Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Transkript

1 dm 4&Z- Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr /2005 Projektets nummer och namn: Nr B107 Utredning avseende utbyte av direktverkande el - takvärme till andra alternativ (förskolor) Datum för slutrapporten:

2 Sammanfattning 3 1 Inledning Beskrivning och syfte Bakgrund och utgångsläge 4 2 Mål och resultat 5 2.! Projektmål och deras uppfyllelse Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Projektets pådrivande roll Tekniska lösningar Attityd- och beteendeförändringar Ej uppnådda må! 5 3 Projektekonomi Bidrag och kostnader Besparingspotential Löpande kostnader 6 4 Arbetssätt Projektorganisation Samarbete mellan aktörer Kvalitetssäkring Kunskapsspridning 7 5 Erfarenheter Samlade erfarenheter och slutsatser Framgångsfaktorer Förvaltning av det genomförda projektet Projektdokumentation och styrning Följdåtgärder Projektets replikerbarhet 8 6 Kontaktuppgifter 9 7 Bilagor 10 Bilaga I - Sammanfattat omdöme 11

3 Projektets syfte har varit att hitta och jämföra alternativ till elvärme i förskolor. Intentionen har även varit att samtidigt kunna effektivisera energianvändningen i förskolorna. Projektet har tagit fram en rapport från ATON, som visar alla tillgängliga alternativ samt tagit fram en livscykelkostnadsberäkning (LCC) av dessa. En rapport har tagits fram med uppföljning av ett intressant energiprojekt i Älvsjö, kv Siken, där en förskola har byggts om med värmepump och solfängare på taket i form av glaspannor. Projektet har även tittat på möjligheter till kostnadseffektiva åtgärder för energieffektivisering, där en uppföljning av gjorda tilläggsisoleringar av vindarna på 19 förskolor har rymts inom projektet. Alla rapporterna av alternativ till elvärme samt uppföljningen och erfarenherna av tilläggsisoleringen är mycket värdefulla för SISABs fortsatta energiarbete.. X -U- Datum ^y _ "vy' Underskrift av ansvarig chef Datum (Underskrift av projektledare Namnfortydligande Namnfortydligande

4 I Inledning I. I Beskrivning och syfte Syftet med projektet är att hitta en metod för att förbättra innemiljön i förskolor, med elvärme, samt att uppnå en högre energieffektivitet. Det ska ske genom en inventering samt framtagning av en handlingsplan för att avveckla takvärme på Sisabs förskolebestånd 1.2 Bakgrund och utgångsläge I Stockholm stad förvaltas ca 380 förskolor under kommunens helägda bolag SISAB. Mer än hälften av dessa är byggda under sjuttio- och början av åttiotalet. Dessa förskolor byggdes under en kort tid enligt samma principer, med enklare isolering, ofta med kopplade tvåglas fönster samt med tidig variant av FTX-ventilation med begränsad värme återvinning. Uppvärmningen sker med takvärme, dvs värmeslingor eller takradiatorer och har ofta kompletterats med vägghängda elradiatorer. Klagomål som ofta har hörsammats i förskolor med el- takvärme är bl.a. Kalla golv vintertid Stor temperatugradient Klåda i ögonen, torr hy Förskolorna är idag storförbrukare av el, kwh/m2/år, där värmen och ventilationen står för ca 2/3-delar av energin.

5 2 Mål och resultat 2.! Projektmål och deras uppfyllelse Projektmålet var att en inventering och utvärdering ska göras och att en handlingsplan ska tas fram med förslag på hur befintlig direktverkande el-takvärme på sikt skall ersättas med alternativ uppvärmning. Utredningen ska även visa på hur energieffektiviteten kan ökas. Tre utredmngar/rapporter har tagits fram i projektet. En av dessa är uppföljning av en förskola som har byggts om med ny FTX-ventilation, solfångare och värmepumpssystem. En annan rapport om olika konverteringsalternativ som ersätter direktverkande elvärme. En tredje utredning har följt upp tidigare vindsisoleringar i ett MM-projekt 2006 i Älvsjö, som har utvärderat om tilläggsisolering är en åtgärd som kan öka energieffektiviteten, utan att skador uppstår på vindarna. De nya energideklarationerna har lagt grunden för ett mer detaljerat underlag för energieffektiviseringsprojekt i ett antal förskolor. Utredningarna kommer därför att spela en viktig roll som referenser i planeringsarbetet för kommande projekt på SISAB. Effektiviseringsåtgärder ligger utanför projektets ramar. 2.2 Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Mål 3, Hållbar energianvändning Delmål 3:3, Energianvändningen för el och uppvärmning inom stadens egen verksamhet ska miljöanpassas och minska med tio procent per invånare. Andelen miljömärkt el ska öka. Utredningarna som har tagits fram i projektet ger bra information för att kunna användas vid kommande ombyggnationer av stadens förskolor, och kommer därför på sikt att medverka till att märkbart minska energianvändningen Projektets pådrivande roll Det är här som projektet har störst betydelse. En stor del av stadens förskolor står inför ombyggnationer och därmed också översynen av dess energianvändning. Tilläggsisolering och konverteringar till effektivare energikällor än direktverkande el, är två åtgärder som ligger nära tillhands, och som har följts upp och redovisats i projektet. Mer kunskap om dessa åtgärder driver på genomförandet i ombyggnadsprojekten. 2.4 Tekniska lösningar Utredningarna har analyserat konverteringar från direktverkande elvärme till luft/vatten- och bergvärmepumpar, Pelletspanna, ny FTX-ventilation samt bättre klimatskal. 2.5 Attityd- och beteendeförändringar Medvetenheten för klimatförändringarna har ökat markant sedan detta projekt startades. Detta gör att de utredningar och slutsatser som kommit fram i projektet gör större nytta i ombyggnadsproj ekt. 2.6 Ej uppnådda mål

6 3.1 Bidrag och kostnader Tabell A Beviljat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) Kommentarer till tabellen: Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) Total kostnad i kr (inkl. annan finansiering) Tabell B Post Utredn alternativ & energieffektivisering Utredning, uppföljning av tilläggsisolering Utnyttjat 2004 >idrag i kr (avser Miljö miljard en) Summa Besparingspotential Med en bergvärmepump och ny FTX-ventilation skulle en tidstypisk förskola från 70- och tidiga 80-talet med 600 m2 BRA-yta, kunna spara upp till ca 50 % av sin energianvändning, motsvarande ca 100 kwh/m2/år eller kwh el/år. Om man extrapolerar detta till 200 liknande förskolor, innebär det en årlig besparing på MWh el eller mellan mkr årligen. 3.3 Löpande kostnader Alla åtgärder innebär sänkta kostnader direkt i den löpande driften.

7 4 Arbetssätt 4.1 Projektorganisation Thomas Bäcklin, SISAB Energicontroller, har varit sammanhållande och projekthandläggare. ATON teknikkonsult har gjort två tekniska utredningar, varav den ena med uppföljning av tekniska system och personliga intervjuer i kv Siken. AK-konsult Indoor Air AB har följt upp teknisk status på vindarna med klimatloggers (fukthalt och värme) och har levererat en slutrapport. 4.2 Samarbete mellan aktörer Inget utöver ovan nämnda. 4.3 Kvalitetssäkring Alla parter har följt sina rutiner för egna delar. 4.4 Kunskapsspridning Resultat och rapporter har primärt spridits inom SISABs egna organisation.

8 5.1 Samlade erfarenheter och slutsatser Utredningarna om alternativ har vidgat perspektiven för vad olika konverteringar och åtgärder kan åstadkoma i förskolelokaler. De har delvis också bekräftat vilka alternativ som SISAB har känt till men inte beräknat. Effektiviseringspotentialen är stor, genom byte av utjänta installationer och byggnadstekniska åtgärder, vilket rapporterna tydligt visar. Nya installationer, FTX-ventilation samt konvertering till vattenburen värme, leder förutom en kraftig energieffektivisering, även till en betydande förbättring av inomhusmiljön, vilket ökar nyttan med ombyggnadsprojekten. Utredningen om förskolan kv "Siken", vittnar om att det är tveksamt att blanda ihop uppvärmning med ventilation i samma system, i alla fall då man bygger in detta i en befintlig byggnad med ett klimatskal från 1980, trots att värmeåtervinningsgraden uppgår till mer än 90 %. Uppföljning av de tilläggsisolerade vindarna visar, att man precis som SISAB har i nybyggnadsprojekt, måste minimera ventilationen på tilläggsisolerade vindar. Problemet som uppkommer är annars är risk för ftiktproblem. Några av vindarna kan ha fått fuktproblem efter tilläggsisoleringen, men det går inte att fastställa till 100%, då man inte kartlade de eventuella problem som fanns innan åtgärden. Man har konstaterat att det inte är märkbart problem med inläckande fukt från lokalerna, utan all fukt kommer i stort sett utifrån in på vinden genom takfotsventileringen. 5.2 Framgångsfaktorer Konsulternas personliga kompetens och erfarenhet, i kombination med SISABs egna erfarenheter har varit en nyckel i att få fram bra utredningar. 5.3 Förvaltning av det genomförda projektet Framtagna rapporter och dess innehåll används som referens i SISABs ombyggnadsprojekt, som ett komplement till andra verktyg och erfarenheter. 5.4 Projektdokumentation och styrning Projektet har alla rapporter arkiverade på SISAB. 5.5 Följdåtgärder Fortsatta uppföljningar av de tidigare tilläggsisolerade vindarna, samt delvis tätning av takfotsventilationen på dessa, för att minska omsättningen av utomhusluft in på vindarna. 5.6 Projektets replikerbarhet De slutsatser som kommer fram i utredningarna kan generellt användas i alla projekt.

9 :er Thomas Bäcklin, Energicontroller SISAB,

10 7 Bilagor Inga. 10

11 Nr Påstående 1 ; De uppnådda resultaten överensstämmer med de tidigare angivna målen. Inte alls Instämmer I viss Ganska Helt Vet mån i mycket ; ej. 2 Det genomförda projektet medför en positiv påverkan på miljön. 3 Projektet bidrar till utvecklingen av ny teknik (t ex genom användningen av sådan teknik). 4 Projektet har lett till attityd- och/eller beteendeförändringar. I i :. : 5 Projektet medför minskade kostnader (för drift och underhåll, t. ex. i form av energikostnader). i i 6 Samarbetet med andra aktörer inom och utom staden har fungerat väl. 7 Projektresultaten kommer till användning inom förvaltningen/bolaget, eller inom andra förvaltningar/bolag. 8 Projektet är så bra att det bör upprepas (inte. nödvändigtvis i samma förvaltning/bolag). ; :. ii

12