B 18 PROJEKTERING AV DAMM I JUDARNSKOGEN

Transkript

1 BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING / B 18 PROJEKTERING AV DAMM I JUDARNSKOGEN Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Teknik- och kommunikation Lars Steen Postadress Box 206, Bromma Besöksadress:Tunnlandsvägen 95 tfn: , Fax , e-post: bromma@bromma.stockholm.se

2 Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005 Projektets nummer och namn: B 18, Projektering av damm i Judarnskogen Datum för slutrapporten: (Se separata anvisningar for hur rapporten ska fyllas i)

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 1 INLEDNING BESKRIVNING OCH SYFTE BAKGRUND OCH UTGÅNGSLÄGE 4 2 MÅL OCH RESULTAT PROJEKTMÅL OCH DERAS UPPFYLLELSE PROJEKTETS RESULTAT I RELATION TILL MÅLEN I STOCKHOLMS MILJÖPROGRAM PROJEKTETS PÅDRIVANDE ROLL TEKNISKA LÖSNINGAR ATTITYD-OCH BETEENDEFÖRÄNDRINGAR EJ UPPNÅDDA MÅL 5 3 PROJEKTEKONOMI BIDRAG OCH KOSTNADER BESPARINGSPOTENTIAL LÖPANDE KOSTNADER 6 4 ARBETSSÄTT PROJEKTORGANISATION SAMARBETE MELLAN AKTÖRER KVALITETSSÄKRING KUNSKAPSSPRIDNING 7 5 ERFARENHETER SAMLADE ERFARENHETER OCH SLUTSATSER FRAMGÅNGSFAKTORER FÖRVALTNING AV DET GENOMFÖRDA PROJEKTET PROJEKTDOKUMENTATION OCH STYRNING FÖUDÅTGÄRDER PROJEKTETS REPLIKERBARHET 8 6 KONTAKTUPPGIFTER 9 7 BILAGOR 10 BILAGA 1 - SAMMANFATTAT OMDÖME 11

4 Sammanfattning Syftet med projekteringen - och anläggningen - av salamanderdammen i Judarskogen i Bromma var att återskapa en livsmiljö for vattensalamandrar och andra groddjur. Det skulle medföra en återetablering av större vattensalamander samt en ökad förekomst och artfrekvens av groddjur och därmed utveckla områdets biologiska mångfald. Dammen och miljön runt omkring skulle också kunna bli en attraktiv picknickyta och rekreationsinslag, inte minst i naturundervisningen. Bakgrunden är att förekomsten av större vattensalamander i Stockholm har minskat kraftigt under de senaste 50 åren, framfor allt p g a biotopförlust. Sjön Judam i Judarskogens naturreservat hör till en av de fa lokaler i Stockholm där större vattensalamander har förekommit på senare tid och är därför avsatt som ett av EU: s Narura 2000-områden. Inventeringar under de senaste åren har dock visat att endast padda och möjligen vanlig groda leker i området. Varken större eller mindre vattensalamander har påträffats. Det saknas m a o lämpliga lekmiljöer för groddjuren inom reservatet. Tillsammans med förmodad konkurrens och predation från både fisk och introducerade signalkräftor i sjön fanns det risk för att de skyddsvärda groddjuren inom en snar framtid dog ut i området. Målet med projektet var att få en stabil population av större vattensalamander samt en ökad förekomst och artfrekvens av groddjur. Redan ett par veckor efter att dammen anlagts i mars 2007 hade 8 individer mindre vattensalamander hittat till dammen. I augusti observerades individer. Även vanlig groda och padda har observerats. Vad gäller större vattensalamander avvaktar vi ytterligare en reproduktionssäsong innan vi far överväga inplantering. Projektet uppfyller Mål 4 i Stockholms miljöprogram som handlar om ekologisk planering och skötsel, i synnerhet delmål 4.1 (Skötseln av naturliga och kulturpräglade biotoper ska ge en ökad biologisk mångfald), genom att biotopen förbättrats samt tillförts en salamanderdamm om 200 kvm. I själva projekterandet av dammen ingick val av lämplig plats för anläggandet av en salamanderdamm, framtagande av ritningar över dammen och den kringliggande miljön, mätning av grundvattennivån för att säkerställa att dammen skulle vara vattenförsörjd under hela salamandersäsongen. Projektet har visat att salamander- och groddammar kan anläggas och att de far en gynnsam effekt på den biologiska mångfalden och bör definitivt upprepas då behoven av fler lekvatten för groddjur kvarstår. Underskrift av ansvarig chef Underskrit av projektledare Namnförtydligande Namnförtydligande

5 1 Inledning 1.1 Beskrivning och syfte Syftet med projekteringen - och anläggningen - av salamanderdammen i Judarskogen i Bromma var att återskapa en livsmiljö för vattensalamandrar och andra groddjur. Det skulle medföra en återetablering av större vattensalamander samt en ökad förekomst och artfrekvens av groddjur och därmed utveckla områdets biologiska mångfald. Dammen och miljön runt omkring skulle också kunna bli en attraktiv picknickyta och rekreationsinslag, inte minst i naturundervisningen. Judarskogen är ett välbesökt och värdefullt inslag i naturundervisningen för skolor och förskolor i hela Bromma. Projektet genomfördes Bromma sdf är skötselansvarig för Judarskogens naturreservatet. I skötselplanen som ligger till grund för skötseln står det att en salamanderdamm bör anläggas, varför den anlagda salamanderdammen stämmer väl överens medförvaltningensuppdrag. 1.2 Bakgrund och utgångsläge Förekomsten av större vattensalamander i Stockholm har minskat kraftigt under de senaste 50 åren, framför allt p g a biotopförlust. Sjön Judarn i Judarskogens naturreservat hör till en av de fa lokaler i Stockholm där större vattensalamander har förekommit på senare tid och är därför avsatt som ett av EU: s Natura 2000-områden. Upprepade undersökningar under 2003 och 2004 av reservatets groddjursförekomst har dock visat att endast padda och möjligen vanlig groda leker i området. Varken större eller mindre vattensalamander har påträffats. Det saknas m a o lämpliga lekmiljöer för groddjuren inom reservatet. Tillsammans med förmodad konkurrens och predation från både fisk och introducerade signalkräftor i sjön fanns det risk för att de skyddsvärda groddjuren inom en snar framtid dog ut i området.

6 2 Mål och resultat 2.1 Projektmål och deras uppfyllelse Stabil population av större vattensalamander samt en ökad förekomst och artfrekvens av groddjur. Redan ett par veckor efter att dammen anlagts i mars 2007 hade 8 individer mindre vattensalamander hittat till dammen. I augusti observerades individer. Även vanlig groda och padda har observerats. Vad gäller större vattensalamander avvaktar vi ytterligare en reproduktionssäsong innan vi får överväga inplantering. 2.2 Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Mål 4 Ekologisk planering och skötsel Delmål 4:1: Skötseln av naturliga och kulturpräglade biotoper ska ge en ökad biologisk mångfald. Delmål Areal per år av återskapande och restaurerande ängar, betesmarker, våtmarker och andra kulturpräglade biotoper. Målen uppfylls genom att biotopen förbättrats samt tillförts en salamanderdamm om 200 kvm. 2.3 Projektets pådrivande roll Projektet har visat att salamander- och groddammar kan anläggas och att de får gynnsam effekt på den biologiska mångfalden. Dammen anlades i samarbete med Idrottsförvaltningen, som dessutom anlade 12 mindre groddammar. Judarskogens salamanderdamm har fått stor uppmärksamhet av såväl media, lokalbefolkning i Bromma som sakkunniga ekologer och herpetologer och kommerförhoppningsvisleda till att fler dammar anläggs och på så sätt vända trenden med minskande småvattenbiotoper för våra groddjur. Arbetet har också uppmärksammats av Sveriges länsstyrelser som delat ut ett groddiplom till Martina Kiibus, som varit en av projektledarna i projektet. 2.4 Tekniska lösningar Själva projekteringen innebar val av lämplig lokal, analys av hydrologiska och geologiska förutsättningar samt framtagande av färdig plan över salamanderdammen. Ytan är 200 kvm och som djupast är dammen 140 cm. Den grävdes i en fuktig gräsmark invid den fuktlövskog som omger Judarn och är solbelyst hela dagen. 2.5 Attityd- och beteendeförändringar 2.6 Ej uppnådda mål

7 3 Projektekonomi 3.1 Bidrag och kostnader Tabell A Beviljat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) Tabell B Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) Total kostnad i kr (inkl. annan finansiering) Post Projektanställd Projektering konsulter Entreprenad Information, skyltar Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) Summa Besparingspotential 3.3 Löpande kostnader

8 4 Arbetssätt 4.1 Proj ektorganisation Projektledning Projektledare Lars Steen och Martina Kiibus Projektgrupp Stefan Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet Sverker Loven, Idrottsförvaltningen Udo Bosch, Landskapsarkitekt-konsult WSP Per Collinder, Ekologigruppen ab Markkontoret Ekologer från Miljöförvaltningen Stockholm Entreprenad AB 4.2 Samarbete mellan aktörer Se 4.1 Projektorganisation 4.3 Kvalitetssäkring Bromma sdf har under hela projekteringen haft täta kontakter med såväl konsulter som projektgruppen bestående av sakkunniga ekologer och salamanderexperter. Markägarna, dvs dåvarande Markkontoret har informerats kontinuerligt. Arbetet har dokumenterats väl och konsulternas framtagna förslag har noga gåtts igenom innan slutprodukten blev färdig. Grundvattennivån på den tänkta platsen för dammen mättes regelbundet (varannan - var tredje vecka) april - oktober 2006 för att säkerställa att dammen skulle bli vattenförsörjd under hela säsongen. 4.4 Kunskapsspridning En informationsskylt har satts upp vid salamanderdammen. Dammen har uppmärksammats mycket i media med en helsida i Dagens Nyheter, inslag i ABC-nytt, artiklar i Svenska Dagbladet, Mitt i Bromma, City mm. Vidare har info gått ut via Stockholms web-sida samt naturguidningar till såväl allmänheten som Brommas skolor och förskolor. Invigningen den 7 juni 2007 blev mycket lyckad och uppmärksammad och lockade ca 100 deltagare. Idrottsförvaltningen har tagit fram en broschyr om Stockholms nya groddammar inkl salamanderdammen i Judarskogen.

9 5 Erfarenheter 5.1 Samlade erfarenheter och slutsatser Det som fungerade bra var samarbetet inom projektgruppen och med entreprenörerna. Samarbetet med konsulterna innebar mer arbete än väntat for projektledningen i form av detaljstyrning och påminnelser om att hålla dead line. Nu hade vi möjlighet att anpassa oss till detta, men en erfarenhet inför kommande arbete med konsulter är att vara mycket tydlig med kravspecifikationen från början. En annan viktig slutsats är att noga analysera valet av plats för en salamanderdamm. 5.2 Framgångsfaktorer Att dammen placerades på en så lämplig plats med rätt utformning torde vara en anledning till att den så snabbt koloniserades av mindre vattensalamander. En annan framgångsfaktor är hur väl dammen tagits emot av alla som vistas i Judarskogen och den positiva respons Bromma sdf fått för att pengar satsats på denna biotopförbättrande åtgärd. 5.3 Förvaltning av det genomförda projektet Skötsel av dammen ingår numera i den ordinarie skötseln av Judarskogens naturreservat, dvs Bromma sdf:s ordinarie verksamhet. Vid anläggandet av groddammar i Stockholms stad kan man förhopppningsvis dra nytta av de erfarenheter som dragits från projektet med Judarskogens salamanderdamm. 5.4 Projektdokumentation och styrning Vid varje möte med projektgruppen och konsulterna har minnesanteckningar förts. Förvaltningen har kontrollerat (och godkänt) att beställda uppdrag har utförts enligt projektoch arbetsbeskrivningar. Naturvårdsvinster kommer att undersökas under 2007 och 2008 bl,a genom inventering. Dammen är beskriven inom ett examensarbete av Ann-Lee Jansén, Stockholms universitet. 5.5 Följdåtgärder Bromma sdf fick miljömiljardsmedel för att projektera för salamanderdammen. Själva anläggandet kan därför sägas vara en följdåtgärd. Vidare har vi återskapat miljön i och runt dammen, dvs anlagt strandmattor i dammen, planterat örtpluggplantor och buskar runt dammen och återställt gräskullen ovanför dammen. Detta genomfördes av Bromma sdf våren 2007 med hjälp av statliga naturvårdsmedel. En skötselplan för dammen har också tagits fram 5.6 Proj ektets replikerbarhet Projektet bör definitivt upprepas då behoven av fler lekvatten för groddjur kvarstår. Att en föregående projektering är viktigt är uppenbart, i alla fall om man ska anlägga en damm av den dimension som Bromma sdf valde att göra. Det som bör förbättras är noggrannare analys av val av plats. Här får man dock väga den analysen mot ekonomin. Vid begränsad ekonomi är det bättre att det blir en damm även om den inte är så genomprojekterad än att det inte blir någon damm alls.

10 6 Kontaktuppgifter Lars Steen Adress: Bromma stadsdelsförvaltning, Box 206, Bromma, e-postadress: Telefonnummer: ,

11 7 Bilagor 10

12 Bilaga 1 - Sammanfattat omdöme Nr Påstående Instämmer Inte alls 1 De uppnådda resultaten överensstämmer med de \ tidigare angivna målen. I viss Ganska Helt ; Vet mån mycket \ ; ej 2 Det genomförda projektet medför en positiv påverkan på miljön. i ; 3 Projektet bidrar till utvecklingen av ny teknik (t ex genom användningen av sådan teknik). 4 Projektet har lett till attityd- och/eller beteendeförändringar. 5 Projektet medför minskade kostnader (för drift och underhåll, t. ex. i form av energikostnader). 6 Samarbetet med andra aktörer inom och utom staden har fungerat väl. 7 Projektresultaten kommer till användning inom förvaltningen/bolaget, eller inom andra förvaltningar/bolag. 8 Projektet är så bra att det bör upprepas (inte nödvändigtvis i samma förvaltning/bolag). : D : D ; i El 11