Beslut. efter kvalitetsgranskning av fördelning av lärarresurser i Kristianstads kommun samt Rönnowskolan L och Centralskolan

Transkript

1 Kristianstad kommun Lena Larsson, rektorn Rönnowskolan L Lena.larsson@kristianstad.se Annika Persson, rektorn Centralskolan Annika.persson4@kristianstad.se efter kvalitetsgranskning av fördelning av lärarresurser i Kristianstads kommun samt Rönnowskolan L och Centralskolan Skolinspektionen. Box 156, Lund.

2 1 (14) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av fördelning av lärarresurser i grundskolan under hösten 2016 och våren Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma om kommunala skolhuvudmän och rektorer arbetar för att resurser, i denna granskning resurser i form av lärarna, rustas och fördelas efter elevers förutsättningar och behov. I fokus för granskningen är kommuner där det finns skolsegregation avseende elevernas bakgrund. Granskningens två huvudfrågor är: 1. Utgår huvudmannen vid planering för, och fördelning av, lärarresursen från kunskap om skolornas olika behov? 2. Utgår rektorn vid planering och faktiskt nyttjande av lärarresursen från kunskap om skolenhetens behov? Granskningen av Kristianstad kommun samt Rönnowskolan L och Centralskolan ingår i detta projekt. Kristianstad kommun besöktes den 8 10 november Ansvariga inspektörer har utredarna Litza Aschan och Anna Alm varit. I samband med besöket genomfördes intervjuer med politiker på nämndnivå, förvaltningstjänstemän, rektorer och lärare. För att kunna bedöma huvudmannens och rektorernas arbete med att fördela lärarresurser har Skolinspektionen även begärt in ett antal dokument, bland annat dokument som används i huvudmannens och skolenheternas systematiska kvalitetsarbete. I detta beslut redovisar Skolinspektionen iakttagelser, analyser och bedömningar. I beslutet ges också en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. Kvalitetsgranskningen omfattar totalt 20 kommunala huvudmän och två skolenheter i varje kommun, det vill säga totalt 40 skolenheter. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de huvudmän och skolenheter som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden hos andra huvudmän. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang.

3 2 (14) Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att Kristianstads kommuns arbete med att planera för och fördela lärarresurser fungerar väl i flera avseenden, men att det finns delar som behöver utvecklas. Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar att Kristianstads kommun tillämpar en socioekonomisk resursfördelningsmodell som utgår från elevernas förutsättningar och behov. Av granskningen framgår att huvudmannen har ett tydligt fokus på att förbättra elevernas måluppfyllelse och ge eleverna i Kristianstads kommun likvärdig utbildning genom till exempel arbetet med de så kallade fokusskolorna. Granskningen visar också att huvudmannen genom dialog med rektorerna har kunskap om lärarnas formella behörighet, legitimation och skicklighet, men huvudmannen behöver bli bättre på att ta reda på hur lärarresursen används ute på skolorna och hur det påverkar elevernas utveckling och lärande. Det är också viktigt att huvudmannen följer upp de insatser som genomförs för att stärka lärarkompetensen utifrån skolors olika behov och förutsättningar för att säkerställa att insatserna får avsedd effekt. Av granskningen framgår också att huvudmannen genomför ett antal satsningar för säkerställa en lärarresurs med hög kompetens. Dock behöver möjligheterna för lärare att samverka mellan grundskolorna bli bättre i syfte att utveckla likvärdighet och bidra till ökad måluppfyllelse. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Huvudmannen behöver förbättra sitt arbete med att följa upp och analysera hur lärarresurserna används med särskilt fokus på vilken betydelse de har för elevernas utveckling och lärande. Detta är viktigt för att huvudmannen ska ha goda möjligheter till att skyndsamt medverka till att identifiera utvecklingsområden vad gäller dels sitt sätt att fördela och stärka lärarresursen, dels rektorernas planering och nyttjande av lärarresursen. Huvudmannen och rektorn för Centralskolan behöver utveckla möjligheterna för lärare att samverka med andra grundskolor i syfte att bidra till utveckling och likvärdighet.

4 3(14) Skolinspektionen har vid sin granskning också identifierat väl fungerande inslag i huvudmannens och rektorernas arbete med att fördela lärarresurser. Ett exempel är de många strategiska satsningar på kompetensutveckling som kommunen initierat, såsom arbetet med fokusskolor, projektet Kärnan samt arbetet med didaktiker. Organisationen på Rönnowskolan L framstår som en ett positivt exempel när det gäller att bemanna årskurserna 1 3 med tre lärare på två klasser och fördela lärarresurserna utifrån deras kompetens för att nå högre måluppfyllelse. Likaså mötesstrukturen på ledningsnivå inom det skolområde som Rönnowskolan L tillhör där fördelning av lärarresurser till de olika skolorna i området sker i samråd med områdets rektorer, områdeschef och administrativ chef utifrån elevernas förutsättningar och behov och där rektorerna i området kan vara till stöd för varandra. Beskrivning av huvudman och besökta skolenheter Kristianstads kommun har ca invånare. I årskurserna 1 9 gick år 2015 totalt 7615 elever. Utbildningen i grundskolan anordnas vid tidpunkten för Skolinspektionens granskning vid 37 olika skolor varav 13 med årskurserna 7 9, totalt finns 46 skolenheter i kommunen. I Åhus, cirka 18 km från Kristianstad tätort, finns Rönnowskolan L som omfattar förskoleklass och grundskola i årskurserna 1 3. Skolan har 207 elever. I årskurserna 1 3 undervisar 16 lärare varav en är förstelärare. Skolan är organiserad i ett arbetslag 1 3. Skolans statistik för resultat av de nationella ämnesproven för årskurs 3 år 2015/2016 visar att 87 procent av eleverna når kravnivån i matematik och 98 procent i svenska. Centralskolan är belägen i centrala Kristianstad. Skolan omfattar förskoleklass och grundskola för årskurserna 1 6. Skolan har 257 elever och 31 lärare, varav 3 förstelärare. Skolan är organiserad i arbetslag. Skolans statistik för resultat av de nationella ämnesproven för årskurs 3 visar att 7 procent av eleverna når kunskapskraven i matematik och 35 procent når kunskapskraven i svenska. I svenska som andraspråk når 5 procent av eleverna kunskapskraven. Skolans statistik för resultat av de nationella ämnesproven för årskurs 6 visar att 9,85 procent av eleverna når kunskapskraven i engelska, 8,29 procent når kunskapskraven i matematik, 10,83 i svenska och 5 procent i svenska som andra språk.

5 BeGiut 4 (14) Skolinspektionens bedömningar Nedan redogör Skolinspektionen mer utförligt för sina bedömningar kring frågeställningarna. 1) Utgår huvudmannen vid planering för, och fördelning av, lärarresursen från kunskap om skolornas olika behov? Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att huvudmannens arbete med att planera för och fördela lärarresurser fungerar väl i flera avseenden, men att det finns delar som behöver utvecklas. Granskningen visar att huvudmannen har ett resursfördelningssystem som tar hänsyn till elevgruppernas förutsättningar och behov på de olika skolenheterna och att denna modell utvecklas i syfte att skapa en större likvärdighet mellan skolorna. Vidare visar granskningen att huvudmannen visar på en medvetenhet om att det finns skolenheter som i högre grad har obehöriga lärare och som har svårare än andra skolenheter att få behöriga lärare. Det är angeläget att det sker en fördjupad diskussion i kommunen om detta och att huvudmannen hittar former för att komma till rätta med denna problematik. Det kan vara att stärka de befintliga lärarresurserna genom kompetensutveckling eller insatser för att stimulera erfarna lärare att söka sig till skolor med stora utmaningar. Huvudmannen behöver också i större utsträckning följa upp de insatser som genomförs för att stärka lärarkompetensen utifrån skolors olika behov och förutsättningar för att säkerställa att insatserna får avsedd effekt. Kommunen behöver även utveckla möjligheterna för lärarna att samverka mellan skolorna och lära av varandras erfarenheter i syfte att bidra till utveckling och likvärdighet. Resursfördelningssystemet tar hänsyn till elevernas förutsättningar och behov Av kommunens insända dokument framgår att kommunen fördelar huvuddelen av resurserna till grundskolorna i form av en volymbaserad del, det vill säga i förhållande till antal elever, och en tilläggsresurs i proportion till elevvolymen. Tilläggsbeloppet baseras på statistik gällande barn födda utomlands som vägs mot det antal år som de varit i Sverige. De barn som varit i Sverige upp till två år ger en hög viktning, upp till sex år i Sverige lägre viktning och därefter ingen viktning.

6 5(14) Andra variabler är vårdnadshavarens utbildningsbakgrund med vägning av utbildningsnivå, familjer med försörjningsstöd och elever som bor med bara en förälder. Resurserna fördelas inte direkt till enheterna, utan ges först som klumpsummor till de fyra geografiska områden som grundskolenheterna är organiserade i. Där görs först en fördelning utifrån lagstadgade faktorer till exempel timplanen. Därefter fördelar skolområdeschefen, i vissa fall i samråd med rektorerna i området, det som kvarstår av summan utifrån socioekonomiska faktorer. Av intervju med förvaltningspersonal och av insända dokument framkommer att det skett en gradvis omfördelning från grundbelopp till till.äggsbelopp i takt med ökningen av barn i behov av särskilt stöd. Ändringar har gjorts av de socioekonomiska kriterierna inför budget 2014 då skillnaderna mellan skolorna blev alltmer tydliga. Av Barn- och utbildningsnämndens internbudget för 2016 framkommer också att kommunen med hänvisning till det ökade behovet av insatser för nyanlända och svårigheter att planera för var insatserna skall genomföras, fattat beslut om att budgetramarna för den socioekonomiska fördelningen reduceras motsvarande de insatser som avser förberedelseklasser och studiehandledning på modersmål. Skolorna får ansöka om dessa resurser när behov uppstår. Huvudmannen har en aktuell och samlad bild av lärarresurserna i kommunen Av dokumentationen och i intervjuer med förvaltningspersonal och rektorer framkommer hur huvudmannen arbetar för att skaffa sig en aktuell bild av lärarresurserna i kommunen. Förvaltningschefen uppger att statistiskt sett finns en samlad bild av lärarresurserna och lärarnas behörighet på skolorna som följs upp vid utvärderingsdagarna. Förvaltningschefen uppger att avstämningar av lärarresurser sker löpande inom skolområdet och två gånger per år centralt. Rektorn följer upp lärarresurserna månadsvis och av intervjuerna med rektorer och förvaltningschef framkommer att den månatliga uppföljningen sammanställs av områdets skolchef och bildar grund för skolområdenas uppföljningar, vilka i sin tur bildar grund för uppföljning till nämnden. Särskild uppföljning och dokumentation av lärarnas behörighet och skicklighet har gjorts med anledning av den statliga lärarlönesatsningen. Kommunens HR-avdelning arkiverar personalens CV: n vilka också finns i den digitala plattformen tillgängliga för rektorerna. Dessa CV: n uppdateras i takt med personalens personliga utveckling.

7 6(14) Förvaltningschefen och representanter för nämnden uppger i intervjuer att de i dialog med rektorn, skolchefen och därefter ledningsgruppen får en uppfattning om särskilt duktiga lärare. I samtalen framkommer vilka lärare som anpassar undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar samt lärarnas förmåga att arbeta med utmanande elevgrupper. Under dessa samtal framgår också vilka lärare som är särskilt utvecklingsinriktade. Något särskilt system och dokumentation för att samla goda exempel finns inte centralt enligt förvaltningschefen. Förvaltningschefen uppger att kunskap och kännedom om personalens kompetenser finns hos rektorn som håller i medarbetarsamtalen samt hos skolområdeschefen. Vidare uppger förvaltningschefen att det finns många goda exempel på skolor som har vänt en negativ trend genom att skolan till exempel satsat på en särskild profil. Till exempel nämner förvaltningschefen skolor som har antagit en särskild idrottsprofil och på så vis fått såväl elever som lärare att stanna kvar på skolan. Förvaltningschefen skaffar sig ytterligare kännedom om skolorna genom de besök som han tillsammans med nämndens ledamöter gör på skolorna en gång om året. I kommunens databas finns en förteckning över lärarnas behörighet vilken förvaltningschefen har tillgång till. Fördelning av lärarresurser Av insänd dokumentation och intervju med förvaltningspersonal framgår att huvudmannen har valt att inte ta hänsyn till socioekonomiska faktorer vid tilldelning av förstelärartjänsterna utan fördela dessa jämnt över kommunens fyra grundskoleområden. Varje skolområde har därefter fördelat förstelärartjänstema utifrån skolenheternas behov. Även uppdragsbeskrivningarna kan se olika ut enligt nämndens ordförande. Placeringen kan enligt inlämnad dokumentation omprövas för att långsiktigt nå största möjliga effekt inom kommunens skolor men detta har inte gjorts hittills. Enligt det underlag som varje lärare fick använda sig av när de anmälde sitt intresse för försteläraruppdraget framgår att uppdraget avser att öka måluppfyllelsen med särskilt fokus inom områdena ledarskap i klassrummet, inkludering och språkutveckling. I de aktuella grundskolorna är antalet förstelärartjänster något lägre på Rönnowskolan L som har en lägre ekonomisk tilldelning men fler elever än Centralskolan. Enligt förvaltningschefen kommer en utvärdering av förstelärartjänsterna att göras vid årsskiftet. Av intervjuer med förvaltningspersonal och politiker framgår att kommunen på huvudmannanivå inte gjort någon omfördelning av lärarna mellan kommunens skolor, exempelvis en omfördelning av särskilt skickliga lärare till skolor med stora behov.

8 7 (14) Av de exempel på anställningsavtal för lärarna i grundskolan i Kristianstads kommun som Skolinspektionen tagit del av framgår att lärarna är anställda i Kristianstads kommun med placering vid en viss skola. Av intervjun med förvaltningschefen och representanter för nämnden framgår att man inte vill flytta lärare mellan olika skolenheter, då man anser att det är viktigt att lärarna får vara kvar på den arbetsplats som de från början valt att arbeta på. Förvaltningschefen uppger att man inom kommunen inte konkurrerar med lön men tillägger att de kanske måste ändra sig då andra kommuner tänker om. Det går dock enligt förvaltningschefen att locka med andra medel som till exempel extra resurser i form av stöd till läraradministration. Huvudmannen ger exempel på extra stöd till läraradministration samt extra tilldelning av förstelärartjänst till skolor som bäst behöver det. 1. Uppföljning av hur lärarresurserna används Intervjuade rektorer uppger att resursfördelningen följs upp genom månatliga uppföljningar i samarbete med områdets skolchef. Skolchefen sammanställer skolornas analyser och skickar vidare till huvudmannen. Vid de årliga skolbesök som presidiet och kommunens utvecklingspedagoger genomför diskuteras resursfördelningens effekter på respektive skola. En av rektorerna uppger att hon träffar områdets skolchef kontinuerligt och vid behov för att överlämna information eller diskutera skolans situation men inte specifikt om hur fördelningen av lärarresurser påverkar skolan. En gång i månaden träffar rektorn områdets administrativa chef för att följa upp tilldelade resurser. Rektorn uppger att hon för kontinuerliga samtal med områdeschefen om skolans situation. En gång om året lämnar rektorn skolans helhetsanalys till skolchefen som sammanställer skolområdets uppgifter och lägger in uppgifterna i databasen. Skolchefen träffar i sin tur förvaltningen kontinuerligt där information om området förmedlas till förvaltningschefen. Förvaltningschefen uppger att han träffar skolcheferna varje vecka och förvaltningens samtliga rektorer varannan månad. Förvaltningschefen uppger att de vid uppföljningen inte tittar explicit på lärarresurser utan tittar på vad som framkommer av projektet med fokusskolan och utvecklingsprojektet Kärnan som alla skolor deltar i. Vidare uppger förvaltningschefen att kommunen kommer att utvärdera karriärtjänster i relation till måluppfyllelse.

9 Beskt 8 (14) Efter revidering av socioekonomisk fördelning år 2014 har enligt insända dokument årlig uppföljning skett av hur resurser nyttjats. I den årsberättelse med bokslut som Barn och utbildning i Kristianstad kommun lämnat inför granskningen framgår att "uppföljning av den socioekonomiskt baserade resursfördelningen inom grundskolan visade att resurser använts för avsett ändamål på berörda skolor". Av Barn- och utbildningsnämndens internbudget för 2016 framgår att nämnden givit förvaltningen i uppdrag att följa upp resultatet av den socioekonomiskt baserade resursfördelningen inom grundskolan och att förvaltningen ska redovisa uppdraget i anslutning till bokslut för Särskilda satsningar på lärarna och kompetensförsörjning Förvaltningschefen och representanter för nämnden uppger i intervjun, att olika insatser och åtgärder satts in för att stötta lärare och skolledare. Detta för att öka måluppfyllelsen, förbättra kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Förvaltningen uppger att kommunen satsar på kompetensutveckling för såväl lärare som skolledare, bland annat i samarbete med högskolan i Kristianstad. Förvaltningschefen uppger att nämnden har beslutat om införandet av så kallade fokusskolor. Vilka skolor som utses beslutas av förvaltningschefen i samråd med skolcheferna och utvecklingschefen utifrån bland annat utfallet i det systematiska kvalitetsarbetet och annat kartläggningsarbete. Till fokusskolor prioriteras centrala resurser samt ökade personalresurser i syfte att öka måluppfyllelse och likvärdighet. Enligt förvaltningen genomgår skolorna en grundlig kartläggning av undervisning och arbetsmiljö. Utifrån detta tas en anpassad handlingsplan fram för skolan. Kommunen deltar även i ett utvecklingsarbete som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholms stad kallat Planering, Resultat, Initiativ och Organisation (PRIO) samt kartläggning av undervisningens kvalitet vilket kommunen kallar för Kärnan. Därutöver har kommunen en organisation med ett antal didaktiker som erbjuder didaktiskt stöd till enskilda lärare arbetslag och hela skolenheter. Kommunen tar även del av kompetensutvecklingsstöd från Skolverket, till exempel Matematiklyftet och Läslyftet. De kommer även att ta del av Skolverkets satsning på specialpedagogik. Insatserna följs upp enligt förvaltningschefen och utvärderas dels för att en redovisning ska lämnas till Skolverket över använda resurser men också för kommunens del. Den särskilda statliga lönesatsningen Lärarlönelyftet har inneburit att samtliga lärare i kommunen kartlagts.

10 9 (14) Enligt huvudmannen ges rektorn inga extra möjligheter att höja lönerna eller andra motivationshöj ande incitament för att behålla särskilt skicklig eller önskvärd kompetens. Rektorerna kan utifrån sina budgetramar anpassa sin personalresurs i syfte att garantera kompetensförsörjning på längre sikt. 2. Utgår rektorn vid planering och faktiskt nyttjande av lärarresursen från kunskap om skolenhetens behov? 2.1 Rönnowskolan L Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att rektorn har en aktuell och samlad bild av elevernas förutsättningar och behov som hon använder vid fördelning av lärarresurserna. Vidare bedömer Skolinspektionen att rektorns arbete med att fördela lärarresurserna utifrån elevernas förutsättningar och behov fungerar mycket väl. Rektorn säkerställer att lärarna får den kompetensutveckling de är i behov av. Rektorn har en aktuell och samlad bild av elevernas förutsättningar och behov. Av intervjuer med rektorn och lärare framkommer att rektorn har god kännedom om elevernas förutsättningar och behov. Kunskapen får hon genom möten med elevhälsan där enskilda elever och klasser lyfts och diskuteras. Hon deltar även på möten där till exempel personal från Barn- och ungdomspsykiatriska avdelningen är med. Rektorn uppger att det på skolan finns en god dialog mellan lärarna genom regelbundna arbetslagsmöten och årskursvisa möten med lärarna där information om eleverna och deras behov lämnas. Rektorn uppger vidare att en analys av nationella prov görs varje vårtermin som sedan diskuteras i kollegiet vid höstterminens början. Lärare uppger i intervjuer att de genomför olika screeningar, sammanställer dessa och lämnar sammanställningen till rektorn som tillsammans med lärarna analyserar resultatet. Genom skolornas digitala plattform kan rektorn ta del av elevernas individuella utvecklingsplaner samt åtgärdsprogram. Av intervjuer med såväl rektorn som personal framkommer att rektorn anstränger sig för att besöka verksamheten och göra klassrumsobservationer, ibland i samarbete med specialpedagogen. Rektorn får även information om elevernas förutsättningar och behov genom föräldrasamtal. Rektorn har en aktuell och samlad bild av befintliga lärares kompetens

11 10 (14) Av intervjuer med såväl rektor som med lärare framkommer att rektorn har kunskap om lärarnas kompetens genom att hon har tillgång till lärarnas legitimationer. Rektorn har även tillgång till lärarnas CV:n där all information om lärarnas formella kompetenser finns. I samband med lärarlönelyftet uppdaterades rektorns kunskap om lärarnas kompetens. Vidare framkommer att rektorn begär in arbetslagsutvärderingar och lärarnas personliga utvärderingar där de får svara på olika frågor från rektorn. Till exempel får lärarna beskriva hur de jobbar, vad som fungerar bra och mindre bra. Rektorn fördelar lärarresurserna för att möta elevernas behov och förutsättningar Rektorn berättar i intervju att resursfördelningen i området görs i samråd med områdets rektorer, områdeschef och administrativa chef utifrån de olika skolornas förutsättningar och behov. Därefter fördelar rektorn resurserna på sin egen enhet. Rektorn uppger att hon har en samlad bild av elevernas förutsättningar och behov och att hon fördelar resurserna utifrån den samlade informationen och kunskapen om klasserna som hon erhållit under året. Grundbemanningen i årskurserna 1 3 består av tre lärare på två klasser där lärarnas behörighet och erfarenhet är avgörande faktorer. Lärarna ska komplettera varandra uppger hon. Vidare tar rektorn i fördelningen av resurser hänsyn till resultatet av Trygghetoch trivselenkäten och information från vårdnadshavare. Rektorn uppger att det finns olika lärare med olika kvaliteter. Då årskurserna 1 3 är bemannade med tre lärare på två klasser ser rektorn inga problem med att matcha olika kompetenser. Rektorn genomför insatser för att säkerställa lärarresursens kompetens Skolenheten har under de två senaste åren genomfört Matematiklyftet och Läslyftet vilket har gjort att man prioriterat tillgänglig tid för konferenser och studiedagar med arbete i arbetslaget årskurs 1 3. Enligt rektorn är Matematiklyftet och Läslyftet bra satsningar för skolenhetens lärare att utveckla ämnena. Genom samarbete med kommunens centrala stöd- och hälsoteam kan pedagogerna få handledning och rådgivning kring elever i behov av anpassningar och särskilt stöd. Ett exempel är en fortbildningsinsats som genomförts under förra läsåret för all personal, kring hur social och emotionell färdighetsträning kan utveckla elevernas möjligheter till högre måluppfyllelse. Rektorn och lärarna uppger att skolans mötesstrukturer gör att de kan träffas regelbundet och ägna sig åt kollegialt lärande genom att utbyta ideer, tankar och erfarenheter. Av lärarintervjuerna framgår att försteläraren via sitt nätverk har möjlighet till kollegialt lärande där man lyfter olika frågeställningar men att det kollegiala lärandet minskat för andra lärare på skolan.

12 11(14) 2.2 Centralskolan Skolinspektionen bedömer att rektorn har en aktuell och samlad bild av elevernas förutsättningar och behov som hon använder vid fördelning av lärarresurserna. Vidare bedömer Skolinspektionen att rektorn säkerställer att lärarna får den kompetensutveckling de är i behov av, men granskningen visar att edarenhetsutbytet med andra skolor behöver utvecklas, i syfte att ge lärarna forum för kollegialt lärande. Detta är angeläget mot bakgrund av att lärarna och rektorn uppfattar att de i hög grad är ensamma i sitt arbete. Det är också viktigt att rektorn kontinuerligt följer upp undervisningen för att ha möjlighet att identifiera förbättringsområden avseende planering och nyttjande av lärarresursen. Rektorn har en aktuell och samlad bild av elevernas förutsättningar och behov. Av intervjuer med rektorn och lärare och av inlämnad dokumentation framkommer att rektorn får en bild av elevernas förutsättningar och behov genom att hon följer upp och analyserar verksamheten kontinuerligt. Genom kommunens digitala plattform, där varje lärare antecknar elevens måluppfyllelse i varje ämne får rektorn reda på enskilda elevers måluppfyllelse. Rektorn tar härigenom del av elevernas individuella utvecklingsplaner och eventuella åtgärdsprogram. Rektorn uppger i intervjun att någon uppföljning i varje enskilt ämne inte genomförs på skolan men att diskussioner och analyser förs i arbetslagen tillsammans med rektorn över de ämnen som det ges nationella prov i, i årskurserna 3 och 6. Genom ett nära samarbete med specialpedagogen får rektorn information om varje klass som helhet och enskilda elevers förutsättningar och behov. Specialpedagogen utför screeningar och resultaten förmedlar hon till rektorn. Enligt de intervjuade lärarna har varje lärare en klasslista i vilken de för anteckningar över de elever som har modersmål, studiehandledning, särskilt stöd och extra anpassningar. Klasslistan lämnas till rektor och specialpedagog som ser över klassens behov och föreslår stöd. Rektorn skaffar sig ytterligare kunskap genom kontinuerliga elevsamtal i arbetslagen och genom klassrumsbesök. Rektorn beskriver att många elever har slutat på Centralskolan och börjat på skolor som uppfattas som mer attraktiva. Kvar blir många elever som är i stort behov av olika former av stöd. Det framkommer av intervjuerna att ett stort antal elever på Centralskolan behöver omfattande stöd i sin språkliga utveckling. Det ställer, enligt rektorn, stora krav på lärarna att ge dessa elever en individanpassad undervisning.

13 12 (14) Rektorn har en aktuell och samlad bild av lärarnas kompetens Rektorn uppger i intervju att hon har god kännedom om lärarnas kompetenser. Genom att ta del av lärarnas CV:n och deras legitimation får hon information om deras utbildning, behörighet och yrkeserfarenhet. Genom medarbetarsamtalen får hon kunskap om eventuella andra kompetenser. Vid tillfällen då hon kan genomföra klassrumsbesök och under arbetslagsträffar där pedagogiska diskussioner förs skaffar hon sig kunskap om deras yrkesskicklighet. Rektorn uppger dock att tiden för klassrumsbesök inte räcker till. Fördelning av lärarresurser och rekrytering Områdets skolchef fördelar resurserna till de olika skolorna i området i samråd med områdets administrativa chef, därefter fördelar rektorn sina resurser. Enligt rektorn ligger kunskapen om klasserna och eleverna till grund när hon planerar sin organisation för kommande läsår. Häri ingår lärarnas behörighet. Vissa klasser undervisas dock av obehöriga lärare, enligt rektorn beror det på att dessa lärare ännu inte fått sin lärarlegitimation. Enligt rektorn möjliggör kommunens resursfördelningssystem en organisation med mindre klasser på Centralskolan. Rektorn berättar att hon i vissa årskurser har tre lärare i två klasser medan andra klasser har mindre grupper med en klasslärare vilket hon uppger är viktigt för dessa elevers trygghet. Det framkommer av intervjuerna att skolan genom elevflykt även tappat lärartjänster. På kort tid har även flera erfarna lärare slutat. Trots små grupper är lärarna enligt rektorn ensamma i sitt uppdrag, vilket även intervjuade lärare bekräftar. Enligt rektorn skulle fler lärare behövas för att skapa ännu mindre elevgrupper, men till det räcker resursfördelningen inte till. Förvaltningschefen har genom lågstadiesatsningen tilldelat skolan extra tjänster vilket möjliggjort dubbelbemanning i vissa klasser och uppdelning i mindre grupper i vissa årskurser. Rektorn beskriver att det trots detta är svårt att rekrytera utbildade lärare och att de utbildade lärare som hon lyckas rekrytera inte har den erfarenhet som eleverna behöver. Rektorn beskriver att hon vid nyrekrytering söker erfarna, välutbildade pedagoger med ett gott bemötande. Hon uppger att hon är bekymrad över svårigheterna att rekrytera behöriga lärare och hon berättar vidare att hon inte har några medel, så som högre lön eller andra incitament för att få lärarna att stanna kvar.

14 13(14) Vid Skolinspektionens besök i november 2016 var tjänsterna som skolsköterska och skolkurator vakanta. Rektorn uppger vid besöket att hon får stöd av det centrala elevhälsoteamets skolpsykolog och specialpedagog. Avsaknaden av ett fungerande elevhälsoteam upplevs av rektorn och specialpedagogen som betungande. Av uppgifter från rektorn i januari 2017 är tjänsterna som skolsköterska och skolkurator tillsatta. Däremot har en av skolans specialpedagoger slutat. Förvaltningschefen uppger vid faktagranskningen av beslutet att Centralskolan är huvudmannens mest personaltäta skola. Enligt förvaltningschefen har rektorn på Centralskolan, genom erhållna personalförstärkningar vars inriktning rektorn själv beslutar om, som fokusskola goda incitament att locka lärare såväl till skolan som att få lärare att stanna kvar genom möjlighet att rikta personalförstärkningarna så att de kan avlasta lärare inom till exempel administration eller kommunikation med elevernas vårdnadshavare. Huvudmannen har även tilldelat skolan tre förstelärare. Rektorn har själv bestämt hur dessa tjänster ska nyttjas. Insatser för att säkerställa lärarresursens kompetens Av intervjuer med rektorn och lärare framkommer att rektorn säkerställer att lärarna får kompetensutveckling utifrån de behov som finns på skolan dels internt och dels genom olika former av centrala kompetensutvecklingsinsatser. Genom Skolverkets satsningar deltar skolan i Lärarlyftet II och Läslyftet. Från huvudmannanivå har skolan valts ut till att delta i projektet Kärnan, där kartläggning av undervisningen sker. Skolan är, som tidigare nämnts, även utvald till fokusskola till vilken centrala resurser prioriteras och samordnas i syfte att öka måluppfyllelse och likvärdighet. I samband med projekten tilldelas också resurser i form av didaktiker som aktivt stöttar enskilda lärare eller arbetslag. Av intervjuer med lärare framkommer att lärarna är medvetna om de kartläggningar som görs genom de olika projekten. Men de menar att de är i behov av handfast hjälp i vardagen. I intervjuer med lärarna och rektorn framkommer att lärarna sällan möter kollegor från andra skolor för gemensamt erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande.

15 14 (14) 0/0/7-016,ZY Uppföljning 101$ RA4e16e Huvudmannen ska senast den 19 april 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska dessförinnan, inom två månader från beslutet 19 juni 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Redogörelserna skickas till Skolinspektionen i Lund per post eller per e-post, lotta.karlind@skolinspektionen.se samt skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :7429) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar Lotta Kårlind Enhetschef Lit a Aschan Utredare/Föredragande Bilagor Bilaga 1 Författningsstöd