cement- och kalkindustrin Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009 slutrapport
|
|
- Jan-Olof Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskningsprogram Industriforskning Dnr Total kostnad Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Projekt nr Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO2 avskiljning i cement- och kalkindustrin Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009 slutrapport Avdelning/Institution Utförare UmUmeå universitet, Tillämpad fysik och elektronik Adress MinFo: Drottning Kristinas väg 26, Stockholm UmU: Umeå Universitet, Tillämpad fysik o Elektronik, ETPC, Umeå Fullständigt namn och E-post till forskningsledare/kontaktperson MinFo: Jan Bida, jan.bida@minfo.se UmU: Rainer Backman, rainer.backman@cem.umu.se Slutrapport, namn och förlag Sammanfattning Uppnådda huvudresultat Under projekt perioden 2009 genomförda arbeten och uppnådda resultat: Utvecklingen av simuleringsmodellerna har varit att påbörja utvärdering av den utökade termodynamiska databasen med fler systemkomponenter och tillhörande föreningar, att utveckla definitionen av bränsle och att förändra beräkningarna av kylning av produkterna. Utvärdering av befintliga termodynamiska data för ytterligare systemkomponenter applicerbara för cement- och kalktillverkning har precis startat. Energiflöden och temperaturer från mätningar har jämförts med simulerade resultat. Problem med energiflödesberäkningar i simuleringsmodellerna har identifierats men inte kunnat lösas. Fullskalemätningar vid normal drift vid anläggningen i Pargas har simulerats i modellen och noga utvärderats. Försök med syrgasanrikad förbränning vid cementtillverkning har simulerats. Resultaten finns summerade i två manuskript vilka ska publiceras. Anläggningsförsök med ett biobränsle som del i bränslemixen har utförts vid kalkugnen i Pargas. Simuleringsverktygen användes framgångsrikt vid planering av försöket då olika bränsleblandningar och fukthalter undersöktes. Försöket utföll väl och utfallet kommer att rapporteras som en CLOCK-rapport. Projektet presenterades vid Sveriges Energiting i mars av doktoranderna.
2 I april mötte doktoranderna och representant från Minfo Rune Hardell, Energia för halvtidsutvärdering av projektet. Matias Eriksson presenterade projektet vid MinBas-dagen Licentiatuppsatserna Post combustion CO 2 capture in the Swedish lime and cement industries och Use of predictive chemical models in cement and lime kiln applications av doktoranderna presenterades och godkändes vid Umeå Universitet den 18 december. Fullskaleförsök vid kalkugnen i Pargas utfördes under föregående rapporteringsperiod. Resultatet har nu granskats och referensfallet har utvärderats. Kalkmodellen har validerats mot försöket och resultaten har publicerats vid NAFEMS konferens i Helsingfors (CLOCK 02/09). Resultat från modellen visar att massbalansen predikteras relativt bra. Energibalansen behöver vidareutvecklas. En simuleringsrapport på avskiljning av CO 2 genom partiell syrgasförbränning vid Slite fabriken har färdigställts (CLOCK 01/09). En pre-feasibility studie på detta avskiljningskoncept har också färdigställts (CLOCK 07/09). Omvärldsbevakning har utförts genom att bland annat delta vid seminarier behandlande aktuella frågeställningar. Under rapportperioden har följande seminarier bevistats (notat från seminarierna har delgivits projektet som CLOCK-rapporter): CLEAN COAL IN THE FUTURE? technology status and implications to Finland, March 4h, 2009 (CLOCK 03/09) Göteborg-Oslo Klimatgaskonferens, Göteborg (CLOCK 04/09) IFRF: TOTeM 33 Challenges in Rotary Kiln Combustion Processes, , Pisa, Italy, (CLOCK 06/09) Climbus slutseminarium, Helsingfors (CLOCK 08/09) Under projekt perioden 2008 genomförda arbeten och uppnådda resultat: Omfattande anläggningsförsök med syrgasanrikning och fullskalemätning har planerats och genomförts på anläggningen i Pargas. Fullskaleförsöken omfattade en vecka i oktober Försöken visade att syrgasanrikning är tekniskt genomförbart på en kalk-roterugn. Sammanställning av resultat och fullständig utvärdering sker inom Syftet är att resultat från försöket skall godkännas för publicering i välrenommerad tidskrift under Fysikaliska parametrar hos simuleringsmodellerna har utvecklats för att ge korrekta energiflöden, - förluster och -överföringar. Den kemiska delen av modellen har utökats och numera ingår två blandsmältor (oxid- och saltsmältor) förutom de rena smältorna, fasta och gasformiga komponenter i den termodynamiska databasen. Resultat från modellering av cementmodellen har publicerats i en artikel A Predictive Cement Model for Cement Process i ZKG International 07/2008. Som stöd för modellutvecklingen har utrednings arbete kring Damning i roterugnar och Non equilibrium vid kalkbränning inletts. Arbetet syftar till att utveckla processmodellen och skapa större förståelse kring skeenden i roterugnen. En teknisk sammanställning som beskriver olika typer av metoder för s.k. Post Combustion avskiljning av CO 2 är under arbete. Syftet är att review papperet Post combustion CO 2 capture in cement and lime processes skall godkännas för publicering i välrenommerad tidskrift under Förberedande arbete för CO 2 avskiljningsförök genom ammoniak skrubbning vid Slite fabriken visade att det inte är tekniskt rimligt under rådande processbetingelser. Försöken har således nedprioriterats.
3 Kartläggning av bränsleanvändning inom cementproduktion i Sverige har utförts. På basen av denna har CO 2 -neutrala andelar av bränsle relaterad CO 2 beräknats för olika bränsleblandningar. Ett presumtivt CO 2 -neutralt bränsle är rapsrester eller återstoden efter att rapsolja utvunnits ur rapsfrön. Dock innehåller rapskakorna störelement för cement- och kalkprocesser. Laboratorieförsök har utförts för att se om störelementen kan lakas ut (CLOCK 02/08). Industridoktoranderna har deltagit i Energimyndighetens doktorandkurs: Perspectives on Energy Systems i september, oktober och november. Som del av kursen utfördes individuella projekt som resulterade i rapporterna Energieffektivisering och koldioxidreducering vid cementtillverkning (CLOCK /08) och The energy system lime-cement-co 2 in Sweden. Sistnämnda har accepterats för publikation i Industrial Minerals. Omvärldsbevakning har utförts genom att bland annat delta vid seminarier behandlande aktuella frågeställningar. Seminar and workshop on biofuels in lime kilns arrangerades av STFI-Packfors och Seminarium avancerad förbränningsteknik arrangerades av Elforsk. Seminarierna är summerade i CLOCK 03/08 och CLOCK 04/08. Under projekt perioden 2007 genomförda arbeten och uppnådda resultat: Inom ramen för projektet har utförts anläggningskartläggning inom cement och kalkproduktion. En cement- och en kalkproduktionsanläggning har valts ut för utförlig processkartläggning och modellering. Med kalkanläggningen har en omfattande provkörning gjorts (rapport CLOCK 01/07). Ytterligare kartläggning av kalkanläggningen har gjorts, en 24-timmars prov- och mättagning vid normala driftsförhållanden samt ett syrgasanrikningsförsök med tre olika nivåer av tillsatt mängd syrgas. Två processmodeller har byggts. Modelleringsverktyget har utvecklats så att huvudelementens reaktioner vid cementtillverkning kan predikteras och energiberäkningar för traditionella och CO 2 - neutrala bränslen kan utföras. Resultat från cementmodellen har verifierats med processdata och ger bra överensstämmelse vad gäller gas- och materialflöden samt slutproduktens kemiska föreningar. Processdata är uppmätta och beräknade från en 24-timmars mätning inkluderande bl.a. värme- och kloridbalans. Resultat från provkörning vid normala driftsförhållanden samt resultat från syrgasanrikningsförsök kommer att användas för att validera kalkmodellen. På basen av ovanstående kartläggningar har i samråd med produktionspersonalen olika modelleringsscenarion ställts upp. För att understöda forskningsarbetet har stödgrupper upprättats, en kalkstödgrupp och en cementstödgrupp. Dessa utgörs av deltagande företags personal och deras uppgift är att knyta forskningen till produktionen och att fungera som sakkunnigt stöd i frågor gällande bl.a. anläggnings- och processteknik. Utkomna projektinterna konfidentiella rapporter CLOCK 01/07 Provbränning av kalksten 2 i roterugnen i Pargas, Matias Eriksson, Synnöve Hollsten, Nordkalk, CLOCK 02/ CLOCK 01/08 CLOCK 02/08 Sammanfattning av försök med syrgasanrikning U8 Slite, Erik Viggh, Cementa, FoU, Bodil Wilhelmsson-Hökfors, Simulering av syrgasanrikning och oxyförbränning vid cementtillverkning och förbättrad beräkning av energiförluster, Bodil Wilhelmsson Hökfors, Möjlighet att laka ut fosfor, alkali, klor och svavel ur rapsrester, Bodil Wilhelmsson Hökfors
4 CLOCK 03/08 Seminar and workshop on biofuels in lime kilns, STFI Packforsk, Bodil Hökfors CLOCK 04/08 Sammanfattning av Elforsk-seminarium Ny avancerad förbränningsteknik - ett sätt att avskilja CO 2 25 November 2008, Norra Latin, Stockholm, Bodil Hökfors CLOCK 01/09 Simulering av partiell oxy-förbränning i Slite Ugn 8, Bodil Hökfors, CLOCK 03/09 CLOCK 04/09 CLEAN COAL IN THE FUTURE? technology status and implications to Finland, March 4h, 2009, Venue: Fortum Corporation, Espoo, Finland, sammanfattning Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj Oslo-Göteborg Klimatgaskonferens, Göteborg , sammanfattning Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj CLOCK 06/09 IFRF: TOTeM 33 Challenges in Rotary Kiln Combustion Processes, , Pisa, Italy, sammanfattning och poster: Coupled Fluent-KilnSimu simulation of a rotary lime kiln, Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj CLOCK 08/09 Doktorandrapporter CLOCK 5/08 CLOCK 6/08 Tekn lic avhandling 2009 Climbus Päätösseminaari Vähähiilinen talous tulee, otammeko sen uhkana vai mahdollisuutena? Helsingfors , sammanfattning av seminariet Matias Eriksson och Markus Fagervik, Nordkalk Abp Oyj Individuell uppsats i kursen Perspectives on Energy Systems Energieffektivisering och CO 2 -reducering vid Cementtillverkning, Bodil Wilhelmsson Hökfors, Energiteknik och termisk processkemi, Umeå universitet Individuell uppsats i kursen Perspectives on Energy Systems The energy system lime-cement-co 2 in Sweden, Matias Eriksson, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University, Nordkalk Abp Oyj Post combustion CO2 capture in the Swedish lime and cement industries, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University, Licentiate thesis 2009, Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj, ISBN Tekn lic avhandling 2009 Use of predictive chemical models in cement and lime kiln applications, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University, Licentiate thesis 2009, Bodil Hökfors, ISBN Publicerade artiklar och konferensbidrag CLOCK 03/07 MinBaS-dagen 2007, 11 december 2007, SGU, Uppsala Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO 2 -avskiljning i cement- och kalkindustrin MinFo , Matias Eriksson, Nordkalk AB, Rainer Backman, Energy Technology and Thermal Process Chemistry,Umeå University, Bodil Wilhelmsson Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, UmeåUniversity CLOCK 04/07 Konferens i Mineralteknik, 5-6 februari 2008, Luleå A Predictive Chemistry Model for Cement Process, Bodil Wilhelmsson Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University,, Erik O. Viggh, Cementa AB,, Rainer Backman,, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University CLOCK 05/07 ZKG Zement, Kalk und Gips International, nr 07/2008 A Predictive Cement Model for the Cement Process, Bodil Wilhelmsson Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University,, Erik O. Viggh, Cementa AB,, Rainer Backman, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University CLOCK 07/08 MinBaS-dagen 2008, 11 december 2008, Bergsskolan, Filipstad Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO 2 -avskiljning i cement- och kalkindustrin, Bodil Wilhelmsson Hökfors
5 CLOCK 05/09 CLOCK 02/09 Energitinget 2009, 11 mars 2009, Älvsjö Energieffektiv oxy-förbränningsteknikoch CO 2 -avskiljning i cement- och kalkindustrin Matias Eriksson, Nordkalk AB, Rainer Backman, Energy Technology and Thermal Process Chemistry,Umeå University, Bodil Hökfors, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, UmeåUniversity An industrial perspective on modelling of a rotary kiln for lump lime production, 9 NAFEMS NORDIC Seminar, Multi-Disciplinary Simulation in Engineering Analysis April 21-22, 2009 Helsinki, Finland. Matias Eriksson, Nordkalk Abp Oyj Tolkning av dessa i förhållande till forskningens syfte/mål Utveckling av simuleringsmodellerna sker i den riktning som angetts, dock har tekniska problem med mjukvaror gjort att det tagit längre tid än beräknat. Problem med energiflödesberäkningar kvarstår. Att problemet är identifierat möjliggör resultattolkning och användning med begränsningar. Process- och anläggningskartläggningen stöder modelleringsarbete. Processkartläggning och provkörning förser modelleringsarbetet med processdata. Det utvecklade modelleringsverktyget kommer att ge möjlighet att undersöka process och produktpåverkan beroende på förbränningsteknik och typ av bränsle som används. Erhållna processdata används vid validering av modelleringsarbetet. Syrgasanrikning är ett första steg till att införa oxyförbränningsteknik. Försöket med syrgasanrikning vid kalktillverkningsenheten kommer därför att utvärderas noggrant och speciellt kommer produktkvalitet, miljö, process och energiförbrukning att studeras. Definierade modellerings-scenarier innehåller nyckelparametrar för produktionen och skall användas bl.a. vid simulering av oxyförbränningsteknikens inverkan på processerna. Resultat från tidigare driftsförsök i cementprocessen har använts och cementstödgruppen har arbetat vidare med processvärden. Försökens upplägg och utförande med syrgasanrikning är innovativa och driftsdata har visat sig vara användbart i modelleringsarbetet (rapport CLCK 02/07). Ett huvudsyfte med projektet är att införa oxyförbränningsteknik på ett energieffektivt sätt. För att kunna utvärdera energieffektivitet har en generell utveckling av modellernas energimekanismer utförts. Genom att använda processdata från syrgasanrikningsförsök vid cementtillverkning har den utvecklade energimodellen kunnat verifieras. Förfaringssätt för beräkning och uppskattning av energiflöden och resultat har beskrivits i rapport CLOCK 01/08. Kartläggning och beräkning av CO 2 i rökgaser för de två anläggningar ligger som grund för CO 2 - avskiljningsarbetet. Lakningstester visar att det är möjligt att laka ut störelement från rapsresterna, varför preliminärt kemiskt sett kan vara ett möjligt CO 2 -neutralt bränsle för cement- och kalktillverkning. En partiell substitution med CO 2 -neutrala bränslen är ett första steg i övergången till låg koldioxidemitterande produktion av cement och kalk. Under anläggningsförsöket i Pargas uppnåddes en 10-% substitution av tillförd energi. Försökt utföll väl och arbetet fortsätter. För projektet finns en projektarbetsgrupp. Arbetsgruppen utgörs av representanter för deltagande företag, Umeå universitet och MinFo. Projektarbetsgruppen har sammanträtt fyra gånger år Forskningsarbetet har redovisats för projektarbetsgruppen senast i oktober 2009 och arbetet har konstaterats ligga inom tidsplan dock med några förändringar i arbetsordningen. Tidsspannet för några arbetsmoments har förlängts dock hålls de ursprungliga totala tidsramarna. Vid detta möte har också arbetsplan för år 2010 godkänts. Projektarbetsgruppen sammanträder för uppföljning och utvärdering av arbete i enlighet med plan tre gånger år 2010.
6 Projektpresentation Problemställning För cementframställningen förbrukas ca 3,5 TWh och i produktionen av malda och brända kalkprodukter förbrukas 1,3 TWh, vilket motsvar ca 3,1 % av industrins totala förbrukning. De dominerande energislagen är eldningsoljor, kol och koks vid bränning av kalksten till cementklinker och bränd kalk. Framställning av cementklinker och kalk sker genom energikrävande brännprocesser vid höga temperaturer under samtidig emission av CO 2 från två olika källor; från bränslet(fossila bränslen dominerar idag) och från råmaterialet kalciumkarbonat (kalksten). Under de senaste tio åren har cementindustrin i Norden gjort omfattande forskningsinsatser för att ersätta en del av sin användning av fossila bränslen med CO 2 -neutrala bränslen. Satsningar har skett på flera områden bl.a. livscykelanalys, produktutveckling, förbränningsteknik, modellutveckling och bränslelogistik. Resulten från de tidigare arbetena kommer att nyttjas i detta projekt. Den sk oxy fueltekniken har studerats för kolpulverbaserade applikationer sedan De flesta studier och utvärderingar av tekniken har gjorts inom kraftindustrin och på senare år i Sverige inom stålindustrin. Det finns idag inga kända applikationer inom cement- och kalkindustrin. Motiven för att studera oxy- fuel-förbränningen idag drivs främst av a) möjligheterna till att producera en CO2 gas som är lämplig för avskiljning b) potentialen att kunna reducera kostnaderna för utläppskontrollen med speciellt fokus på NOx. Försök med att introducera biobränslen och avfallsbaserade bränslen har redan startat i cementindustrin; till en mindre del i kalkproduktionen. Det krävs dock en kombination av processförändringar och ny teknik för att kunna öka andelen alternativa bränslen i processerna. Skillnaderna i att använda biobränslen i jämförelse med fossila bränslen är inte klart utredda. Inom cement- och kalkproduktionen är inverkan på produkternas kvalitet en viktig del. Nya modellverktyg måste utvecklas som inkluderar nya förbränningstekniker som oxy-förbränning, där syret i förbränningsluften ökas. Avancerade analysmetoder för bränslen behöver introduceras, liksom kunskap om stoftemissioner och spårelementens uppträdande. Vissa nyckelreaktioner som involverar spårelement och fosfor (ökar med biobränslen) i klinkerprodukterna är inte kända. I ett långsiktigt perspektiv måste också beaktas att recirkulation av betong från gamla konstruktioner kan införas i cementprocessen. De nya teknikerna för avskiljning av CO 2 från rökgaserna måste utvecklas och testas. De idag bäst tillgängliga teknikerna för CO 2 separation från rökgaser, som kemisk absorption med aminer, kräver mycket stora energiinsatser per ton borttaget CO 2. Den industriella implementeringen är låg idag, men införandet av denna typ av installationer kan bli en nödvändighet för att kunna möta framtida miljökrav, vilket skulle medföra ett kraftigt ökat energibehov. Syfte och mål Syftet med detta projekt är att introducera oxy- förbränningstekniken, som inte tidigare utvärderats i nordisk cement- och kalkindustri, för att ytterligare energieffektivisera produktionen och motverka framtida ökande energibehov. Potentialen ligger i att andelen CO 2 - neutrala bränslen kan ökas (biobränslen mfl), ett reducerat energibehov i processen och att avskiljningen av CO 2 underlättas samt NOx emissionen reduceras. Applikationen inom cement- och kalkindustrin, skiljer sig från andra applikationer där oxy-tekniken introducerats, genom att slutprodukternas kvalitet starkt påverkas av bränslekvalité och CO 2 -balansen. Projektet är indelat i två delprojekt med olika delmål Delprojekt 1 CO2-avskiljningsmetoder ur rökgaser i cement- och kalkproduktion Delprojektet har som mål att utveckla energieffektivare koncept för CO2-separation i cement- och kalkproduktionen. Detta skall uppnås genom att a) Utvärdera oxy-förbränningsteknikens potential
7 för att öka koncentrationen av CO2 i rökgaserna, b) Utveckla strategier för val av lämpliga bränsleoch förbränningstekniker, c) En teknisk ekonomisk utvärdering av oxy-fuel tekniken för cementoch kalkproduktion. Delprojekt 2 Modellering av kemin i cement- och kalkprocessen Delprojektet har som mål att utvärdera oxyförbränningstekniken och de CO 2 neutrala bränslenas inverkan på klinker och kalkprodukternas kvalitet. Detta skall uppnås genom att a) Utveckla prediktiva modeller för massbalanser, huvudreaktioner och spårelementreaktioner i cement- och kalkprocesserna vid användning av oxy-förbränning, b) Validera en processmodell för cement- och kalkprocessen som inkluderar oxy-förbrännings effekt på produkt kvalitet, termisk verkningsgrad och drift av mineralbränningsprocesser i två driftsanläggningar, c) Etablera beslutsunderlag för branschen för förestående investeringar och processutveckling. Vid projektet slut (4 år) kommer det att finnas utvecklat ett modellverktyg som ger ett bra underlag för att bedöma möjligheterna att nå besparingsmålet i form av minskad CO 2 emission och reducerad energiförbrukning samt strategier och metoder utvecklade som medger möjligheter att bedöma energibesparingpotentialen i nya CO 2- avskiljningsmetoder. Förväntad nytta med forskningen i relation till Energimyndighetens uppdrag att ställa om energisystemet. Målet är att reducera energiförbrukningen vid tillverkning av cement- och kalk med totalt 562 GWh/år genom att introducera en ny förbränningsteknik, oxy-fuel förbränning, som medger processeffektivisering och minskad CO2-emission. Det förväntade ökande energibehovet för efterföljande processteg, där CO2 separeras ur rökgaserna, reduceras med totalt 550 GWh/år som bränsle (Dagens BAT, absorbtion med aminer, kräver 4 GJ/ton borttagen CO2. Idag är inte klarlagt vilken typ av bränsle som kommer att brukas, men här har antagits att CO 2 neutrala dito används). Detta nås genom att tekniken förväntas medge en 50 % ig ökad användning av CO 2 neutrala bränslen i jämförelse med dagens förbränningsteknik, vilket minskar den fossila CO 2 emissionen med 38 kton/år i cementproduktionen. Ett betydligt energieffektivare system, jämfört med dagens standardteknik, skall utvecklas för att avskilja CO 2 ur rökgaserna. Detta beräknas reducera CO 2 utsläppen i rökgaserna med 20%, vilket ger en årlig reduktion av cement- och kalkindustrins CO 2 med 550 kton. En indirekt energieffektivisering åstadkoms i cementprocessen genom en 10 %ig minskning av elförbrukningen som en följd av minskade rökgasvolymer motsvarande 12 GWh el/år. Besparingen beräknat på ersättningen av fossila bränslen med alternativa dito förväntas uppnås 5 år efter projekets slut, den totala potentialen till 100% efter 15 år. Effektivare metoder torde ha utvecklats inom 10 år,b som kräver mindre än 4 GJ/t borttagen CO2, men fortfarande förblir energibehovet mycket högt. Förutom samhällsvinsten i form av en mer hållbar produktion finns det en affärsmässig lönsamhet. Genom en minskad CO 2 -emisson och energieffektivare produktionslösningar i brännprocessen och för CO 2 avskiljningen stärks producenternas konkurrensförmåga. Besparingen beräknas bli totalt 133 kwh/ton cement och 214 kwh/ton kalk. Till detta kommer en potentiell besparing i kontroll och avskiljning av NOx ur rökgaserna, då en introduktion av oxyförbränning i andra applikationer givit detta positiva bidrag.
cement- och kalkindustrin Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009, 2010 och slutrapport.
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-06679 Total kostnad Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Projekt nr 30527-1 Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO2 avskiljning
Läs merAvslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009 slutrapport 2010-12-31. Avdelning/Institution
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-06679 Total kostnad 12 672 000 Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Projekt nr 30527-1 Energieffektiv oxyförbränningsteknik
Läs mercement- och kalkindustrin Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009, 2010, slutrapport 2011-09-30
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-06679 Total kostnad 12 672 000 Projekt Projekt nr 30527-1 Energieffektiv oxyförbränningsteknik och CO2 avskiljning i cement- och kalkindustrin Pågående Avslutat
Läs merOptimering av processer vid cementklinker- och kalktillverkning. Ett projekt inom MinBaS Innovation
Optimering av processer vid cementklinker- och kalktillverkning Ett projekt inom MinBaS Innovation Projektet Koordinator Projektledare Rainer Backman Industridoktorander Matias Eriksson Erik Viggh Forskare
Läs merSyrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för schaktugnar
Syrgasanvändning vid cement och kalktillverkning samt utveckling av radarbaserad mätteknik för Dnr.2015-02519 Att genom ny kunskap och ny teknik skapa förutsättningar för minskad miljöpåverkan vid produktion
Läs merUtmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.
Läs merSäsongslagring för tillvaratagande av spillvärme
Naturvårdsverkets diarienummer 752-7499-06 Regionförbundets diarienummer 2006-369/400 Slutrapport Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Åtgärdsbeskrivning, sammanfattning Åtgärden har lett till
Läs merAvslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009 slutrapport 2010-12-31. Avdelning/Institution MinFo
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-05515 Total kostnad Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Pnr 30496-1 Uppföljn.,teknikspridn.&adm. inom MinFo projektpaket
Läs merAvslutat Tidplan, förväntade delrapporter Årsrapport 2007, 2008, 2009 slutrapport Avdelning/Institution MinFo
Forskningsprogram Industriforskning Dnr 2006-05515 Total kostnad Universitet/Högskola/Företag Proj koord.-medelsmottagare MinFo Projekt Pnr 30496-1 Uppföljn.,teknikspridn.&adm. inom MinFo projektpaket
Läs merPX10184 /Dnr 19-1324/11. Energieffektiv bakning i pilotskala. delrapport. Birgitta Raaholt. November 2011 SIK
PX10184 /Dnr 19-1324/11 Energieffektiv bakning i pilotskala delrapport Birgitta Raaholt November 2011 Projektinformation Projekt påbörjat April 2011 Granskas av Lilia Ahrné Projektledare Birgitta Raaholt
Läs merÖkad fjärrvärmeleverans till industrin
Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Danica Djuric Ilic a, Louise Trygg a a Division of Energy Systems, Department of Management and Engineering, Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden Inledning
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merSchneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!
Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader
Läs merVersion 2005-09-12. Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag. Medlemskap och programforskning
Version 2005-09-12 Värmebehandlingscentrum ett samarbete mellan IVF, KIMAB och medlemsföretag Medlemskap och programforskning Värmebehandlingscentrum för metalliska material (preliminär version) 1 INLEDNING
Läs merBESLUT 1 (9) BESLUT. 2012-03-08 Dnr: 551-5198-11. Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA
BESLUT 1 (9) Miljöprövningsdelegationen (MPD) Gyproc AB Box 153 746 24 BÅLSTA Slutliga villkor avseende energiförbrukning, utsläpp av kväveoxider och damning från verksamheten som Gyproc AB bedriver på
Läs merBrännegenskaper hos kalkstenar och alternativa material för produktion av cementklinker och bränd kalk
Brännegenskaper hos kalkstenar och alternativa material för produktion av cementklinker och bränd kalk MinBaS dagen 2017 Matias Eriksson Nordkalk AB/Umeå Universitet Om projektet Projekttid 2015-11-01-2017-08-31
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merPROCESSUTVECKLING OCH ENERGIBESPARING I MINERALINDUSTRIN EXEMPEL FRÅN MINBAS II PROGRAMMET OCH MINFOS ENERGIPROJEKTPAKET
1 PROCESSUTVECKLING OCH ENERGIBESPARING I MINERALINDUSTRIN EXEMPEL FRÅN MINBAS II PROGRAMMET OCH MINFOS ENERGIPROJEKTPAKET Marianne Thomaeus, Research director, MinFo- Swedish Mineral Processing Research
Läs merMinBaS Innovation - VINNOVA. MinBaS dagen 2015
Innovation - VINNOVA MinBaS dagen 2015 18 mars 2015 MinBaS Innovation - Utlysningar 2014-2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26
Läs merINSTRUKTION FÖR CENTRUM FÖR HÅLLBAR PRODUKTION AV CEMENT OCH BRÄND KALK
INSTRUKTION FÖR CENTRUM FÖR HÅLLBAR PRODUKTION AV CEMENT OCH BRÄND KALK Typ av dokument: Datum: Beslutad av: rektor Giltighetstid: 209-0-0 2024-2-3 Område: Organisation Ansvarig förvaltningsenhet: Planeringsenheten
Läs merStålindustrins energibehov
Stålindustrins energibehov Fokus Sandvik Materials Technology Alena Nordqvist 2014-10-29 Vad vi gör Vi tillverkar avancerade speciallegeringar och keramiska material, industriverktyg och gruvmaskiner.
Läs merInför rapportering av 2014 års utsläpp
Inför rapportering av 2014 års utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll Uppföljning rapportering av 2013 års utsläpp Viktiga datum vid rapportering våren 2015 Sanktioner Inför kommande
Läs merVarför ett kurspaket på värmesystem?
Värmesystem Varför ett kurspaket på värmesystem? Viktigt med systemperspektiv vid tillförsel av värme och/eller varmvatten till bostäder och lokaler. Systemperspektivet är nyckeln till att uppnå bästa
Läs mer2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5
Sammanfattning I detta kapitel ges en inledande orientering av processerna för metallpulvertillverkning. Vidare förklaras verksamheterna inom de stora fabriksanläggningarna Svampverket, Pulververket, Distaloy-
Läs merInnovativ Grön Hydraulik. Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram.
Innovativ Grön Hydraulik Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram. Den strategiska FoU-planen för ett framtida nationellt branschprogram inom hydraulik är klar! 20 stycken workshops/möten
Läs merBioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:
Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes
Läs mer5. Öka resurseffektiviteten
5. Öka resurseffektiviteten Att se till att råvaror och energi används mest effektivt är utan tvekan en vinnande strategi i framtidens samhälle. Det omfattar allt ifrån smartare applikationer understödda
Läs merMinBaS Innovation - VINNOVA
Innovation - VINNOVA MinBaS Innovation Utlysningar 2015 Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26 MSEK Tidplan Nov 2013 Juni 2017 Programmet
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merRemissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb
Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs merDrivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning
Läs merFinansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter
PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merKärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid
RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets
Läs merSyntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten. Bengt Ridell 2011-11-09
Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten Bengt Ridell 2011-11-09 Uppdraget Statusrapport teknikläget, marknadsläget, forskningsområden mm solkraft och solväte Solceller kisel, tunnfilm, dye
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi
Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för
Läs merNytt FoU-program 2010 Demonstration 2015. Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen. Lars Wrangensten. Elforsk AB
Effektivare elproduktion med förnyelsebara bränslen Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft 1 Effektivare elproduktion baserad på förnyelsebara bränslen
Läs merDelrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Delrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Projekt: Ultraljudsbaserade mätningar i process för effektiv och miljövänlig produktion Datum: 2011-11-25 1. SAMMANFATTNING Projektet Ultraljudsbaserade
Läs mer2 Underrättelseskyldigheten
M/Zarah Andersson 2010-12-21 2010/1655 RAPPORT Svenska Kraftnäts arbete som systemansvarig myndighet för naturgas 1 Inledning Enligt 3 förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merVår kunskap blir din konkurrensfördel
Vår kunskap blir din konkurrensfördel Ett teknikkonsultföretag för processindustrin Improvus ett teknikkonsultbolag Improvus har sin bas i Stockholm och verkar i hela Europa. Vi är specialiserade inom
Läs merBeläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:
. Beläggningens gröna framtid Beläggningens gröna framtid Per Centrell Ramböll Sverige AB Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken: Beläggningens gröna framtid Asfaltbeläggning i ett livscykelperspektiv
Läs merHandel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)
Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)
Läs merPower to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23
Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2
Läs merMinBaS Innovation - VINNOVA
Presentation av MinBaS Innovation - ett forsknings- och innovationsprogram med finansiering från Vinnova Jan Bida Programchef MinBaS Innovation Forskningsdirektör MinFo Mariette Karlsson Sveriges Stenindustriförbund
Läs mer1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?
1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:
Läs merR-32. Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar
R-32 Nästa generation köldmedium för luftkonditionering och värmepumpar Daikin är det första företaget i världen som lanserat värmepumpar och luftkonditionering som är laddade med R-32. Detta köldmedium
Läs merNyheter i SMP infö r miljö rappörteringen 2016
1 Nyheter i SMP infö r miljö rappörteringen 2016 Ändringar som berör dig som har en täktverksamhet Ingen utlevererad mängd Under lägg till typ mängduppgift finns nu möjlighet att välja levererat per användningsområde-
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merfinansieringsmöjligheter
LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer
Läs mer3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning
Promemoria 2007-06-14 Näringsdepartementet Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@enterprise.ministry.se UKommenterad dagordning inför möte i konkurrenskraftsrådet
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merEnergieffektivisering vattenverk. Peder Häggström (Stockholm Vatten)
Energieffektivisering vattenverk Peder Häggström (Stockholm Vatten) Upplägg Våra vattenverk Strategi för energiarbetet Hur vi har arbetat Insamling av information Vilka energiförbrukare har vi Vilka projekt
Läs merUtlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt
Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för
Läs merBakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09
Bakgrund till Miljömärkning av. Version 1.0 2003-10-09 1 Inledning...2 2 Relevans...2 3 Potential...2 4 Styrbarhet...4 5 Marknad....5 5.1 Produktion...5 5.2 Andra märkningar...5 2 Bakgrundsdokument 1 Inledning
Läs merMejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Läs merYttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merBokslutskommuniké. 1 januari- 31 december 2014
Bokslutskommuniké 1 januari- 31 december 2014 Styrelsen och verkställande direktören för avger härmed bokslutskommuniké för helåret 2014. Sammanfattning perioden januari december 2014 Nettoomsättningen
Läs merVälkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON
Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer
Läs merSammanfattning. Uppnådda huvudresultat
Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 2006-05510 Total kostnad 10 800000 Projekt Pnr 30491-1Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter
Läs merDatum: 28 juni 2011. Rapportering av arbetsseminariet med titeln. Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller?
Datum: 28 juni 2011 Rapportering av arbetsseminariet med titeln Demonstrationsprojekt i Sverige: Biogas och Bränsleceller? skriven av Anna-Karin Jannasch, Catator AB Den 21 juni 2011 genomförde företaget
Läs merMinBaS Mineral Ballast Sten. PROGRAM MinBaS-dagen 2009
MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAM MinBaS-dagen 2009 Mineralteknik och mineralbaserade produkter Europastandardisering Simuleringsmodeller Produktutveckling inom bl a betong, vägbyggnad deponi, filter,
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merSvenska erfarenheter EU-ETS
Svenska erfarenheter EU-ETS DAKOFA SEMINAR Metoder till måling av CO 2 Presentation den 31 oktober Claes Vallin, Ordförande i Avfall Sveriges styrmedelsgrupp, Energistrateg vid Tekniska verken i Linköping
Läs merMinskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen
Minskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen Bodil Wilhelmsson PhD Projektledare bodil.wilhelmsson@cementa.se www.cementa.se Population growth Goal: Sustainable living
Läs merMiljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB
Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten
Läs merAllmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola
1 (12) Dnr. MDH 3.1.2-265/14 Allmän studieplan för Innovation och design vid Mälardalens högskola Gäller för alla doktorander antagna till forskarutbildningsämnet från och med 2014-09-11 samt för doktorander
Läs merVattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring. Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA 2012-05-15
Vattenfalls FoU - innovation för ett energilandskap i förändring Dr. Karl Bergman, Vice President R&D Projects ELMA 2012-05-15 Smart Grids Program Karl Bergman Johan Söderbom Uthållighet i energisystemet
Läs merFörklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär
BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merYttrande om prövotidsredovisningar angående SSAB EMEAs verksamhet i Luleå- mål nr M 2350-08
15 25 Yttrande om prövotidsredovisningar angående SSAB EMEAs verksamhet i Luleå- mål nr M 2350-08 Dnr 2013-0246 Miljönämndens beslut Med hänvisning till miljökontorets bedömning beslutar miljönämnden avge
Läs merMot denna bakgrund beslutar styrelsen för BeBo att bevilja stöd till projektet.
Uppdragsnr: 1 (7) Beslut Finansiering av BeBo projekt Datum: 2008-04-07 Projektnr: 2008:x Projektnamn: Förstudie av teknikupphandling av energieffektiv återvinningssystem för befintliga flerbostadshus
Läs merStrategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete
Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål
Läs merVad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?
Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Simon Harvey Professor i industriella energisystem Industriella energisystem och -tekniker,
Läs merMineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl
Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Sveriges mineralstrategi Fem strategiska områden och 19 identifierade åtgärder idag pågår arbete med 14 av dem 1 En gruv- och mineralnäring
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merUppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011
Sida 1 av 9 Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011 Denna uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2011 består av två delar; Del 1: Uppföljning av KIs handlingsplan för miljö-
Läs merNordiska måltidsberättelser
2009-05-07 Nordiska måltidsberättelser 1. Projektledare, e-post och telefon Tomas Carlsson, tomas.carlsson@hellefors.se, 070-2122591, 0591-64136 2. Projektstart och slut samt erhållna medel från NNM Tiden
Läs merverksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014-15
mälardalens frilansklubbs årsmöte 9/2 2015 verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2014-15 sammansättning av styrelsen Gert Lundstedt ordförande Elisabet Wahl vice ordförande och upphovsrättsansvarig
Läs merMinBaS Innovation - VINNOVA
Presentation vid SGU:s Bergmaterialråd och SBMIs Tekniska utskott 12 mars 2014 Jan Bida, Programkoordinator Forskningsdirektör MinFo Prel. Programbudget ca 52 MSEK, varav VINNOVA 26 MSEK Tidplan 2013-2016
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merindustriell filterteknik för en renare industrimiljö
industriell filterteknik för en renare industrimiljö FILTERANLÄGGNINGAR - Worldwide Vi ger människor över hela världen en renare industrimiljö, fri från luftföroreningar. Tillsammans med våra kunder förbättrar
Läs merEnergibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
Läs merDen nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri
Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Premiär! OKTober 2012 Grace, Love & Understanding Robotautomation AFFÄRER verktygs- Maskiner Lean-baserad tillverkning www.maexpo.se 1 Lean-baserad
Läs merSP Zero Emission Buildings. Kristina Mjörnell, Energiteknik
SP Zero Emission Buildings Kristina Mjörnell, Energiteknik SP ZEB en stark FoI-miljö Ett kompetenscentrum för forskning, innovation och kunskapsöverföring inom energieffektiva hållbara byggnader SP ZEB:s
Läs merBeredningsbrev. Malmö Cleantech City 2016
Malmö stad Näringslivsberedningen 1 (1) Datum 2015-10-06 Adress Lugna gatan 84 Diarienummer STK-2015-1045 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Malmö Cleantech City 2016 STK-2015-1045 Kommunstyrelsen föreslås
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merNyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat
Nyttan med flyg för Sverige Flygfakta i fickformat 2 Sverige har en stark och konkurrenskraftig flygindustri som är mer forsknings intensiv än de flesta andra industrier. Flygforskning kräver stora resurser
Läs merDelprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan
Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan Utfärdare: Avdelningen för tillväxt Ver 2 Versionshantering Datum: Redigerare: Godkänd av: 1: 2011-07-08 xx 2: 2012-01-25 David Schubert 3: 2012-01-27
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Läs merEldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Läs merEnergi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merPresentation av Förbränningsfysik
Presentation av Förbränningsfysik Hemsida www.forbrf.lth.se Per-Erik Bengtsson per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i
Läs merOnlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan
Onlinemätning av dieselförbrukning på gård Ansökan Den här ansökan omfattar främst Transport 1. Projektidé och bakgrund Dieselanvändningen till jordbrukets maskiner står idag för 50 % av jordbrukets direkta
Läs merTable A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]
Sammanfattning Sverige har ett ambitiöst mål som syftar till att öka andelen förnybar energiproduktion. Energimyndighetens befintliga planeringsmål är att Sverige skall producera 10 TWh årligen från vindkraft
Läs mer