Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009, 2010 slutrapport

Transkript

1 Forskningsprogram Industriforskning Dnr Total kostnad Universitet/Högskola/Företag Proj koord. - medelsmottagare MinFo Projekt Pnr Uppföljning, teknikspridning & adm. inom MinFo projektpaket Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009, 2010 slutrapport Adress MinFo: Drottning Kristinas väg 26, Stockholm Fullständigt namn och E-post till forskningsledare/kontaktperson MinFo: Jan Bida jan.bida@minfo.se Avdelning/Institution Föreningen Mineralteknisk Forskning - MinFo Slutrapport, namn och förlag Sammanfattning Uppnådda huvudresultat MinFo projektpaket har inkluderat tre större forsknings- och utvecklings-projekt och ett uppföljnings- och teknikspridningsprojekt inom cement- och kalkindustrin. De övergripande syften med de tekniska projekten var: - Pnr Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial - öka kunskaper för att underlätta övergång till betong med krossat berg utan ökad cementförbrukning d v s ökad energiförbrukning och CO2 emissioner. Projektet har slutrapporterats i juni Pnr Energieffektiv framställning av brända karbonatprodukter klarlägga och utvärdera strukturella och kemiska orsaker till sönderfall av rå kalksten lägga grunden för utveckling av enkla förundersökningmetoder och verktyg för styrning av bränningsprocessen. Projektet har slutrapporterat i juli Pnr Energieffektiv oxy-förbränningsteknik och CO2 avskiljning i cement- och kalkindustrin - introducera oxy-förbränningsteknik för att ytterligare energieffektivisera produktionen och öka andelen CO2-neutrala bränslen. Projektet har slutrapporterats i september I föreliggande rapport redovisas resultat från samtliga fyra projekt som ingår i paketet:

2 Huvudresultat Pnr Uppföljning, teknikspridning & adm. inom MinFo projektpaket MinFo:s programkordinator har deltagit i de flesta projekt/styrgruppsmöten i alla tre tekniska projekt som ingick i paketet. Under projektiden har man genomfört 3-4 sådana möten per projekt och år under tiden , sammanlagt ett 40-tal möten. MinFo:s programkordinator har fortlöpande svarat för administration och uppföljning av alla tre tekniska projekt inklusive insamling av egeninsatser. En viktig informationskanal för programarbetet är MinBaS-dagen. Seminariet har genomförts 2008, 2009 och 2011 och har även inkluderat projekt från STEM-MinFo paketet. Det senaste seminariet har genomförts i mars 2011 som ett 2-dagars seminarium med Dag 1 ägnad åt kort projektredovisning av både MinBaS och STEM projekt. Under Dag 2 har man genomfört 6-7 seminarier kring de viktigaste projekten och har avslutats med en uppsummering, framtidsvisioner med betoning på Innovationssystem. I MinBaS Dagar 2011 deltog ca 110 deltagare från industrin, forskarvärlden, organisationer och myndigheter. MinFos Projektpaketet med Energimyndigheten hade en framträdande plats vid såväl presentationsdagen (24 mars) som workshopdagen (25 mars). MinFo:s programkordinator har medverkat vid genomförande av insatser avseende informationsspridning och implementering av projekt Pnr Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial med sammanlagt ca 500 deltagare. Dessa insatser redovisas under detta projekt. Artiklar, publikationer och konferensbidrag MinBaS-dagen 2007, 11 december 2007, SGU, Uppsala, Presentation av Energiprojektpaketet, M Thomaeus - Konferens i Mineralteknik 7-8 februari 2008, Processutveckling och energibesparing i mineralindustrin exempel från MinBaS II programmet och MinFos Energiprojektpaket, M Thomaeus - Konferens i Mineralteknik 2-3 februari 2010, MinBaS II Industrial RTD Programme for The Industrial minerals, Aggregates and Dimension Stone Industries - projektexempel från MinBaS II programmet och MinFos Energiprojektpaket, Jan Bida. - MinBaS Dagar 2008, 2009 och 2011 Utkomna rapporter MinFo Rapport från Forskningsverksamheten 2007, M Thomaeus(publicerad 2008) - MinFo Förvaltningsberättelse 2008, M Thomaeus (publicerad 2009) - MinFo Förvaltningsberättelse 2009, Jan Bida (publicerad 2010) - MinFo Förvaltningsberättelse 2010, Jan Bida (publicerad 2011) Under året har också information spridits till projektledare och arbetsgrupperna kring pågående nationella och internationella arbeten av relevans för de enskilda projekten. Artiklar i fackpress och web anvisningar med bärighet på projektarbetet har distribuerats till projektgrupperna liksom information om kommande seminarier och konferenser inom sakområdena. Övriga teknikspridninginsatser som genomförts av MinFo redovisas vid resp. projekt. Samtliga projekt i paketet har redovisats i form av årsrapporter , slutrapporter och MinFo förvaltningsberättelser på MinFos nyframtagna hemsida - länk

3 Pnr Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Jämfört med naturgrusballast är krossad betongballast mera flisig, har en råare yta och innehåller mera finmaterial. Detta medför att man måste öka mängden cement för att betong skall få samma gjutbarhet. Cementtillverkning kräver mycket energi och släpper ut mycket CO2 varför cementförbrukningen bör hållas låg och helst reduceras. I undersökningen har helkrossballast från 20 olika täkter undersökts. Problemet med helkrossad ballast härstammar främst från finballasten varför ca 50 olika finmaterial i denna fraktion (0-2 mm) har undersökts och karakteriserats med avseende på både materialegenskaper och deras på effekt på betongens gjutbarhet. I huvudsak har granitiska bergarter undersökts såsom den vanligaste bergarttypen i Sverige. Vidare ligger de flesta befintliga bergtäkter i Sverige i granitiska bergarter. Som jämförelse har man även undersökts ballastmaterial av typ kalksten som är en vanligt förekommande betongballast i Europa. Resultaten visar att det finns en stor variation mellan olika produkter. Med sämre krossballast så fordras för en normalbetong med 320 kg cement per m 3 ca 50 kg (14 %) mera cement per kubikmeter betong än med naturballast för att uppnå samma gjutbarhet. Med en genomsnittlig krossballast krävs ca 25 kg (7 vikt %) mera cement och med en bra krossballast ca 5 kg (2 vikt %) mera cement. Kalksten kräver ca 2-5 vikt % mer cement per betongenhet. I betong med högre kvalité/styrka blir skillnaderna större. Problemet med krossballast gäller främst kornform och partikelfördelning. När finballasten (0-2 mm) siktats till samma kornfördelning fanns det fortfarande kvar en stor skillnad mellan olika produkter främst betr. flakighet relaterat till bergarternas textur och mineralogi, särskilt glimmermineral. Det finns en direkt korrelation mellan försämrade reologiska egenskaper och mängden glimmer. Det gäller därför att finna bergarter med lågt innehåll av glimmer. För att få fram bra betongballast bör man därför i första hand finna bergtäkter med lämpliga bergkrossprodukter. De i dag befintliga täkterna har inte tagits fram för att ge bra finballast till betong. I undersökningen har även effekten av olika ekonomiskt möjliga förbättringsåtgärder undersökts. Generellt kan man förbättra kornformen genom att krossa materialet i en VSI - kross (Vertical Shaft Impactor). Resultaten visade att man med hjälp av en VSI - kross kunde minska cementbehovet med ca 10 kg cement per betongenhet. Problemet var dock att man endast kunde kubisera bergartsfragment och inte de monominerala kornen, särskilt glimmer. För att minska glimmerhalten och överskottsfiller i finmaterialet gjordes försök med vindsiktning. Med en kombination av VSI - kross och vindsiktning kan man få fram en bra krossballast för betong, men det gör produkten väsentligt dyrare främst genom en högre investerings- och driftskostnad. Det har även gjorts försök att med hjälp av ytaktiva medel (superplasticerare) optimera mängden filler i mikrobruket, vilket styr cementförbrukningen. Hur mycket cement man kan spara genom att ersätta cement med filler beror på fillerns kvalité. Med hjälp av vindsiktad filler med låg ler- och glimmerhalt kunde vi med en normalballast minska mängden cement med ca 10 vikt % utan att sänka styrkan, men det gav en seg betong. Med optimering av receptet, bra filler och superplasticerare bör man kunna minska cementbehovet ca 5 % utan att sänka styrkan. Inom projektet har det även utvecklats ett proportioneringsprogram. Det är ett öppet och fritt tillgängligt program och är avsett för spridning och implementering bland betongtillverkare. Skillnaden mellan detta program och tidigare program i Sverige och utomlands är att detta även tar hänsyn till kornform och ytråhet som har en stor betydelse för cementförbrukningen. Man kan även optimera med avseende på blandning av flera olika sorteringar av ballast. Programmet optimerar genom iterering först hålrum för minimal mängd mikrobruk och sedan pastan inklusive filler för sig. Hur stor besparingen blir med detta program är svårt att beräkna exakt men kan uppskattas till

4 ca 5 vikt % per betongvolym. Vidareutveckling och validering av programmet ger ytterligare förbättringspotential. Projektet har avrapporterats genom ett antal rapporter: - Bergkrossmaterial som ballast i betong - CBI rapport 1:2008, 121 sidor - Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial - CBI rapport Bergkrossmaterial som ballast i betong, kortversion för undervisning, 44 sidor Projektet har vidare presenterats och inledningsvis implementerats vid ett antal konferenser, seminarier och kurser för bergmaterial- och betongindustrin, sammanlagt nära 500 deltagare: - MinBaS dagarna 2011 (24-25 mars 2011 i Knivsta, totalt 110 deltagare) presentationer och två workshop med ca 50 deltagare. - Cementa ABs kunddag, hösten 2010, ca 100 deltagare - Cementa ABs kunddag, januari 2011, ca 100 deltagare. - Cementa ABs kurs i Visby, maj 2011, ca 30 deltagare. - Kurs hos PEAB i Stockholm, maj 2011, ca 31 deltagare. - Kurs i Borås, maj 2011, ca 20 deltagare. - Kurs på CBI i Stockholm, maj 2011, 10 deltagare. - Kurs i Luleå, juni 2011, ca 20 deltagare. - Kurs i Malmö, juni 2011, ca 20 deltagare - Omnämnts vid Mineralteknikkonferensen i Luleå SBMI Branschdagar 2008 Projektet har slutrapporterats till Energimyndigheten i juni Pnr Energieffektiv framställning av brända karbonatprodukter De uppnådda huvudresultaten kan sammanfattas i sex punkter: 1. Det finns inte en enkel orsak till sönderfall av karbonatsten under bränning, varje fyndighet är unik 2. Det finns två dominerande orsaker till sönderfall under bränning av karbonatsten och ytterligare några faktorer som kan vara betydelsefulla i speciella fall. 3. Bergarternas geologiska historia styr i hög grad bergarternas fysiska, termiska och kemiska egenskaper 4. Det är möjligt att med god precision förutse graden av sönderfall av karbonatsten 5. Nya labmetoder för bestämning av sparitinnehåll, skaktest av bränd karbonatsten och undersökning av mikrosprickor har utvecklats 6. En arbetsmodell för storskalig prognostisering av sönderfall baserad på analys av borrkärnor har tagits fram. Den kan användas i brytplanering och för bedömning av energi och miljövinster. Projektet har presenterats vid MinBaS dagarna 2011 (24-25 mars 2011 i Knivsta, totalt 110 deltagare) samt del i ett workshop med ca 20 deltagare. Projektet har slutrapporterats till Energimyndigheten i juli Pnr Energieffektiv oxy-förbränningsteknik och CO2 avskiljning i cement- och kalkindustrin Projektet har utförts under med målet att utveckla förbränningstekniken vid tillverkning av cement och kalk samt att ta fram mer energieffektiv teknik för avskiljning av koldioxid ur rökgaser genom att bl.a. minska rökgasvolymen med 20 % i brännprocessen och att öka användningen av koldioxidneutrala bränslen vid kalk- och cementframställning i roterugn med 50 %.

5 Arbetet har omfattat sammanställningar av existerande och framtida tekniska processer för koldioxidavskiljning, uppbyggande av en processmodell för cement- och kalkugnen, fabriksförsök och insamling av fabriksdata samt laboratorieförsök på CO 2 -absorption såväl som på cement- och kalkprodukternas egenskaper. Projektet har utförts av två industridoktorander i nära samarbete mellan Cementa AB, Nordkalk Oy Ab och Umeå universitet och har koordinerats av Föreningen för Mineralteknisk Forskning MinFo. Resultaten är sammanfattade i ett antal rapporter och presentationer samt i två licentiatarbeten. Denna rapport sammanfattar de uppnådda resultaten inom de två delprojekten samt presenterar en lista över mer detaljerade dokument framtagna under projektets gång. Koldioxidavskiljningsmetoder ur rökgaser i cement- och kalkproduktion En teknisk sammanställning som beskriver olika typer av metoder för s.k. Post Combustion avskiljning av CO 2 har utförts och har resulterat i ett manuskript Post combustion CO 2 capture in cement and lime processes inlämnat för publicering (CLOCK 10/2010). En möjlighet att nå nollutsläpp av CO 2 -emissioner vid cement- och kalktillverkning är att tillämpa post-combustion avskiljning av CO 2 i rökgaser. Det finns idag ingen tillämpning av denna teknologi inom cement- och kalkindustrin, men den har använts för gasseparering i kommersiellt syfte vid t.ex. rening av naturgas. Konceptet kallas Carbon Capture and Storage (CCS). I Sleipner-fältet i Nordsjön utanför Norges kust har Statoil Hydro separerat CO 2 från naturgas före distribution. Efter att CO 2 -gasen har skiljts ut pumpas den in under havets botten i en akvifär. Möjliga postcombustion CO 2 separationsteknologier för industriella processer är absorption och adsorption. Flera andra teknologier och koncept har föreslagits, t.ex. membraner, kryogenisk destillation och mineralkarbonatisering. Den teknologiska utvecklingen är snabb, nya koncept och processer och utveckling av kända metoder sker kontinuerligt. Inom kraftproduktionsindustrin har pilot- och demonstrationsprojekt funnits en tid. Båda processerna använder ett cykliskt sorption-desorptions koncept. I sorptionsprocesser görs detta genom att den flytande absorbenten pumpas från en reaktor till en annan. Betingelserna i reaktorerna skiljer sig åt så att en utgående ström med koncentrerad CO 2 fås. Då adsorptionsteknologin används innebär det att gasen som matas in i reaktorn stoppas innan den når desorptionsenheten, alltså innan koncentrerad CO 2 frigörs. I adsorptionsprocessen används fasta absorbenter i flera parallella reaktorer som körs kontinuerligt. För industriella gaser som ska renas med avseende på CO 2 finns det tre huvudsakliga tekniker för CO 2 absorption utifrån de absorbenter som används; monoetanolamin (MEA), KS och kalium karbonat. Det finns en pilotanläggning som använder en icke specifierad typ av aminlösning. Generellt består CO 2 -absorptionsprocessen av en absorptions- och en desorptionskolonn. Processen innebär att CO 2 -gasen som ska renas tillförs i absorptionskolonnens nedre del. Aminlösningen som har låg koncentration av CO 2 förs in i den övre delen. Kolonnen fungerar som en motströmsreaktor där CO 2 absorberas i aminlösningen. Den behandlade gasen lämnar processen i den övre delen av absorptionskolonnen. Den anrikade CO 2 -gasen pumpas genom en värmeväxlare till toppen av desorptionskolonnen. Som desorptionsgas används ånga som förs i den nedre delen av kolonnen vilket gör att en koncentrerad CO 2 -gas kan tas ut i övre delen av kolonnen. För att återanvända den del av absorbenten som har bildat en stabil saltförening används en s.k. reclaimer. Aminlösningen med låg andel CO 2 återcirkuleras från nedre delen av desorptionskolonnen till absorptionskolonnen. En komplett absorptionsprocess för post- combustion uppfångning innebär stora industriell komplex. För att t.ex. kunna rena rökgaserna från en 1000 MW kraftverk krävs en yta på 170 X 110 meter för anläggningen. Adsorptionsteknologierna kategoriseras utifrån den regenereringsteknologi som tillämpas. Flera kända teknologier finns tillgängliga; Pressure Swing Adsorption (PSA), Temperature Swing Adsorption (TSA) och en kombination av båda Pressure and Temperature Swing Adsorption (PTSA). PSA innebär att adsorptionen utförs vid ett tryck som är högre än det omgivande trycket. Genom att sänka trycket till lägre än det omgivande på den CO 2 -anrikade adsorbenten frigörs CO 2 - gasen. TSA innebär att regenerering utförs genom att värma den CO 2 -rika adsorbenten varvid

6 absorberad CO 2 frigörs. PTSA utförs genom att värma och samtidigt sänka trycket hos absorbentlösningen varvid CO 2 frigörs. PSA och PTSA har testats för CO 2 separering vid pilotanläggningar. TSA har testats på 60-talet vid en pilotanläggning av en dubbel fluidiserad bädd. Då användes CaO som adsorbent. Möjliga nya teknologier är Vacuum Swing Adsorption (VSA) och Electric Swing Adssorption (ESA). PSAprocessen kan beskrivas som en cykel i fyra steg med två bäddar. Flera adsorbenter finns tillgängliga för PSA och de flesta är baserade på zeoliter. Review-arbete inom projektet resulterade bl.a. i att tekniska beräkningar med hjälp av projektmodeller för CO 2 avskiljnings med ammoniakskrubbning vid Slite fabriken gjordes. Resultaten visade att denna teknik i daginte är rimligt under rådande processbetingelser. Laboratorieförsök med accelererad CO 2 -absorption i vatten med enzymer har utförts vid två CO 2 - nivåer och ph. Resultaten indikerar ökad CO 2 -absorption med enzym, men ytterligare utveckling av den experimentella apparaturen krävs för att kvantifiera förloppet (CLOCK 02/11). Modellering av kemin i cement- och kalktillverkningsprocessen Simuleringsmodeller för cement- och kalktillverkning i roterugnsprocesser har tagits fram. Arbetet har inkluderat i huvudsak framtagande av termodynamisk data som sedan implementerats i integrerade processmodeller. Vid skapande av den termodynamiska databanken har de för cementoch kalktillverkning relevanta systemkomponenterna tagits med, dessutom har ett omfattande arbete gjorts för att ta fram data för föreningar som inkluderar fosfor. Fosfor är ett viktigt spårelement då det påverkar slutprodukten samtidigt som fosforlasten i processerna ökar i och med ökad användning av flera CO 2 -neutrala bränslen. Den termodynamiska databasen för applikation i cement- och kalktillverkning innefattar totalt 17 systemkomponenter, nämligen C, H, O, N, Ca, Si, Al, Fe, Mg, S, Cl, F, Na, K, Zn, Ti och P. Föreningar från tillgänglig databas i FactSage har valts ut och modifierats till att ge en databas med föreningar som predikterar kemin i cement- och kalktillverkning. Databasen innehåller föreningar i gasfas, fasta faser, rena smältor och blandsmältor. De integrerade processmodellerna har kompletterats med en rutin för beräkning av kylning av slutprodukterna enligt ett ickejämviktsförfarande vilket efterliknar den industriella processen. Cement- och kalktillverkning är energiintensiva processer, varför typ och kvalitet av bränsle är viktigt i flera avseenden % av CO 2 -emissionerna härrör från förbränning av bränslet och utgör alltså den teoretiskt maximal andelen av biogent CO 2 som tillverkningen kan nå. Bränsleaskan utgör dessutom en del av slutprodukten varför nya element kan leda till kvalitesförändringar av densamma. För närvarande finns ett antal bränslen möjliga att använda i simuleringsmodellerna vilka omfattar fossila, CO 2 -neutrala och upparbetade avfalls- och returbränslen, så som olika slags kol, petroleum coke, processerad restolja, gummidäck, sågspån, kött- och benmjöl och brännbara sopor. Alla typer av bränslen är möjliga att definiera och simulera i modellerna. Separata processmodeller för cement- och kalkprocessen har utvecklats i projektet. Omfattande simuleringar har utförts för båda processerna dels baserade på fabriksförsök, dels på ett antal möjliga bränslemixscenarier. Till en viss del har modellen kunnat verifieras med fabriksförsök. En vidare utveckling som omfattar ett antal tungmetaller beteende i rökgaserna samt en komplettering med en damningsmodell planeras. CO 2 -neutrala bränslen En kartläggning av bränsleanvändning inom cementproduktion i Sverige har utförts. På basen av denna har CO 2 -neutrala andelar av bränsle relaterad CO 2 beräknats för olika bränsleblandningar. Ett presumtivt CO 2 -neutralt bränsle är rapsrester eller återstoden efter att rapsolja utvunnits ur rapsfrön. Dock innehåller rapskakorna störelement för cement- och kalkprocesser. Laboratorieförsök har utförts för att se om störelementen kan lakas ut (CLOCK 02/08).

7 Vid projektslut förväntades en ökad användning av CO 2 -neutrala bränslen med 50 %. Inom den svenska cementindustrin utgjordes 8.2 % av bränslemixen av CO 2 -neutrala bränslen år Motsvarande siffra för 2010 var 13.9 %, vilket innebär en ökning med nästan 70 %. CO 2 -neutrala bränsleanvändningen inom kalkindustrin har under projektets gång ökat från en mycket låg nivå till 5000 ton/år. Som resultat av projektet görs för tillfället processutveckling bl.a. på kalkugnen i Pargas för att ytterligare öka andelen CO 2 -neutrala bränslen i kalkproduktionen. Fabriksförsök Data från flera fullskalemätningar vid cement- och kalktillverkningsindustrier har samlats in. Mätningar har utförts vid normala dritfsförhållanden och dels vid olika testkörningar. Tester med olika nivåer av syrgastillförsel och olika bränslemixer har utförts och uppmätts. Med hjälp av dessa har detaljerade massbalanser och processer kunnat beskrivas och använts vid uppbyggnad av modeller. Modellerna har använts för att simulera nuvarande processer, för att simulera syrgasanrikad förbränning, partiell oxy-förbränning och användande av olika bränslemixer, etc. Simuleringsresultat har verifierats med data från fullskalemätningar samt jämförts med experimentell data och data från i litteraturen. Omvärldsbevakning Projektet har letts av en projektarbetsgrupp bestående av representanter från deltagande företag, Umeå universitet och MinFo. Arbetsgruppen har sammanträtt under projekttiden minst tre gånger per år. Forskningsarbetet har redovisats för projektarbetsgruppen vid dessa tillfällen, resultaten har diskuterats och tidsplaner och projektinnehåll har delvis reviderats för att anpassa arbetet till rådande kunskapsläge och arbetsframgång. Vidare för att understöda forskningsarbetet har flera stödgrupper upprättats, en kalkstödgrupp och en cementstödgrupp. Dessa utgjordes av deltagande företags personal med uppgift att knyta forskningen till produktionen och att fungera som sakkunnigt stöd i frågor gällande bl.a. anläggnings- och processteknik. Arbetsgruppens sammansättning och storlek möjliggjorde tillförsel av aktuell kunskap och relevanta frågeställningar. Vidare har doktoranderna deltagit i flertalet kurser, konferenser och workshops för att fördjupa och bredda sig i för projektet aktuella frågor. Det har varit industrispecifika, cementoch kalkrelaterade frågor om biobränsleanvänding vid kalktillverkning, framtidens utmaningar för förbränning i roterande ugnar, avancerad förbränningsteknik för CO 2 -avskiljning och mer allmänna kurser om CCS (Carbon Capture and Storage) så som Accelerated Carbonation for Environmental and Materials Engineering, klimatgaskonferens om CCS i olika industrisektorer, kursen Perspectives on Energy Systems i Energimyndighetens regi, oxyförbränning och Energitinget Projektet har presenterats/omnämnts vid Konferens i Mineralteknik i Luleå vid tre tillfällen 2009, 2010 och Projektet har presenterats vid MinBaS dagarna 2011 (24-25 mars 2011 i Knivsta, totalt 110 deltagare) samt del i ett workshop med ett 20-tal deltagare. Tolkning av dessa i förhållande till forskningens syfte/mål Pnr Uppföljning, teknikspridning & adm. inom MinFo projektpaket Det kontinuerliga genomförda arbetet med uppföljning av projekten och redovisningar enligt givna rutiner underlättar programadministrationen och redovisningen av projektarbetet. Deltagandet i arbetsgruppernas arbete har inneburit en god kännedom om projektarbetet och underlättar uppföljningen och analys- och syntesarbetet. Att speciell vikt lagts i planerings- och

8 uppföljningsarbetet kring industrins medverkan innebär att förutsättningarna för implementering av resultaten ökar. Teknikspridningsåtgärderna har inneburit att kännedomen om energibesparingsarbetet, optimerad cementanvändning i betongen och insatserna för att minska CO2-utsläppen inom kalk- och cementindustrin fått en god spridning i en vidare krets av bergmaterial- och betongproducenter, kalk- och cementproducenter, beställare, myndigheter och forskare. Den särskilda insatsen av kunskapsspridning och implementering av krossballast beredning i relation till cementförbrukning har nått ut till nära 500 tekniker inom betong- och bergmaterialindustrin. Engagemanget inom CCS-område, i olika styrgrupper och som part i projektarbeten kommer att stärka industrins och forskarnas möjligheter att driva utvecklingen inom området vidare och en väsentlig kunskapsuppbyggnad och ett nätverk med andra industrigrenar för framtida samarbeten har etablerats. Detta utgör en del av framtida syntesarbetet tillsammans med påbörjade studien om energiförbrukning och besparingspotentialen i olika processteg. De insatser som gjorts för att sprida kunskap om andra pågående projekt med relevans för de enskilda projekten har inneburit att kontakt i vissa fall etablerats med andra forskargrupper av nytta för projektarbetena. Pnr Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Resultaten från undersökningarna tyder på att krossballast generellt utan åtgärd kommer att öka cementförbrukningen. Främst beror detta på att partiklarna är mera flakiga, har en råare yta och att fillerhalten är högre än hos naturgrus och att detta påverkar gjutbarheten negativt. Problemet ligger främst i typen av bergart som krossas. I Sverige ligger de befintliga bergtäkterna i granitiskt/gnejsigt berg som oftast ger en besvärlig finballast. Hur denna bergart bör vara beskaffad för att ge bra krossballast finns beskrivet i den tekniska rapporten. Problemet ligger därför i första han i att de befintliga bergtäkterna är framtagna utan att man beaktat vilken kvalité på finballasten som den ger. Ballast är och skall vara en billig produkt och transportkostnaderna blir därför relativt sett höga. Det kan därför bli ogörligt att transportera finballast från en täkt med bra material till en betongfabrik. Man måste därför antagligen i framtiden ta fram täkter med bättre berg närmare betongfabrikerna och förbrukarna. Detta fordrar emellertid att man kan få täkttillstånd på lämpligt berg speciellt för finballast. Detta kan antingen ske genom att öppna mindre täkter närmare kund eller selektiv brytning i större täkt. Detta är något länsstyrelserna måste ta hänsyn till när täkttillstånd beviljas. Man kan i en befintlig täkt förbättra kvalitén genom VSI-krossning men om berget innehåller mycket glimmer är detta bara en dellösning. Vindsiktning kan förbättra finmaterialkvalitén genom att förflytta glimmern till finare fraktioner. I slutändan kräver dock detta att delar av finmaterialet tas bort och ersätts av annat. Projektet har visat hur man kan finna och karakterisera berg lämpligt för framställning av betongballast. Det har även visat på metoder för att förbättra ballasten. I mycket är det dock en kostnadsfråga och både ballastproducenterna och betongtillverkarna måste göra en ekonomisk avvägning. Om man väljer ett bra berg kan man få fram en ballast som med mindre korrigering av kornkurvan direkt kan ersätta naturgrus. Med hjälp av VSI - krossning kombinerad med vindsiktning kan man förbättra de flesta krossprodukter så att de med endast en mindre ökning av cementhalten kan ersätta naturgrus. Med hjälp av proportioneringsprogrammet kan man minska mängden mikrobruk och därmed minska cementbehovet generellt. Ett bättre utnyttjande av filler kan minska mängden cement i förhållande till dagens läge. I framtiden kommer man att behöva öka mängden filler och puzzolaner för att minska mängden cement. Dessa expanderar mängden mikrobruk vilket gör att man kan minska mängden cement.

9 Studierna av mikrobruket och proportioneringsprogrammet har lagt grunden för fortsatt forskning inom resursnål betong. Slutsatsen är att det är möjligt att fasa ut naturgruset och ersätta det med krossberg även som finballast. Det kommer emellertid att krävas en ganska besvärlig omställning av industrin och det kommer att kosta pengar. Pnr Energieffektiv framställning av brända karbonatprodukter I projektet ingick tre delprojekt: - Delprojekt 1 hade som mål att klarlägga orsakerna till sönderfallet. Grundläggande studier genomförs för att relatera mineralogiska, strukturella och kemiska egenskaper hos råvarorna till sönderfallet. Målet för detta delprojekt har uppfyllts. Flera möjliga anledningar till att karbonatsten under brännprocessen faller sönder har utretts i laboratoriemiljö. Dessa är: Reaktivering av gamla spricksystem och kalcitläkta sprickor i dolomit Betydelse av kalcit (sparit) i granoblatiska texturer Styloliter Vätskeinklusioner Inklusioner av silikatmineral Extremt hög porositet hos bergarten Av dessa visar sig bara de två första vara av stor betydelse vilket inte hindrar att övriga kan spela viss roll eller i speciella fall vara viktiga. Ingående information om detta delmål finns i rapport I: Energieffektiv framställning av brända karbonatprodukter orsaker till sönderfall (Johansson 2011) - Delprojekt 2 hade som mål att utveckla en enkel fältmetod som kan användas också inom prospektering för att skilja bra karbonatmaterial från dåligt. Då projektet inleddes fanns förhoppningar om att det skulle vara möjligt att finna en enkel metod att, helst i fält, skilja sönderfallsbenägen sten från den som inte faller sönder under bränningen. Det visade sig redan tidigt att detta bara delvis är möjligt och det fanns flera orsaker bakom sönderfallet. Karbonatstenen i varje täkt är därför unik och dess egenskaper ett resultat av dess geologiska historia och kan variera mycket även i liten skala (meter). Detta hindrar inte att viss bedömning av sönderfallsegenskaper kan ske direkt i en fält eftersom de två faktorer som är mer viktiga än övriga är innehåll av kalcit i form av större välkristalliserade kristaller i matrix (sparit) och förekomst av kalcitläkta sprickor. Dessa parametrar kan visuellt bedömas av en erfaren geolog. Dock krävs laboratorietester om man vill kvantifiera parametrarna med större noggrannhet. - Delprojekt 3 hade som mål att lägga basen för att implementera utvecklade metoder och verktyg i produktionsapparaten. Metoder och modeller skall anpassas för industri- och branschspecifika verksamheter och underlag skall utarbetas till metodval och praxis. Inom projektet har metodik utvecklats som kan användas direkt av industrin. En sådan metod är skaktest av laboratoriebrända prov. Metoden har jämförts med den som används av SMA och ger mycket god överensstämmelse. Metoden som är snabb är baserad på en programmerbar, kommersiellt tillgänglig, skakapparat vilket gör att den har mycket hög reproducerbarhet. En enkel teknik att bedöma innehåll av sparit i karbonatsten också tagits fram. Metoden bygger på tunnslip som är 4-5 gånger tjockare än normalt som skannas och därefter kan %-sparit beräknas med hög precision med hjälp av ett vanligt bildbehandlingsprogram. Ett tredje metodikexempel är tillverkning och analys av provplattor för att bedöma förändringar av materialet i mikroskala. Utsågade skivor av karbonatsten slipas och poleras och skannas. Efter bränning skannas de åter och jämförs med de tidigare bilderna. Provbitarna undersöks också med

10 elektronmikroskop. Metoden med högupplöst skanning är ett kraftfullt sätt att se sprickbildning i karbonatsten. Metoder beskrivs kort i bilaga i rapport I och som en särskild rapport Energy effective production of lime products comparing industrial and scientific laboratory methods for prediction. Vid projektets slut var det tänkt att ha framme underlag i form av minst en case study i en produktionsanläggning som kan användas för bedömning av en total energibesparingspotential och utvecklade modeller och verktygs användbarhet. I den ursprungliga projektplanen planerades ett fullskaleförsök där kalksten av olika typer skulle brytas och separat brännas vid något kalkverk. Det visade sig dock inte vara möjligt att genomföra på grund av de mycket stora kostnaderna och de logistiska krav som uppstår då man selektivt skall bryta och hålla isär olika kalkstenstyper. Istället har en 3D-modell av en nu utbruten täkt på Gotland tagits fram. Modellen baseras på 50 borrkärnor som nykarterades. Sammanlagt omfattar modellen ca 15 miljoner kubikmeter kalksten motsvarande knappt 40 miljoner ton. Med hjälp av 3D-modellen kan både volymer av och kalkstenstypernas rumsliga förhållanden beräknas. Genom att testbränna borrkärnor kunde en sönderfallsmodell för hela bergvolymen tas fram. Denna modell kan sedan ligga till grund för planering av brytning. Den kan också användas för beräkningar av sönderfallsförluster och energiåtgång vid olika brytningsscenarier. En merer detaljerad information finns i Rapport II: Energy-effective production of lime products Case Models Sammantaget har projekt uppfyllt uppställda mål med undantag för fullskaleförsöket som inte varit möjligt att genomföra. Förutsatt att industrin de närmaste åren aktivt väljer att prediktera graden av sönderfall, bryta selektivt och därigenom minimera bildning av finmaterial kan otvivelaktigt avsevärda mängder energi sparas. För att mer precist besvara frågan om hur stor denna besparing blir behövs fullskaletester under realistiska förhållanden. Exempel på beräknade energivinster och påverkan på CO 2 utsläpp för två olika fall finns i rapport II. Det är viktigt att hålla i minnet att dessa uppskattningar är starkt beroende av vilken typ av brännugn som används, typ av bränsle mm. Pnr Energieffektiv oxy-förbränningsteknik och CO2 avskiljning i cement- och kalkindustrin Projektet har resulterat i ökad kunskap om CCS (Carbon Capture and Storage). Detta gäller i synnerhet infångningssteget (carbon capture) samt ökad kunskap om möjligheter och begränsningar i tekniska tillämpningar. Projektet har också givit ökad insikt om hållbarhet inom cement och kalktillverkning. Ett avancerat processimuleringsverktyg har utvecklats och använts bland annat till att undersöka hur CO 2 -neutrala bränslen påverkar process och produkt samt vilka energibesparingar som kan nås vid ändrade förbränningstekniker. Följande tillämpningar har tillkommit som följd av den inom projektet inhämtade kunskapen: Underlag för feasibility-studier för CCS-anläggning. Baskunskap om hur syrgasanrikning och oxyförbränning påverkar produkt och drift i cement- och kalkprocessen. Användning av CO 2 -neutrala bränslen så som sågspån, RDF, gummidäck och kycklingfjädrar. Utvecklingsprojekt rörande förgasning av biobränslen inom kalktillverkning. Förbättring och anpassning av brännare för att kunna nyttja fler typer av bränslen. Projektet, som det första som adresserade teknologin för CO 2 - avskiljning inom den nordiska mineralindustrin, har bidragit till initierandet av flera nya projekt inom branschen. Ett exempel är det småskaliga testcentret för bestämning av optimal CO 2 - avskiljningsteknologi för

11 cementindustin som byggs upp på Norcems fabriksområde i Brevik. Tre metoder: aminabsorption, kyld ammoniak och mineralkarbonatisering utgör designbasis för testcentret som uppförs i samarbete med Aker Clean Carbon och Alstom. Simuleringar med de utvecklade modellerna visar att det är tekniskt möjligt att öka andelen CO 2 - neutrala bränslen med bibehållen kvalitet. Detta kräver dock förändringar i de nuvarande processerna med avseende på behandling och transport av stora bränslevolymer. Några energieffektiva CCS-alternativ finns inte tillgängliga idag. Genom en ytterligare ökad användning av CO 2 -neutrala bränslen kan bränsleandelens miljöbelastning minskas, men dock i begränsad utsträckning. Vidare visar resultaten en potential med syrgasasanrikning i roterugnsdrift som genom fortsatt processutveckling gör att det uppskattade energibesparingsmålet kunde nås på 15 till 20 år. Projektpresentation Problemställning Pnr Uppföljning, teknikspridning & adm. inom MinFo projektpaket Inom bergmaterialindustrin och inom industrimineralbranschen finns en stor mängd små- och medelstora enheter som inte har den omslutning eller resurser som krävs för att t.ex. delta i de av Energimyndigheten initierade PFE-programmen. Det är därför av speciell vikt för dessa företag att det kan genomföras kollektiva projektpaket, där kunskap byggs upp kring nya tekniker och system och där de större företagen kan vara lokomotiv i utvecklingen och introduktionen av energibesparingsåtgärderna. För att kunna genomföra ett större projektpaket och på ett relevant sätt föra ut resultaten krävs en sammanhållande organisation och resurser att genomföra det omfattande teknikspridningsarbete som krävs för att nå implementering. Det är också viktigt för analys och syntesarbetet att resurser finns för att kunna initiera utvecklingsinsatser, etablera nationella och internationella kontakter av relevans för arbetet inom olika projekt, följa forsknings- och teknikutvecklingen inom projektområdena samt att kunna ge stöd för delprojektledarna och arbetsgrupperna. MinFo, en ideell förening med huvudsaklig uppgift att samordna kollektiva utvecklingsprojekt och program för industrin, har mångårig erfarenhet av samordna och administrera forskningsprogram för medlemsföretagen. I det föregående projektpaketet som genomfördes med stöd av Energimyndigheten gavs i utvärderingen positiva omdömen vad avser ledningen av programmet och på kvaliteten av programpresentationerna. Den organisationsform för styrning och uppföljning av arbetet och de rutiner som då tillämpades för genomförandet har även tillämpats i detta projekt. Organisatoriskt har MinFos forskningsdirektör fungerat som övergripande projektledare och formell anslagsmottagare för projektpaketet. MinFo har i verksamheten styrgrupper för olika teknikområden. I detta projekt har styrgruppen Processteknik ansvarat för projektens genomförande och utsett ansvariga delprojektledare liksom arbetsgrupper till stöd för projekten. För att bevaka nationell och internationell teknikutveckling och vetenskaplig uppföljning har även extern expertis anlitats för riktade insatser. God kompetens har också funnits internt ibland projektdeltagarna och i styrgrupperna. MinFo har haft ett brett kontaktnät av forskningsutförare och även samarbetat med andra pågående nationella och internationella program och projekt för erfarenhetsutbyte och eventuella gemensamma aktiviteter av relevans för de tekniska projekten. MinFo är bl.a. aktiv inom European Technology Platform Sustainable Minerals Resources som planerar projekt inom 7e ramprogrammet och är en av parterna i MinBaS -organisationen. MinFo

12 har även gått med i den nyskapade ERA MIN nätverket på Europanivå där Sverige representeras av VINNOVA och Sveriges Geologiska Undersökning. Pnr Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Betong är en bulkprodukt som konsumerar stora mängder energi och genererar stora utsläpp av koldioxid. Det produceras ca 6 miljoner ton fabriksbetong och betongvaror i Sverige. Till detta förbrukas årligen ca 12 miljoner ton ballast. Krossning av berg genererar ca 0,027 miljoner ton, transporter i form av bränsleförbrukning ca 0,024 miljoner ton och tillverkning av och transport av betong ca 0,024 miljoner ton CO 2. Cementförbrukningen genererar ett utsläpp på runt 1,5 miljoner ton CO 2. För att minska miljö- och energibelastning måste cementkonsumtionen minskas. Det är även viktigt att minska transporter men det är underordnat jämfört med minskad cementhalt. Pnr Energieffektiv framställning av brända karbonatprodukter Vid sönderfallet av kalkstenar i bränningsprocessen bildas en finfraktion, som ger en ren produktförlust (oanvändbar produkt) och dels ett hanteringsproblem (deponi, damning mm). Om man vill återanvända finfraktionerna måste dessa briketteras, vilket medför ytterligare energiförbrukning och hanteringsproblem. Vissa fyndigheter kan uppvisa enorma skillnader i brännbarhet, från att det endast bildas en liten andel fines, till att mer än 50% bränt material ej kan användas p.g.a. sönderfall. I sådana fall är det ännu mer aktuellt att kunna förstå vad som orsakar sönderfallet. Det finns därför mycket starka incitament i industrin för att utveckla metoder att förutsäga sönderfallet för att öka lönsamheten och konkurrenskraften i produktionen. Flera olika idéer om hur man kan förutsäga ett sönderfall har testats såväl nationellt som internationellt, men har haft karaktären av åtgärder utan kunskap. Flera försök har gjorts att koppla samman sönderfall med skarnintrusioner, alla med resultat som inte gett tillfredsställelse. Metoder som shattertest och liknande, vilka används idag, är i bästa fall bra, när resultatet är godkänt, dvs. ett Good är OK, men ett Bad kan också betyda OK. Osäkerheter med sådana test kan betyda att man antingen inte vågar bryta i en fyndighet, trots att den kan vara bra, eller (vilket är mer vanligt) att man inte tar hänsyn till resultaten och provar ändå, med risk för att det inte blir bra. Det är känt i praktisk drift att kalkstenarnas mineralogi påverkar sönderfallet. Internationella studier genomförda på liknande mineraliseringar har visat att de hypoteser som skall testas i projektet har relevans för att förutsäga sönderfall vid höga temperaturer. Mot bakgrund av problemen och det faktum att det finns stora energivinster och ekonomiska besparingar att hämta har behovet av ett långsiktigt forskningsprojekt uppkommit. Pnr Energieffektiv oxy-förbränningsteknik och CO2 avskiljning i cement- och kalkindustrin För cementframställningen förbrukas ca 3,5 TWh och i produktionen av malda och brända kalkprodukter förbrukas 1,3 TWh, vilket motsvar ca 3,1 % av industrins totala förbrukning. De dominerande energislagen är eldningsoljor, kol och koks vid bränning av kalksten till cementklinker och bränd kalk. Framställning av cementklinker och kalk sker genom energikrävande brännprocesser vid höga temperaturer under samtidig emission av CO 2 från två olika källor; från bränslet(fossila bränslen dominerar idag) och från råmaterialet kalciumkarbonat (kalksten). Under de senaste tio åren har cementindustrin i Norden gjort omfattande forskningsinsatser för att ersätta en del av sin användning av fossila bränslen med CO 2 -neutrala bränslen. Satsningar har skett på flera områden bl.a. livscykelanalys, produktutveckling, förbränningsteknik, modellutveckling och bränslelogistik. Resulten från de tidigare arbetena kommer att nyttjas i detta projekt. Den sk. oxyfueltekniken har studerats för kolpulverbaserade applikationer sedan De flesta studier och utvärderingar av tekniken har gjorts inom kraftindustrin och på senare år i Sverige inom stålindustrin. Det finns idag inga kända applikationer inom cement- och kalkindustrin. Motiven för att studera oxy- fuel-förbränningen idag drivs främst av a) möjligheterna till att producera en CO 2 gas som är lämplig för avskiljning b) potentialen att kunna reducera kostnaderna för utläppskontrollen med speciellt fokus på NOx.

13 Försök med att introducera biobränslen och avfallsbaserade bränslen har redan startat i cementindustrin; till en mindre del i kalkproduktionen. Det krävs dock en kombination av processförändringar och ny teknik för att kunna öka andelen alternativa bränslen i processerna. Skillnaderna i att använda biobränslen i jämförelse med fossila bränslen är inte klart utredda. Inom cement- och kalkproduktionen är inverkan på produkternas kvalitet en viktig del. Nya modellverktyg måste utvecklas som inkluderar nya förbränningstekniker som oxy-förbränning, där syret i förbränningsluften ökas. Avancerade analysmetoder för bränslen behöver introduceras, liksom kunskap om stoftemissioner och spårelementens uppträdande. Vissa nyckelreaktioner som involverar spårelement och fosfor (ökar med biobränslen) i klinkerprodukterna är inte kända. I ett långsiktigt perspektiv måste också beaktas att recirkulation av betong från gamla konstruktioner kan införas i cementprocessen. De nya teknikerna för avskiljning av CO 2 från rökgaserna måste utvecklas och testas. De idag bäst tillgängliga teknikerna för CO 2 separation från rökgaser, som kemisk absorption med aminer, kräver mycket stora energiinsatser per ton borttaget CO 2. Den industriella implementeringen är låg idag, men införandet av denna typ av installationer kan bli en nödvändighet för att kunna möta framtida miljökrav, vilket skulle medföra ett kraftigt ökat energibehov. Syfte och mål Pnr Uppföljning, teknikspridning & adm. inom MinFo projektpaket Syftet med projektet är att för industrins räkning ta fram relevanta syntesrapporter, följa upp arbetet, administrera och sprida resultaten från MinFos projektpaket som totalt består av tre större utvecklingsprojekt. Projektet har stor betydelse för möjligheterna att genomföra och följa upp arbetet inom detta kollektiva projektpaket. Inom MinFo finns en styrgrupp för den övergripande ledningen av programmet som utser ansvariga projektledare och arbetsgrupper till stöd för projekten. Administrativa rutiner som tidigare använts för projektadministration med lyckat resultat skall tillämpas. Speciell vikt skall läggas vid slutrapporteringar och måluppföljningar för implementering av resultaten. Fokus i projektet kommer att läggas på teknikspridning och kunskapsöverföring, då detta är viktigt för implementeringen av resultaten i en vidare krets. Formerna för analysrapporten och syntesen av projektarbetet har utarbetats med företagens mottagarkapacitet i åtanke. Vid framtagande av rapporten har såväl företagen som forskarna engagerats i arbetet då de utgör en led i implementeringen av resultaten. Resultatspridningen till en vidare krets har genomförts dels genom distribution av teknikrapporter och årssammanställningar och dels genom diverse riktade åtgärder som utläggning på MinFos nya hemsida och special seminarier, kurser m.m. Utförarna har själva spridit den vetenskapliga informationen från projekten genom artiklar i vetenskapliga tidskrifter, konferenser och seminarier. Målet var att planera, samordna, följa upp och redovisa projekten samt att administrera projektpaketet sprida resultat från projekten till en vidare krets genom distribution av rapporter, nyhetsblad, via hemsida, riktade seminarier och kurser efter projektpaketets slut utarbeta en projektsammanställning av projektresultat och måluppfyllelse ta fram analyser och en syntesrapport för industrin för att påskynda implementeringen av resultaten MinFos roll vid samordning och informationsspridning av resultat varit att speciellt stärka de småoch medelstora företagen möjligheter att få tillgång till ny teknik och nya metoder.

14 Pnr Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Byggmaterialsektorn står inför en stor utmaning när det nationella naturgrusmålet, som utgör ett delmål i miljömålet God bebyggd miljö, skall uppnås. Inom naturgrusmålet fanns ett delmål att uttaget av naturgrus skulle minskat till 12 miljoner ton per år År 2009 var uttaget av naturgrus 14,4 miljoner ton. Det s.k. generationsmålet som innebär att naturgrus endast ska nyttjas när andra ersättningsmaterial inte kan komma ifråga kvarstår dock. Då betongsektorn är den enskilt största användaren av naturgrus, hela 40 %, är det viktigt för måluppfyllelsen att ett alternativt ballastmaterial kan finnas som ersättning för naturgruset i betong. Ett alternativt material som finns i erforderlig kvantitet och geografiskt tillgängligt över hela landet är krossat berg. Krossat berg är generellt mera flisigt och stängligt och innehåller mera finpartiklar än naturgrus. Dessutom har det en råare yta. Detta medför att den färska betongen får en försämrad rörlighet och gjutbarhet. För att kompensera detta så måste man öka andelen pasta vilket oftast innebär en ökad mängd cement. Man kan inte endast öka mängden vatten då detta medför en svagare betong. Syftet med detta projekt är att bidra med kunskap som underlättar en övergång till krossat berg som ballast i betong utan att energianvändningen ökar. Främst syftar projektet till att reducera cementförbrukningen då produktion av cement är ger stora utsläpp av koldioxid. Man måste även beakta transporter då ballast, cement och betong står för en stor del av de tunga transporterna i samhället. Även krossning av berg medför större energiåtgång än uttag av naturgrus men det beaktas inte i denna rapport. Förändringarna kommer även att medföra kostnadsökningar men de beaktas inte primärt i projektet. Undersökningarna ger dock ett underlag för kostnadseffektiv optimering. Inom projektet visas potentialen att reducera cementförbrukningen genom en selektiv brytning av berg och vidareförädling av ballastprodukter. Detta för att erhålla gynnsammare egenskaper än vad de generellt uppvisar idag. Projektets syfte är att ge både ballastindustrin och betongtillverkare verktyg för att på ett smidigt och effektivt sätt kunna genomföra övergången från naturgrus till krossballast. Konkreta projektmål som formulerades initialt i projektet omfattar huvudsakligen följande punkter: Utveckling av karakteriseringsmetoder för bestämning av olika bergmaterials användbarhet som ersättning av naturgrus som finballast i betong. Utveckling av ett nytt betongproportioneringsprogram som tar hänsyn till krossballastens kornfördelning och kornform. Utarbeta riktlinjer för etablering av bergtäkter som omfattar lämplighet hos krossprodukter som finballast i betong. Utveckla riktlinjer för betongtillverkarens kravspecifikation av ballast till betong. Pnr Energieffektiv framställning av brända karbonatprodukter Syftet var att: 1) ta reda på vad som orsakar sönderfall av kalkstenen 2) ta fram en, helst enkel, metod som förutsäger sönderfall 3) implementera kunskaper om sönderfall i produktionen. Det angreppssätt som föreslagits är nytt. Det bygger på att inledningsvis göra systematisk upplagda grundläggande studier av olika typer av råvaror. Upp till sex hypoteser för mineralogiska, strukturella och kemiska orsaker till kalkstenarnas sönderfall skall utvärderas och lägga grunden för utveckling av enkla förundersökningsmetoder och verktyg för styrning av bränningsprocessen. Projektet var indelat i delprojekt med delmål för att uppnå det övergripande målet: - Delprojekt 1 syftade till att ge basen för metodutvecklingen genom att klarlägga orsakerna till sönderfallet. Grundläggande studier genomförs för att relatera mineralogiska, strukturella och