Läkemedel Budget och kvalitetsindikatorer för läkemedel. framtagna av Läkemedelskommittén i Västernorrlands län

Transkript

1 Läkemedel 2016 Budget och kvalitetsindikatorer för läkemedel framtagna av Läkemedelskommittén i Västernorrlands län

2 Innehåll Sida Läkemedelsbudget För specialläkemedel har sjukhusen kostnadsansvar. Kvalitetsindikatorer för läkemedel För allmänläkemedel har primärvården kostnadsansvar inom primärvården 4 Kontaktpersoner 8 Läkemedelsdata finns på landstingets intranät: Ledning & styrning / Analys & uppföljning / Läkemedelsstatisk Läkemedelsbudget 2016 Korta nyheter Sammanlagt finns sexton indikatorer för läkemedel inom primärvården för Det är fem indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre och elva generella indikatorer för god läkemedelsterapi. För äldreindikatorerna och de generella indikatorerna utgår en kvalitetsersättning till primärvården om maximalt åtta miljoner kronor. Kvalitetsersättningen betalas ut i september 2016 och efter utgången av Allmänläkemedel Med allmänläkemedel menas receptläkemedel som huvudsakligen förskrivs inom primärvården. Respektive hälso-/ vårdcentral ansvarar för sina listade patienters allmänläkemedelskostnader oavsett vem som förskrivit läkemedlen. Budgeten för allmänläkemedel fördelas vårdcentralsvis utifrån antalet listade patienter och länets konsumtion under tidigare period fördelad efter ålder och kön. På samma sätt som under föregående år tas även hänsyn till antalet diabetiker som behandlas med insulin och övriga diabetesläkemedel, ATC-kod A10. När personer listar om sig, flyttas ersättningen till den nya vårdcentralen. Vårdcentralerna ansvarar för 50 procent av sina ekonomiska över- och underskott för allmänläkemedel. Delning av över- och underskott föranleds utifrån utjämning av eventuell snedfördelning samt för att förskrivning från exempelvis sjukhusklinikerna påverkar vårdcentralens ekonomiska resultat. Diabeteshjälpmedel Diabeteshjälpmedel avser teststickor och diabetestillbehör. Sedan 2012 utlämnas diabeteshjälpmedel på vårdcentraler och sjukhuskliniker. Kostnadsansvaret är som tidigare delat mellan Läkemedelsenheten och sjukhusklinikerna. De diabeteshjälpmedel som rekvireras av vårdcentraler debiteras Läkemedelsenheten och de diabeteshjälpmedel som utdelas via sjukhuskliniker debiteras rekvirerande enhet. Apodostjänst Apodostjänsten är apotekets tjänst för dosdispensering av läkemedel. Drygt hälften av kostnaden för tjänsten avser personer i eget boende och för deras kostnader ansvarar hälsocentralerna. Budgetfördelning görs efter ålder och kön utifrån tidigare konsumtionsmönster. För personer i särskilt boende är budgeten central och hanteras under 2016 av Läkemedelsenheten. Specialläkemedel Specialläkemedel är läkemedel som dels rekvireras vid länets sjukhus och dels förskrivs på recept till övervägande del av sjukhusmottagningar och -kliniker. Dessa läkemedel är fördelade som: Rekvisition sjukhus Innehåller allt som rekvireras vid länets sjukhus uppdelat på somatik och psykiatri. Recept länsansvar Fem kliniker vid länssjukhuset har budgetansvar för all förskrivning till boende i länet oavsett vem som förskrivit läkemedlen. För IVF-läkemedel och för blödarpreparat har Läkemedelsenheten länsansvar. Orsaken till detta är att landstingets förskrivare enbart i begränsad omfattning själva förskriver dessa läkemedel. Nästan all förskrivning av dessa preparat sker av läkare utanför landstinget. Recept länsverksamhet Kostnaderna fördelas efter en förskrivarbaserad modell. Kliniker inom respektive länsverksamhet har budgetansvar för all förskrivning till boende inom respektive sjukhus upptagningsområde. 2

3 Apotekstjänster Avtalade tjänster som sjukhusapoteket utför på länets sjukhus i samband med rekvisitionshantering. Tjänsterna är bastjänst för drift av sjukhusapotek samt tilläggstjänster som kan avropas. E t t n ytt apoteksdriftsavtal togs i drift under Under en övergångsperiod hade Läkemedelsenheten ansvarat för dessa kostnader, men från och med 2015 fördelas kostnader för apotekstjänster på de avdelningar som beställer rekvisitionsläkemedel. Apoteket AB skickar en faktura per månad som är baserad på antalet orderrader inom landstinget. Schablonmässig fördelning görs med samma belopp varje månad till dess att läkemedelsbeställningar inordnas i landstingets beställningssystem. Därefter kommer Apoteket AB att debitera orderrader direkt till beställare på varje faktura. De avdelningar som har så kallad läkemedelsservice faktureras av Apoteket AB för nedlagd tid. Detta gäller också läkemedelsrelaterade tjänster utförda av landstingets serviceorganisation, Landstingsservice. Resterande budgetposter Restposten består av de poster som länets Läkemedelsenhet har budgetansvar för. I den ena gruppen ingår kostnader för recept som saknar personnummer samt kostnader för allmänläkemedel där uppgift om patientens vårdcentralstillhörighet saknas. I den andra gruppen finns medel för oförutsedda läkemedel avsatta. Läkemedelsbudget 2016 i miljontals kronor I enlighet med regelboken för Vårdval Västernorrland ansvarar hälso-/vårdcentralerna för halva över- och underskottet för allmänläkemedel och dosdispenserade läkemedel. Landstingsgemensamt Primärvård 10 Länsklinik Rtg o Klinfys 11 Länsklinik Kvinnosjukvård 12 Länsklinik Ortopedi 13 Länsklinik Operationscentrum 14 Länsklinik Kir/Uro/ÖNH 15 Länsklinik Onkologi 16 Länsklinik Ögon 20 Länsklinik Medicin 21 Länsklinik Lung/Infektion/Hud 22 Länsklinik Reh/Ger/Str/Neur 23 Länsklinik kardiologi 24 Länsklinik BuM 25 Länsklinik Akut/Ambulans 27 Länsklinik SSIH 28 Länsklinik Habilitering 31 Länsklinik SPV Gem 41 Länsklinik BUP 42 Länsklinik Vuxenpsyk 78 Rättspsyk Regionv klinik Totalt Allmänläkemedel Recept - 229, ,1 Dosdispensering 2,0 2, ,0 Ungdomsmottagning - 1, ,7 Delsumma 2,0 232, ,8 Specialläkemedel Rekvisition sjukhus - - 4,0 4,9 1,4 18,4 8,0 42,9 12,8 69,7 7,1 12,0 5,6 5,6 2,3 1,4 0, ,6 3,2 202,2 Rekvisition Hospice 0, ,4 Apoteksrelaterade tjänster 0,3-0,2 0,3 0,4 1,4 1,0 1,1 0,1 1,5 0,3 0,8 0,9 0,3 0,5 0,0 0,0 1,0-0,6 0,9 11,6 Recept, länsansvar och förskrivande enhet 27, ,0 0,4-25,2 18,0 4,8 219,5 65,7 12,0 8,0 17,9-0,5 1,5-3,4 22,2-427,3 Diabetes, testmtrl 8, , , ,9 Nutritionsprodukter, del avseende förmån , , ,5 Resterande poster Utan persnonnr / VC- tillhörighet 0, ,4 Oförutsett 6, ,0 Kvalitetsersättning 5, ,0 Delsumma 47,5-4,2 6,2 2,1 19,8 34,2 62,0 17,7 296,0 73,0 24,9 14,5 30,0 2,8 2,0 2,6 1,0 3,4 25,4 4,1 673,4 Totalt 49,5 232,8 4,2 6,2 2,1 19,8 34,2 62,0 17,7 296,0 73,0 24,9 14,5 30,0 2,8 2,0 2,6 1,0 3,4 25,4 4,1 908,2 3

4 Kvalitetsindikatorer för läkemedel 2016 Sammanlagt finns sexton indikatorer för läkemedel inom primärvården 2016, varav fem indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre och elva generella indikatorer för god läkemedelsterapi. Rapporterna som uppdateras månadsvis i Läkemedelsdata redovisar varje hälso-/vårdcentrals utfall. Slutlig uppföljning sker på helårsbasis. Kvalitetsersättning Kvalitetsindikatorerna för läkemedel utgör en del av ersättningen till hälso-/vårdcentralerna inom Vårdval Västernorrland. Varje indikator är uppdelad i tre nivåer (2, 1 eller 0 poäng). Varje poäng för kvalitetsindikatorerna är i uppföljningen värd 1 kr x antal listade patienter. Om totalsumman för alla vårdcentraler enligt ovanstående beräkningar överskrider åtta miljoner kronor sker en relativ nedräkning. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Samma indikatorer finns kvar som under Avser neuroleptika, olämpliga sömnmedel, NSAID, Alzheimerläkemedel och fördjupade läkemedelsgenomgångar. Generella indikatorer för god läkemedelsterapi De flesta generella indikatorerna är likadana som under 2015 men i flera fall har justeringar av nivåer gjorts. Målnivåer Vid framtagandet av målnivåer har jämförelser skett mot andra län, när så är möjligt. För mål 5 (fördjupade läkemedelsgenomgångar) och 16 (statiner till diabetiker) är målnivåerna framtagna utifrån lokala medicinska bedömningar. Mål 1 (neuroleptika till äldre): 2 poäng vid 1/3 av länssnitten nerifrån, 1 poäng vid 1/3 av länssnitten uppifrån. Mål 2 (NSAID till äldre): 2 poäng vid högsta länssnitt nerifrån, 1 poäng vid riksgenomsnittet. Mål 3 (Alzheimerläkemedel till äldre): 2 poäng vid riksgenomsnittet, 1 poäng vid lägsta länssnitt. Mål 4 (olämpliga sömnmedel till äldre): 2 poäng vid lägsta länssnitt och 1 poäng vid riksgenomsnittet. Mål 5 (fördjupade läkemedelsgenomgångar till äldre): Uppföljning sker endast av fördjupade läkemedelsgenomgångar, via SYSteam Cross. Mål 6 (protonpumpshämmare): 2 poäng vid lägsta länssnitt och 1 poäng vid riksgenomsnittet. Mål 7 (penicillin av luftvägsantibiotika) 2 poäng vid 80 % (från STRAMA nationellt), för 1 poäng vid 70 %. Mål 8 (luftvägsantibiotika) 2 poäng vid 1/3 av länssnitten nedifrån, 1 poäng vid 1/3 av länssnitten uppifrån. Mål 9 (urinvägsantibiotika)): 2 poäng < 10 %, för 1 poäng < 15 %. Mål 10 (urinvägsantibiotika) 2 poäng vid 1/4 av länssnitten nedifrån, 1 poäng vid 1/4 av länssnitten uppifrån. Mål 11 (diklofenak) 2 poäng vid lägsta länssnitt, 1 poäng vid riksgenomsnittet. Mål 12 (lågdosopioider) 2 poäng vid lägsta länssnitt och 1 poäng vid riksgenomsnittet. Mål 13 (läkemedel mot osteoporos) 2 poäng vid 1/3 av länssnitten uppifrån, för 1 poäng 1/3 av länssnitten nerifrån. Mål 14 (sömnmedel): 2 poäng vid bästa länssnitt och 1 poäng vid riksgenomsnittet. Mål 15 (kortverkande beta-2-stimulerare till astmatiker) 2 poäng vid 1/3 av länssnitten nedifrån, för 1 poäng 1/3 av länssnitten uppifrån. Mål 16 (statiner till diabetiker) Data tas fram manuellt via Socialstyrelsen. 4

5 Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre primärvård 1. Neuroleptika (mål 1) Lågt antal individer/tind till åldersgruppen över 75 år, av summan av haloperidol (N05AD01), olanzapin (N05AH03) och risperidon (N05AX08). Endast primärvårdens förskrivning till listade patienter. Måltalet räknas ut med mätvärdet individer/tind (alltså individer/1000 invånare). Syftet med kvalitetsindikatorn är att hålla en så låg nivå (låga doser, kort behandlingstid) som möjligt av neuroleptika till dementa med oro, ångest och aggressivitet. Målnivån för 2 poäng < 0,06 individer/tind, för 1 poäng < 0,08 individer/tind 2. NSAID (mål 2) Lågt antal DDD/TIND, till åldergruppen över 75 år, av summan av NSAID- preparat (M01A utom glukosamin). Endast primärvårdens förskrivning till listade patienter. Syftet med kvalitetsindikatorn är att, av biverkningsskäl, hålla en så låg nivå som möjligt av NSAID till äldre. Målnivån för 2 poäng är <15 DDD/TIND, för 1 poäng <23 DDD/TIND. 3. Läkemedel vid Alzheimers sjukdom (mål 3) Högt antal individer/tind av medel vid Alzheimers sjukdom (N06D), till ålder gruppen över 75 år. Listade patienter. Användningen av dessa läkemedel är låg i vårt län. Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen rekommenderar att en större andel av patienter med Alzheimers sjukdom erbjuds behandling. Målnivån för 2 poäng är >0,15 individer/tind, för 1 poäng >0,09 individer/tind. 4. Olämpliga sömnmedel till äldre (mål 4) Låg andel DDD olämpliga sömnmedel till åldersgruppen över 75 år. Som olämpliga sömnmedel räknas nitrazepam (N05CD02), flunitrazepam (N05CD03) och Propavan (N05CM06). Som lämpligare alternativ räknas, zopiklon (N05CF01) och melatonin (N05CH01). Arbetsplatsens förskrivning. Användningen av olämpliga sömnmedel bör begränsas till äldre. Målnivån för 2 poäng är <14 %, för 1 poäng <21 %. 5. Fördjupade läkemedelsgenomgångar (mål 5) Uppföljning sker manuellt av Läkemedelsenheten via beräkning av antal genomförda fördjupade läkemedelsgenomgångar i relation till antalet listade patienter över 65 år. Enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar ska göras enligt SOSFS 2012:9 och enligt landstingets riktlinjer. Fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas efter en enkel läkemedelsgenomgång vid misstanke om kvarstående läkemedelsrelaterade problem samt för alla personer som är 65 år och äldre i särskilt boende och personer i ordinärt boende med hemsjukvård. Målnivåer för 2 poäng är >4 %, för 1 poäng: >2 % av patienterna. 5

6 Generella indikatorer för god läkemedelsterapi primärvård 1. Protonpumpshämmare (mål 6) Lågt antal DDD/TIND av PPI (A02BC), direkt åldersstandardiserat mot länet. Endast primärvårdens förskrivning till listade patienter. PPI förskrivs i alltför stor utsträckning på tveksamma eller inte godkända indikationer. PPI behöver trappas ut oavsett om den ursprungliga förskrivningsorsaken är kvar eller ej. Målnivån för 2 poäng är <38 DDD/TIND, för 1 poäng <51 DDD/TIND. 2. V-penicillin av luftvägsantibiotika (mål 7) Av penicillin V (J01CE02), amoxicillin (J01CA04), amoxicillin + enzymhämmare (J01CR02), cefalosporiner (J01DB, J01DC och J01DD), makrolider (J01FA) utgörs en hög % -andel av antalet recept av penicillin V (J01CE02). Avser åldersgruppen 0-6 år. Arbetsplatsens egen förskrivning. Penicillin V är förstahandsmedel när öroninflammation och tonsillit ska behandlas. Endast en liten andel av barnen får recidiverande eller komplicerad öroninflammation eller recidiverande tonsillit, där andra medel kan behövas. Också vid pneumoni hos barn är pcv förstahandsmedel. Målnivån för 2 poäng är >80 %, för 1 poäng >70 %. 3. Luftvägsantibiotika (mål 8) Lågt antal recept/tind av summan av penicillin V (J01CE02), amoxicillin (J01CA04), amoxicillin + enzymhämmare (J01CR02), cefalosporiner (J01DB, J01DC och J01DD) och makrolider (J01FA). Avser åldersgruppen 2-14 år. Listade patienter. Syftet med målet är att poängtera vikten av noggrann diagnosställning och återhållsam antibiotikaförskrivning vid behandling av luftvägsinfektioner hos barn. Otit hos barn över två år behöver ofta inte antibiotikabehandlas. Hög användning av antibiotika ökar risken för resistensutveckling, både på individnivå och på populationsnivå. Målnivån för 2 poäng är <0,39 recept/tind, för 1 poäng <0,48 recept/tind. 4. Urinvägsantibiotika (mål 9) Av Selexid (J01CA08), Furadantin (J01XE01), trimetoprim (J01EA01), ciprofloxacin (J01MA02) och norfloxacin (J01MA06) utgörs en låg procentandel av antalet recipen till kvinnor av ciprofloxacin och norfloxacin till kvinnor. Arbetsplatsens egen förskrivning. Syftet med målet är främst att minska kinolonförbrukningen. Målet kan uppnås genom två åtgärder, dels genom att cystitbehandlingen till kvinnor enbart görs med något av de för denna diagnos adekvata medlen Selexid, Furadantin eller Trimetoprim och dels genom att förskrivning av kinoloner så långt det är möjligt begränsas. Även ur en miljösynpunkt är en minskning av kinolonanvändningen önskvärd. Målnivån för 2 poäng < 10 %, för 1 poäng < 15 %. 5. Urinvägsantibiotika (mål 10) Lågt antal recipen/tind av summan av Selexid (J01CA08), Furadantin (J01XE01), trimetoprim (J01EA01), ciprofloxacin(j01ma02) och norfloxacin (J01MA06) till kvinnor. Endast primärvårdens egen förskrivning, listade patienter. Åldersstandardiserat. Syftet med målet är att poängtera vikten av noggrann diagnosställning och återhållsam antibiotikaförskrivning vid behandling av urinvägsinfektioner hos kvinnor. Målnivån för 2 poäng är < 0,26 recept/tind, för 1 poäng < 0,30 recept/tind 6

7 6. Diklofenak (mål 11) Av NSAID-preparat (M01A utom M01AX05) utgörs en låg % -andel av antal DDD av diklofenak (M01AB05). Arbetsplatsens egen förskrivning. Diklofenak har enligt flera retrospektiva studier visat sig ge upphov till större hjärtkärltoxicitet jämfört med särskilt naproxen och ibuprofen. Naproxen är förstahandsval vid förskrivning av NSAID. Målnivån 2 poäng < 13 % för 1 poäng < 19 %. 7. Lågdosopioider (mål 12) Lågt antal DDD/TIND av tramadol (N02AX02), Norspan (buprenorfinplåster, N02AE01) och kodeinkombinationer (N02AA59), direkt åldersstandariserat mot länet. Endast primärvårdens förskrivning till listade patienter. Användningen av svaga opioider bör vara så låg som möjligt då det föreligger risk för beroende och biverkningar. Målnivån för 2 poäng är <7 DDD/TIND, för 1 poäng <10 DDD/TIND. 8. Läkemedel mot osteoporos (mål 13) Högt antal individer >50 år/tin av läkemedel som påverkar benvävnad och mineralisering (M05B). Listade patienter. Användningen av dessa läkemedel är låg i vårt län. Nationella riktlinjer från Socialstyrelsen rekommenderar att en större andel av patienter med osteoporos erbjuds frakturförebyggande behandling. Målnivån för 2 poäng är >29 individer/tin, för 1 poäng >25 individer/tin. 9. Sömnmedel (mål 14) Lågt antal DDD/TIND av sömnmedel (N05C), direkt åldersstandariserat mot länet. Endast primärvårdens förskrivning till listade patienter. Användning av sömnmedel bör begränsas då det föreligger stor risk för beroende och biverkningar. Därtill har flertalet sömnmedel en negativ miljöpåverkan. Målnivån för 2 poäng är <29 DDD/TIND, för 1 poäng <40 DDD/TIND. 10. Kortverkande beta-2-stimulerare till astmatiker (mål 15) Av inhalationsläkemedlen avsedda för behandling av astma (R03AC, R03AK06, R03AK07, R03BA) ska en låg % -andel DDD vara inhalatorer innehållande endast kortverkande beta-2-stimulerande medel (R03AC02 + R03AC03). Målet avser patienter yngre än 50 år. Arbetsplatsens egen förskrivning. Ett högt uttag av kortverkande beta-2-stimulerare antyder att patienterna inte använder astmaläkemedel på ett optimalt sätt. Målnivån för 2 poäng är <35 %, för 1 poäng <38 %. 11. Statiner till diabetiker (mål 16) En hög procentandel av patienterna som behandlas med diabetesläkemedel (A10) ska behandlas med statiner (C10AA). Uppgifter hämtas från Socialstyrelsens läkemedelsregister. Målet följs upp halvårsvis. Arbetsplatsens egen förskrivning. Vid diagnosen diabetes mellitus är samtidig behandling med statiner ofta indicerad. Målnivån för 2 poäng är >60 %, för 1 poäng >50 %. 7

8 Analys och uppföljning av läkemedel på intranätet Läkemedelsstatistik finns på landstingets intranät: Ledning & styrning / Analys & uppföljning / Läkemedelsstatisk Uppföljnings- och analyssystem för läkemedel där bland annat utvecklingen av indikatorerna för läkemedel kan följas månadsvis. Utbildningar om läkemedel för hälso- och sjukvårdspersonal finns på: utbildningar. Vid frågor kontakta Ekonom Niclas Svensson, niclas.svensson@lvn.se eller tfn Apotekare Ulf Lindahl, ulf.lindahl@lvn.se eller tfn