För att hantera den nya situationen behövs förvaltningsverktyg som involverar både energianvändnings- och innemiljöaspekter.

Transkript

1 ENERGI- OCH INNEMILJÖDEKLARERA HUR SKA DET GÅ TILL? Hans-Åke Ivarsson, Lokalförsörjningsförvaltningen, Göteborg Ulf Rengholt, CURAB AB, Stockholm Den 22 mars överlämnades regeringens proposition 2005/06:145 med förslag till lag om energideklaration och energismart byggande. Propositionens syfte är att främja en effektiv energianvändning och en god innemiljö. I lagförslaget sägs bl a följande Energideklarationer ska innehålla uppgifter som har betydelse för byggnadens innemiljö och återge byggnadens energiprestanda. För att åstadkomma detta föreslås att EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2002/91/EG) tillämpas. Vidare föreslås att deklarering av specialbyggnader, bl a skolor och vårdbyggnader, samt flerbostadshus skall påbörjas 1 oktober innevarande år och vara slutförd till december En ny situation för den byggda miljön Energidirektivet med sitt krav på energideklarering är ett stort steg framåt. En ny situation för byggd miljö har uppstått. Trycket på en begränsning av den byggda miljöns energi- och resursbehov ökar. och därmed ökar också kravet på att arbetet med förbättring av byggnaders energiprestanda genomförs på ett sätt som eliminerar risken för negativ påverkan på innemiljön. Helst skall innemiljön förbättras. Det är glädjande att sambanden mellan energiprestanda och innemiljökvalitet har beaktats i lagförslaget. 2. Ett nytt förvaltningsverktyg För att hantera den nya situationen behövs förvaltningsverktyg som involverar både energianvändnings- och innemiljöaspekter. Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg, LFF, har i ett flerårigt utvecklingsarbete med stöd från Energimyndigheten tagit fram ett till den nya situationen anpassat förvaltningsverktyg. Verktyget är avsett att användas dels för att deklarera byggnaders energiprestanda och innemiljökvalitet enligt Energidirektivets krav och dels för att verifiera innemiljökvalitet och energiprestanda i samband med ombyggnad, nybyggnad e d. Verktyget bygger på principen operational rating, d v s mätning av energiprestanda och innemiljökvalitet samt besiktning för identifiering av förbättringsåtgärder. Med detta verktyg kan energiarbetet bedrivas på ett sätt som inte bara eliminerar risken för negativ inverkan på innemiljön utan som också medger ständig förbättring av både innemiljö och energianvändning. Utvecklingsarbetet har grundats på den s k BEST-modellen (Building System Energy Target) som är en modell för styrning av energianvändning och innemiljökvalitet mot givna mål. Modellen har tidigare utvecklats med stöd från Energimyndigheten. Förvaltningsverktyget har prövats praktiskt inom Göteborgs västra stadsdelar. Energi- och miljödeklarering har utförts på ca 150 skolor och förskolor med en sammanlagd area på ca m2. 3. Verktygets upp byggnad Verktyget består i huvudsak av rutiner för mätning av innemiljökvalitet (upplevd och fysikalisk) och energianvändning samt rutiner för besiktning av klimatskal och installationer. Vidare finns rutiner för bestämning och lönsamhetsberäkning av förbättringsåtgärder m m. Det används för att genomföra följande uppgifter, se även översikt i figur 1.

2 Framställa underlag för deklarering Mäta och betygsätta innemiljökvalitet (upplevd och fysikalisk) Mäta och betygsätta energiprestanda Inventera elanvändningen, d v s redovisa vilka armaturer och apparater o d som finns, vilken effekt de har och vilken tid de används Redovisa elbalanser, d v s hur elenergin används i byggnaden Redovisa energibalanser, d v s hur energi tillförs och försvinner ur byggnaden Besiktiga byggnadens klimatskal och tekniska system (Initialbesiktning) Bestämma och samordna förbättringsåtgärder för energiprestanda och innemiljökvalitet Genomföra lönsamhetsberäkning av åtgärdsförslag med hjälp av beräkningsprogram och åtgärdskataloger med prissatta standardåtgärder Genomföra fördjupad mätning och besiktning av energi och innemiljö Genomföra och följa upp åtgärder. Resultatet från mätning, besiktning och åtgärdsbestämning redovisas i en energi- och innemiljödeklaration. Den visar i betygsatt form en grafisk översikt av byggnadens energiprestanda och innemiljökvalitet samt uppgift om åtgärder att förbättra energiprestanda och innemiljökvalitet. Deklarationen innehåller också referensvärden enligt Energidirektivets krav. Om verktyget används för verifiering ersätts deklarationen av en verifieringsredovisning. 4. Nya funktioner och hjälpmedel Verktyget innehåller nya funktioner och hjälpmedel för effektiv tillämpning här är några exempel. Successiv förbättring av energiprestanda och innemiljö Energiprestanda och innemiljökvalitet styrs mot valbara kvalitetsnivåer. Förvaltningsorganisationen kan (inom vissa gränser) välja vilken kvalitetsnivå - och därmed vilken kostnadsnivå - som skall vara organisationens mål. Detta ger möjlighet att sålla fram de byggnader där en energi- eller innemiljöinsats gör största nyttan. Utsållningsgränsen kan successivt ändras för att täcka in hela byggnadsbeståndet. Oavsett byggnadsbeståndets energi- och innemiljöstatus kan deklarationsprocessen göras till en värdeskapande process. Fördjupad kännedom om objektets egenskaper - fördjupar kontakten mellan förvaltare och hyresgäster Förvaltningsverktygets ger en djup och omfattande kännedom om det undersökta objektets egenskaper och funktionssätt. Elbalans och energibalans för byggnaden (före resp. efter genomförda energisparåtgärder) visar hur energin används i byggnaden och vilka energisparpotentialer som finns, se fig 2 (motsvarande balanser för det fiktiva fall att samma byggnad med samma verksamhet utförts enligt dagens bästa teknik ger ytterligare bedömningsunderlag). Grafer som visar andel missnöjda brukare för varje innemiljöfaktor ger ingående kännedom om upplevd kvalitet i innemiljön, se fig 3. Ett åtgärdspaket med lönsamhetskalkylerade energispar- och innemiljöåtgärder visar vad som skall förbättras. Byggnadens Energi- och Innemiljödeklaration med tillhörande åtgärdsförteckning ger en enkel och överskådlig bild av byggnadens energi- och innemiljöegenskaper, se fig. 4 med exempel på grafisk redovisning av innemiljö och energiprestanda. Denna fördjupade kännedom har stor betydelse för att snabbt och effektivt utföra besiktning och åtgärdsförslag, men framför allt ger den nya möjligheter till en fördjupad, konstruktiv dialog mellan förvaltare och brukare. Effektiva hjälpmedel för det praktiska arbetet För att underlätta och effektivisera det praktiska deklareringsarbetet inkl. framställningen av deklarationer finns bl a följande hjälpmedel. 2 2

3 Dataprogrammet LFF-BEST hanterar praktiskt taget alla funktioner som behövs för deklareringsarbetet det utgör samlingsplats för uppgifter av typ grunddata, mätvärden. resultatsammanställningar o d, och där sker all utvärdering och betygsättning av mätresultat Enkätresultatet, d v s betyget för upplevd innemiljökvalitet, ger väsentliga uppgifter om byggnadens funktion och begränsar det manuella besiktningsarbetet till ett minimum. Mätplaner visar vad som skall mätas i vilka lokaler de ger ytterligare stöd för effektiv innemiljömätning. De elbalanser och energibalanser som genereras automatiskt i dataprogrammet avslöjar energibovarna och ger förutsättningar för en snabb och effektiv energibesiktning. Genom att el- och energibalanserna är interaktiva kan energisparpotential för olika åtgärdsförslag bestämmas på ett enkelt sätt medelst simulering i balanserna, se fig.3. Åtgärdskatalogen visar vilka åtgärder som normalt kan sättas in och vad de kostar detta underlättar väsentligt för besiktningsmannen att föreslå åtgärder. Ett särskilt framtaget typkodningssystem underlättar statistiska jämförelser mellan byggnader med olika teknisk karaktär. Ytterligare hjälpmedel är program för U-värdesberäkning och lönsamhetsberäkning. Hjälpmedlen gör att det praktiska deklareringsarbetet kan genomföras på nästan samma tid som behövs för en ren energibesiktning. Redan innan det manuella besiktningsarbetet påbörjas har besiktningsmännen inom LFF-BEST systemet kännedom om byggnadens funktionsduglighet och energikarakteristika. Besiktningen blir ofta mer av bekräftelse på kända problem än upptäckt av nya. 5. Resultat och erfarenheter Erfarenheter från Innemiljödeklareringen Den samtidiga deklareringen av energi och innemiljö visar sig vara mer än väl motiverad. Innemiljön är ett väl så stort problemområde som energin. Mer än 90 % av byggnaderna i det undersökta beståndet har kvalitetsbrister ifråga om en eller flera innemiljöfaktorer. Med undantag för en del luftkvalitetsproblem kan kvalitetsbristerna ofta åtgärdas med relativt enkla medel. Tidsaspekter De mest tidskrävande deklareringsaktiviteterna - mätning och initial besiktning genomförs som regel på 2 till 6 timmar, beroende på enkätens kvalitet och omfattningen av förekommande fel och brister. Fördjupad besiktning sätts in om orsakerna till fel och brister eller hög energianvändning m m inte kunnat klarläggas vid initial besiktning. Fördjupad besiktning kan i mindre komplicerade fall genomföras på 6 till 8 timmar. I komplicerade fall krävs två till fyra gånger så lång tid eller mer. Tidsåtgången varierar också beroende på besiktningsmannens erfarenhet och kompetens. Ekonomi Processen kostar 12 á 14 kr per m2 byggnadsarea. Det normala förfarandet med innemiljö- och energibesiktning, tillräckligt för 70 á 80 % av byggnaderna, kostar ca 8 á 10 kr/m2. Fördjupad besiktning, som behöver göras i 20 á 30 % av byggnaderna, kostar ca 15 á 30 kr/m2 för dessa byggnader. En insatt 100-lapp visar sig under året ge c a 150 kronor tillbaka enbart på grund av lägre energianvändning. Dessutom får kunden en bättre innemiljö. Deklareringsprocessens årskostnad blir ca 3 kr per m2 om det förutsätts att byggnader deklareras vart femte år. Kostnadsbilden förändras endast marginellt om verktyget används endast för energideklarering. 3 3

4 Figurer Figur 1. Översikt av processen Energi- och Miljödeklarering 4 4

5 LFF Energi- och Innemiljödeklarering Figur 2. Exempel på energibalans (tillförd och använd energi) samt elbalans (använt-förluster-tillfört) Figur 4. Exempel på grafisk redovisning av betyg (kvalitetsnivå) för energiprestanda och innemiljöfaktorer Figur 3. Exempel på graf som visar andel otillfredsställda (PPD-värden) för faktorer inom Termisk komfort 5 5