Kvaliteten i läkemedelsförskrivningen blir allt bättre Mi medel

Transkript

1 Nr 1 Februari 2015 Information från Läkemedelskommittén Västernorrlands län Kvaliteten i läkemedelsförskrivningen blir allt bättre Mi medel Att följa upp hur mycket läkemedel kostar är enkelt. Att följa upp om läkemedelsanvändningen är relevant och gör nytta är svårt. Det är populärt att jämföra sig mot varandra. Innehåll sida Kvalitetsindikationer 3 I Socialstyrelsens nya skrift Öppna Jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar jämförs alla landsting mot varandra när det gäller ett antal utvalda terapiområden. Det vanligaste är att snabbt leta upp de områden där vi är sämst. Ja, vi har några områden kvar som kan förbättras, hemskt vore det väl om vi trodde något annat. Kostnader för läkemedel 4 Nationell webbportal samlar kvalitetssäkrad kunskap 5 Aktuellt från TLV 5 Mycket har blivit bättre Vad vi ofta är riktigt dåliga på är att upptäcka och lyfta upp det som är bra och att vi på många områden har förbättrat kvaliteten i läkemedelsförskrivningen mycket de senaste åren. Några goda exempel från Västernorrland är: Påminnelse om receptförskrivning för asylsökande 6 Läkemedelsförteckningen 6 Bältrosvaccin 7 Utbildningar 8 Användningen av olämpliga läkemedel (neuroleptika, tramadol, vissa sömnmedel, antikolinergika, NSAID) till äldre har sjunkit Användningen av sömnmedel totalt har minskat Antibiotikaförskrivningen har minskat, både från sjukvården och tandvården Andelen förstahandsval av uvi-antibiotika (Selexid och Furdantin) har ökat kraftigt De flesta hjärtsviktspatienter behandlas idag med basläkemedlen RAAS-hämmare och betablockerare Andel patienter med förmaksflimmer som får strokeförebyggande behandling med antikoagulantia har ökat De flesta hjärtinfarktspatienter får idag blodfettssänkande behandling Trombolysbehandling i samband med stroke påbörjas allt tidigare Många patienter med reumatoid artrit har idag ett helt annat, bättre, liv tack vare de nya biologiska läkemedlen.

2 Forts. från sid 1 Läkemedelskommitténs mål Läkemedelskommittén i Västernorrland har sedan många år satt upp lokala indikatorer och mål. För tio-femton år sedan var de flesta indikatorerna av ekonomisk karaktär. Med stöd från nationella och lokala behandlingsrekommendationer utvecklades underlag för att sätta upp indikatorer med kvalitetsfokus. Under några år delade vi upp indikatorerna i kvalitets- och ekonomiska indikatorer. Eftersom de flesta allmänläkemedel är utpatenterade är idag de ekonomiska indikatorerna borttagna. Det är idag faktiskt svårt för primärvården att, genom att bara byta två läkemedel mot varandra, spara pengar. Läkemedelskommittén har efter hand utvidgat antalet indikatorer, så att de för primärvården under 2014 var hela 15 stycken. De flesta indikatorerna grundar sig främst på nationella riktlinjer och rekommendationer. Flera av våra lokala indikatorer är identiska med de som följs på nationell nivå. Fem av de femton kvalitetsindikatorerna har äldreinriktning. Se exempel i fig. 1. Poängsystemet Efter hand har det utvecklats ett poängsystem för primärvårdens kvalitetsindikatorer, där varje indikator har åsatts nivån 2, 1 eller 0 poäng. Vilken målsättning som är rimlig bedöms för varje mål, där en jämförelse görs mot nationella rekommendationer och hur vi ligger till mot riket och andra landsting. Läkemedelskommitténs 20 terapigrupper är en viktig remissinstans. De flesta måltalen kan följas via läkemedelsstatistiken varje månad, men några av måtten behöver följas upp via manuella uttag från andra register och kan därför inte följas månadsvis. Det gällde för år 2014 mål 5 (fördjupade läkemedelsgenomgångar) och mål 15 (statiner till diabetiker). Varje poäng är värd en viss summa pengar i kvalitetsersättning. Poängen för äldreindikatorerna räknas dubbelt. Varje år utbetalas cirka fem miljoner kronor till vård- och hälsocentralerna. Detta motsvarar cirka 2 % av allmänläkemedelsbudgeten. Det är medvetet att denna kvalitetsersättning inte är så hög, pengarna ska ses som en morot för att länet ska gå i en viss riktning. Ny bedömning varje år Varje år görs en ny bedömning av vilka indikatorer och vilka målsättningar som är medicinskt relevanta. Statistikjämförelser görs också kontinuerligt mot andra landsting innan årets målnivåer beslutas. Det gör t.ex. att det inte går att direkt jämföra totalutfallet i antal poäng för vård- och hälsocentralerna mellan olika år. Sjukhusvården För sjukhusvården är det svårt att ta fram relevanta generella kvalitets- eller ekonomiska mått på läkemedelsområdet. Två av primärvårdens mått anses vara så generaliserbara att vi kallar dem för kvalitetsmått även inom sjukhusvården. Det gäller andel olämpliga sömnmedel samt målet att minska användningen av diklofenak så långt det är möjligt. Under 2014/2015 har vi istället börjat arbeta för att möjligen sätta upp inriktningsmål per sjukhusklinik på läkemedelsområdet. Hur det arbetet fortskrider får vi rapportera senare. Ulf Lindahl, apotekare Sekreterare för Läkemedelskommittén i Västernorrland Fig 2, Kvalitetsindikatorer för läkemedel 2014 Kvalitetsindikatorer primärvård, utfall 2014 Äldremål, varje poäng är värd 2 kronor Generella mål, varje poäng är värd 1 krona Hälso-/vårdcentral Mål 1 Neuroleptika Mål 2 NSAID Mål 3 Läkemedel vid alzheimers sjukdom Mål 4 Olämpliga sömnmedel Mål 5 Fördjupade läkemedelsgenomgångar Σ poäng Σ poäng x 2 Mål 6 PPI Mål 7 Mål 8 Penicillin V av Luftvägsluftvägs- antibiotika anitibiotika Mål 9 Urinvägsantibiotika Mål 10 Diklofenak Mål 11 Lågdosopioider Mål 12 Osteoporos Ankaret Centrum S-vall Öbacka Sidsjö Husum-Treh Matfors Själevad Nacksta Bjästa Domsjö Gilleberget Kramfors Premi Ljustadalen Stöde Granlo Söråker Alnö Bredbyn Johannesberg Fränsta Humanresurs Njurunda Sundsvall Södra Sundet Ånge Höga Kusten Nyland Sollefteå Timrå Liden Västra Summa

3 Mål 13 Sömnmedel Fig 1, Andel olämpliga sömnmedel till äldre, 2014 Premicare Ljustadalen Mål 4: Låg andel DDD olämpliga sömnmedel till åldersgruppen över 75 år. Olämpliga: nitrazepam, flunitrazepam och Propavan. Som lämpligare alternativ räknas zopiklon. Johannesberg Sundsvall Centrum Sundsvall Nacksta Njurunda Sidsjö Timrå Ånge Liden Gilleberget Kramfors Öbacka Primärvård, totalt Södra Sundet Ankaret Domsjö Själevad Husum/Trehörningsjö Humanresurs Mål 14 Kortverkande Beta 2- stimulerare till astmatiker Stöde Matfors Söråker Alnö Granlo Bredbyn Västra Fränsta Sollefteå Nyland Bjästa Höga kusten 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% %-andel Arbetsplatsens egen förskrivning. Mål 15 Statiner till diabetiker, juli-dec 2014 Σ Σ poäng Kvalitetsersättning poäng alla indikatorer helår Mittmedel nr 1/2015 Kvalitetsindikatorer för läkemedel i Västernorrland 2015 Sedan många år har Läkemedelskommittén i Västernorrland arbetat med lokala kvalitetsindikatorer på läkemedelsområdet. Indikatorernas utformning är väl förankrade med förskrivarna via olika diskussionsgrupper. Några större förändringar av indikatorerna är inte gjorda inför 2015, det är främst smärre justeringar av mätetal och målvärden. Mål 10, låg mängd urinvägsantibiotika till kvinnor, är dock helt nytt. För varje mål erhålls 0, 1 eller 2 poäng beroende på utfallet. Kvalitetsersättning utbetalas till primärvården två gånger per år, till sjukhusen utgår ingen specifik ersättning. Följande kvalitetsindikatorer är fastställda inför 2015: Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, primärvård Lågt antal individer med neuroleptika till åldergruppen över 75 år Låg mängd NSAID till åldersgruppen över 75 år Högt antal individer med Alzheimerläkemedel till åldersgruppen över 75 år Låg andel olämpliga sömnmedel till åldersgruppen över 75 år Högt antal genomförda läkemedelsgenomgångar till åldersgruppen över 65 år Generella läkemedelsindikatorer, primärvård Låg mängd protonpumpshämmare Hög andel V-penicillin av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år Lågt antal recept på luftvägsantibiotika till barn 2-14 år Låg andel kinoloner av urinvägsantibiotika till kvinnor Lågt antal recept på urinvägsantibiotika till kvinnor (Nytt mål) Låg andel diklofenak av NSAID-preparat Låg mängd svaga opioider Högt antal individer med läkemedel mot osteoporos till åldersgruppen över 50 år Låg mängd sömnmedel Låg andel inhalatorer med endast kortverkande beta-2-stimulerare till astmatiker, avser åldersgruppen yngre än 50 år Hög andel patienter som behandlas med diabetesläkemedel också behandlas med statiner Generella indikatorer för god läkemedelsterapi, sjukhusvård Låg andel diklofenak av NSAID-preparat på recept. Låg andel olämpliga sömnmedel på recept till åldersgruppen över 75 år. Målnivåerna baseras på jämförelser mot riket och övriga län och justeras varje år. Alla indikatorer kan följas månadsvis i Läkemedelsstatistiken på landstingets intranät. Statistiken kommer att uppdateras med de nya indikatorerna för 2015, se vidare på intranätet: Ulf Lindahl, apotekare Läkemedelsenheten, Landstinget Västernorrland 3

4 Kostnader för läkemedel Läkemedelskostnaderna under 2014 uppgår till 812,2 miljoner kronor, en ökning med 49,5 miljoner kronor eller 6,5 procent jämfört med föregående år. I detta belopp ingår även apotekstjänster, läkemedelstillverkning och vissa handelsvaror. Primärvård De senaste åren har kostnaderna för läkemedel inom primärvården minskat. Detta har även varit fallet under 2014, men vi ser nu att styrkan i prispressen på generika avtagit. De dyraste läkemedlen inom primärvården är diabetesmedel samt medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar. Under 2014 har kostnaden för diabetes medel varit 45,1 miljoner kronor. För medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar, såsom astma och KOL har kostnaden uppgått till 36,0 miljoner kronor. Sedan 2009 har vårdcentralerna så kallat skarpt kostnadsansvar. Detta innebär att varje vårdcentral, såväl privata som landstingets egna, har en budget för läkemedel baserad på listade patienters ålder och kön samt på historisk förbrukning i länet. Vid över- respektive underskott jämfört med budget för läkemedel behåller de hälften av överskottet eller återbetalar hälften av underskottet. För 2014 har de landstingsdrivna hälsocentralerna ett underskott om 2,0 miljoner kronor. Överskottet för de privata vårdcentralerna uppgår till 3,3 miljoner kronor. Specialistvård Inom den specialiserade somatiska vården ökar liksom förväntat kostnaden. De allra dyraste läkemedlen är de så kallade immunsuppressiva läkemedlen, det vill säga läkemedel mot bland annat vissa neurologiska, reumatiska och hudsjukdomar. För helåret 2014 har de ökat från 115,3 till 131,6 miljoner kronor. Kostnaderna för cytostatika ökar från 72,0 till 76,9 miljoner kronor i jämförelse med förra året. Kostnaderna för förbrukningsartiklar för stomipatienter är fortsatt hög och ligger på 24,1 miljoner kronor, en ökning med 3 procent i jämförelse med föregående år. Diabeteshjälpmedel och insulinpumpar har varit en kostnadspost som via allmän prispress, förmånlig upphandling och förändrat distributionssätt länge haft en nedåtgående kostnadstrend. Nu ökar kostnaderna för denna post från 27,2 till 28,6 miljoner kronor. Inom den psykiatriska vården utgör neuroleptika, lugnande medel och sömnmedel liksom tidigare den största kostnadsposten. För hela landstinget uppgår kostnaderna till 23,0 miljoner kronor vilket ska jämföras med 21,7 miljoner kronor föregående år. Den andra stora läkemedelsgruppen inom den psykiatriskatiska vården är psykoanaleptika som ökat från 24,8 till 25,2 miljoner kronor. Kvalitetsindikatorer För att nå en kvalitetsmässigt god förskrivning av allmänläkemedel, d.v.s. sådana läke medel som i huvudsak förskrivs inom primärvården, följs alla vårdcentralers förskrivning kontinuerligt i relation till läkemedelskommitténs kvalitetsmål. Det finns femton kvalitetsindi katorer riktade till primärvården. För år 2014 hade länet för sex indikatorer bättre resul tat än riket och för sju indikatorer sämre resultat än riket. God följsamhet till indikatorerna ersätts ekonomiskt, se figur 2 på sid 2-3. Niclas Svensson, ekonom Läkemedelsenheten Kostnader för läkemedel sedan år Fram till och med mars 2013 erhölls rabatter i efterskott med omkring 20 miljoner kronor per år. Dessa rabatter visas ej i nedanstående bild Humanläkemedel, Västernorrland Kronor totalt inkl egenavgifter (nettopriser för rekvisitioner fr.o.m. 1 apr 2013) Totalt, receptförskrivning och rekvisitioner Receptförskrivning Rekvisitioner Läkemedelskostnader, miljoner kronor Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse mot budget ,6 480,3 34,8 Summa läkemedel 762,7 812,2 822,3 10,1 Överskott jämfört med budget privata vårdcentraler Över-/underskott jämfört med budget, egna hälsocentraler 236,4 537,4 37,9 9,1 2,0 9,1-3,3 236,4 549,7 36,2 0,0 11,8-1,7 4

5 Kunskapsguiden en nationell webbportal som samlar kvalitetssäkrad kunskap Kunskapsguiden är en nationell webbportal som samlar kvalitetssäkrad kunskap och den är till för dig som jobbar med hälsa, vård och omsorg. Portalen startade 2011 och de områden som omfattas i dagsläget är psykisk ohälsa, vård och omsorg om äldre, missbruk och beroende samt ett stort antal webbutbildningar. Bland webbutbildningarna, som är öppna för alla men som vänder sig till specifika yrkesgrupper, kan nämnas Läkemedelsbehandling av äldre, Läkemedelsgenomgångar för äldre, Demens ABC, Att förebygga trycksår, undernäring och fall, Psykosociala insatser vid schizofreni och Barn som anhöriga Våga fråga! Länk: start.aspx Aktuellt från TLV Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Hirudoid kräm har utgått ur högkostnadsskyddet Hirudoid kräm i samtliga förpackningar utgick ur läkemedelsförmånen 1 januari på företagets egen begäran. Hirudoid kräm som används mot hematom och tromboflebiter är receptfri. Billigare medicin mot astma TLV har avslutat sin omprövning av kombinationsläkemedel för behandling av astma och KOL. Detta sedan flera företag sänkt priserna på sina inhalationsprodukter. Prissänkningarna beräknas i Västernorrland till 9 miljoner kronor. Beslutet innebär att samtliga kombinationsläkemedel mot astma och kol kommer att kvarstå i högkostnadsskyddet med generell subvention. Norspan kvarstår i högkostnadsskyddet med begränsning Begränsningen innebär att Norspan endast subventioneras till patienter som provat men inte kan använda oxikodon eller morfin. Beslutet gäller från och med 1 mars. Prolia ingår i högkostnadsskyddet med ny begränsning Prolia (denosumab) ingår i högkostnadsskyddet även för män med osteoporos och ökad risk för frakturer där behandling med alendronsyra inte är lämplig. Glöm inte apotekets namn på receptet vid flera uttag av tung narkotika Sedan november 2011 kan recept på tung narkotika (grupp II och III) förskrivas för mer än ett uttag. Ett sådant recept är endast giltigt om apotekets namn också anges på receptet. Recept med mer än ett uttag ska förvaras på det angivna apoteket och läkemedlet får endast hämtas ut på detta apotek. Saknas ett namngivet apotek blir receptet giltigt endast för ett uttag, enligt receptföreskrifterna. Enligt apoteken i länet är det vanligt att ett namngivet apotek saknas på dessa recept. I SysteamCross finns en stödruta för att inte missa detta Vid förskrivning av t.ex. Dolcontin i Systeam Cross kommer en ruta upp specificerat apotek? se bild. Iterering av narkotika grupp II och III bör dock användas med återhållsamhet. Det kan vara lämpligt hos pålitlig patient med kroniska symtom och stabil medicinering, exempelvis äldre patient med uttalad artros. Källa: LVFS 2009:13, ändrad 2011:14 Brintellix ingår i högkostnadsskyddet med begränsning Brintellix (vortioxetin) för behandling av egentlig depression hos vuxna ingår i högkostnadsskyddet när patienten har behandlats med ett annat antidepressivt läkemedel men inte fortsatt behandlingen på grund av utebliven effekt eller biverkningar. Svenska priser på generiska läkemedel bland de lägsta Sverige har bland de lägsta priserna i Europa på läkemedel som är konkurrensutsatta och som byts ut på apotek. Däremot är priserna på läkemedel utan konkurrens högre än i flera jämförelseländer. Detta visar den internationella prisjämförelse som TLV gjort. Martin Enander, informationsläkare och Karin Öhlén, apotekare, Läkemedelsenheten 5

6 Asylsökande betalar 50 kr om läkemedlet omfattas av läkemedelsförmånen Apoteken har bett att vi påminner om receptförskrivning för asylsökande Asylsökande som visar upp ett giltigt LMA kort betalar 50 kr för receptförskrivna läkemedel under förutsättning att de ingår i läkemedelsförmånen samt att det är samma förskrivare och samma datum. Om det är flera uttag så betalas 50 kr per uttag. Apoteket fakturerar Migrationsverket resterade läkemedelskostnader. I SysteamCross ser du om läkemedlet inte har förmån (se bild). Martin Enander, informationsläkare och Karin Öhlén, apotekare, Läkemedelsenheten Läkemedelsförteckningen bra hjälp vid oklar läkemedelsanvändning Läkemedelsförteckningen är ett register över patientens uttag från apotek de senaste 15 månaderna, oavsett vem i vården som skrivit ut receptet eller vilket apotek som expedierat det. Det är en bra hjälp om patienten är osäker på vad som hämtats ut, eller vid misstanke om missbruk. in när det är registrerat (tar cirka en vecka) kommer man vidare till söksida för personnummer via samma länk. Källa: ehalsotjanster/e-recepttjanster/vara_register/lakemedelsforteckningen/ Martin Enander, informationsläkare och Karin Öhlén, apotekare, Läkemedelsenheten Patientens samtycke behövs Patienten måste ge sitt tillstånd för att förskrivaren ska få titta i registret. Även sjuksköterskor utan förskrivarbehörighet och farmacevter som arbetar på apotek kan få möjlighet att titta i registret efter patientens samtycke. Förteckningen nås antingen via mina vårdkontakter, eller genom den nationella patientöversikten, NPÖ. I Mina vårdkontakter ( minavardkontakter.se) finns länken till registret genom ett klick på den egna enheten i startvyn, och sedan på externa tjänster, se bilder. För att få använda förteckningen krävs en engångsregistrering hos ehälsomyndigheten. Om förskrivaren saknar denna behörighet kommer man till avtalssidan när man klickar på länken Läkemedelsförteckningen under externa tjänster. Se bild skriv ut blanketten, fyll i och skicka Välj egen mottagning Klicka på externa tjänster -där finns läkemedelsförteckningen 6

7 Artikel hämtad från Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för vaccinationer, uppdaterad Vägledning för användning av Zostavax vaccin Zostavax är ett levande försvagat vaccin mot herpes zoster (HZ), bältros och dess komplikation postherpetisk neuralgi. Det är godkänt för personer som är 50 år och äldre. På grund av det relativt höga priset i förhållande till den nytta vaccinet ger beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket i maj 2014 att vaccinet utesluts ur högkostnadsskyddet. Beslutet gäller från och med den 1 november Socialstyrelsen har i november 2014 publicerat en vägledning för hälso-och sjukvårdspersonal angående vaccination mot bältros. Utifrån detta gjorde gruppen för nya läkemedelsterapier (NLT) på Sveriges kommuner och landsting ett yttrande om användningen av Zostavax till landstingen NLT rekommenderar att ställningstagande till vaccination med Zostavax i enskilda fall bör ske utifrån en individuell bedömning i enlighet med Socialstyrelsens vägledning, men samtidigt att landstingen ska avstå från att bekosta generell användning av Zostavax till specifika patientgrupper. Socialstyrelsens vägledning saknar tyvärr konkret stöd för när det är bäst att vaccinera en person. Bedömningen i flera andra länder är att vaccinet kan ges till den äldre åldersgruppen (Frankrike > 65 år, USA över 60 år, UK år). Expertrådet anser att vaccinet i första hand är indicerat till personer över 65 års ålder, eftersom det är efter denna ålder den besvärliga komplikationen postherpetisk neuralgi (PHN), ökar kraftigt (se bakgrund). Hos personer som tidigare har haft HZ har sjukdomen vaccinerat individen på naturlig väg och vaccinet behöver därför inte ges förrän tidigast 3 5 år efter episoden med bältros. Nedan redovisar vi skälen och bakgrunden till vår bedömning. Bakgrund Herpes zoster orsakas av Varicella zoster-virus (VZV). Första gången man infekteras med VZV får man vattkoppor. Därefter gömmer sig viruset i sensoriska nervrötter. Det specifika immunförsvaret försämras med åldern eller av medicinering och när det når under en viss nivå av skyddande förmåga så blommar infektionen ut igen, i den nervrot som är angripen. Incidensen av bältros ökar stadigt från 50 års ålder. Sjukdomsförloppet kan förkortas med hjälp av antiviral medicinering om denna påbörjas inom 72 timmar efter debut av blåsor. Den vanligaste komplikationen är postherpetisk neuralgi (PHN) ett kroniskt och svårbehandlat smärttillstånd i det drabbade området. Incidensen av PHN och andra komplikationer ökar med åldern och ses framförallt efter års ålder. Antiviral medicinering påverkar tyvärr inte incidensen av PHN. Flera hälsoekonomiska studier har visat på en positiv vinst med att vaccinera framförallt äldre människor med vaccin mot bältros. Vår vägledning för användning av Zostavax utgår framförallt från möjligheten att påverka komplikationen PHN i den äldre åldersgruppen. Skyddseffekten av vaccinet är cirka 65 procent avseende PHN i åldersgruppen 60 år och uppåt. Skyddseffekten avseende HZ är 65 procent i åldern år och 38 procent i åldersgruppen > 70 år. Läkemedelskommittén i Västernorrland och terapigruppen Vaccination rekommenderar hälso- och sjukvården i Västernorrland att följa denna vägledning för användning av Zostavax. Vägledningen är framtagen av Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för vaccinationer. Vid frågor kontakta Hans Boman, ordf terapigrupp Vaccination eller Maria Alsén-Lindström, ordf Läkemedelskommittén. Kombination med andra vacciner Det finns studier som visar på ett sämre antikroppssvar vid samtidig administrering med pneumokockvaccin, Pneumovax, men också studier som inte visar någon påverkan av samtidig vaccination. Eftersom det cellförmedlade immunförsvaret spelar den avgörande rollen för skyddet och antikroppsnivåerna är av underordnad betydelse för immuniteten mot HZ, anser vi att vaccinet kan ges samtidigt som andra vacciner, inklusive Pneumovax. Påfyllnadsdos Nuvarande studier indikerar ett sjunkande skydd efter en dos vaccin men kvarstående effekt i cirka 5 7 år. Inga rekommendationer om påfyllnadsdos finns i nuläget. Immunsupprimerade patienter Patientgrupper som har stor risk för allvarlig komplicerande HZ-sjukdom kan rekommenderas vaccination från 50 års ålder. Detta innefattar även de med planerad immunsupprimerande behandling. Vaccinering bör alltid ordineras i samråd med den behandlande läkaren. Inför planerad immunsuppression ska vaccinet ges minst en månad innan medicineringen påbörjas. Zostavax är som levande försvagat vaccin generellt kontraindicerat under pågående immunsuppressiv behandling. Ett antal lågdosbehandlingar och tillstånd (se nedan) har dock studerats och är förenliga med vaccinering, vilket är en fördel med tanke på att de medför viss ökad risk för komplikationer av bältros. Methotrexate < 0,4mg/kg/vecka Azatioprin < 3 mg/kg/vecka Prednisolon < 20 mg/dygn Hypogamaglobulinemi, dysgammaglobulinemi Leukemi i remission utan radio- eller kemoterapi senaste 3 månaderna > 2 år post-benmärgstransplantation HIV-patienter med stabil behandling och CD4 > 200 Obs! Samtliga ovanstående medicineringar/tillstånd måste diskuteras med ansvarig läkare. Om patienten behandlas med mer än ett immunsuppressivt läkemedel bör Zostavax ej ges. Stockholms läns läkemedelskommittés expertråd för vaccinationer 7

8 Läkemedelskommitténs En smärtsam eftermiddag Målgrupp: Läkare på sjukhus Datum: 24 februari 2015 Plats: Aulan, Sundsvalls sjukhus, videokonferens till övriga sjukhus Cancer och sexualitet Målgrupp: Läkare och sjuksköterskor Datum: 25 alt. 26 februari Plats: Länsmuseet, Härnösand Vardagsnefrologi Målgrupp: Primärvårdsläkare Datum och ort: 3 mars Sollefteå sjukhus 4 mars Sundsvalls sjukhus 11 mars Örnsköldsviks sjukhus Hornödag KOL och spirometritolkning Målgrupp: Läkare och ssk som arbetar inom området Datum: 10 mars 2015 Allergiutveckling från barn till vuxen Målgrupp: Läkare Datum: 24 mars 2015 Plats: First Hotel, Härnösand Allergiutveckling från barn till vuxen Målgrupp: Sjuksköterskor Datum: 24 mars 2015 Plats: Länsmuseet, Härnösand Läkemedelslunch Mitt läkemedel Målgrupp: Läkare på sjukhus Datum och ort: 24 mars Sollefteå sjukhus 25 mars Örnsköldsviks sjukhus 26 mars Sundsvalls sjukhus Aktuella utbildningar Hornödag biologiska läkemedel Målgrupp: Läkare Datum: 14 april 2015 Internat för AT-läkare Målgrupp: AT-läkare Datum: april 2015 Plats: Österåsen Hornödag Immunologisk behandling Målgrupp: Primärvårdsläkare Datum: 21 april 2015 SSIH Målgrupp: Sjuksköterskor inom kommunen Datum: 23 april 2015 Plats: Länsmuseet, Härnösand En dag för SÄBO-läkare Målgrupp: SÄBO-läkare Datum: 29 april 2015 Seminarium för läkemedelsansvariga SSK inom kommun och primärvård Målgrupp: Läkemedelsansvariga sjuksköterskor inom kommun och primärvård Datum: 6 maj 2015 Plats: Länsmuseet Hornödag Kardiologi Målgrupp: Primärvårdsläkare Datum: 19 maj 2015 Läkemedelsstämma för SSK Målgrupp: Sjuksköterskor Datum: 21 maj 2015 Plats: Örnsköldsvik Läs mer på se/lk där programmen uppdateras löpande, men boka in tid och datum redan nu! Härnösand Utgiven av: Läkemedelskommittén Västernorrlands län, Landstinget Västernorrland, Härnösand lakemedelskommitten@lvn.se Ansvarig utgivare Maria Alsén-Lindström, ordf. LK, HC Centrum, Sundsvall Redaktör Lena Wiberg, tel: fax: e-post: lena.wiberg@lvn.se Redaktion Ulf Lindahl, Läkemedelsenheten Carin Svensson, Läkemedelsenheten Martin Enander, Läkemedelsenheten B Porto Betalt Port Payé Redigerare Emma Stom