Medföljande till detta dokument finns två versioner av balansansvarsavtalet och dess bilagor med slutgiltiga förändringar:

Transkript

1 SvK1000, v4.0, Marknads- och systemutveckling /1701 REMISSBEMÖTANDE OCH ÄNDRINGAR Svenska kraftnäts bemötande på mottagna remissvar och ändringar i balansansvarsavtal 3829 Detta dokument är en sammanställning av inkomna remissvar samt Svenska kraftnäts bemötande på dessa inklusive ändringar i avtalsbilagorna som de resulterat i. Totalt inkom sju aktörer med remissvar, varav en aktör är en intresseorganisation. En aktör meddelade att de inte hade några synpunkter på föreslagna ändringar. Medföljande till detta dokument finns två versioner av balansansvarsavtalet och dess bilagor med slutgiltiga förändringar: > en version med synliga ändringar jämfört med avtal (rödmarkerade ändringar) samt den tidigare utskickade remissversionen av avtal 3829 (blåmarkerade ändringar) med bilagor > en slutgiltig version av avtal 3829 med alla ändringar integrerade 1. Synpunkter angående ändringar av och tillägg till avtal Avtal 14 Ändringar och tillägg Idag måste Svenska kraftnät säga upp avtalet till månadsskifte tre månader i förväg för att vidta ändringar i huvuddelen enligt 15, medan ändring och tillägg i bilagorna får ske med minst två månaders varsel. Ändringen innebär att Svenska kraftnät äger rätt att ändra även avtalets huvuddel utan att säga upp hela avtalet och att endast ett ändringsavtal över de ändringar och tillägg till avtalets huvuddel som ska göras behöver upprättas och undertecknas. Det blir även en anpassning till nuvarande regler för ändring av bilagor till avtalet genom att varseltiden för ändring blir två månader. Med de nya krav som ställs både i ny reglering såsom t.ex. nätkoder har Svenska kraftnät sett ett behov av en kortare frist och ett enklare förfarande för att kunna ändra i avtalet. > E.ON. Ändringar vad gäller huvudavtal, varsel- och uppsägningstid stöds och är logiska > Vattenfall. Vattenfall efterlyser ett förtydligande om att även sådana för- BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 SUNDBYBERG TEL REGISTRATOR@SVK.SE

2 2 (7) ändringar som avses i första stycket endast kan införas efter att ett sådant metodgodkännande ingåtts som avses i tredje stycket samt i enlighet med vad som framgår av 8 kap 4 a Ellagen. > Energiföretagen. Energiföretagen ifrågasätter en generell hänvisning till ny reglering som motiv till kortare varseltid. Komplexiteten på elmarknaden är stor och tenderar att växa i takt med mer detaljerad reglering. Föreningen ser därför en risk att allt för korta ledtider inte ger möjlighet att tillräckligt analysera konsekvenserna av föreslagna förändringar. Kanske bör en diskussion föras om behovet av anpassningar i överliggande regelverk. > Vidare kan innebörden av enklare förfarande diskuteras; enklare för vem? Oavsett ställer en kortare varseltid än högre krav på Svk att löpande föra en aktiv dialog med marknadens aktörer, och inte enbart begränsat till Svk:s elmarknadsråd. Dialogen kan med fördel genomföras genom workshops eller referensgrupper. > Skellefteå kraft. Komplexiteten på elmarknaden är stor och även små förändringar kan få stora konsekvenser. Vi vill understryka vikten av dialog vid förändringar i regelverket för att säkerställa att vi uppnår en god frekvensstabilitet på effektivast möjligast sätt. > Statkraft. En kortere frist for endringer i Balanseansvarstalen kan være utfordrende for balanseansvarlig siden vi da får kortere tid til å tilpasse oss endringene. Vi har dog forståelse for at Svk har behov for å være mer fleksible i prosessen med å endre Balanseansvarsavtalen. For å bøte på denne mulige ulempen vil vi oppfordre Svk om aktivt å invitere bransjen med på råd. Dette kan blant annet skje gjennom å arrangere workshops eller ha referansegrupper innenfor aktuelle temaer. Svenska kraftnät vill bemöta och förtydliga följande: Innan förändringar eller tillägg i ett avtal sker kommer, liksom idag, en utredning och information att gå ut i god tid till aktörerna. Svenska kraftnät förstår oron och har ambitionen att i tidigt skede ha dialog med aktörerna och gemensamt med aktörerna komma fram till effektiva och samhällsekonomiskt optimala lösningar. Innan en ändring kan utföras ska den dessutom föredras i Elmarknadsrådet som har möten en gång i kvartalet. Att möjliggöra för två månaders uppsägning kommer inte på något sätt att förändra Ei:s godkännande av metoderna enligt 8 kap 4 a Ellagen.

3 3 (7) 2. Synpunkter angående differentiering av uppsägningstid av avtal för parterna Avtal 15 Avtalstid och uppsägning Idag gäller en ömsesidig uppsägningstid av avtalet med tre månader till månadsskifte för parterna. Ändringen innebär en anpassning till esetts uppsägningstid (1 månad) för balansansvariga beträffande avräkningsavtalet. Balansansvarsavtalets uppsägningstid föreslås därmed för balansansvarig att bli en månad. Uppsägningen måste dock fortfarande ske till ett månadsskifte p.g.a. av ellagens skrivning om byte av balansansvarig som hänger samman med reglerna för schablonavräkning. Uppsägningstiden för Svenska kraftnät är oförändrad (3 månader). Dessutom görs ett tillägg med rätt för den balansansvarige att säga upp avtalets huvuddel vid av Svenska kraftnät företagen ändring i denna enligt 14, i enlighet med vad som gäller för ändringar av och tillägg till bilagorna till avtalet idag. Justering görs även beträffande datum för ikraftträdande och tidigare villkor för ikraftträdande tas bort. > E.ON. Ändringar vad gäller huvudavtal, varsel- och uppsägningstid stöds och är logiska > Vattenfall. Vattenfall stödjer förslaget. > Energiföretagen. Energiföretagen stödjer förändringarna. > Skellefteå kraft. Vi stödjer förändringarna 3. Synpunkter angående prissättning av uppregleringspris vid aktivering av produktionsenheter i effektreserven Bilaga Uppregleringspris Idag sätts uppregleringspriset vid aktiverad effektreserv till det högsta utav avropade kommersiella bud, förbrukningsreduktionsbud i effektreserven och produktionsresurser i effektreserven. Förändringen innebär att produktionsresursernas rörliga kostnad sätts till minst 3000 EUR på reglerkraftmarknaden. I november 2017 införde Svenska kraftnät

4 4 (7) att effektreserven prissätts till takpris, EUR, på dagens day aheadmarknad (Nord Pool). Aktivering av effektreserven på reglerkraftmarknaden, som ligger närmare drifttimmen, borde således inte ha ett lägre pris än day ahead. Anpassningen ligger i linje med framtida lagförslag där VoLL (Value of Lost Load) ska vara prissättande i bristsituationer. Den föreslagna ändringen harmoniserar även med Fingrids hantering av sin effektreserv som redan vinterperioden 2017/2018 prissattes enligt samma principer som detta förslag. > E.ON. Justering av prissättning av effektreserven känns logisk mot bakgrund av prissättningen i DA-marknaden. > Vattenfall. Vattenfall stödjer principen att tillämpa marknadens maxpris när effektreserven används. Vattenfall anser emellertid att då effektreserven aktiveras på balanskraftsmarknaden bör uppregleringspriset bestämmas av balanskraftsmarknadens maxpris och inte spotmarknadens dito. Den berörda texten bör istället lyda: > I de fall Effektreserven nyttjas för Balansreglering sätts Uppregleringspriset till det högsta av följande bud: Det högsta tillåtna Uppregleringsbudet. > Energiföretagen. Energiföretagen stödjer förändringen. > Skellefteå kraft: Vi stödjer förändringen > Statkraft: Etter vårt syn er det unødvendig at det angis en nedre pris for oppregulering ved aktivering av effektreserve. Aktørene bør stå fritt til å by bud for oppregulering til den prisen de selv vil. Vi ser ikke noen hensikt i å pålegge markedet slike restriksjoner. Svenska kraftnät vill förtydliga följande angående hur prissättningen går till idag. Enligt dagens avtal sätts uppregleringspriset på effektreservens produktionsresurser till det högsta av följande bud: > Det högsta avropade kommersiella uppregleringsbudet. > Det högsta avropade förbrukningsbudet som ingår i effektreservens förbrukningsdel (aktörerna har lagt ett maxbud i sitt anbud vid upphandlingen). > Den högsta rörliga kostnaden för avropade produktionsresurser i effektreserven. Förändringen innebär endast att den sista punkten ovan får en miniminivå på 3000 EUR/MWh, men om de andra punkterna ligger över 3000 EUR/MWh så är de prissättande. Detta innebär att det fortfarande är fri prissättning för mark-

5 5 (7) nadens aktörer. Svenska kraftnät förstår logiken i Vattenfalls förslag och tar med det i fortsatta diskussioner. 4. Synpunkter angående ändring av underlaget till finansiering av effektreserven Bilaga 7 7 Finansiering av effektreserven Den avgift som finansierar effektreserven har tidigare år baserats till 100 procent på de balansansvarigas förbrukning under effektreservperioden 16 nov - 15 mars. Den föreslagna förändringen innebär att 90 procent fortsatt kommer att baseras på förbrukningen men att 10 procent kommer att tas ut på obalanserna för både produktion och förbrukning. Ändringen utförs för att efterleva Lag (2003:436) om Effektreserv. > Bixia. Den föreslagna förändringen där en del av kostnaden skall tas på obalanserna kan tyckas liten ur SvK:s perspektiv men får väsentlig påverkan för den balansansvarige. > Då strukturen varit enhetlig under lång tid har avtal och system anpassats till en fungerande modell för hur denna kostnad förs vidare till kund. Detta med en i förväg känd avgiftsstruktur som slutkund förstår och kan förhålla sig till. > Förändringen ger en okänd variabel som kommer att variera beroende på balansansvarigs utfall på obalanser vilket i sin tur till stor del påverkas av hur den balansansvariges produktionsmix ser ut. Innebärande att har du mycket vindkraft får du högre kostnad. Detta innebär att kostnaderna för att producera el med vindkraft kommer att öka vilket i sin tur går stick i stäv med samhällets intentioner om mer förnybart producerad elkraft. > Förändringen kommer för Balansansvarig innebära: > Systemanpassning och avtalsanpassningar med slutkund Ökade kostnader, en än krångligare lösning för slutkund att förhålla sig till. > Ökade kostnader för balansering av vindkraftsproduktion, Försämrade villkor för vindelsproducenter. > Vi har svårt att se att nyttan i den föreslagna förändringen med motivering att anpassning sker för att följa en lag från Uppenbarligen har nuvarande modell fungerat i 15 år där branschen anpassat system och avtal. Dessutom i ett system där ambitionen är att avveckla och volymerna succesivt

6 6 (7) minskas. > E.ON: Finansieringen av Effektreserven blir mer komplicerad att hantera men det kan anses vara rimligt att även produktion får ta en del av kostnaden för reserven. > Vattenfall: Den föreslagna förändringen kommer orsaka ökade administrativa kostnader vilka ytterst bärs av kunderna. Kravet från lagen om effektreserv kan därför inte sägas vara ändamålsenligt. > Vattenfall uppmanar därför Svenska Kraftnät att söka en implementering som minimerar den administrativa kostnaden för aktörer. En möjlighet skulle vara att se över de tidsperioder för effektreserven som anges i avtalet. > Vidare bör den valda fördelningen 90/10 mellan förbrukning/obalanser anges i avtalets bilagor. > Energiföretagen: Som framhållits av branschen i historiska remissvar skulle man välkomna längre framförhållning och förutsägbarhet avseende Svk:s avgifter. I ändringsförslagets remissutgåva anges fördelningen men den saknas i Bilaga 7. Energiföretagen föreslår att fördelningen även tydligt ska framgå i Bilaga 7. > Skellefteå kraft: Vi skulle välkomna längre framförhållning och förutsägbarhet avseende Svk:s avgifter. Vi befarar en krångligare hantering och ökad administration i relation till en liten förändring. > Statkraft: I Ändringsdokument remiss står det Den föreslagna förändringen innebär att 90 procent fortsatt kommer att baseras på förbrukningen men att 10 procent kommer att tas ut på obalanserna för både produktion och förbrukning. I forslaget til ny Balanseansvarsavtale bilag 7 står det ingenting om denne fordelingen. > Vi ber om at Svk i Balanseansvarsavtalen bilag 7 beskriver hvordan tilleggsavgiften for effektreserve kommer til å pålegges henholdsvis forbruk og ubalansene fra både produksjon og forbruk. Svenska kraftnät inför inte detta förslag i avtal Svenska kraftnät hörsammar aktörernas kommentarer i remissvaren och kommer inte att införa en ändrad avgiftsstruktur i detta avtal. Svenska kraftnät kommer under hösten att diskutera med aktörerna och, givet de utmaningar som presenterats i remissvaren, ta ställning till hur och när vi kan implementera en ny avgiftsstruktur. Huruvida avgiftens struktur ska finnas med i balansansvarsavtalets Bilaga 7 på en mer detaljerad nivå tar vi med oss. Dock styrs avgiften av en annan lagstiftning (Lag (2003:436) om Effektreserv) än ellagen (Ellag (1997:857))som reglerar

7 7 (7) balansansvarsavtalet. 5. Synpunkter om att återbetalning av vinst tas bort Bilaga Vinst vid aktivering av effektreserven av balansskäl Idag återbetalas eventuellt överskott av intäkter rörande effektreserven. Denna återbetalning föreslås avskaffas. Detta har initierats av både aktörer och Svenska kraftnät. Ett eventuellt över- eller underskott kommer då att tas hänsyn till i processen för avgiftsberäkning. Mer exakt hur avgiften beräknas kommer att redovisas på Elmarknadsrådet. Huvuddragen för beräkningen är att historiska data används gällande förbrukning, obalanser, rörliga kostnader och administrativa kostnader. Svenska kraftnät kommer då, liksom nu, att redovisa kostnader och intäkter efter respektive effektreservsperiod. > E.ON. Att inte återbetala eventuellt överskott från Effektreserven utan istället justera kommande avgifter utifrån årligt över/underskott stöds. > Vattenfall. Vattenfall stödjer förslaget. > Energiföretagen. Energiföretagen välkomnar förslaget till hantering av eventuella över- eller underskott. En implementering som minimerar den administrativa kostnaden för aktörer behöver eftersträvas. > Skellefteå kraft. Vi stödjer förändringen