MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten
|
|
- Emil Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kvalitetssäkringsmetoder Delrapport 6 i pågående arbete Leif Fjällberg & Björn Lagerblad Cement och Betong Institutet Stockholm juni 25
2 2 MinBas projekt 2.2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossat berg som ballast till betong Kvalitetssäkringsmetoder Leif Fjällberg & Björn Lagerblad Cement och Betong Institutet
3 3 Innehållsförteckning Kvalitetssäkringsmetoder Inledning Testmetoder Sandekvivalent-testen Brukstester Material Utbredningsmått Rinntid Resultat bruksprover Sand och vatten Cementbruk Försök utan flyttillsatsmedel Försök med flyttillsatsmedel Varierande siktkurvor Syntetiskt bruk Diskussion och slutsatser... 2
4 4 Kvalitetssäkringsmetoder 1 Inledning Krossballast och variationerna i dessa påverkar framförallt betongens reologiska egenskaper. Hur gjutbarhetsegenskaperna förändras har undersökts och rapporterats i; 1 Karakteristik och Bruksreologi MinBas 2:7 2 Betongprovningar MinBas 2:13 3 Tvättning och tillsatsmaterial MinBas 2:14 4 Fullskaleförsök MinBas 2:16 5 Packning MinBas 2:17 I första hand har material som passerar 2 mm sikten analyserats men försök har även gjorts med betong. Mycket tyder på att det främst är -2 mm fraktionen som är besvärlig men att variationen är stor. Detta medför att man inte kan betrakta krossballast som en homogen produkt utan materialet från varje täkt måste beaktas separat. Den stora variationen medför att det återstår mycket arbete innan man kan få fram ett proportioneringsprogram. Arbetet hittills indikerar att man med vissa ballaster kan proportionera på liknande sätt som med naturgrus medan andra ballaster måste proportioneras på annat sätt. Experiment har exempelvis visat att man med -2 mm ballast som ger dåliga reologiska egenskaper kan få fram en bra betong om man applicerar ett distinkt partikelsprång. Vilken proportionering och vilket koncept man än använder så måste man dock kunna kvantifiera -2 mm ballasten på ett sätt som ger de variabler som styr receptet. I framför allt rapport 1 (MinBas 2:7) så används relativt sofistikerade metoder för karakterisering och utvärdering av effekt på arbetbarhet/reologi. Dessa metoder är betydelsefulla för den karakterisering som behövs för att ta fram recept. I produktion måste man emellertid kunna använda enkla robusta metoder för kvalitetssäkring. För en löpande kontinuerlig produktion måste en betongfabrik veta vad man får för produkt och hur stor avvikelse man kan tolerera. De tidigare beskrivna metoderna ger främst ett instrument att karaktärisera, värdera och optimera krossballast för användning i betong. Efter en värdering och optimering av krossballasten behövs även ett instrument för kvalitetssäkring. Detta kan ske både vid täkt och vid betongstation. Vad man väljer beror på den lokala situationen. Vid betongproduktion idag har många betongstationer baserat produktionen på naturballast och använder endast två ballastfickor. Det är besvärligare att proportionera med krossballast och man bör egentligen har flera fickor för att kunna balansera hela kornkurvan. I utlandet där man använder krossballast har man detta. Som tidigare visats så är det framför allt finballasten som ställer till med problem när det gäller betongproportionering. Man måste därför ha metoder som ger en sådan beskrivning av finballasten i betong att en betongfabrik kan hålla en kontinuerlig produktion utan att behöva justera receptet. I detta arbete har vi inte i egentlig mening undersökt finballasten som är definierad som det som faller under 4 mm sikten utan -2 mm då denna fraktion ger mest besvär och den är enklare att testa.
5 5 I ballaststandarden (SS 1262) skall man beskriva kornkurvan, petrologi och det finns metoder för att beskriva kornformen hos grovballasten. De övriga testerna behandlar komponenter som kan ge problem med beständighet vilket inte behandlas i detta projekt. För finballasten finns förutom beskrivning av kornkurvan endast två metoder; metylenblå- och sandekvivalenttest. Metylenblåtesten används huvudsakligen för att kontrollera att det inte finns svällande leror. Dessa leror förkommer främst i omvandlade basiska bergarter (dioriter etc.) och i orena kalkstenar men sällan i granitoida bergarter. Den enda stipulerade test som finns idag för granitoida bergarter är därför sandekvivalenttesten. För att snabbt kunna avgöra hur stora variationerna i en krossballast är, har några enkla metoder baserade på bruksblandningar utprovats. Genom metoderna kan man utvärdera hur olika typer av krossballast påverkar de reologiska egenskaperna hos bruksfasen i betong. Fraktionen -2 mm av ballasten har siktats fram. Metoderna som använts har varit att bestämma utbredningsmåttet på ett slagbord och för lösare konsistenser även rinntiden genom en tratt. Tre olika typer av blandningarna har använts. En som bestod av endast sand och vatten, en som bestod av sand, cement och vatten och en som bestod av sand, syntetiskt pasta och vatten. Till blandningarna som innehöll cement tillsattes även flyttillsatsmedel för att så mycket som möjligt likna vanlig betongblandning. Med krossballast kan man förmoda att flytmedel kommer att vara ett måste. 2 Testmetoder 2.1 Sandekvivalenttesten Sandekvivalenttesten är en variant av sedimentationstest. Skillnaden är till testen använder man en flockbildande lösning. Det är en lösning som innehåller kalciumklorid, glycerin och formalin. Ett prov av sanden (-2 mm) och en mindre mängd av lösningen hälls i en cylinder där provet rörs om för att frigöra lerpartiklar. Sanden rörs sedan om ytterligare genom att slå på ytterligare lösning som tvingar finpartiklarna i lösning över den sedimenterade sanden. Detta ger en slampelare vars tjocklek man kan mäta och jämföra med den hos de sedimenterade grövre partiklarna. Metoden finns beskriven i SS-EN Metoden ger i princip mängden fint som hålls i suspension, dvs. leror eller finmaterial, vilka anses kunna ha en negativ verkan vid betongtillverkning. Problemet vid tolkningen av resultaten är om de ges av leror eller fina mineralkorn av annat mera kubiskt mineral. Som det är beräknat indikerar höga sandekvivalentvärden en bra ballast och låga värden en dålig ballast för betong. Resultaten för SE-testen finns i Tabell 1. Om man jämför värdena ser man att K18 har högt värde. Detta är en tvättad kvartsitisk sandsten medan K19 är en otvättad. Tvättningen tar bort finpartiklarna och ger därmed som förväntat en mindre slampelare. De granitoida krossprodukter som ger högst värde är K15 och K12. De utmärks båda av relativt låg halt av både finmaterial (< 75µm och < µm) och låg BET-yta. De som ger högsta värdena på SE-testen är K4 och K8, vilka utmärks av hög halt finmaterial och hög BET-yta. Nya prover tagna senare från K8 gav något bättre värden men fortfarande inte bra. För att verifiera detta testade vi även på tvättat grus. Som förväntat gav tvättningen (markerat med tv inom parantes i Tabell 1) ett högre SE-värde. De med låga värden på SE-testen är de prov som ger relativt dåliga reologiska resultat (MinBas 2:7) och ger en besvärlig betong (MinBas 2:13). Detta medför att om finmaterialmängden är det som ger besvär med betongen så ger SE-testen ett bra värde. För att utvärdera SE-testen har vi gjort om den med en annan sändning. För K2 fick vi ett liknande värde (höjdes något p.g.a. mindre finmaterial) medan vi för K8 fick ett högre värde vilket tyder på att man får en
6 6 variation inom bergtäkten. Den ända orsaken till varför K8 har ett dåligt beteende när det gäller reologin är att den verkar vara hydrotermalt omvandlad (sericitomvandlad) och därför har en annan yta vilket indikeras av det höga BET-värdet på det tvättade gruset. Sammanfattningsvis så ger sandekvivalenttesten en indikation på mängd och kvalité på finmaterialet. Detta är en viktig information men man kan idag häva den negativa effekten av finmaterialet med flytmedel varför denna test i sig är mindre relevant. Den kan dock fungera som metod för kvalitetssäkring. Tabell 1. Tabell som visar värden från sandekvivalenttest men även andra värden på variabler som kan på påverka SE-testen. Trådsikt värdena är från -2 mm. Lasersikt värdena och BET-ytan är från fraktionen -,25 mm. Sandekvivalenten mäter på -2 mm. I kolumnen närmast SE-värdena är lasersikt omräknat till % av -2 mm. (tv) är data från tvättat prov (MinBas 2:14). För en del produkter visas flera mätvärden. Desssa är från analyser av andra sändningar från samma täkt. Täkt Trådsikt < 75µm Trådsikt < 25µm Lasersikt < µm Lasersikt <63µm BET-yta m 2 /kg Omräkn lasersikt N1 5,7 22,8 16,6 43, ,7 74 N2 3,8 23,1 6,7 23, ,6 79 K1 K1 (tv) 18,8,1 49,8 46,7 9,8,3 46,6 9, ,8, K2 K2 tv 17,1 6,2 46,7 34,5 7,7,8, 28,3, ,6, K2-2 12,1 33, 8,1 35, ,7 72 K3 9,5 3,6 6,6 26,3 84 2, 77 K4 K4 (tv) 11,4,1 37,9 46,7 5,3,3 27,4 9, ,, K5 13,8 43,6 5,3 26,4 52 2,3 7 K6 14,3 41,5 5,5 24,2 6 2,3 69 K7 32,6 5,8 8,6 36, ,4 75 K8 K8 (tv),3 3,3 27,9 2,5 11,5,9 3,1 7, ,, K8-F 11,9 3,4 8,1 28, ,5 59 K8-U 14,3 35,3,4 33, ,7 62 K9 17,8 37,9 8,3 34,6 89 3,1 68 K 17,2 3,6 19,7 6,8 Ej anal 6, 71 K12 8,5 37,9 3, 14,7 87 1,1 8 K13 12,9 37, 5,4 26,3 92 2, 76 K14 14,8 22,3 6,7 3,3 3 1,5 74 K15 8,3 27,8 4,9 21,8 78 1,4 89 K16 13,1 36, K ,7 33, K18 (tv) 2,3 3,6 1, 5,2 96,3 91 K19 9,5 26,9 19,6 54,9 Ej anal 5,3 74 Sand-ekviv
7 7 2.2 Brukstester Sandekvivalenttesten tar inte hänsyn till kornformen och siktkurvan i helhet varför en annan test också behövs. Siktkurvan kan man få genom en siktanalys vilket vi utgår från att man gör. För att få en mera exakt test som även tar hänsyn till partikelform anpassad för betong måste man använda en riktig blandning. Beteendet i betong får man bäst fram genom att mäta de reologiska egenskaperna i ett bruk. Man kan dock inte förvänta att täkten eller betongfabriken har en reometer. En enklare metod behövs Material Det är samma material med samma beteckningar som i de andra undersökningarna. Fraktionen -2 mm har siktats fram. Cementet var Slite Byggcement och tillsatsmedlen var ett melamin- och ett karboxylatbaserat. Till den syntetiska pastan användes silikapulver U-94 och en kvartssand M Utbredningsmått Vid bestämning av utbredningsmåttet användes standardiserad utrustning enligt ASTM C23-9, BS 4 551:198, UNI 744 och DIN Apparaten består av ett bord (s.k. fallbord) med höjden 26 mm på vilket en mässingsskiva av diametern 254 mm är fäst. Till bordet hör en lyftanordning till vilken är kopplad en vev. Genom att använda veven fås bordet att höja sig och därefter falla ned med en duns. Detta skall enligt standarden göras 25 gånger inom 15 sekunder. Bruket som testas läggs i en mässingskon (stympad) på bordet. Konens inre diameter nedtill är mm, upptill 7 mm och höjden är 5 mm, Figur 1. Då konen fyllts med bruk lyfts den upp och beroende på brukets konsistens fås en större eller mindre utbredning. Vid dessa försök mättes utbredningsmåttet dels direkt efter att konen lyfts upp och dels efter ett varierande antal slag. Vid mycket lösa konsistenser rinner bruket över kanten på bordet, varför ibland en större skiva lades ovanpå slagbordet. Figur 1. Konens dimensioner.
8 Rinntid För de lösare konsistenserna användes även en tratt med rördiametern 12,5 mm. Trattens dimensioner framgår från Figur 2. Trattens mått för rördiameter, rörlängd och övre diameter stämmer överens med de mått som anges i SS för provning av flytförmågan för injekteringsbruk, men totala höjden är 35 mm större än i standarden. Tiden för 1 liter bruk att rinna igenom tratten registrerades. För att få bruket, med det använda receptet, att rinna genom tratten krävdes flyttillsatsmedel. Figur 2. Trattens dimensioner i mm.
9 9 3 Resultat bruksprover 3.1 Sand och vatten Det enklaste receptet som användes bestod av sand och vatten med vatten/sandförhållandet,2. Utbredningsmåttet noterades vid olika antal slag på slagbordet. Dels användes slagbordet dels en plexiglasskiva på slagbordet. I Figur 3.1 ses resultatet från utbredningen på slagbordet. Om man rangordnar grusen enligt utbredningen vid 25 slag blir resultatet: K5 = K7 > K6 > K3 > K8 > K4 > K1. Försök har även gjort med att låta sand/vatten blandningen rinna ut på en plexiglasskiva. Om man rangordnar grusen enligt utbredningen vid 25 slag blir resultatet: K7 > K5 > K6 > K8 > K4 > K3 > K1. Resultatet blir något avvikande om mätningen görs direkt på slagbordet eller om en plexiglasskiva placeras på slagbordet, men rangordningen för de tre bästa och det sämsta gruset blir lika. Då plexiglasskivan låg lös på slagbordet erhölls en viss dämpning jämfört med utbredningen direkt på slagbordet. Resultaten visar dock att det blir en tydlig skillnad mellan olika grus. Sammanfattningsvis så finns det en korrelation mellan utbredningen av sand/vatten blandningen och de reologiska resultaten från bruksblandningarna (MinBas 2:7) och betongblandningarna (MinBas 2:13). En närmare utredning under mera realistiska förhållanden behövs dock för att mera säkert finna ut vad metoden mäter. Endast -2 sand och vatten, på slagbordet 3 25 Utbredning, cm K5 K3 K7 K1 K6 K4 K Antal slag Figur 3.1. Utbredningen vid olika antal slag på slagbordet.
10 Endast -2 sand och vatten, plexiglasskiva 3 25 Utbredning, cm Antal slag K5 K3 K7 K1 K6 K4 K8 Figur 3.2. Utbredningen vid olika antal slag på en plexiglasskiva på slagbordet. 3.2 Cementbruk Ett cementbruk har den fördelen att man även kan ta hänsyn till det flytmedel som antagligen kommer att behövas vid betongtillverkning Försök utan flyttillsatsmedel Cementbruket bestod av Byggcement, sand och vatten med vct,57 och förhållandet mellan cement och grus var 1/1,81. I Figur 3.3 ses utbredningen på slagbordet vid olika antal slag för cementbruk utan flyttillsatsmedel. Kurvorna för K3 och K5 i Figur 3.3 sammanfaller och kurvan för K6 ligger nära dessa. Skillnaderna för de övriga grusen är större, speciellt vid större antal slag. I Figur 3.4. visas antal slag för att nå kanten på slagbordet. Figuren visar också rangordningen. Utbredningen på plexiglasskiva vid olika antal slag visas i Figur 3.5 och 3.6. För grus K6, K5 och K3 blir utbredningen på plexiglasskivan tämligen lika, medan utbredningen för de övriga grusen ligger i en grupp för sig. Resultaten såväl med som utan plexiglasskiva visar att grusen K6, K5 och K3 är likvärdiga och ger den största utbredningen vid ett visst antal slag. De övriga grusen ger en lägre utbredning. Med plexiglasskivan blir skillnaderna mindre än då mätningen utförs direkt på slagbordet.
11 11 Cementbruk, på slagbordet 3 25 Utbredning, cm K5 K3 K7 K1 K6 K4 K Antal slag Figur 3.3. Utbredningen på slagbordet vid olika antal slag. 6 Antal slag till kanten på bordet 5 4 Antal slag 3 2 K6 K5 K3 K1 K7 K8 K4 Figur 3.4. Antal slag för att nå kanten på slagbordet (uppskattat för K4 då mer än 5 slag behövdes).
12 12 Cementbruk, på plexiglasskiva 3 25 Utbredning, cm K5 K3 K7 K1 K6 K4 K Antal slag Figur 3.5. Utbredningen på plexiglasskiva vid olika antal slag. Utbredning vid olika slag, plexiglasskiva 3 K5 25 K3 Utbredning, cm K7 K1 K6 K Antal slag K8 Figur 3.6. Utbredningen på plexiglasskiva vid olika antal slag.
13 Försök med flyttillsatsmedel Då flyttillsatsmedel användes mättes utbredningen direkt efter att konen lyfts upp utan några slag. Två olika typer av flyttillsatsmedel ett melamin- och ett karboxylatbaserat användes och halterna av dessa varierades. Rinntiden bestämdes enligt beskrivning i avsnitt Utbredningen bestämdes med olika halter flyttillsatsmedel. Resultatet ses i Figur 3.7. Utbredning, cm Utbredning ,1,2,3,4,5,6,7,8,9 % flytmedel, torrhalt N2-karboxyl N2-melamin K3-karboxyl K3-melamin K8-karboxyl K8-melamin K7-karboxyl K7-melamin K1-karboxyl K1-melamin K4-karboxyl K4-melamin K2-karboxyl K2-melamin Figur 3.7. Utbredningen med två olika typer av flyttillsatsmedel. Man ser en tydlig skillnad mellan de två olika flyttillsatsmedlen. Det karboxylatbaserade är betydligt effektivare. För vissa grus måste den rekommenderade dosen för det melaminbaserade tillsatsmedlet överstigas för att uppnå samma utbredning som med det karboxylatbaserade flyttillsatsmedlet. K3 ger som vanligt ett bra resultat nästan lika bra som naturgrus. K4 och K8 ger också ett bra utbredningsmått med flytmedel medan K1 och K7 ger sämre resultat liksom i reologitesterna (MinBas 2:7). Prov K8 reagerar mycket positivt på flytmedel. Det är ett prov med mycket finmaterial, hög BET-yta och låg sandekvivalent (Tabell 1). Detta visar som förväntat att flytmedel effektivt häver effekten av mycket finmaterial. I Figur 3.8. visas genomrinningstiden för motsvarande blandningar som i Figur 3.7. Man ser att man för olika grus kommer till olika nivåer för rinntiden. Med det melaminbaserade flyttillsatsmedlet uppnår man för de flesta grusen i stort sett samman nivå som med det karboxylatbaserade flyttillsatsmedlet, men med en betydligt högre dosering (ofta 2-3 gånger).
14 14 För grus K1 och K7 användes inte så höga doseringar för det melaminbaserade tillsatsmedlet som hade behövts för att erhålla kurvor för rinntiden i tratten. För K1 var den högsta doseringen,83 % och rinntiden ca sekunder, medan den högsta halten för K7 var,48 % och rinntiden över två minuter. Vissa kurvor stiger uppåt vid en viss halt av flyttillsatsmedel, vilket antagligen beror på separation i tratten. Tratt; d = 12,5 mm; 1, liter Tid, s N2-karboxyl N2-melamin K3-karboxyl K3-melamin K8-karboxyl K8-melamin K4-karboxyl K4-melamin K2-karboxyl K2-melamin K7-karboxyl K1-karboxyl,1,2,3,4,5,6,7,8,9 % flytmedel, torrhalt Figur 3.8. Genomrinningstiden med olika grus och olika halter av flyttillsatsmedel Varierande siktkurvor För att se hur siktkurvan påverkar resultatet siktades fraktionen <,25 mm bort från grus K3 och nya sammansättningar gjordes. Till sammansättning 1 togs,5 kg av fraktionen,25-2, mm och 1,45 kg av -2 mm. Till sammansättning 3 togs,4 kg av fraktionen <,25 mm och 1,55 kg av -2 mm. Sammansättning 2 är det ursprungliga gruset. De nya siktkurvorna beräknades teoretiskt och anges i Figur 3.9.
15 15 Sammansatta siktkurvor Andel passerande % Sams 1 Sams 2 Sams 3,63,75,125,25,5 1, 2, Maskvidd, mm Figur 3.9. Sammansatta siktkurvor för grus K3. Kurva Sams 2 är siktkurvan för det ursprungliga gruset. Resultatet för utbredningen med varierande siktkurvor framgår från Figur 3. och för rinntiden från Figur Utbredning Utbredning, cm K3 K3-mindre finmat. K3-mera finmat.,5,1,15,2,25 % flytmedel, torrhalt Figur 3.. Utbredningen med varierande siktkurvor.
16 16 Mindre finmaterialmängd än i det ursprungliga gruset påverkar utbredningen endast marginellt, medan mera finmaterial har en större inverkan. Vid större dosering av flyttillsatsmedel fås dock samma utbredning även om finmaterialmängden är större. För genomrinningstiden fås större skillnad med gruset som innehåller mera finmaterial, än vad som erhölls för utbredningen, Figur Tratt; d = 12,5 mm; 1, liter Tid, s K3 K3-mindre finmat. K3-mera finmat.,5,1,15,2,25 % flytmedel, torrhalt Figur Genomrinningstiden med varierande siktkurvor. För gruset med mindre andel finmaterial fås i stort sett samma genomrinningstider som med det ursprungliga gruset. För gruset med större andel finmaterial fås däremot avvikande värden. Även med den högsta använda halten flyttillsatsmedel blir genomrinningstiden för gruset med den största andel finmaterial högre än för de två övriga grusen. Försöken visar att förändringar i grussammansättning påverkar mätvärdena och att detta antagligen skulle ändra förhållandena vid betongframställning. 3.3 Syntetiskt bruk Det syntetiska bruket bestod av syntetisk pasta, sand och vatten. Pastan bestod av silikapulver och kvartssand i förhållandet silikapulver/kvartssand = 1/8, och förhållandet (silikapulver + kvartssand)/grus = 1/1,81. Förhållandet vatten/(silikapulver + kvartssand) var,5. Vid utförandet ökades pastavolymen i tre steg från ursprungsblandningen och utbredningsmåttet mättes efter olika antal slag. Även genomrinningstiden mättes vid olika pastavolymer.
17 17 I Figur 3.12 ses utbredningen vid slag för de olika grusen. Grus K1 och K7 ger den klart lägsta medan K5 och K6 ger den högsta utbredningen. Detta indikerar samma som de tidigare testerna och bruks/betongprovningarna. Med den högsta pastavolymen rinner blandningen över kanten på slagbordet redan efter 5 slag för grus K5 och efter 9 slag för grus K6, Figur I Figur 3.14 ser man hur mycket utbredningen ökar från lägsta till högsta pastavolymen vid respektive slag. Den största ökningen fås för grus K5. Utbredningen vid 5 slag på plexiglasskivan visas i Figur Trenden är i stort sett samma som försöken direkt på slagbordet. I Figur 3.16 visas hur utbredningen påverkas för de olika grusen, då pastavolymen ökar från den ursprungliga till den högsta volymen vid olika antal slag på plexiglasskivan. Kraftigaste ökningen fås med K5, K4 och K8, vid större antal slag även med K3. Sammanfattningsvis verkar även den syntetiska pastan ge liknande resultat som de andra testerna och indikerar samma inbördes relation som de övriga undersökningarna ( MinBas 2:7 och 2:13) Syntetiskt bruk, slag 25 2 Utbredning, cm 15 5 K5 K3 K7 K1 K6 K4 K Ökning i pastavolym, % Figur Utbredning vid slag för de olika grusen.
18 18 Syntetiskt bruk, slag 5 slag 9 slag Utbredning, cm K5 K3 K7 K1 K6 K4 K Ökning i pastavolym, % Figur Utbredning vid slag för de olika grusen. Ökning i utbredning fr. utgångsvol. till högsta pastavolym K5 Ökning i utbredning, cm K3 K7 K1 K6 K4 Antal slag K8 Figur Ökning i utbredning från lägsta till högsta pastavolymen vid respektive slag.
19 19 Syntetiskt bruk, plexiglasskiva 5 slag Utbredning, cm K5 K3 K7 K1 K6 K4 K Ökning i pastavolym, % Figur Utbredning vid 5 slag på plexiglasskivan för de olika grusen. Ökning i utbredning fr. utgångsvol. till högsta pastavol. Ökninhg i utbredning, cm K5 K3 K7 K1 K6 K4 K Antal slag Figur Ökning i utbredning från lägsta till högsta pastavolymen vid olika slag.
20 2 4 Diskussion och slutsatser Som kvalitetssäkring bör man använda de klassiska" måtten såsom kornkurva etc. För den grova ballasten kan man även mäta kornform enligt standard. Sandekvivalenttesten som även ingår i standard ger information om mäng och kvalité på finmaterialet, vilket är en väsentlig variabel. Om dessa tester räcker för kvalitetskontroll är osäkert. I en del täkter kan man förvänta en ganska kraftig variation. De olika material som undersökts täcker antagligen en stor del av den variation som man kan få i en täkt. Därför har det genomförts en serie enkla tester som skulle kunna användas. De baseras på rinntid genom en öppning och utbredningsmått. De har baserats på en blandning av vatten/ballast, ett definierat cementbruk och ett bruk baserat på en syntetisk cementpasta. Vattenblandningen och den syntetiska pastan har den fördelen att de inte såsom cementpasta förändrar sina egenskaper över tid. Resultaten visar att man med dessa metoder får ganska kraftiga utslag för de olika grusen. Känsligast förefaller tratten vara och variationer i siktkurvan märks på resultaten, speciellt då grusets finandel ökar. För att kunna använda tratten måste flyttillsatsmedel användas. Alla de olika testerna ger resultat som kan korreleras till olika egenskaper och som liknar de som bruk ger i reometer (MinBas 2:7), som i sin tur kan korreleras till betongs egenskaper (MinBas 2:13 och 2.16). I brukstesterna kan man även få fram resultatet av flytmedel vilket antagligen är väsentligt då man vid framställning av betong med helkross antagligen måste använda flytmedel. Hur och vilka metoder som behöver användas måste utformas i samband med betongproduktion vid den enskilda täkten/betongfabriken.
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Betongprovningar
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:17
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 Alternativ ballast i betong - Krossat berg som ballast till betong - Packningsstudie av krossgrus Hans-Erik Gram Eva Attenius Alternativ ballast i betong - Krossat berg
Läs merEnergieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial
Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Björn Lagerblad, *Hans-Erik Gram, Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet *Cementa MinBas dagen 2011 Regeringens miljömål 2010 ska uttaget
Läs merVerktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk
Modelleringsverktyg för krossat berg i betong ett strategiskt projekt inom MinBaS Innovation Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 och mikrobruk Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Indata
Läs merHans-Erik Gram
Proportionering och användning av krossat berg som ballast i betongproduktionen Hans-Erik Gram Innehåll Proportionering Indata Siktkurvan fördelar-begränsninger Kompaktdensiteten fördelar-begränsninger
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa
Läs merEnergieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala
Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta Cement och miljö Krossat berg är mera kantigt och flakigt än naturballast Betong blir
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten
MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kompletterande laboratorieförsök och fullskaleförsök Delrapport 4 i pågående
Läs merBergkrossmaterial som ballast i Betong
Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering
Läs merfinmaterial från kross vid optimal betongtillverkning
Framtida betongkvalitetskrav för användandet av finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning Björn Lagerblad CBI Betonginstitutet Medverkande; H-E Gran, Mikael Westerholm, Leif Fjällberg, Annika
Läs merVilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?
Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Johan Hedman Produktansvarig Betong, Skanska Asfalt & Betong Vi ska öka
Läs merÖvergång till helkrossballast
HÖGSKOLAN I HALMSTAD SEKTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK BYGGINGENJÖRSPROGRAMMET Övergång till helkrossballast En studie för Strängbetongfabrikerna i Veddige och Herrljunga Ricard Stålnacke Handledare: Bengt
Läs merHelkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet
Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet Ur miljösynpunkt vill myndigheterna minska användningen naturgrus. Betong förbrukar en stor
Läs merMinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Slutrapport Krossat
Läs merUtnyttjande av alternativa typer av ballast i betong
MinBaS Område 2 Rapport nr 2:1 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,21 Förstudie FoU-program Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Förstudie - Utarbetande
Läs merDOSERINGSRÅD MERIT 5000
DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.
Läs merArbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter
Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter MinBaS dagarna 24-25 mars 211, Workshop A1 Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet AB Energieffektiv framställning av betong med krossat berg som ballast
Läs merHans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram
Krympning, frostbeständighet och ASR vid användning av krossat berg som betongballast Hans-Erik Gram Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Krympning Enligt svensk standard 13 72 15 bestäms krympning på prismor
Läs merUthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial
Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial Projektet Syfte: Uthållig försörjning av samhället med ballastprodukter Ersätt naturgrus och säkra Miljömål 9 & 15 Start: September 2012 Avslut:
Läs merSammanfattning. Uppnådda huvudresultat
Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 2006-05510 Total kostnad 10 800000 Projekt Pnr 30491-1Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter
Läs merMineral aggregates. Determination of impact value*
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av sprödhetstal Mineral aggregates. Determination of impact value* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merBergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus
Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus Bra betong ska inte behöva ha ballast av naturgrus! Ett av regeringens miljömål är Grundvatten av god kvalitet. Det innebär att användningen av naturgrus
Läs merLabtester på injekteringsbruk
Labtester på injekteringsbruk En kartläggning av olika cement, vct och tillsatsmedel och dess prestanda med avseende främst på filtreringsegenskaper och tillstyvnadstid Pentti Koski, Cementa AB 212-3-19
Läs merSLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand
MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6a MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand Sprickor är en effekt av stor krympning Dr Mats Emborg
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING
Läs merBallastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong
Examensarbete 10 poäng C-nivå Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B104/07 David Sandberg och Lars Johansson Byggingenjörprogrammet 120 p Örebro vårterminen
Läs merBetongbyggnadsdagen med Betonggala är på Grand Hotell, Stockholm den 29 september
INFORMATIONSBREV FRÅN CEMENTA AB April 2011 Organisationsförändringar Marknad Sedan den 1 mars är Jan Gånge ny vd och Fredrik Jansson är vice vd/marknadschef. Läs mer på sidan 2 Råd vid hantering av cement
Läs merTÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING
PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning
Läs merBallastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)
Ballastutskottet Metoddagen 11 februari 21 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Ballastutskottets medlemmar Klas Hermelin,VV, ordförande Leif Viman, VTI, sekreterare Peter Andersson, Swerock Jan Bida,
Läs merUtvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005
MinBaS Sammanfattning av utvalda rapporter 1(22) Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005 Nyttiga resultat för bergmaterialindustrin, en sammanfattning av utvalda rapporter Innehåll Inledning... 4 Projekt
Läs merDefinitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter
Metodagen den 15 mars 2006 Ballast Några erfarenheter och tankar från ett år med nya CEN-standarder för ballast Elisabeth Lyhagen SYDSTEN Ett sätt att verifiera en egenskap, oberoroende av användningsområde
Läs merCEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING
CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING BRUKSSAMMANSÄTTNINGENS PÅVERKAN PÅ TUNNELDRIFTEN 10 APRIL 2014 TOMAS CEDERHAMMAR/PERNILLA PETERSÉN SIKA SVERIGE AB CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING Kort bakgrund- varför arbetar
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning
Läs merProvning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T
Provning av undervattensbetong med antiutvaskningsmedel Rescon T Peter Skärberg 2017-11-23 Rapportnummer VRD-R40:2017 Sammanfattning Provning av Mapei AS antiutvaskningsmedel Rescon T (AUV) för gjutning
Läs merAckrediteringens omfattning
Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet. Metoder som även bedrivs i fält är markerade med kursiv stil. Förändringar är markerade
Läs merInverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper
EXAMENSARBETE STOCKHOLM 2015 Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper ABBAS GHAFORI GABRIEL ESTRADA BERNUY KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Inverkan av delmaterialens
Läs merOmfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav
Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och
Läs merUndersökningar och experiment
Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan
Läs merMineral aggregates. Determination of length thickness index.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av LT-index* Mineral aggregates. Determination of length thickness index. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET 5. PROVBEREDNING 6. PROVNING 7. BERÄKNING
Läs merRapport om undersökning av byggdamm
Rapport om undersökning av byggdamm Olle Nygren Dator Miljö Natur Jongården Berguddsvägen 14 918 03 Holmön Tel: 070-6636706 e-post: olle@damina.se Förord Denna mätning med Daminas diarienummer 1006/13
Läs merRÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.
RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker
Läs merHenry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB
EPCC-konceptet. Valda delar om Cement och tillsatsmaterial (TM) utifrån kraven i EN 206, EN 197-1 och SS 137003 för användande av GGBS och flygaska i betongproduktion Henry Flisell Silika Flygaska GGBS
Läs merAktuellt om provningsmetoder
Vattenfall Research and Development AB Ballastdagen den 13 mars 2014 Aktuellt om provningsmetoder Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Metodgruppen för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor
Läs merFörsöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB
Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB Test method for automating the quality assurance of SCC Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Examinator: Examensarbete: Godkänd: 2012-06-20
Läs merOptimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion
Högskolan I Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Byggingenjörsprogrammet Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion Martin Eriksson Jimmie Eriksson Karlsson Handledare: Bengt
Läs merBestämning av kornkurva för drop-on-pärlor
Publikation 1987:143 Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor Metodbeskrivning 83:1987 1. ORIENTERING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 3. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER... 3 4. PROVBEREDNING... 4 5. SIKTNING...
Läs merBilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc
Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning
Läs merBetong och armeringsteknik
Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor
Läs merEXAMENSARBETE. Självkompakterande betong. Mattias Sundén. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Självkompakterande betong Mattias Sundén Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Förord Examensarbetet ingår som
Läs merFrågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv
Frågeställningar kring beständig betong avseende ballastmaterial vid säkerhetshöjande åtgärder i Järpströmmen/Håckren Ett beställarperspektiv Stefan Norberg Fortum Marcus Hautakoski Vattenregleringsföretagen
Läs merhttp://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2004-10-15 Utgåva 3 Betong Användning av EN 206-1 i Sverige
Läs merBestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.
Bestäning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 Innehåll 1 Orientering 2 2 Saanfattning 2 3 Benäningar 2 4 Säkerhetsföreskrifter 2 5 Utrustning 3 6 Provängder 4 7 Provning 4 7.1 Siktning av aterial
Läs merAllmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik
1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av
Läs merLaboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg
Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen
Läs merSandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Läs merTill dig som inte drömmer om betong...
Till dig som inte drömmer om betong... ... men som kanske borde göra det. Betong är ett framtidsmaterial med en flertusenårig historia. Det är ett robust och hållbart byggmaterial med många fördelar, inte
Läs merStöd vid avrop av ljudabsorberande bords-, och golvskärmar
Sid 1 (6) Stefan Persson stefan.persson@kammarkollegiet.se 2015-09-16 Dnr 96-75-2014 Stöd vid avrop av ljudabsorberande bords-, och golvskärmar En skärm kan ha följande akustiska egenskaper: Ljudabsorberande,
Läs merUtprovning av nytt betongproportioneringsprogram. anpassat för krossballast
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram anpassat för krossballast Fredrik Lidberg TVBM-5082 Examensarbete Lund 2011 ISRN: LUTVDG/TVBM--11/5082
Läs merFogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten
Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten Kaj Rolf Landskapsarkitekt, Agr. Lic. SLU, Alnarp MinBaS Mineral Ballast Sten För- och nackdelar med markplattor av natursten av Rebecca Bengtsson
Läs merMotiv till provningsmetoder och kravnivåer
Metoddagen 2016 Motiv för kravställande Klas Hermelin Trafikverket Krav på obundna lager Motiv till provningsmetoder och kravnivåer 2 2016-02-12 Kvalitetssäkring av obundna lager vid byggande Materialkvalitet
Läs merPresentation MinBaS dagen
MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,
Läs merRose-Marie Nilsson Rosemarie.d.nilsson@gmail.com Miljövetenskapliga institutionen Lunds Universitet 2014
Perkolationstest av naturgrus och bergkross för att undersöka användbarheten till infiltrationslager och infiltrationsförstärkning i små avloppsanläggningar Rose-Marie Nilsson Rosemarie.d.nilsson@gmail.com
Läs merKrossteknik - Optimering - Klasseringsteknik
Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik Magnus Evertsson Produkt- och produktionsutveckling sida 1 MinBaS-programmets projekt vid Chalmers Realtidsoptimering av krossanläggningar Optimal fragmentering
Läs merHandledning. Innehållsförteckning
1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år
Läs merIsolationsprovning (så kallad megger)
Isolationsprovning (så kallad megger) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för
Läs merIsolationsprovning (så kallad meggning)
Isolationsprovning (så kallad meggning) Varför bör man testa isolationen? Att testa isolationsresistansen rekommenderas starkt för att förebygga och förhindra elektriska stötar. Det ger ökad säkerhet för
Läs merSprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag 2014 1
Sprutbetong Tommy Ellison Kraftindustrins Betongdag 2014 1 Innehåll Sprutbetongs egenskaper Sprutmetoder Material Utrustning Kontroll Utförandekrav/Utbildning Kraftindustrins Betongdag 2014 2 Sprutbetongs
Läs merSAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie
SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1 Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament,
Läs merPROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK
PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK Manouchehr Hassanzadeh VATTENFALL RESEARCH AND DEVELOPMENT AB Rapportnummer U 09:135 2009-10-30 Provning av borrkärnor från Forsmark Från Rapportdatum Rapportnr Vattenfall
Läs merTILLSATSMATERIAL FÖR BETONG
TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement
Läs merMILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning
MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning Uppföljningen är utförd av Emma Sigvardsson under våren 2008, viss redigering av text är därefter gjord av Katarina Wallinder Projektets
Läs merNyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar
Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merProvning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix
CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,
Läs merSTENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*
Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av slipvärde Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH MATERIAL 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING
Läs merSeminarium, Uppsala 20 maj 2019 Ett projekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten Elin Ulinder, Maja Englund & Magnus Döse, RISE
Seminarium, Uppsala 20 maj 2019 Ett projekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten Elin Ulinder, Maja Englund & Magnus Döse, RISE Finansiär: Havs- och vattenmyndigheten Titel: Kvalitetssäkring av bergkross
Läs merBildanalys för vägbeläggningstillämplingar
Bildanalys för vägbeläggningstillämplingar Hanna Källén I denna avhandling har några forskningsfrågor gällande bestämning av vägars beständighetundersökts. Bildanalys har används för att försöka komplettera
Läs merSmåskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast
1 Småskalig provtagning av berg för att kvantifiera lämpligheten för bergkross som betongballast MinBas Innovation-Hållbar bergmaterial och mineralförsörjning WP 2 -småskaliga prov -lämplighet till betongtillverkning.
Läs merFABRIKSBLANDAD BETONG
FABRIKSBLANDAD BETONG AT FÄRDIG GRUND har skapat ett koncept som gör det enkelt att köpa och få levererat fabriksblandad betong till ditt byggprojekt. Detta ger dig full kontroll över varje kubik med fast
Läs merAsfaltdag Erik Malmqvist. Vad är vidhäftning? Hur löste man vidhäftningsproblematiken förr? Skador till följd av dålig vidhäftning
Asfaltdag 2006 Vad är? Förmågan att f å bindemedel (bitumen) och ballast att sitta ihop. Komplex kemi! Aktiv : Förmåga att kunna tränga undan vatten på ett fuktigt stenmaterial och f å bitumenet att fastna.
Läs merNyheter inom betongforskningen
Nyheter inom betongforskningen nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola Försöken bakom TorkaS3 100 Självuttorkning, Byggcement
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merBestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.
Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. SÄKERHET
Läs merEPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB
EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga Mikael Westerholm Cementa AB Konceptet Equivalent likvärdig Performance prestanda hos of bindemedelskombinationer Combinations Concept Innehåll Bakgrund Den svenska
Läs merNAF-Check spjällbackventiler PN 10 - PN 100 NAF 526520-528530
NAF-Check spjällbackventiler PN 0 - PN 00 NAF 5650-5850 Fk 0.70(4)SE 8.98 Ersätter Fk 0.70()SE.95 Primära egenskaper NAF-Check spjällbackventiler tillverkas i kolstål, låglegerat stål och rostfritt stål.
Läs merCONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram
Concrete Mix Design 2003-12-23-1 - CONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram Teknisk beskrivning 1 Bakgrund Vid projektstart rådde i de Nordiska länderna olika syn på materialet betong,
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merMinBaS Innovation - VINNOVA
Innovation - VINNOVA MinBaS Innovation Utlysningar 2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26 MSEK Tidplan Nov 2013 Juni 2017 Programmet
Läs mer3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler
3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara
Läs merMV0192. Deltentamen i markfysik Lycka till!
MV0192. Deltentamen i markfysik 2014-12-19 Skrivningen ger maximalt 18 poäng. För godkänt fordras 9 poäng. Skrivtid kl. 09.00-12.00 Varje lärare rättar sin del av skrivningen. Besvara uppgift 6 på ett
Läs merASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA
Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom kallextraktion med mekanisk omrörning Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by cold extraction with
Läs merNyheter i nya SS 137003
Nyheter i nya SS 137003 Elisabeth Helsing, CBI VUC Infodag 2014-05-13 Läget SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna är t.o.m. juni 2014 Då bör den svenska
Läs merKapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
Läs merNyheter inom betongområdet!
Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
Läs merÖversikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1
Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan
Läs merProduktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning
Produktstandarder för ballast Ballast aktuella metoder Metoddagen den 9 februari 212 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Reviderade produktstandarder, publiceras tidigast hösten 212 EN1343 Ballast för
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merOBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.
Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare
Läs merVUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE
VUC:s Informationsdag, 2019-05-14 Elisabeth Helsing, RISE Plats för uttag: även om betongens egenskaper förändras mellan platsen för provtagning och avlämning får uttag av prover ske på annan plats än
Läs merWilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs mer