MÄTNING. STYRNING OCH DEKLARERING AV INNE- MILJÖKVALITET OCH ENERGIPRESTANDA BE3 PROJEKTRAPPORT

Transkript

1 S MÄTNING. STYRNING OCH DEKLARERING AV INNE- MILJÖKVALITET OCH ENERGIPRESTANDA BE3 PROJEKTRAPPORT

2 PROJEKTRAPPORT MÄTNING. STYRNING OCH DEKLARERING AV INNEMILJÖKVALITET OCH ENERGIPRESTANDA Denna projektrapport beskriver inriktning och genomförande av projektet Mätning, styrning och deklarering av byggnaders innemiljökvalitet och energirestanda. En fullständig och detaljerad beskrivning av den metodik som tagits fram i projektet finns i en separat Manual. Där beskrivs hela deklareringsprocessen och dess hjälpmedel, och där finns instruktioner, arbetsformulär m m. Manualen är uppdelad på sju delar enligt följande: DEL 1. DEKLARERINGSPROCESSEN DEL 2. INSTRUKTIONER DEL 3. VÄRDERINGSKRITERIER DEL 4. FORMULÄR O D DEL 5. INFORMATION OM PROCESSEN DEL 6. BE3-PROGRAMMET DEL 7. BE3 PROGRAMBLAD AA 2 2

3 INNEHÅLL 1. En situationsbeskrivning Projektmål Projektbakgrund Projektarbetet Inriktning Provobjekt Personbesättning Utbildningsinsatser Metodikbeskrivning Innehåll Hur metodiken tillämpas Resultatredovisning Metodikens egenskaper Värdering av energiåtgärder Användningsområde...13 Figur 1. Översikt av processen Energi- och Miljödeklarering...14 Figur 2. Översikt av vilka hjälpmedel som finns i eller genereras av dataprogrammet.15 Figur 3. Exempel på Energi- och Innemiljödeklaration för kontorshus...16 Bilaga Projektarbetet en närmare beskrivning Planering av deklareringsarbetet Dataprogrammet BE Enkätförfarandet Mätplan Fysikalisk innemiljömätning och besiktning Åtgärdsbestämning Resultat och erfarenheter

4 FÖRORD ENERGI- OCH INNEMILJÖDEKLARERING KAN GE BYGGNADERS INNEMILJÖ SAMMA VIKT SOM DERAS ENERGIPRESTANDA Med den obligatoriska energideklareringen uppstår ett starkt tryck på resursbesparings-insatser i bebyggelsen. Den byggda miljöns energi- och resursbehov skall begränsas. Byggnaders innemiljökvalitet är en fråga av samma dignitet som resursanvändningen. Att genomföra energibesparingsarbetet utan att innemiljön påverkas negativt är inte tillräckligt. Det är lika nödvändigt att förbättra innemiljön som att begränsa energianvändningen. Projektarbetet har resulterat i tillkomsten av ett förvaltningsverktyg för kvalitets- och kostnadsstyrning av byggnaders energianvändning och innemiljökvalitet. Med detta förvaltningsverktyg kan en samordnad deklarering av byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet genomföras. Innemiljöns kvalitet kan säkras och energibesparingar kan genomföras utan risk för en försämrad innemiljö. Byggnaders roll som värdeskapande faktorer av stor betydelse för brukarnas hälsa och prestationsförmåga kan vidareutvecklas. Ulf Rengholt, CURAB AB, Stockholm 4 4

5 ENGLISH SUMMARY An O&M tool for certification of energy performance and indoor environment. The Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) will contribute to important energy savings in the built environment. However, there is a risk that energy savings can be made in a way that impairs indoor environment. A satisfying indoor environment is of vital importance to the health, productivity and wellbeing of all citizens. To avoid negative consequences to the built environment, energy certification should be carried out in a way that eliminates the risk of negative impact on indoor environment. This project has further developed an O&M tool where energy use and indoor environment quality are integrated issues. The tool comprise techniques to measure and assess thermal-, air-, lightning and sound quality, and methods to determine energy use by quantity and fuel. The end result is an O&M tool capable to create combined energy-indoor environment certificates in line with the EPBD, including measures to improve energy performance and indoor environment, The integration of energy- and indoor environment issues meets the growing needs to assess buildings as an entirety and not only as an energy-consuming device. Using such methodology will lead to increased sustainability in the energy context and to healthier and more comfortable environments. Short description The project has developed an O&M methodology to be used for simultaneous labelling (certification) of Building Energy performance and Indoor environment quality. This methodology fulfils the requirements specified in the Energy Performance of Buildings Directive. 5 5

6 MÄTNING, STYRNING OCH DEKLARERING AV INNEMILJÖ- OCH ENERGIPRESTANDA 1. En situationsbeskrivning De byggnader och miljöer som producerats under senare hälften av 1900-talet har i många fall inte uppfyllt kvalitetskrav av det slag som varit vägledande för annan industri. Byggprocessens resultat (byggnader och miljöer) har alltför ofta varit behäftade med kvalitetsbrister så omfattande att de nära nog blivit ett samhällsproblem. Bristerna yttrar sig på olika sätt, som fukt- och mögelskador, sjuka hus, onödigt hög energianvändning, driftovänlig teknik, bristande miljöhänsyn, bristande hänsyn till konsumentbehov m m. Orsakerna till denna situation är åtskilliga. Kortsiktighet har fått stort utrymme i en byggprocess vars syfte är att skapa långsiktiga värden. Brist på genomgripande kundkontakter mellan leverantör och kund har varit del av problemet. Slutkunden den för vars räkning byggnaden kommit till har haft små möjligheter att göra sin stämma hörd. De nya bygglagarna 1995 skulle vara ett steg i riktning mot bättre kvalitet och ökat ansvar för byggherren att tillgodose kundintresset sådana effekter har dock inte visat sig. Slår mot innemiljön Kvalitetsbristerna har framför allt slagit mot innemiljön. Många års utredningar och FoUinsatser har visat att betydande delar av byggnadsbeståndet har allvarliga innemiljöproblem. Behovet av att mäta och styra byggnaders innemiljökvalitet har vuxit sig allt starkare. Befintlig metodik för detta ändamål har emellertid varit specialiserad, inriktad på forskning och inte på praktisk tillämpning. Förvaltningsanpassad, praktisk metodik för att undersöka byggnaders innemiljökvalitet har varit svårt att finna. Fokus på energi - risk för undervärdering av innemiljöproblemen Behovet av att på ett systematiskt sätt undersöka och styra befintliga byggnaders innemiljökvalitet har accentuerats ytterligare genom tillkomsten av den obligatoriska energideklareringen. Den medför att innemiljöproblematiken lätt förpassas till framtida problem. 2. Projektmål Målet för projektet Mätning, styrning och deklarering av innemiljö - och energiprestanda har varit att utveckla ett förvaltningsverktyg att användas för deklarering av innemiljö och energiprestanda för byggnader med en eller flera av följande verksamheter: Skolor inkl. förskolor Flerbostadshus Kontor (administrativ verksamhet) Försäljning (affärslokaler) Vård av typ vårdcentraler Så här ser projektets kravspecifikationen ut: En förvaltningsorganisation skall med hjälp av förvaltningsverktyg kunna utföra följande uppgifter och aktiviteter. Mäta och deklarera byggnaders innemiljökvalitet och styra den mot valbar kvalitetsnivå Mäta och deklarera byggnaders energiprestanda och styra den mot valbar kvalitetsnivå Generera förslag till förbättringsåtgärder för energi- och innemiljö och ge underlag för samordning av underhåll och ombyggnad med dessa åtgärder Generera underlag för energi- och innemiljödeklaration, som ifråga om energidelen uppfyller energilagstiftningens krav Generera underlag för fördjupad kontakt mellan förvaltning och hyresgäster/brukare. Generera underlag för att följa upp vidtagna åtgärder. Verktyget skall vidare innehålla hjälpmedel som underlättar mät- och besiktningsarbetet och utvärderingen av erhållna resultat. 6 6

7 3. Projektbakgrund Projektet har grundats på erfarenheter från arbetet med den s k BEST-modellen, som redovisar principer för att mäta och värdera innemiljökvalitet och energianvändning i skolor. Denna modell har tidigare utvecklats av CURAB AB och Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg. 4. Projektarbetet 4.1 Inriktning I huvudsak är det följande områden som i detta projekt varit föremål för mer genomgripande utvecklingsinsatser. Dataprogram utveckling av de nya BE3-programmen Enkätförfarandet (enkätinstruktioner, enkätform, utvärderingsenhet, resultatredovisning) Framställning av mätplaner för innemiljömätning (olika förhållanden för olika verksamheter) Rutiner för innemiljöbesiktning (olika förhållanden för olika verksamheter) Nyckeltal för energianvändning inom olika verksamheter Rutiner för energibesiktning (olika förhållanden för olika verksamheter) Rutiner för inventering eller beräkning av fastighets- och verksamhetsel Utvärdering och redovisning av besiktnings- och mätresultat Redovisning av totalresultat En närmare beskrivning av de utvecklingsinsatser som genomförts finns i bilaga Provobjekt För projektarbetet har Diligentia ställt fyra byggnadsobjekt till förfogande: 1. Läkarhuset Odenplan Kommun: Stockholm Ägare: Diligentia Storstockholm AB Fastighetsbeteckning: Spelbomskan 9 Förvaltarrepresentant: Mats Ekelid och Åsa Börjesson Adress: Odengatan 69, Norrtullsgatan 8, Stockholm Byggår: 1962 Arkitekt: Ancker, Gate, Lindegren Area: m2loa exkl. garage Areafördelning: Kontor ca kvm, butik ca kvm, övrigt ca kvm Antal våningar: 13 Antal källarplan: 4 Fastighetskod: 5728 Verksamhet: Sjukvård, kontor, försäljning 2. Kv Knarranäs Kommun: Stockholm Ägare: Diligentia Storstockholm AB Fastighetsbeteckning: Knarranäs 3 Byggnadsbeteckning: Förvaltarrepresentant: Sten Jansson Adress: Färögatan 5-7, Kista Byggår: 1985 Area: m2loa Areafördelning: Kontor ca kvm, Antal våningar: 13 Antal källarplan: 1 Fastighetskod: 5728 Verksamhet: Kontor 2. Bostadshus Husargatan - Seminariegatan Kommun: Göteborg Ägare: Diligentia Göteborg AB Fastighetsbeteckning: Annedal 19:18 Byggnadsbeteckning: Förvaltarrepresentant: Peter Versén Adress: Övre Husargatan 30-32, Seminariegatan 2-4, Göteborg Byggår: 1975 Verksamhet: Bostäder och lokaler Area: 9793 m2 Bostäder: 8095 m2 Butiker: 1647 m2 Summa: 9793 m2 Atemp,: 1,15*9793 = m2at Antal våningar: 8 Antal källarplan: 1 Typkod: 321a Verksamhet: Flerbostadshus. 7 7

8 Bostadshus Baldersgatan Kommun: Ägare: Göteborg AB Fastighetsbeteckning: Göteborg Diligentia 9408 Stampen 13:30 Byggnadsbeteckning: Stampen 13:30 Förvaltarrepresentant: Peter Versén Adress: Baldersgatan 6-10, Göteborg Byggår: 1961 Verksamhet: Bostäder Antal lägenheter: 68 Area: 4745 m2 Bostäder 4070 m2 Kontor 269 Butik 308 Övrigt 98 Garage 312 Summa 4745 m2(boa+loa) Area Atemp: 1,15*4745 = 5450 m2 Antal våningar: 6 Antal trapphus: 3 Antal källarplan: 1 inkl. garage Typkod: 321a Verksamhet: Flerbostadshus 8 8

9 4.3 Personbesättning Projektarbetet har genomförts med projektledare från Diligentia och CURAB, arbetsgrupper för varje objekt samt en allmän referensgrupp. Projektledare för Diligentia har varit Per Widén (till ) och för CURAB Ulf Rengholt. Arbetsgrupperna har varit sammansatta av Diligentias förvaltare för resp. objekt samt CURABs projektledare. I en allmän referensgrupp har ingått följande personer. Namn Företag Funktion Sten Jansson Diligentia Kontor Storstockholm. Marknadsområdeschef. Kv Knarrarnäs Anna Rudström Kontor Storstockholm. Förvaltare. Kv Knarrarnäs Stefan Nyhlén Diligentia Kontor Storstockholm. Teknisk chef. Kv Knarrarnäs. Peter Thörnberg Diligentia Kontor Storstockholm. Teknisk förvaltarekv Knarrarnäs. Mats Ekelid, Diligentia Kontor Stockholm Marknadsområdeschef. Kv Spelbomskan Åsa Börjesson Diligentia Kontor Stockholm City. Marknads sområdeschef. Kv Spelbomskan Anders Lindberg Diligentia Kontor Stockholm City. Teknisk chef. Kv Spelbomskan. Peter Daun Dalkia Drifttekniker Kv Spelbomskan Sven Kilbom Dalkia Drifttekniker Kv Spelbomskan Freddie Mosquerra Dalkia Drifttekniker Kv Spelbomskan Per Widén Diligentia AB Projekt och Teknik. Projektledare Peter Versén Diligentia AB Göteborg Mikael Jansson Diligentia AB Göteborg 4.4 Utbildningsinsatser Samtliga i projektet deltagande personer har genomgått särskild innemiljöutbildning, arrangerad och genomförd av CURABs projektledare. Utbildningen har genomförts vid olika tillfällen och omfattat ca 12 timmar per person. 9 9

10 5. Metodikbeskrivning I detta avsnitt ges en sammanfattande beskrivning av den i projektet utvecklade metodiken för energi- och innemiljödeklrering. För en mer detaljerad metodikbeskrivning hänvisas till manualen. 5.1 Innehåll Metodiken för Deklarering av innemiljökvalitet och energiprestanda är ett förvaltningsverktyg med vars hjälp byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet kan mätas och redovisas i praktiskt förvaltningsarbete. Verktyget används för att: Bestämma status för och styra byggnaders energiprestanda Bestämma status för och styra byggnaders innemiljökvalitet (upplevd och fysikalisk) Redovisa elbalanser (hur elenergin används) och energibalanser (hur energin försvinner från byggnaden) Identifiera och lönsamhetsberäkna åtgärder som förbättrar energiprestanda Identifiera och lönsamhetsberäkna åtgärder som förbättrar innemiljökvalitet Samordna och följa upp underhålls- och ombyggnadsåtgärder Ge underlag för fördjupad kontakt mellan förvaltning och hyresgäster. Verktyget innehåller följande rutiner, se även översikt i figur 1. Framställa underlag för deklarering Mäta innemiljökvalitet (upplevd och fysikalisk) Mäta energiprestanda Inventera eller beräkna användningen av fastighets- och verksamhetsel Framställa el- och energibalanser, d v s hur energi tillförs och försvinner ur byggnaden Besiktiga byggnadens klimatskal och tekniska system (Initialbesiktning) Bestämma och samordna förbättringsåtgärder för energiprestanda och innemiljökvalitet Genomföra lönsamhetsberäkning av åtgärdsförslag med hjälp av beräkningsprogram samt åtgärdskataloger med prissatta standardåtgärder Framställa preliminär Energi- och Innemiljödeklaration med åtgärdsredovisning Genomföra fördjupad mätning och besiktning av energi och innemiljö Uppfölja vidtagna åtgärder För att underlätta det praktiska arbetet med detta verktyg finns följande hjälpmedel: Dataprogrammet BE3, som utgör samlingsplats för uppgifter av typ grunddata, mätvärden, resultatsammanställningar o d - här utvärderas och betygsätts mätresultat automatiskt och här finns alla resultatredovisningar Betygen för upplevd innemiljökvalitet, som ger väsentliga uppgifter om byggnadens funktion och som ger möjlighet begränsa det manuella arbetet med innemiljöbesiktning till ett minimum. Mätplaner, som visar vad som skall mätas i vilka lokaler en förutsättning för ett ändamålsenlig innemiljömätning Automatiskt genererade el- och energibalanser, som visar byggnadens energiegenskaper - och som därigenom ger förutsättningar för en ändamålsenlig energibesiktning med tillhörande åtgärdsförslag. Åtgärdskatalogen, som visar erforderlig investering för normalt förekommande förbättringsåtgärder den underlättar väsentligt besiktningsmannens arbete med att föreslå och lönsamhetsberäkna åtgärder. Utöver dessa hjälpmedel finns ytterligare ett antal hjälpmedel, bl a program för nuvärdesberäkning av årliga energibesparingar, program för automatisk utvärdering och sammanställning av åtgärdsförslag, program för U-värdesberäkning utifrån uppmätt väggtjocklek o d. En översikt av hjälpmedel visas i figur 2. Förekomsten av dessa hjälpmedel innebär bl a att besiktningsförrättare redan före besiktningen har kännedom om byggnadens 10 10

11 energianvändning och förekommande innemiljöproblem. Besiktningen blir ofta mer av bekräftelse på kända problem än upptäckt av nya. 5.2 Hur metodiken tillämpas Arbetsgången för BE3-metodiken kan kort beskrivas som följer: Deklareringsarbetet startar med att en byggnadsdatafil upprättas för den aktuella byggnaden - i denna fil införs byggnads- och mediauppgifter m m Upplevd innemiljökvalitet mäts med en brukarenkät och betygsätts i en fem-gradig skala Innemiljö- och energibesiktning utförs i kombination med innemiljömätning Byggnadens energiprestanda bestäms och åtgärdsförslag framställs på basis av besiktningsresultaten och en i byggnadsdatafilen automatiskt genererad el- och energibalans Åtgärdsförslagen lönsamhetsberäknas och redovisas i deklarationsförslaget När ovannämnda moment utförts finns i byggnadsdatafilen alla uppgifter som hör till deklareringen Förslag till energi- och innemiljödeklarationer framställs automatiskt Byggnadsdatafilen (eller kopia av denna) kan användas som upphandlingsunderlag för anbud på komplettering och underskrift av deklarationsförslag. BE3-processen beskrivs grafiskt i processschemat figur Resultatredovisning Resultatet från mätning och besiktning visas i byggnadsdatafilen i flera olika former: Form 1A: Energi- och innemiljödeklaration A1 Denna deklaration visar i grafisk och numerisk form byggnadens energiprestanda i förhållande till Boverkets referensvärde samt betyg för de olika innemiljöfaktorerna. Betygen visas endast som godkänt eller ej godkänt. Form 1B: Energi- och innemiljödeklaration A2 Denna deklaration visar i grafisk och numerisk form byggnadens energiprestanda i förhållande till Boverkets referensvärde samt betyg för de olika innemiljöfaktorerna. Betyg redovisas i den fulla betygskalan från -2 till +3. Vidare finns i deklarationen en sammanställning av kostnadseffektiva åtgärder för förbättring av energiprestanda och innemiljökvalitet (åtgärdspaketet). Form 1C: Energi- och innemiljödeklaration A3 Denna deklaration visar endast åtgärdspaketet. Form 2: Innemiljö PPD-värden Denna deklaration visar innemiljöenkätens resultat i form av PPS-värden (ej betyg) för varje innemiljöfaktor. Resultatet visas i ett s k rosdiagram. De fyra deklarationsformerna framställs automatiskt i byggnadsdatafilen. Exempel på deklarationens utformning visas i figur Metodikens egenskaper Konstruktionen av förvaltningsverktyget Deklarering av innemiljökvalitet och energiprestanda ger möjlighet att tillämpa valbara kvalitetsnivåer och fördjupa a kontakter förvaltning hyresgäst. Dettat beskrivs i följande avsnitt. Valbara kvalitetsnivåer Innemiljöns kvalitetsnivå redovisas som numeriska betyg enligt en fem-gradig skala, som baseras på bestämmelser och standarder för innemiljö, se Manualdel 4 Värderingskriterier för innemiljö. Energiprestanda redovisas enligt Boverkets bestämmelser som kwh per m2 tempererad area. Även detta är en form av numeriskt betyg. Förekomsten av numeriska betyg innebär att det blir möjligt sålla ut byggnader med dåliga betyg (-1 eller -2) för olika innemiljöfaktorer eller för energiprestanda. Det är ii 11 11

12 sådana byggnader som innemiljö- och energiåtgärder ger det bästa utbytet. Utsållningsgränsen (betygsnivån) för insats av åtgärder kan successivt höjas i en taktt som bestäms av förvaltningsorganisationens ekonomiska och personella resurser. Betygsättningen av energiprestanda och innemiljökvalitet ger sålunda möjlighet för förvaltningsorganisationen att välja vilken kvalitetsnivå som skall vara organisationens mål, och att styra förbättringsarbetet på ettt kostnadseffektivt sätt. Styrningen kan grundläggas på återkommande besiktning-/mätning av innemiljökvalitet och energianvändning inkl. uppföljning av vidtagna åtgärder. Fördjupad kontakt förvaltare och hyresgäster De resultatsammanställningar som finns i byggnadsdatafilen ger omfattande och djupgående kännedom om den aktuella byggnadens egenskaper och funktionssätt. Det skapar möjligheter till en fördjupad, konstruktiv dialog mellan förvaltare och brukare. Främst är det följande uppgifter som kommer till användning för detta ändamål. Byggnadens Energi- och Innemiljödeklaration visar översiktligt byggnadens energi - och innemiljökvalitet, samt vilka förbättringsåtgärder som kan komma att genomföras Andel missnöjda brukare för olika innemiljöfaktorer - ger ingående kännedom om vilka innemiljöproblem som finns El- och energibalanserna (före resp. efter genomförda energisparåtgärder) visar vart energin tar vägen och vilka energianvändningar som kan påverkas 5.5 Värdering av energiåtgärder Energiåtgärder värderas på basis av deras lönsamhet. Lönsamhet beräknas med nuvärdesberäkning enligt de principer och förutsättningar som redovisas nedan. Princip för nuvärdesberäkning En energiåtgärds nuvärde är nuvärdet av de besparingar (energibesparing m m) som den medför, minskat med investeringen. En åtgärd betraktas som lönsam om dess nuvärde är positivt. Nuvärdesberäkning baseras på real kalkylränta och fasta priser. Med real kalkylränta avses ränta rensad från inflation. Med fasta priser avses kalkyltillfällets prisläge. Kalkylförutsättningar Lönsamhetsberäkning har i detta projekt genomförts med följande förutsättningar. Real kalkylränta 4 % Åtgärders livslängd Klimatskal 40 år Installationer 20 år Fönstertätning o d 10 år Energikostnader exkl. moms Elkostnad 0,9 kr/kwh Fjärrvärme 0,4 kr/kwh Olja 0,7 kr/kwh Biobränsle 0,3 kr/kwh Investeringskostnad Investeringsbehovet för standardåtgärder finns i BE3 programmet. Redovisning Lönsamma åtgärder redovisas som åtgärdspaket i Deklarationen

13 5.6 Användningsområde Efter de utvecklingsinsatser som genomförts i det aktuella projektet finns det beroende på verksamheter i byggnaden - två versioner av förvaltningsverktyget. Version 1: Skolversionen hanterar byggnader med en eller flera av verksamheterna skola, förskola, administration (kontorsverksamhet) Version 2: Kontors- och bostadsversionen hanterar byggnader med en eller flera av verksamheterna bostad, kontor, försäljning och vård. De två versionerna används på samma sätt. Det som skiljer dem åt är främst nyckeltal för generering av energibalanser samt vissa besiktningsrutiner. Med BE3-programmen kan utföras: Energi- och innemiljödeklarering Enbart innemiljödeklarering Enbart energideklarering BE3-programmen kan användas också som upphandlingsunderlag för energideklarering. En fastighetsförvaltare (beställare) kan i BE3-programmet (byggnadsdatafilen) skriva in tillgängliga uppgifter om byggnaden, utförda besiktningar m m, Datafilen kan därefter användas som underlag för upphandling av energiexpert, som skall utföra resterande åtgärder och slutföra energideklareringsarbetet 13 13

14 Figur 1. Översikt av processen Energi- och Miljödeklarering 14 14

15 Figur 2. Översikt av vilka hjälpmedel som finns i dataprogrammet 15 15

16 Rapport - Energi- och Innemiljödeklarering Figur 3. Exempel på Energi- och Innemiljödeklaration för kontorshus 16 16

17 17 17

18 Bilaga 1 Projektarbetet en närmare beskrivning I denna bilaga ges en närmare beskrivning av de olika momenten i deklareringsprocessen och vilka utvecklingsinsatser som för dessa moment genomförts inom projektet. 1. Planering av deklareringsarbetet Det har avgörande betydelse för ett bra resultat att deklareringsprocessen planeras och förbereds tillfredsställande och att de som arbetar inom processen har rätt kompetens samt en klar definition av vilka uppgifter de skall utföra inom processen. I projektet har nya planeringsrutiner utarbetats. 2. Dataprogrammet BE3 Med syftet att förenkla och rationalisera arbetet med deklareringsprocessen har utvecklats nya dataprogram. De kallas BE3 (Building Energy Environment Evaluation) och har utvecklats på basis av det tidigare, av CURAB framtagna s k BEST-programmet. BE3-programmen utgör dock en så radikal och omfattande utveckling av BEST-programmet att det i realiteten är fråga om helt nya program. BE3-pogrammen är s k masterprogram. Genom att kopiera ett masterprogram upprättas en datafil för varje objekt (byggnad) som skall deklareras. Denna fil kallas byggnadsdatafil. Byggnadsdatafilen hanterar alla funktioner som behövs för deklareringsarbetet. Filen utgör samlingsplats för uppgifter av typ grunddata, mätvärden, besiktningsresultat och kommentarer, åtgärdsförslag, resultatsammanställningar o d. I denna fil framställs automatiskt alla slutresultat i form av bl a energi- och innemiljödeklarationer. I byggnadsdatafilen genereras automatiskt el- och energibalanser för aktuell byggnad. Dessa är baserade på generella nyckeltal för olika energianvändningar inom resp. objektstyp (skolor, kontor, bostäder o s v). Framställning och prövning av sådana nyckeltal har utgjort en betydande del av arbetet inom projektet. För BE3-pogrammets användning finns en särskild instruktion i Manualens Bilaga Enkätförfarandet 3.1 Enkätförfarandet Enkätförfarandets huvudsakliga syfte är att: redovisa hur hyresgäster/brukare bedömer den innemiljö i vilken de vistas ge underlag för att betygsätta upplevd kvalitet för de olika innemiljöfaktorerna identifiera fel och brister i byggnadens klimatskal, tekniska system o d Enkätförfarandet för mätning av upplevd innemiljökvalitet är en viktig del i deklareringsprocessen. Enkätresultatet ger väsentliga uppgifter ombyggnadens funktionsduglighet, det styr omfattningen av följande fysikaliska mätningar och besiktningar, och det har en påtaglig betydelse för att begränsa deklareringsprocessens kostnader och tidsbehov. I detta projekt har ett omfattande arbete utförts för att analysera och utveckla enkätförfarandet. Detta arbete avser: Förberedelser Enkätformulär Enkätinstruktion Utvärderingsenhet Enkätform Resultatredovisning Utvecklingsresultatet visas som en detaljerad instruktion och checklista för enkätförfarandet i Manualen del Enkätförberedelser Enkätförfaranden används i många olika sammanhang och för många olika ändamål. Många har tröttnat på att besvara enkäter där syftet och nyttan inte redovisas klart. För att utnyttja enkätförfarandets potential är det generellt sett viktigt att anpassa det till den aktuella brukarkategorin, och att klart upplysa om enkätens syfte, betydelse och uppföljning samt annat som kan ha påverka brukarens intresse att svara. I pro

19 jektet har nya instruktioner för detta ändamål utvecklats. Sättet att förbereda enkätförfarandet beror på vilken typ av enkätförfarande som är aktuell. I projektet har prövats olika former för förberedelser. Vid tillämpning av ett datoriserat enkätförfarande har en kontaktperson för aktuell byggnad/verksamhet utsetts. Kontaktpersonen har tillställts enkätformuläret med tillhörande instruktion i Excelformat, samt getts erforderliga upplysningar om enkätförfarandet. Via verksamhetens datasystem (intranet) har uppgifterna sänts ut till de som skall besvara enkäten. Ifyllda enkätformulär har av svararen sänts via E-post direkt till projektets projektledare för utvärdering. Vid tillämpning av ett manuellt enkätförfarande måste förberedelserna anpassas till typ av byggnad/verksamhet, vilket skett på sätt som redovisas i det följande. När det gäller bostadshus informeras varje hyresgäst om enkätförfarandet per brev eller via telefon. Enkätformuläret lämnas i hyresgästernas brevlådor. Alternativt kan formulären postas. Besvarade formulär har hyresgästerna lämnat i en uppsamlingsbox belägen i husets entre. När det gäller kontor o d utses en kontaktperson för varje byggnad/verksamhet, och denna person informerar de som skall besvara enkäten. Samma person bör också svara för att utdela enkätformulären. Besvarade formulär kan även i detta fall lämnas i lämpligt belägna uppsamlingsboxar. 3.3 Enkätformuläret För att kunna jämföra resultat och utvinna erfarenheter från olika enkätundersökningar bör (måste) ett och samma enkätformulär användas. Enkätformulärets frågor, deras ordningsföljd och svarsalternativ skall vara oförändrade. I det nu aktuella projektet skall förutsättningsmässigt samma enkätformulär användas oavsett verksamhet (skolor, kontor, försäljning, vård, bostäder), Det benämns här grundformuläret, och det är samma enkätformulär som prövats i det tidigare LFF- BEST projektet De förändringar av enkätformuläret som kan göras utan att eftersätta kravet på jämförbarhet mellan olika undersökningar begränsas till att stryka vissa enkätfrågor som kan vara irrelevanta för viss verksamhet. Detta gäller främst frågorna om ljus (belysning). Belysning kan både ifråga om kontor och bostäder ligga inom hyresgästens eget ansvarsområde. I projektet har valts att konfigurera enkätformuläret enligt följande: Skolverksamhet Kontorsverksamhet Bostäder Affärslokaler Vårdverksamhet Grundformuläret Grundformuläret Grundformuläret med samtliga ljusfrågor strukna Grundformuläret Grundformuläret Att stryka en fråga innebär att motsvarande rader i grundformuläret svärtas. Det har visat sig att en svärtning som låter frågetexten lysa igenom om än mycket svagt kan missförstås av enkätsvararen och skapa osäkerhet. Därför måste aktuell rad svärtas helt. På enkätformuläret skall finnas en tydlig, lättläst beteckning som visar vilken byggnad och eventuellt även del av byggnaden som enkätsvaret avser. Om enkätförfarandet omfattar en fastighet med flera byggnader skall varje individuellt enkätformulär förses med, eller åtföljas av en situationsplan som utvisar vilken beteckning som varje inom fastigheten befintlig byggnad har. Det har i projektet visat sig att det har väsentlig betydelse att enkätformulären märks klart och tydligt med byggnads- och ev. byggnadsdelsbeteckningar. Varje besvarat enkätformulär måste med säkerhet kunna allokeras till byggnad och ev. byggnadsdel. Om det är oklart vilken byggnad eller byggnadsdel som ett enkätsvar är enkätsvaret oanvändbart. 3.4 Enkätinstruktionen Det är viktigt att enkätformuläret förses med en instruktion. Den skall tydligt visa hur enkäten besvaras och hur det besvarade enkätformuläret hanteras. Enkätinstruktionen bör vid varje enkät

20 tillfälle anpassas till enkätsvararnas typ och verksamhet. I Manualen ges exempel på hur enkätinstruktion kan utformas. 3.5 Utvärderingsenhet Med utvärderingsenhet avses det minsta område för vilket enkätsvaren sammanställs, utvärderas och resultatredovisas. Utvärderingsenhet kan vara en lokal, grupp av lokaler, våningsplan, enplansbyggnad, flerplansbyggnad. Ju mindre utvärderingsenhet som väljs desto säkrare blir den information som enkätresultatet ger, men desto mer arbete kräver enkätförfarandet. Valet av utvärderingsenhet avgör hur enkätformulären skall betecknas och utvärderas. Tre typfall har utvecklats. Typfall 1 Byggnaden är utvärderingsenhet I detta typfall är byggnaden som helhet en utvärderingsenheten. Enkätresultatet ger uppgift om vilka innemiljöfaktorer som godkänts eller underkänts för byggnaden som helhet. Urval av lokaler för fysikalisk mätning av underkända innemiljöfaktorer (mätplanen) sker dels på basis av de skriftliga kommentarer som brukarna ger i enkätformulärens kommentardel och dels med beaktande av verksamheten i lokalerna, deras placering i byggnaden m m. Detta typfall prövades i det tidigare LFF- BEST projektet Det har visat sig fungera bra för byggnader med upp till två á tre våningsplan Det har visat sig att detta typfall kan och bör tillämpas för de flesta byggnader med någorlunda enhetlig verksamhet. Typfall 1 bör dock som regel inte tillämpas på byggnader med mer än tre våningar. Det lämpar sig inte för bostadshus, eftersom det i sådana hus ofta kan vara stora skillnader i innemiljö o d mellan olika våningsplan. Typfall 2 Våningsplan är utvärderingsenhet I detta typfall är byggnadens våningsplan primär utvärderingsenhet. Varje våningsplan utvärderas och betygsätts som en byggnad. Enkätresultaten redovisas dels per våningsplan och dels sammanlagrat för hela byggnaden. Typfall 2 kräver något mer arbete än typfall 1. Det bör tillämpas för flerbostadshus med två våningar eller mer, och för andra byggnader med mer än tre våningar. Hur typfall 2 skall utformas och tillämpas har varit en viktig del i arbetet med det aktuella projektet. Typfall 2 har bl a krävt omfattande förändring av datasystemet (BE3-programmet). Typfall 3 Lokalgrupp är utvärderingsenhet) I detta typfall är lokalgrupper utvärderingsenhet. Varje lokalgrupp utvärderas och betygsätts som en byggnad. Enkätresultaten redovisas dels per lokalgrupp och dels sammanlagrat för hela byggnaden. Typfall 3 tillämpas på samma sätt som typfall 2. Typfall 3 kan lämpa sig för byggnader där helt olika verksamheter förekommer. 3.6 Form för enkätförfarandet (enkätform) Enkätform är ett uttryck för hur enkätförfarandet organiseras med avseende på: Enkätformulär - pappersformulär eller dataformulär Redovisning av enkätsvar i BE3-programmet Utvärdering av enkätsvar Beroende på om enkätformuläret resp. utvärderingsmetoden är manuell eller databaserad kan tre typfall definieras. Typfall 1 Manuellt förfarande Detta typfall definieras som följer. Enkätformuläret är ett pappersformulär där frågorna besvaras manuellt med x. Besvarade enkätformulär överförs manuellt till därför avsedd plats i BE3-programmet. Överföringen ombesörjs av förvaltningsorganisationens BE3-operatör. Utvärdering av enkätsvar och betygsättning av motsvarande innemiljö sker automatiskt i byggnadsdatafilen. Det manuella förfarandet kan användas i alla sammanhang. Det är en säker metodik som inte medför komplikationer. Typfall 2 Datoriserat förfarande I detta typfall är enkätformuläret ett blad i Excelformat. Formuläret tillställs hyresgäster och brukare på elektronisk väg. Det 20 20

21 kan ske via verksamhetens intranet om sådant finns, direkt till varje individuell hyresgäst eller till grupp av hyresgäster för intern distribution. De elektroniska formulären besvaras i dator och översänds elektroniskt med E-post till adress som anges på formuläret. Överföring av de besvarade Excelformulären till BE3-programmet sker enkelt genom att kopiera och klistra in, vilket ombesörjs av förvaltningsorganisationens BE3-operatör. Det datoriserade förfarandet kan genomföras på kortare tid än det manuella. Det kräver dock att de som skall besvara enkäten har viss vana att arbeta med dator och Excelprogram. I annat fall uppstår lätt komplikationer som helt förtar de tidsmässiga fördelarna med det datoriserade förfarandet. Typfall 3 Specialförfarande I detta anlitas för enkätförfarandet ett företag eller en organisation som är specialiserad på enkätbaserade marknadsundersökningar. Enkätförfarandet genomförs enligt förvaltningens instruktioner. En ny modul utvecklas i BE3-programmet för att motta enkätresultaten och konvertera dessa till BE3-formatet. När det gäller omfattande enkäter med stora datamängder kan specialförfarandet göra det enklare för förvaltningsorganisationen att genomföra deklareringsarbetet. Om specialförfarandet används måste fet planeras och förberedas väl för att undvika besvärande komplikationer. Erfarenheter av olika enkätformer I det aktuella projektet har alla de tre typfallen för enkätförfarandet prövats. Erfarenheterna är tydliga. Specialförfarande I projektets inledande skede sattes stor tilltro till ett specialförfarande, som ansågs kunna rationalisera hela enkätförfarandet. Ett Linköpingsbaserat företag (Netigate AB) kontaktades med en anbudsförfrågan. Deras anbud kunde antas. Ett specialförfarande för enkätundersökningar i de båda Stockholmsprojekten (Läkarhuset Odenplan och Knarranäs) planerades i samråd mellan projektledare och representant för Netigate. En datamodul för överföring av Netigates resultat till BE3-format togs fram. Netigateförfarandet förutsätter att enkätformulär utsänds individuellt per E-post till de som skall besvara enkäten. Det innebär att Netigate måste tillställas en fullständig förteckning med E-postadress till varje person som skall delta i enkäten. Detta visade sig omöjligt att genomföra. Verksamhetsledningarna i de båda undersökningsobjekten ville av säkerhetsskäl inte lämna ut någon elektronisk information om verksamheten och dess personal oavsett vilka säkerhetsgarantier som kunde lämnas. Specialförfarandet var inte en framkomlig väg. Planeringen avbröts. Det beslöts att för enkätundersökningen skulle typfall 1 (manuellt) och typfall 2 (datoriserat) tillämpas Datoriserat förfarande Det datoriserade enkätförfarandet tillämpades på fastigheten Knarranäs. I denna byggnad bedrivs ingenjörsinriktad verksamhet. Varje person inom verksamheten arbetar vid egen dator, d v s datorkompetensen är hög. Enkätförfarandet genomfördes enligt typfall 2 helt utan komplikationer. Slutsatsen från detta försök är enkel och tydlig. Enkätförfarande enligt typfall 2 är ett enkelt, snabbt och normalt sett komplikationsfritt förfarande vid alla tillämpningar där de som skall besvara enkäter är vana vid datoranvändning. Manuellt förfarande Det manuella förfarandet enligt typfall 1 tillämpades dels i Stockholmsobjektet Läkarhuset, och dels även i de båda Göteborgsobjekten (flerbostadshusen). Läkarhuset innehåller många olika, separata verksamheter av vårdkaraktär. Det finns inget gemensamt datasystem, intranet e d. Att organisera ett datoriserat enkätförfarande för var och en av de många relativt små verksamheterna bedömdes ta mer tid och ge risk för mera problem än att dela ut och inhämta pappersformulär. Ett manuellt enkätförfarande genomfördes. Resultatet blev helt tillfredsställande. När det gäller flerbostadshus finns knappast möjlighet att använda annat förfarande än det manuella. Det användes också i de båda Göteborgsprojekten. Även här blev enkätresultaten tillfredsställande 21 21

22 Slutsatser avseende val av enkätform Välj datoriserat enkätförfarande om följande förutsättningar är uppfyllda: De som besvarar enkäten använder dator i sin verksamhet eller är på annat sätt förtrogna med datoranvändning och tillämpning av Excel-programmet Det är möjligt att nå alla hyresgäster (personer) via ett gemensamt datanät. Välj manuellt enkätförfarande om förutsättningar för ett datoriserat förfarande inte föreligger. 3.7 Redovisning av enkätresultat Enkätresultatet redovisas i princip på tre olika sätt. Som betyg för upplevd innemiljökvalitet för varje innemiljöfaktor (betygskala -2 till +3) Som PPD-värden (andel otillfredsställda för varje innemiljöfaktor Som PPS-värden (andel tillfredsställda för varje innemiljöfaktor tillstånd att den följande besiktningen fungerat som bekräftelse på kända förhållanden mer än upptäckt av okända problem. Svarsfrekvensen för utdelade enkäter är normalt inom området 20 till 50 %. Högre och lägre svarsfrekvens kan förekomma. Det har i detta projekt, liksom i föregående LFF- BEST projekt, visat sig att väsentliga och för ändamålet tillräckligt informativa resultat som regel kommer fram även vid låg svarsfrekvens. De som har anmärkningar eller berömmande omdömen om innemiljön tillkännager sin uppfattning i högre grad än de som är neutrala. Neutrala uppfattningar har i föreliggande typ av enkätförfarande ett avsevärt lägre informationsvärde än de ställningstagande uppfattningarna. Sammanfattningsvis kan sägas att en omsorgsfull planering och ett välorganiserat genomförande är avgörande för att få ett värdefullt enkätresultat. Svarsfrekvensen har visat sig ha underordnad betydelse i förhållande till planeringskvaliteten. Utöver detta redovisas samtliga enkätkommentarer samlade till en separat textfil Vid enkätförfarande med mer än en utvärderingsenhet, exempelvis vid flervånings bostadshus, redovisas betyg för upplevd innemiljökvalitet dels för varje utvärderingsenhet (t ex våningsplan), och dels sammanlagrat för hela byggnaden. Betyg för upplevd innemiljö sätts på basis av värderingskriterier som tagits fram och prövats i tidigare projekt. Dessa kriterier är väl belagda, och har använts oförändrade i projektet. Värderingskriterierna redovisas i Manualen. De finns inlagda i dataprogrammet. När enkätsvaren inlagts i den aktuella byggnadsdatafilen sker utvärdering och betygsättning automatiskt. 3.8 Erfarenheter av enkätförfaranden Som vid förgående LFF-BEST projektet visar det sig att enkätresultatet ofta ger en innehållsrik bild av byggnadens funktioner. Enkätresultatet avslöjar inte bara innemiljörelaterade fel och brister det ger också viktiga upplysningar om byggnadens energianvändning. I många fall har enkäten gett så mycket information om byggnadens funktion och 4. Mätplan 4.1 Mätplanen principiellt syfte och framställning Mätplanens uppgift är att styra omfattning och inriktning av de fysikaliska innemiljömätningarna. Styrningen innebär att endast de innemiljöfaktorer som underkänts av brukaren mäts med avseende på fysikalisk kvalitet. För godkända innemiljöfaktorer godtas brukarens värdering (betyg). En byggnad där upplevd kvalitet har betyg godkänd behöver således inte genomgå någon fysikalisk mätning av innemiljön. Regelrätt mätning av fysikalisk innemiljökvalitet (enligt instruktioner i manualen) förutsätter att mätpersonalen har tillgång till de lokaler som skall mätas. Om det inte är möjligt, eller om andra praktiska hinder föreligger för att utföra fysikaliska innemiljömätningar, kan de ersättas av mätning eller besiktning av de tekniska system som påverkar innemiljön (värme- och ventilationssystem o d). Mätplanen skall då visa vilka mätningar eller besiktningar av tekniska system som skall utföras. Rutiner för sådana mätningar och besiktningar har tagits fram i projektet

23 4.2 Mätplanens utformning Mätplanen framställs på basis av följande underlag. Utvärderat enkätresultat med betygsatt innemiljökvalitet och PPD-grafer Brukarnas kommentarer i besvarade enkätformulär Uppgifter om byggnadens läge, ålder, utformning, lokalfördelning, m m I de fall då det är praktiskt möjligt att utföra innemiljömätningar skall mätplanen specificera vilka innemiljöfaktorer som behöver mätas med avseende på fysikalisk kvalitet och i vilka lokaler mätningarna skall genomföras, Om det föreligger hinder att utföra innemiljömätningar skall mätplanen specificera vilka tekniska system som behöver mätas eller besiktigas, och i vilka lokaler detta skall ske, En närmare beskrivning av tillvägagångssättet att framställa mätplaner visas i Manualen del 2. För mätplaneframställning i BE3 version 2 har i projektet utvecklats en ny metodik. 5. Fysikalisk innemiljömätning och besiktning 5.1 Syfte och utförande Om mätplanen utvisar behov att utföra fysikaliska innemiljömätningar genomförs de i samband med besiktningen av byggnadens klimatskal och tekniska system m m. Syftet med fysikalisk innemiljömätning är att bestämma fysikalisk innemiljökvalitet i de lokaler vars upplevda innemiljökvalitet inte är godkänd. Mätningen innebär att delfaktorerna inom resp. innemiljöfaktor (termisk kvalitet, luft-, ljud-, ljuskvalitet) mäts med avseende på det fysikaliska tillståndet. Mätningarna utförs vid samma tillfälle som initial besiktning. Mätresultatet kan bestyrka resultatet från mätning av upplevd kvalitet, eller visa att innemiljöfaktorns kvalitet - trots underkänd upplevd kvalitet - kan godtas. Syftet med besiktning är att identifiera fel och brister som påverkar innemiljö och energianvändning. På basis av besiktningsresultatet upprättas förslag till förbättringsåtgärder avseende både innemiljö och energianvändning. En närmare beskrivning av hur fysikalisk innemiljömätning och besiktning utförs finns i Manualen del 2. Mät- och besiktningsaktiviteterna måste utföras på plats. De svarar för en betydande del av deklareringsprocessens kostnader. Därför har de olika hjälpmedlen vidareutvecklats för att så långt möjligt effektivisera utföra mät- och besiktningsarbetet med tillhörande resultatutvärdering. 5.2 Redovisning och utvärdering av mätresultat Resultat från mätning av fysikalisk kvalitet redovisas primärt som uppmätt värde för de faktorer som mäts. Detta primära resultat utvärderas mot Värderingskriterier för fysikalisk innemiljökvalitet varvid innemiljöfaktorerna åsätts ett betyg enligt den femgradiga betygskalan. Betygen redovisas grafiskt i deklarationen

24 Värderingskriterier för fysikalisk innemiljökvalitet har tagits fram och prövats i tidigare projekt. Dessa kriterier är väl belagda, och har använts oförändrade i detta projekt. Värderingskriterierna redovisas i Manualen. De är inlagda i dataprogrammet. När enkätsvaren inlagts i den aktuella byggnadsdatafilen sker utvärdering och betygsättning automatiskt. 5.3 Utvecklingsinsatser avseende mätning och besiktning När det gäller bostadshus har nya mät- och besiktningsinstruktioner tagits fram. Bo-städer skiljer sig i flera avseenden från de övriga byggnader/verksamheter som behandlas i projektet. Det kan vara svårt att få tillgång till lägenheter för besiktning. Luftkvalitet och andra innemiljöfaktorer i bostäder bestäms till betydande del av hyresgästernas vanor, vilket medför starkt varierande förhållanden både tidsmässigt och geografiskt i byggnaden. Mät- och besiktningsinstruktioner redovisas i Manualen del Åtgärdsbestämning Det primära resultatet av besiktningen är en förteckning av upptäckta fel och brister. Denna förteckning utgör grund för att framställa förslag till energi- och innemiljöåtgärder. Åtgärdsförslagen med kommentarer införs in i byggnadsdatafilens åtgärdsblad. Redovisningen görs av besiktningsförrättare. För det ändamålet har tagits fram nya instruktioner som redovisas i Manualen del Resultat och erfarenheter 7.1 Verktygets funktionalitet Förvaltningsverktyget och den metodik det grundas på har genomgått omfattande provning under flera år i praktisk förvaltningsverksamhet. Det visar sig att verktyget uppfyller de uppställda projektmålen (avsnitt 2). 7.2 Innemiljöfrågor Omfattningen av innemiljöproblem Förvaltningsverktyget hanterar både energioch innemiljöaspekter. Energiaspekterna låter sig mätas och värderas på välkända och lättförståeliga grunder. Annorlunda är det med innemiljö. Att mäta och värdera innemiljökvalitet är mer komplext än att mäta och värdera energianvändning. Förvaltningsanpassad metodik för innemiljömätning har inte funnits tillgänglig. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att det även i välskötta byggnadsbestånd finns byggnader med betydande innemiljöproblem som förvaltningen inte känner till. Partikelmätning Vid mätning av fysikalisk luftkvalitet mäts bl a halten submikrona partiklar i uteluft, tilluft och rumsluft. Mätningarna har ett tvåfaldigt syfte, nämligen att dels redovisa förekommande partikelhalter i lokaler och dels kontrollera tilluftfilters funktion. Partikelhalt Halten submikrona partiklar (< 1 µm) i luft är en viktig luftkvalitetsfaktor. Hög halt submikrona partiklar ger negativ inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Symptomen på hög partikelhalt kan vara av typ torrhetskänsla, luftrörsbesvär och infektionskänslighet. Sådana symptom är dock allmänna och diffusa. De kan inte med säkerhet allokeras till just partikelhalt. Uppmärksamheten på luftens partikelhalt är en ganska ny företeelse inom innemiljöforskningen. Det finns inte någon särskilt god kännedom om hur mycket partiklar och vilka typer som finns i olika innemiljöer. Det finns inte heller säkra uppgifter på hur de submikrona partiklarna påverkar människans hälsa och välbefinnande. Detta fält 24 24

25 är öppet för insatser och kunskapsinhämtning. En viktig fråga i sammanhanget är partikelhaltens inverkan på upplevelsen av torr luft. Åtskilliga FoU-resultat visar att det finns samband mellan hög partikelhalt och upplevelsen av torr luft. Klagomål på torr luft förekommer ofta och därför är det viktigt att få bättre underlag för att bedöma luftkvalitet i dessa avseenden. Det finns inga riktvärden för partikelhalt i inneluft, och det är svårt att finna uppgifter om normalt förekommande halt av partiklar i olika miljöer. Filterkontroll När partikelmätning används för att kontrollera tilluftfilters funktion är det förhållandet mellan tilluftens och uteluftens partikelhalt som mäts och registreras. Detta förhållande får inte överskrida ett visst, för filtertypen givet värde om filtrets funktion skall godkännas. Om partikelmätningen ger underkänt resultat besiktigas filtret och filterinfästningarna för att ta reda på orsaken till funktionsbristerna. Mätmetoden har fungerat väl. Det går lätt att avgöra om ett filter uppfyller avskiljningskraven. Filterbesiktning, som alltid kräver viss tid, behöver inte sättas in förrän man vet att filtret inte håller måttet. 7.3 Kompetensaspekter För att genomföra deklareringsprocessen behövs programoperatörer och besiktningsförrättare med kompetens att bedöma och hantera både innemiljö- och energifrågor. Få förvaltningsorganisationer har tillgång till personer med sådan kompetens. Deklareringsprocessen måste förberedas med utbildning av de som skall utföra olika aktiviteter i denna process