljödiplomering enligt de erfarenheter som kommit fram i detta projekt. Rutinerna kommer att bli enklare och mycket säkrare. Enkätförfarandet Principer Enkätförfarandet för mätning av upplevd innemiljökvalitet är en viktig del i deklareringsprocessen. Enkätresultatet, d v s betygen för upplevd kvalitet, styr omfattningen av följande fysikaliska mätningar och besiktningar. Det har en påtaglig inverkan på processens kostnader

26 Enkätförfaranden används emellertid i många olika sammanhang och för många olika ändamål. Många har tröttnat på att besvara enkäter där syftet och nyttan inte redovisas klart. För att utnyttja enkätförfarandets potential är det generellt sett viktigt att anpassa förfarandet till den aktuella brukarkategorin och att noga planera genomförandet. Enkätens syfte, betydelse, uppföljning och annat som kan ha betydelse för brukarens bedömning bör redovisas klart. Enkätens resultat bör tillkännages. Tillvägagångssätt I detta projekt har enkätförfarandet förberetts genom en allmän muntlig information på plats inom varje rektorsområde. Särskild information har riktats till kontaktpersonerna, vilka som regel varit anläggningens förvaltare. Kontaktpersonerna har svarat för utdelning av enkätformulär och återsändning till administratör för utvärdering. Med ledning av erfarenheter från tidigare genomförda försöksförfaranden har enkätformulären utdelats till lärare och personal, men ej till elever. De tidigare försöken har genomförts i följande skolor. Tynneredskolan, Tynnered Vättnedalskolan (6 byggnader), Tynnered Landamareskolan, Hisingen Vättleskolan, Angered Försöken har visat att det inte ger någon tillskottsinformation av betydelse att ta in elever i svarsgruppen. Erfarenheter Svarsfrekvensen ligger normalt inom området 25 till 50 %, men både högre och lägre svarsfrekvens förekommer. Det anses ofta att enkäters svarsfrekvens bör vara 60 till 70 % för att resultaten skall vara tillförlitliga. Det har i detta projekt visat sig att väsentliga och för ändamålet tillräckligt informativa resultat kommer fram även vid betydligt lägre svarsfrekvens. Det förklaras av att de som har anmärkningar eller berömmande omdömen om innemiljön tillkännager sin uppfattning i högre grad än de som är neutrala. Neutrala uppfattningar har i föreliggande typ av enkätförfarande ett avsevärt lägre informationsvärde än de ställningstagande uppfattningarna. Enkätresultatet visar sig ge en innehållsrik bild av byggnadens funktioner. Enkätresultatet avslöjar inte bara innemiljörelaterade fel och brister det ger också viktiga upplysningar om byggnadens energianvändning. I många fall har enkäten gett så mycket information om byggnadens funktion och tillstånd att den följande besiktningen fungerat som bekräftelse på kända förhållanden mer än upptäckt av okända problem. Sammanfattningsvis kan sägas att enkätförfarandet har ännu större betydelse för deklareringsprocessens resultat än vad som förutsågs och att en omsorgsfull planering och ett välorganiserat genomförande är avgörande för att få ett innehållsrikt enkätresultat. Svarsfrekvensen har visat sig ha underordnad betydelse i förhållande till planeringskvaliteten. Partikelmätning Vid mätning av fysikalisk luftkvalitet mäts bl a halten submikrona partiklar i uteluft, tilluft och rumsluft. Mätningarna har ett tvåfaldigt syfte, nämligen att dels redovisa förekommande partikelhalter i skollokaler och dels kontrollera tilluftfilters funktion

27 Partikelhalt i skollokaler Halten submikrona partiklar (< 1 µm) i luft är en viktig luftkvalitetsfaktor. Hög halt submikrona partiklar ger negativ inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Symptomen på hög partikelhalt är av typ torrhetskänsla, luftrörsbesvär och infektionskänslighet. Sådana symptom är allmänna och diffusa. De kan inte med säkerhet allokeras till just partikelhalt. Uppmärksamheten på luftens partikelhalt är en ganska ny företeelse inom.innemiljöforskningen. Det finns inte någon särskilt god kännedom om hur mycket partiklar och vilka typer som finns i olika innemiljöer. Det finns inte heller säkra uppgifter på hur de submikrona partiklarna påverkar människans hälsa och välbefinnande. Detta fält är öppet för insatser och kunskapsinhämtning. En viktig fråga i sammanhanget är partikelhaltens inverkan på upplevelsen av torr luft. Åtskilliga FoUresultat visar att det finns samband mellan hög partikelhalt och upplevelsen av torr luft. Klagomål på torr luft förekommer ofta och därför är det viktigt att få bättre underlag för att bedöma luftkvalitet i dessa avseenden. Det finns idag inga riktvärden för partikelhalt i inneluft, och det är svårt att finna uppgifter om normalt förekommande halt av partiklar i olika miljöer. I projektet mäts halten av partiklar i storleksområdet 0,3 till 7 µm. Syftet är dels att få en bild av partikelförhållanden i skolmiljöer och dels att få bättre underlag för att bedöma korrelationer mellan torrhetsupplevelser och partikelhalt m m. Det material som insamlats kommer att bearbetas närmare och redovisas vid senare tillfälle. Filterkontroll När partikelmätning används för att kontrollera tilluftfilters funktion är det förhållandet mellan tilluftens och uteluftens partikelhalt som mäts och registreras. Detta förhållande får inte överskrida ett visst, för filtertypen givet värde om filtrets funktion skall godkännas. Om partikelmätningen ger underkänt resultat besiktigas filtret och filterinfästningarna för att ta reda på orsaken till funktionsbristerna. Mätmetoden har fungerat väl. Det går fort att avgöra om ett filter uppfyller avskiljningskraven. Filterbesiktning, som alltid kräver viss tid, behöver inte sättas in förrän man vet att filtret inte håller måttet. 7.4 Mätning och besiktning Efter det att enkäten har genomförts och utvärderats skall de innemiljöfaktorer som underkänts mätas med avseende på fysikalisk kvalitet. I samband med mätningarna genomförs en s k initial besiktning av byggnadens klimatskal, installationer m m. Mätningarna (om de behöver genomföras) och besiktningen avslöjar eller bekräftar förekomsten av tekniska fel och brister som påverkar innemiljö och energianvändning. Mät- och besiktningsresultatet utgör grund för att bestämma vilka förbättringsåtgärder som bör sättas in. Mät- och besiktningsaktiviteterna måste utföras på plats. De svarar för en betydande del av deklareringsprocessens kostnader. Verktyget innehåller ett antal hjälpmedel som gör det möjligt att utföra mät- och besiktningsarbetet med tillhörande resultatutvärdering på ett rationellt och tidsbesparande sått. Till dessa hjälpmedel hör dataprogrammet som automatiskt genererar underlag och resultatutvärdering, mätplaner som effektiviserar mätarbetet, interaktiva el- och energibalanser som gör det möjligt att snabbt identifiera energibesparingspotentialer, åtgärdskataloger som underlättar åtgärdsbestämning och lönsamhetsberäkningar. Det visar sig att hjälpmedlen har avsedd funktion. Mät- och besiktningsarbetet för en byggnad med area upp till ca m2 har kunnat genomföras på 2 á 6 timmar. Större byggnader och byggnader 27 27

28 med speciella installationer kan kräva något längre tid. Ett bra enkätresultat (välplanerat enkätförfarande) bidrar starkt till att begränsa besiktningens tidsbehov. I en del fall ger resultatet från mätning och besiktning inte tillfredsställande förklaring till de innemiljö- och energiproblem som finns. Då genomförs en fördjupad energi- eller innemiljöbesiktning. I detta projekt har fördjupad energibesiktning utförts på ca 30 % av byggnaderna. Med ledning av erfarenheterna från dessa besiktningar har smärre justeringar gjorts i dataprogrammet och i initialbesiktningens innehåll. Det medför att initialbesiktning är tillräcklig för ca 80 % av byggnadsbeståndet. För resterande 20 % kan det behövas en fördjupad besiktning. 7.5 Åtgärdsbestämning Det primära resultatet av initialbesiktningen är en förteckning av upptäckta fel och brister. Den utgör grund för att framställa förslag till vilka åtgärder som bör sättas in. Åtgärdsförslagen framställs och redovisas av besiktningsförrättare i samband med besiktning. Redovisade åtgärdsförslag skall värderas med avseende på angelägenhetsgrad. Ifråga om förslag till energisparåtgärder sker detta genom att på basis av beräknad energisparpotential och åtgärdskostnad beräkna åtgärdens lönsamhet. Energisparpotentialen beräknas med hjälp av simulering i de interaktiva el- och energibalanserna. Kostnaden erhålls från den åtgärdskatalog som finns i datafilen. Katalogen innehåller kostnadsuppgifter för de flesta aktuella standardåtgärder. I de fall kostnadsuppgifter saknas eller bedöms som olämpliga bör man anlita sakkunnig kostnadskalkylator. Förslag till innemiljöåtgärder värderas på andra grunder. Där är det främst fråga om att värdera åtgärdernas betydelse för brukarnas hälsa och välbefinnande. 7.6 Dataprogrammet LFF-BEST BEST-programmet för deklarering av innemiljökvalitet på basis av s k kvalitetsrelaterade energimål har tidigare utvecklats av CURAB med stöd från Energimyndigheten. Detta program har vidareutvecklats inom projektet. Det benämns nu LFF-BEST och kan i sin nuvarande form hantera praktiskt taget alla funktioner som behövs för att deklarera energiprestanda och innemiljökvalitet. I programmet utvärderas och betygsätts mätresultat automatiskt. Det utgör samlingsplats för alla uppgifter av typ grunddata, mätvärden, resultatsammanställningar o d. Resultat och deklarationer genereras automatiskt. För att programmet skall svara mot projektets kravspecifikation har en ny energidel utvecklats. Den kompletterar basprogrammet med nya redovisnings- och beräkningsrutiner, el- och energibalanser, ett nytt system för simulering av energisparpotentialer, beräkning av U-värden, energiåtgärders lönsamhet, m m. Programutvecklingen har drabbats av en del oförutsedda problem. Okända kompatibilitetsbrister, orsakade av användningen av olika programversioner av Excel och Windows XP, har medfört omfattande arbete med bl a rad- och kolumnjusteringar i datafilerna för varje byggnad. Programmet har många kalkylblad som är strukturerade för redovisning och utskrift. Detta gör det nödvändigt att använda många olika cellformat. Excel visar sig ha en inbyggd begränsning vid ca olika cellformat, vilket inte har räckt till. Många kalkylblad har måst omformateras, vilket är en ganska tidsödande uppgift