MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten"

Transkript

1 MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial Delrapport 3 i pågående arbete Mikael Westerholm, Cement och Betong Institutet Stockholm maj 25

2 2 (29) Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial Mikael Westerholm, Cement och Betong Institutet Stockholm maj 25 2

3 3 (29) 1. Bakgrund Experimentell del Metoder Mikrobruksreologi Bruksreologi Tvättning Material Cement Ballast Tillsatsmaterial Tillsatsmedel Resultat Inverkan av tvättning Ballastens egenskaper Bruks reologiska egenskaper Mikrobruks reologiska egenskaper Inverkan av tillsatsmaterial Ballastmaterial K Ballastmaterial K Ballastmaterial K Slutsatser

4 4 (29) 1. Bakgrund Denna rapport har utförts inom ramen för MinBas projektet 2,2 Framtida betong. Projektets mål är att kunskapsnivån skall höjas så att alternativa ballastmaterial efter anpassning skall kunna användas på ett effektivt sätt i betong. Mer konkret innebär målen att: 1. Betongtillverkare skall ges hjälpmedel att tillverka en kostnadseffektiv betong med fullgoda egenskaper både i det färska och hårdnade tillståndet. 2. Ballastleverantörer skall få kunskap i hur lämplig sand med alternativa material skall tas fram och ges verktyg för att kunna leverera en kvalitetssäkrad produkt. 3. Kriterier och provningsmetoder för en kvalitetssäkrad produkt baserad på krossat berg skall etableras. I denna delstudie har olika åtgärder vidtagits i syfte att förbättra -2 mm ballastens egenskaper i bruk. De åtgärder som vidtagits är tvättning av ballasten samt inblandning av olika typer av tillsatsmaterial. Inverkan av dessa förändringar har sedan studerats i bruk med respektive utan flytmedel. Vidare har inverkan av tvättningen på ballastens finmaterial, <,25 mm, studerats i mikrobruk. Finmaterialets kornstorleksfördelning och specifika yta har även analyserats före respektive efter tvättningen. 4

5 5 (29) 2. Experimentell del 2.1 Metoder Mikrobruksreologi De reologiska mätningarna på mikrobruk utfördes med en viskometer, HAAKE CV2. Mätsystemet består av koncentriska cylindrar med spaltbredden 2,58 mm där den inre cylindern har räfflats för att undvika s.k. väggsläpp som kan uppstå om cylinderytorna är för släta. Räfflorna är,5 mm djupa och,5 mm breda. Principen för reologimätningarna är att mikrobruket skjuvas i en spalt mellan de koncentriska cylindrarna. Skjuvspänningen, τ [Pa], registreras vid olika skjuvhastigheter, γ& [s -1 ], och ett samband fås mellan dessa storheter. Repeterbarheten för den här använda metodiken bygger bl. a. på att mikrobruket blandas och skjuvas enligt samma förfarande varje gång. Detta gäller även det segment som utvärderas, naturligtvis under förutsättning att mikrobruket inte separerar under provningen. Det sätt som mikrobruket skjuvas på under en mätning framgår av Figur 1. Skjuvhastighet [1/s] 5 Segment av 3:e ner-kurvan som utvärderas enligt Binghams vätskemodell Tid [minuter] Figur 1 Principen för hur mikrobruket skjuvas vid mätning. De registrerade mätvärdena utvärderas i ett segment mellan 5 och 15 s -1 av 3:e nerkurvan enligt Binghams vätskemodell, se Figur 1. Principerna för Bingham modellen beskrivs I Figur 2 där det framgår att flytbeteendet kan beskrivas med två parametrar nämligen flytgränsspänning, τ, och plastisk viskositet, µ pl. Flytgränsspänningen är den spänning i materialet som måste överskridas innan det kan börja flyta. När materialet väl börjat flyta beskriver den plastiska viskositeten hur det flyter. Binghams vätskemodell är enkel, men allmänt accepterad för att beskriva cementbaserade partikelsuspensioners reologi. 5

6 6 (29) Skjuvspänning τ Regression på uppmätta värden τ 1 µ pl γ Skjuvhastighet Figur 2 Binghams vätskemodell Bruksreologi Brukens reologiska egenskaper karakteriserades med en ConTec 4 viskometer. Mätsystemet består av koncentriska cylindrar med diametrarna 87,5 mm och 65 mm för ytter respektive innercylindern. Viskometern fungerar enligt samma princip som Haaken, dvs. provet skjuvas i en spalt mellan ytter respektive innercylindern samtidigt som den genererade skjuvspänningen registreras. Den skjuvsekvens som använts består av en upp och en nerkurva, se Figur 3. Vid utvärderingen används de registrerade mätvärdena i nerkurvan, vilka utvärderas enligt Binghams vätskemodell, se Figur 2. Hastighet [varv/s] Data loggas Transient intervall Nerkurva Segregations punkt Tid [s] Figur 3 Princip för hur bruket skjuvas vid mätning. 6

7 7 (29) Tvättning Ballastmaterialen tvättades genom att slammas upp i vatten under omrörning med en handhållen omrörare, se Figur 4. Därefter tilläts ballastmaterialet sedimentera i 3 sekunder, varvid de grövre kornen sjunker och det mest finkorniga materialet hålls svävande i vattenfasen. Efter sedimentationsfasen dekanterades vattenfasen med finmaterialet av. Denna procedur utfördes två gånger i syfte att öka tvättningsgraden. Omrörning Sedimentation, 3 s Dekantera Figur 4 Tvättningsprocessen: I första steget slammas ballastmaterialet upp i vatten, därefter tillåts de grövre kornen sedimentera varefter vattenfasen innehållande det mest finkorniga materialet dekanteras av. Proceduren utförs två gånger. Efter tvättningen torkades ballastmaterialet i värmeskåp (15 C). Därefter fastställdes kornstorleksfördelningen och den specifika ytan hos det tvättade finmaterialet<,25 mm. Analyser utfördes av Cementa Research. Kornstorleksfördelningen hos hela -2 mm materialet fastställdes genom mekanisk siktning. 7

8 8 (29) 3. Material 3.1 Cement Ett porlandkalkstencement, CEM II/A-L 42,5 R, användes vid försöken. Cementet levereras av Cementa AB under varumärket Byggcement. 3.2 Ballast I undersökningen ingick fem olika ballastmaterial i fraktionen -2 mm där fyra var krossprodukter och en var naturballast. De olika ballastmaterialen samt deras siktkurvor och finmaterialets (<,25 mm) specifika yta framgår av Tabell 1 respektive Figur 5. Tabell 1 Använda ballastmaterial samt finmaterialets (<,25 mm) specifika yta. Ballastmaterial (-2 mm) Typ Specifik yta [m 2 /kg] Natur 265 K1 Kross 976 K2 Kross 28 K4 Kross 249 K8 Kross K1 K2 K4 K Storlek [mm] Figur 5 Ballastmaterialens ursprungliga siktkurvor. 3.3 Tillsatsmaterial Vid försöken användes nio olika tillsatsmaterial som levererats av Askania, Nordkalk AB, Omya AB, SMA Karbonater AB och SSAB Merox AB. I Tabell 2 redovisas de olika typerna av tillsatsmaterial som använts samt deras karakteristiska data. I Figur 6 visas siktkurvorna för de mer grovkorniga tillsatsmaterialen. 8

9 9 (29) Tabell 2 Typ av tillsatsmaterial, deras korngränser, D 5 - värde samt specifika yta. Tillsatsmaterial Typ Korngränser D 5 [µm] Specifik yta, BET (Blaine), [m2/kg] T1 Kristallint -, (47) kalkstensmjöl T2 Sedimentärt, (-) kalkstensmjöl T3 Sedimentärt -, (57) kalkstensmjöl T4 Kristallint -, (33) kalkstensmjöl T5 Luftkyld (-) masugnsslagg T6 Snabbkyld -,63 65 % < 18 µm - (488) masugnsslagg T7 Dolomit, (-) T8 Dolomit (-) T9 Kvartsitsand,125-,5 - - (-) T1 Kristallint -, (-) kalkstensmjöl T11 Kristallint kalkstensmjöl -, (-) T2 T5 T7 T8 T Storlek [mm] Figur 6 Siktkurvor för de mer grovkorniga tillsatsmaterialen. 3.4 Tillsatsmedel Flytmedlet 92 M användes i de försök där flytmedel ingick. 92 M är ett vattenreducerande flytmedel baserat på modifierat melaminformaldehydkondensat. Flytmedlet saluförs av Sika Sverige AB. 9

10 1 (29) 4. Resultat 4.1 Inverkan av tvättning I detta avsnitt redovisas inverkan av tvättningsprocessen på ballastmaterialets kornstorleksfördelning och specifika yta. Vidare redovisas inverkan av det tvättade ballastmaterialet på mikrobrukets och brukets reologiska egenskaper Ballastens egenskaper Figur 7 visar kornstorleksfördelningen hos ballastmaterialen före respektive efter tvättning. Av figuren framgår att tvättningen främst minskar mängden finmaterial under,125 mm. Detta betyder att för ballastmaterial med en stor andel finmaterial mindre än,25 mm, som t.ex. K1, är siktning att föredra då totalmängden inte påverkas nämnvärt vid tvättningen. För ballastmaterial med en något förhöjd andel finmaterial med en stor specifik yta, som t.ex. K4 och K8, kan tvättning sannolikt ge goda resultat K1 K1 tvättad 9 8 K2 K2 tvättad Storlek [mm] Storlek [mm] K4 K4 tvättad 9 8 K8 7 7 K8 tvättad Storlek [mm] Storlek [mm] 1 1 Figur 7 Inverkan av tvättning på -2 ballastens kornstorleksfördelning. Figur 8 visar hur finmaterialets, <,25 mm, kornstorleksfördelning förändrades av tvättningen. Av figuren framgår att tvättningen effektivt har avlägsnat kornen under 1 µm från samtliga ballastmaterial. Ballastens finaste material ökar dock betongens vattenhållande förmåga varför en hårt tvättad ballast kan ge upphov till vattenseparation. Det kan därför vara en fördel att styra tvättprocessen så att inte allt finmaterial under 1 µm avlägsnas. 1

11 11 (29) K1 K1 tvättat 8 K2 K2 tvättat Storlek [µm] Storlek [µm] K4 K4 tvättat 8 7 K8 K8 tvättat Storlek [µm] Storlek [µm] 1 1 Figur 8 Inverkan av tvättning på kornstorleksfördelningen hos ballastens finmaterial<,25 mm. Tabell 3 visar tvättningens inverkan på finmaterialets specifika ytarea. Den specifika ytarean hos K4 och K8 minskade med 67 % respektive 68 % medan minskning för K2 och K1 var 35 % respektive 45 %. Den mindre ytan efter tvättning beror huvudsakligen på att allt material under 1 µm tvättats bort. Observera dock att K2 och K8 har en relativt stor yta trots att det finaste materialets tvättats bort. Den stora ytan indikerar att de grövre kornens yta kan vara relativt rå. Tabell 3 Specifik yta hos ballastens finmaterial, <,25 mm, före respektive efter tvättning. Ballast (-,25 mm) K1 K2 K4 K8 Specifik yta, före tvättning [m 2 /kg] Specifik yta efter tvättning [m 2 /kg] Bruks reologiska egenskaper De olika ballastmaterialens egenskaper i bruk utvärderades i en viskometer anpassad för bruk med d max ~2 mm. Receptet som användes framgår av Tabell 4. Tabell 4 Recept som användes vid provningarna av ballast i bruk. Delmaterial Mängder [g/l] Byggcement 635 Ballast, -2 mm 1148 Vatten

12 12 (29) Flytmedel, 92M -,96* * torrsubstans Tvättningen resulterade i att flytgränsspäningen hos bruken med -2 mm ballast från K2, K4 och K8 sjönk till ungefär samma nivå som för bruket med (naturballast), se Figur 9. Viskositeten hos nämnda bruk ökade något efter tvättningen, vilket kan bero på ett litet underskott av finmaterial. Bruket med tvättad ballast från K1 uppvisade både hög flytgränsspänning och plastisk viskositet. Resultatet beror på att K1 trots tvättningen innehöll en betydande andel (cirka 45 %) material under,25 mm, se Figur 7. Resultaten indikerar därmed att tvättning inte förefaller vara en bra förbättringsåtgärd för ballastmaterial, -2 mm fraktionen, med en mycket stor andel finmaterial. 5 K1 tvättad K2 K2 tvättad 4 K4 K4 tvättad K8 K8 tvättad Figur 9 Inverkan av tvättad ballast på brukets reologiska egenskaper. Fyllda symboler avser bruk med otvättad ballast och ofyllda symboler avser bruk med tvättad ballast. I Figur 1 visas inverkan av tvättad ballast i bruk med flytmedelstillsats. Resultaten visar att skillnaden mellan bruket med ballast från och de med tvättat ballastmaterial från K2, K4 och K8 minskar ytterligare vid flytmedelstillsats. Bruket med tvättad ballast från K1 uppvisar fortfarande hög flytgränsspänning och plastisk viskositet vid den aktuella doseringen. 12

13 13 (29) M (,149 %) K1 tvättad K2 tvättad K4 tvättad K8 tvättad K1 tvättad+ 92M (,151 %) K2 tvättad+ 92M (,136 %) K4 tvättad+ 92M (,14 %) K8 tvättad+ 92M (,136 %) Figur 1 Inverkan av flytmedel på de reologiska egenskaperna hos bruk med tvättad ballast. Fyllda symboler avser bruk med flytmedel och ofyllda symboler avser bruk utan flytmedel Mikrobruks reologiska egenskaper Inverkan av tvättningen på finmaterialets egenskaper i mikrobruk undersöktes med en viskometer anpassad till mikrobruk med d max,25 mm. Receptet som användes redovisas i Tabell 5. Tabell 5 Recept som användes vid provning av finmaterial i mikrobruk. Delmaterial Mängder [g/l] Byggcement 828,3 Ballast, -,25 mm 69,9 Vatten 472 Tvättningen hade en mycket stor inverkan på finmaterialets funktion i mikrobruk, se Figur 11. Mikrobruken med tvättat finmaterial från K2, K4 och K8 uppvisade både lägre flytgränsspänning och plastisk viskositet än mikrobruket med finmaterial från (naturballast). Vilket kan härledas till reduktionen av de finaste kornen och minskningen av specifik ytan vid tvättningen. Tvättningen hade minst effekt på finmaterialet från K1, vilket kan bero på att det hade en förhållandevis liten specifik yta redan innan tvättningen. 13

14 14 (29) 7 6 K2 tvättat K2 K K4 tvättat K1 tvättat K1 K8 tvättat Figur 11 Inverkan av tvättat och otvättat finmaterial på mikrobrukets reologiska egenskaper. 4.2 Inverkan av tillsatsmaterial I detta avsnitt redovisas resultat från försök där olika tillsatsmaterial använts för att delvis ersätta -2 ballasten. Försöken syftade till att förbättra brukets reologiska egenskaper genom anpassning av ballastkurvan genom tillsats av ett eller flera tillsatsmaterial. När flera tillsatsmaterial kombinerades blandades grovkorniga med finkorniga i syfte att erhålla en någotsånär kontinuerlig kornstorleksfördelning. De ballastmaterial som studerades var K1, K2 och K4. Resultaten redovisas i ett separat avsnitt för varje ballastmaterial Ballastmaterial K1 Resultaten från föregående avsnitt visade att K1 innehåller ett stort överskott på finmaterial, <,25 mm, samt att den tvättning som utförts inte ger en tillfredställande förbättring av brukets reologiska egenskaper. Därför siktades finmaterialet bort och ersattes med ett eller en kombination av tillsatsmaterial i de följande försöken. Vidare gjordes en serie försök där K1:s egna finmaterial återfördes, men i en mindre mängd, för att undersöka dess egenskaper jämfört med tillsatsmaterialens. De tillsatsmaterial som användes i kombination med detta ballastmaterial var: T3, T4, T2 samt T5 och T Bruk med tillsatsmaterial T2, T3 och T4 I Figur 12 visas siktkurvorna för de kombinationer av tillsatsmaterialen T3, T4, T2 och K1 (,25-2 mm) som utvärderades. Inverkan av dessa kombinationer på brukets reologiska egenskaper ses i Figur 13. Av resultaten framgår att bruket med enbart,25-2 mm fraktionen av K1 ger samma flytgränsspänning men flera gånger högre viskositet än bruket med -2 mm ballast från. När tillsatsmaterialen tillförs sjunker viskositeten samtidigt som flytgränsspänningen ökar något. Den lägre viskositeten kommer sannolikt av att partikelinterferensen mellan de grövre ballastkornen minskar och den högre flytgränsspänningen av att totala ytan ökar vid tillsatsen. Tillsatsmaterialen bidrar även till brukets stabilitet och motstånd mot vattenseparation. Totalt sett ger dessa åtgärder en 14

15 15 (29) avsevärd förbättring av brukets egenskaper. Vidare indikerar resultaten att det går att nå likvärdiga resultat genom tillsats av enbart T4 som kombinationer av T2 och T3 eller T K1 K1,25-2 mm K mm+ 6 vol.- % T4/ 3 vol.- % T2 K1,25-2 mm+ 6 vol.- % T3/ 3 vol.- % T2 K mm+ 13 vol.- % T Sikt [mm] Figur 12 Siktkurvor för olika kombinationer av ballast och tillsatsmaterial K1 tvättad K1,25-2 mm K1,25-2 mm+ 6 vol.- % T4/ 3 vol.- % T2 K1,25-2 mm+ 6 vol.- % T3/ 3 vol.- % T2 K1,25-2 mm+ 13 vol.- % T Figur 13 Inverkan av olika kombinationer av tillsatsmaterialen T2, T3, T4 och ballasten på brukets reologiska egenskaper. I Figur 14 visas hur egenskaperna hos ovanstående bruk förändras vid tillsats av flytmedlet 92M. Resultaten visar att bruken med olika tillsatsmaterial erhåller samma flytgränsspänning som bruket med ballast, men att viskositeten förblir högre. I figuren visas även resultat från bruk med tvättad ballast i kombination med flytmedel. Resultaten visar att tvättningen ger mindre effekt än siktning och tillförsel av ett tillsatsmaterial. 15

16 16 (29) M (.149 %) K1 tvättad K1 tvättad+ 92M (,151 %) K1,25-2 mm+ 92M (,143 %) K1,25-2 mm+ 6 vol.- % T3/ 3 vol.- % T2+ 92M (,14 %) K1,25-2 mm+ 6 vol.- % T4/ 3 vol.- % T2+ 92M (,143 %) K1,25-2 mm+ 13 vol.- % T4+ 92M (,138 %) Figur 14 Inverkan av olika kombinationer av tillsatsmaterialen T2, T3, T4 och ballasten på brukets reologiska egenskaper. Bruken innehåller flytmedlet 92 M Bruk med tillsatsmaterial T5 och T6 Siktkurvorna för de kombinationer av T5, T6 och,25-2 mm fraktionen av K1 som utvärderades i bruk framgår av Figur 15. T5 och T6 är produkter av masugnslagg. Liksom vid försöken ovan utvärderades bruken både med och utan flytmedelstillsats. Resultaten från provningarna utan flytmedel visar att även genom att tillföra T5 eller T5 i kombination med T6 sjunker viskositeten jämfört med bruket innehållande,25-2 mm fraktionen av K1. Samtidigt ökar flytgränsspänningen något pga. det större vattenbehovet som uppstår vid tillsatsen av tillsatsmaterialen. Men totalt sett förbättrar åtgärderna brukets egenskaper K1 K1,25-2 mm K mm+ 36 vol.- % T5 K mm+ 1 vol.- % T5/ 6 vol.- % T Storlek [mm] Figur 15 Siktkurvor för olika kombinationer av tillsatsmaterial och ballast. 16

17 17 (29) K1 tvättad K1,25-2 mm K1,25-2 mm+ 36 vol.- % T5 K1,25-2 mm+ 1 vol.- % T5/ 6 vol.- % T Figur 16 Inverkan av olika kombinationer av tillsatsmaterialen T5, T6 och ballasten på brukets reologiska egenskaper. Vid tillsats av flytmedlet 92M minskar såväl flytgränsspänningen som den plastiska viskositeten, se Figur 17. Både med och utan tillsatsmaterial uppvisar bruken ungefär samma flytgränsspänning som bruket med ballast från. Det är dock stora skillnader i viskositet mellan bruken med tillsatsmaterial och det utan M (,149 %) K1 tvättad K1 tvättad+ 92M (,151 %) K1,25-2 mm+ 92M (,143 %) K1,25-2 mm+ 36 vol.- % T5+ 92M (,158 %) K1,25-2 mm+ 1 vol.- % T5/ 6 vol.- % T6+ 92M (,151 %) Figur 17 Inverkan av olika kombinationer av tillsatsmaterialen T5, T6 och ballasten på brukets reologiska egenskaper. Bruken innehåller flytmedlet 92M Bruk med K1:s egna finmaterial Försök utfördes även med K1:s egna finmaterial som tillsatsmaterial. Två olika mängder finmaterial tillfördes, 14 respektive 2 vol.- %,,25-2 mm fraktionen av ballasten, se Figur 17

18 18 (29) 18. Resultaten från provningarna på bruk utan flytmedel visas i Figur 19. Resultaten visar att vid 14 % respektive 2 % innehåll av det egna finmaterialet erhålls en kraftig förbättring av egenskaperna jämfört med bruket innehållande tvättad ballast. Viskositet minskar även något vid tillsatsen jämfört med bruket utan finmaterial, dvs. K1,25-2 mm, samtidigt som flytgränsspänningen ökar. Ökningen i flytgränsspänning är tydligast för bruket med 2 % finmaterial (K1 -,25 mm). Totalt sett förbättras dock brukets egenskaper. Vid tillsats av flytmedel förbättras egenskaperna ytterligare och flytgränsspänningen för bruket med 14 % finmaterial hamnar i nivå med bruket innehållande ballast, se Figur 2. Men liksom vid de andra kombinationerna av tillsatsmaterial förblir viskositeten högre än för bruket med K1 K1,25-2 mm K mm+ 14 vol.- % K1 -,25 K mm+ 2 vol.- % K1 -, Storlek [mm] Figur 18 Siktkurvor för olika blandningar av,25-2 mm och -,25 mm fraktionen av K K1 tvättad K1,25-2 mm K1,25-2 mm+ 14 vol.- % K1 -,25 mm K1,25-2 mm+ 2 vol.- % K1 -,25 mm Figur 19 Inverkan av olika kombinationer av K1:s egna finmaterial och,25-2 mm fraktionen på brukets reologiska egenskaper. K1 -,25 mm avser finmaterialet från otvättad K1. 18

19 19 (29) M (,149 %) K1 tvättad K1 tvättat+ 92M (,151 %) K1,25-2 mm+ 92M (,143 %) K1,25-2 mm+ 14 vol.- % K1 -,25 mm+ 92M (,145 %) K1,25-2 mm+ 2 vol.- % K1 -,25 mm+ 92M (,136 %) Figur 2 Inverkan av olika kombinationer av ballastens egna finmaterial och,25-2 mm fraktionen på brukets reologiska egenskaper. Bruken innehåller flytmedlet 92 M. K1 -,25 mm avser finmaterialet från otvättad K Jämförelse av de olika tillsatsmaterialen Nedan redovisas de kombinationer av tillsatsmaterial, inklusive K1:s egna finmaterial, som gav bruk med reologiska egenskaper närmast de för bruket med ballast. I Figur 21 visas siktkurvorna för de olika kombinationerna. Resultaten från mätningarna på bruk visar på små skillnader mellan de olika kombinationerna av tillsatsmaterial och ballastens egna finmaterial, se Figur 22. Den högre viskositeten som kunde iakttas för samtliga bruk är sannolikt ett resultat av den ogynnsamma kornformen i,25-2 mm fraktionen. Vidare visar resultaten att den huvudsakliga orsaken till det stora vattenbehovet, eg. den höga flytgränsspänningen, hos bruk med -2 ballast från K1 kan härledas till överskottet på finmaterial. Därför är även denna metod, bortsiktning av finmaterial plus tillförsel av ett tillsatsmaterial, att föredra framför tvättning som inte förmådde förbättra egenskaperna i önskad omfattning. Med tillsatsmaterial avses i detta fall även K1:s egna finmaterial. 19

20 2 (29) K1 K1,25-2 mm K mm+ 6 vol.- % T4/ 3 vol.- % T2 K mm+ 36 vol.- % T5 K mm+ 14 vol.- % K mm Sikt [mm] Figur 21 Siktkurvor för olika kombinationer av tillsatsmaterial och,25-2 mm fraktionen av K M (,149 %) K1 tvättad K1 tvättat+ 92M (,151 %) K1,25-2 mm+ 92M (,143 %) K1,25-2 mm+ 6 vol.- % T4/ 3 vol.- % T2+ 92M (,143 %) K1,25-2 mm+ 36 vol.- % T5+ 92M (,158 %) K1,25-2 mm+ 14 vol.- % K1 -,25 mm+ 92M (,145 %) Plastisk viskositet [Pas] Figur 22 Inverkan av olika kombinationer tillsatsmaterial och ballasten på brukets reologiska egenskaper Ballastmaterial K Bruk med tillsatsmaterialen T1, T2 och T7 Även i försöken med ballastmaterialet från K2 användes,25-2 mm fraktionen tillsammans med olika kombinationer av tillsatsmaterial. De tillsatsmaterial som användes var T1, T2, T7, 2

21 21 (29) T1 och T11. I Figur 23 och Figur 24 visas siktkurvorna för de kombinationer av tillsatsmaterial och ballast som studerades K2 K2 tvättad K mm K mm+ 7.7 vol.- % T1 K mm+ 6.2 vol.- % T1/ 26.9 vol.- % T2 K mm+ 6.2 vol.- % T1/ 26.9 vol.-% T Storlek [mm] Figur 23 Siktkurvor för olika kombinationer av tillsatsmaterialen T1, T2, T7 och ballastmaterial K K2 K2,25-2 mm K mm+ 8 vol.- % T1 K mm+ 13 vol.- % T1 K mm+ 8 vol.- % T11 K mm+ 13 vol.- % T Storlek [mm] Figur 24 Siktkurvor för olika kombinationer av tillsatsmaterialen T1, T11 och ballastmaterial K2. I Figur 25 visas resultat från mätningar på bruk med olika kombinationer av K2 och tillsatsmaterial T1, T2 och T7. Resultaten visar att flytgränsspänningen minskar betydligt vid samtliga åtgärder, men att viskositetsförändringen är liten. Av bruken med kombinationerna T1/T2 respektive T1/T7 ger den sistnämnda kombinationen både lägre flytgränsspänning och 21

22 22 (29) plastisk viskositet. Enbart tillsats av tillsatsmaterialet T1 visade sig ge likvärdiga egenskaper som bruket innehållande både T1 och T7. Bruken utvärderades även med flytmedelstillsats, se Figur 26. Vid tillsatsen av flytmedel minskar både flytgränsspänningen och viskositeten, men viskositeten förblir högre än för bruket med naturballast () K2 K2 tvättad K2,25-2 mm K2,25-2 mm+ 7,7 vol.- % T1 K2,25-2 mm+ 6,2 vol.- % T1/ 26,9 vol.- % T2 K2,25-2 mm+ 6,2 vol.- % T1/26,9 vol.- % T Plastisk viskositet Figur 25 Inverkan av olika tillsatsmaterial på de reologiska egenskaperna hos bruk med K2 ballast M (.149 %) K2+ 92 M (.143 %) K2 tvättad+ 92M (.136 %) K mm+ 92M (.152 %) K2,25-2 mm+ 7,7 vol.- % T1+ 92 M (.149 %) K2,25-2 mm+ 6,2 vol.- %T1/ 26,9 vol.- % T2+ 92M (.151 %) K2,25-2 mm+ 6,2 vol.- % T1/26,9 vol.- % T7+ 92M (.143 %) Plastisk viskositet Figur 26 Inverkan av olika tillsatsmaterial på de reologiska egenskaperna hos bruk med K2 ballast. Bruken innehöll flytmedel. Inverkan av olika volymandelar av tillsatsmaterialen T1 och T11 på brukets reologiska egenskaper redovisas i Figur 27 och Figur 28. Den största förändringen ses i brukens 22

23 23 (29) flytgränsspänning medan viskositeten förblir ungefär densamma i bruken utan flytmedel. Vid dosering av flytmedel minskar även viskositeten jämfört med bruket innehållande K2 ballast utan flytmedel. Resultaten visar att de två tillsatsmaterialen ger bruken likvärdiga egenskaper vid samma tillsatsmängd, dvs. skillnaderna i tillsatsmaterialens specifika yta och kornstorleksfördelning är så små att de inte har någon större inverkan på brukens reologiska egenskaper. När volymandelen tillsatsmaterial ändrades från 8 till 13 vol.- % ökade flytgränsspänning något medan viskositeten sjönk K2 K2 tvättad K2,25-2 mm K mm+ 8 vol.- % T1 K mm+ 13 vol.-% T1 K mm+ 8 vol.- % T11 K mm+ 13 vol.- % T Plastisk viskositet Figur 27 Inverkan av olika tillsatsmaterial på de reologiska egenskaperna hos bruk med K2 ballast (.149 %) K2 K2 tvättad (.136 %) K2,25-2 mm (.152 %) K mm+ 8 vol.- % T1 (.145 %) K mm+ 13 vol.-% T1 (.149 %) K mm+ 8 vol.- % K11 (.138 %) K mm+ 13 vol.- % T11 (.141 %) Plastisk viskositet Figur 28 Inverkan av olika tillsatsmaterial på de reologiska egenskaperna hos bruk med K2 ballast. Bruken innehöll flytmedel. 23

24 24 (29) Ballastmaterial K4 I de tidigare försöken har vi antingen använt tvättad ballast eller ballast där fraktionen under,25 mm siktats bort. I försöken i detta avsnitt har det ursprungliga materialet från K4 använts tillsammans med lite grövre tillsatsmaterial. Tillsatsmaterialen har då ersatt en del av -2 mm fraktionen vilket medför att kornstorleksfördelningskurvan förskjutits neråt. De tillsatsmaterial som användes var T2, T7, T8 mm samt T9. Tillsatsmaterialen utgjorde 2 respektive 4 vol.- % av ballasten i de utvärderade bruken Bruk med tillsatsmaterialen T2 och T7 I Figur 29 visas siktkurvorna för de olika kombinationer av tillsatsmaterial och krossballasten från K4 som utvärderades i bruk K4 K4+ 2 vol.- % T2 K4+ 2 vol.- % T7 K4+ 4 vol.- % T2 K4+ 4 vol.- % T Storlek [mm] Figur 29 Siktkurvor för olika kombinationer av ballasten från K4 och tillsatsmaterialen T2 och T7. Resultaten visar att tillsatsmaterialen med fraktionsgränserna,2-1 mm har en positiv effekt på brukets reologiska egenskaper, se Figur 3. Tillsatsen förändrar huvudsakligen flytgränsspänningen som minskar som mest från 37 Pa till 2 Pa vid 4 vol.- % T7. Trots den stora minskningen i flytgränsspänning så är den fortfarande betydligt högre än för bruket med naturballast (). Men genom tillsats av flytmedel hamnar flytgränsspänningen hos bruken med tillsatsmaterial på samma nivå som bruket med utan flytmedelstillsats, se Figur

25 25 (29) K4 K4+ 2 vol.- % T2 K4+ 2 vol.- % T7 K4+ 4 vol.- % T2 K4+ 4 vol.- % T Figur 3 Inverkan av olika kombinationer av ballastmaterialet K4 och tillsatsmaterialen T2 och T7 på bruks reologiska egenskaper M (.149 %) K4+ 92M (.141 %) K4+ 2 vol.- % T2+ 92M (.147 %) K4+ 2 vol.- % T7+ 92M (.149 %) K4+ 4 vol.- % T2+ 92M (.143 %) K4+ 4 vol.- % T7+ 92M (.156 %) Figur 31 Inverkan av olika kombinationer av ballastmaterialet K4 och tillsatsmaterialen T2 och T7 på bruks reologiska egenskaper. Bruken innehöll flytmedel Bruk med T8 I följande försök användes T8, som är betydligt mer grovkornig, 1-2 mm, än de tillsatsmaterial som provats ovan. I Figur 32 visas siktkurvorna för ballast från K4 med 2 respektive 4 vol.- % av tillsatsmaterial T8. 25

26 26 (29) K4 K4+ 2 vol.- % T8 K4+ 4 vol.- % T Storlek [mm] Figur 32 Siktkurvor för K4ballast med 2 respektive 4 vol.- % T8 mm. I Figur 33 ses resultaten från mätningarna på bruk med K4 ballast blandat med 2 respektive 4 vol.- % av tillsatsmaterialet T8. Resultaten visar att brukets egenskaper förbättras med ökande andel tillsatsmaterial och med 4 vol.- % T8 hamnar flytgränsspänningen i nivå med den för bruket innehållande naturballast (). Vid flytmedelstillsats förbättras egenskaperna ytterligare, se Figur 34. Resultaten visar därmed att det kan vara gynnsamt att tillföra ett grovkornigt tillsatsmaterial till ballasten K4 K4 tvättad K4+ 2 vol.- % T8 K4+ 4 vol.- % T Figur 33 Inverkan av K4 ballast med 2 respektive 4 vol.- % av tillsatsmaterialet T8 på bruks reologiska egenskaper. Utan flytmedel. 26

27 27 (29) M (.149 %) K4+ 92M (.141 %) K4+ 2 vol-% T8+ 92M (.147 %) K4+ 4 vol-% T8+ 92M (.143 %) Figur 34 Inverkan av K4 ballast med 2 respektive 4 vol.- % av tillsatsmaterialet T8 på bruks reologiska egenskaper. Med flytmedel Bruk med tillsatmaterial T9 I de följande försöken användes T9 som tillsatsmaterial. I Figur 35 visas siktkurvorna för K4 ballasten och de sammanlagda materialen K4 K4+ 2 vol.- % T9 K4+ 4 vol.- % T Storlek [mm] Figur 35 Siktkurvor för K4ballast med 2 respektive 4 vol.- % av tillsatsmaterial T9. Resultaten från provningarna visas i Figur 36 och Figur 37. Av dessa framgår att brukens egenskaper förbättras med ökande substitutionsgrad, men att flytgränsspänningen fortfarande är betydligt högre än hos bruket med. När flytmedel tillsätts förbättras egenskaperna och når värden relativt nära de för referensbruket. 27

28 28 (29) K4 K4+ 2 vol.- % T9 K4+ 4 vol.- % T9 Figur 36 Reologiska egenskaper hos bruk där 2 respektive 4 vol.- % av K4 ballasten ersatts med tillsatsmaterial T9. Bruken innehåller inte flytmedel M (.149 %) K4+ 92M (.141 %) K4+ 2 vol.- % T9+ 92M (.138 %) K4+ 4 vol.- % T9+ 92M (.149 %) Figur 37 Reologiska egenskaper hos bruk där 2 respektive 4 vol.- % av K4 ballasten ersatts med tillsatsmaterial T9. Bruken innehåller flytmedel Jämförelse av de olika tillsatsmaterialen I Figur 38 visas resultaten för den andel av de olika tillsatsmaterial som resulterade i störst förändring av brukets reologiska egenskaper. Bruken med 4 vol.- % T9 respektive T8 uppvisar goda reologiska egenskaper som ligger ganska nära de för bruket med naturballast (). Resultaten visar att tillsats av ett grovkornigt tillsatsmaterial kan ge positiva effekter på ett bruks reologiska egenskaper. Generellt erhölls bättre egenskaper med ökad substitutionsgrad. 28

29 29 (29) M (.149 %) K4 K4+ 92M (.141 %) K4+ 2 vol.- % T2+ 92M (.147 %) K4+ 4 vol.- % T8+ 92M (.143 %) K4+ 4 vol.- % T7+ 92M (.156 %) Kolmetorp+ 4 vol.- % T9+ 92M (.149 %) Figur 38 Reologiska egenskaper hos bruk där delar av K4 ballasten ersatts med olika typer av tillsatsmaterial. Bruken innehåller flytmedel. 5. Slutsatser Följande slutsatser kan dras från försöken i denna undersökning: Tvättningen minskar främst mängden finmaterial under 125 µm. Hos samtliga ballastmaterial avlägsnades allt material under 1 µm vid tvättningen. Tvättningen kan därför vara en åtgärd hos ballastmaterial med hög specifik yta. Innehåller däremot ballastmaterialet en stor andel material under 25 µm är andra metoder att föredra då denna mängd inte minskar i så stor omfattning. Tvättningen resulterade främst i att flytgränsspänningen hos bruken minskade. En liten ökning i plastisk viskositet observerades. I mikrobruken minskade både flytgränsspänningen och den plastiska viskositeten. För ballastmaterial med en stor andel finmaterial mindre än 25 µm ger bortsiktning av finmaterialet plus återföring av tillsatsmaterial en positiv effekt på brukets reologiska egenskaper. Med tillsatsmaterial avses i detta fall även ballastmaterialets egna finmaterial. Resultaten visar att enbart tillförsel av ett grovkornigt tillsatsmaterial till ballasten kan ge stora förbättringar av brukets reologiska egenskaper. De erforderliga mängderna beror delvis på ballastens kornstorleksfördelning. I denna undersökning erhölls egenskaper relativt nära de för bruket med naturballast vid 4 vol.- % substitutionsgrad. 29

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:13 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Betongprovningar

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:18 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kvalitetssäkringsmetoder

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 Alternativ ballast i betong - Krossat berg som ballast till betong - Packningsstudie av krossgrus Hans-Erik Gram Eva Attenius Alternativ ballast i betong - Krossat berg

Läs mer

Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter

Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter Arbetbarhet och reologi hos betong med krossprodukter MinBaS dagarna 24-25 mars 211, Workshop A1 Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet AB Energieffektiv framställning av betong med krossat berg som ballast

Läs mer

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk Modelleringsverktyg för krossat berg i betong ett strategiskt projekt inom MinBaS Innovation Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 och mikrobruk Björn Lagerblad Hans-Erik Gram Indata

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:16 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Kompletterande laboratorieförsök och fullskaleförsök Delrapport 4 i pågående

Läs mer

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

DOSERINGSRÅD MERIT 5000 DOSERNGSRÅD ANVÄNDNNG AV MERT 5000 BETONG TLLÄMPNNG AV SS-EN 206-1 OCH SS 13 70 03:2008. 1 nledning Merit 5000 är granulerad, torkad och mald masugnsslagg. Kraven i SS 13 70 03:2008 utgåva 4 punkt 5.1.6.

Läs mer

Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial

Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Björn Lagerblad, *Hans-Erik Gram, Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet *Cementa MinBas dagen 2011 Regeringens miljömål 2010 ska uttaget

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa

Läs mer

Övergång till helkrossballast

Övergång till helkrossballast HÖGSKOLAN I HALMSTAD SEKTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK BYGGINGENJÖRSPROGRAMMET Övergång till helkrossballast En studie för Strängbetongfabrikerna i Veddige och Herrljunga Ricard Stålnacke Handledare: Bengt

Läs mer

Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong

Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong Examensarbete 10 poäng C-nivå Ballastkarakterisering Olika ballasters inverkan på betong Reg.kod: Oru-Te-EXA096-B104/07 David Sandberg och Lars Johansson Byggingenjörprogrammet 120 p Örebro vårterminen

Läs mer

Labtester på injekteringsbruk

Labtester på injekteringsbruk Labtester på injekteringsbruk En kartläggning av olika cement, vct och tillsatsmedel och dess prestanda med avseende främst på filtreringsegenskaper och tillstyvnadstid Pentti Koski, Cementa AB 212-3-19

Läs mer

CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING

CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING BRUKSSAMMANSÄTTNINGENS PÅVERKAN PÅ TUNNELDRIFTEN 10 APRIL 2014 TOMAS CEDERHAMMAR/PERNILLA PETERSÉN SIKA SVERIGE AB CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING Kort bakgrund- varför arbetar

Läs mer

Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?

Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast? Johan Hedman Produktansvarig Betong, Skanska Asfalt & Betong Vi ska öka

Läs mer

Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet

Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet Helkrossad betongballast proportionering och användning i betongproduktion Björn Lagerblad, CBI Betonginstitutet Ur miljösynpunkt vill myndigheterna minska användningen naturgrus. Betong förbrukar en stor

Läs mer

Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial

Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial Projektet Syfte: Uthållig försörjning av samhället med ballastprodukter Ersätt naturgrus och säkra Miljömål 9 & 15 Start: September 2012 Avslut:

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,

Läs mer

Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong

Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong MinBaS Område 2 Rapport nr 2:1 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,21 Förstudie FoU-program Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Förstudie - Utarbetande

Läs mer

Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI

Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS II Proj 2 3 2 EN standardisering av ballastprodukter Europastandardisering av produktstandarder och provningsmetoder Jan Bida, SBMI Standardisering av ballastprodukter

Läs mer

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik 1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av

Läs mer

Bergkrossmaterial som ballast i Betong

Bergkrossmaterial som ballast i Betong Bergkrossmaterial som ballast i Betong Björn Lagerblad & Mikael Westerholm CBI Betonginstitutet Hans-Erik Gram Cementa AB ballast Polerad yta 15 cm Ballast ballast cement Tunnslip 5 mm SEM 50 µm 1 Orientering

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning

Läs mer

finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning

finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning Framtida betongkvalitetskrav för användandet av finmaterial från kross vid optimal betongtillverkning Björn Lagerblad CBI Betonginstitutet Medverkande; H-E Gran, Mikael Westerholm, Leif Fjällberg, Annika

Läs mer

Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen

Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Selektiv och katalytisk hydrogenering av 4-vinylcyklohexen Simon Pedersen 27 februari 2012 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Oorganisk och Organisk Kemi Handledare Andreas

Läs mer

Nyheter i nya SS 137003

Nyheter i nya SS 137003 Nyheter i nya SS 137003 Elisabeth Helsing, CBI VUC Infodag 2014-05-13 Läget SS-EN 206:2013 (reviderad version) gavs ut i december förra året Övergångstid för denna är t.o.m. juni 2014 Då bör den svenska

Läs mer

Aktuellt om provningsmetoder

Aktuellt om provningsmetoder Vattenfall Research and Development AB Ballastdagen den 13 mars 2014 Aktuellt om provningsmetoder Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Metodgruppen för provning och kontroll av vägmaterial och vägytor

Läs mer

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning Produktstandarder för ballast Ballast aktuella metoder Metoddagen den 9 februari 212 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Reviderade produktstandarder, publiceras tidigast hösten 212 EN1343 Ballast för

Läs mer

Bestämning av flisighetsindex (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Bestämning av flisighetsindex (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Allmänt Utgivningsdatum: 05-05-5 SS-EN 9-:0 Bestämning av flisighetsindex (ver ) Denna metodhandledning förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i Europastandarden SS-EN 9-. Det skall observeras att

Läs mer

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts) Ballastutskottet Metoddagen 11 februari 21 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Ballastutskottets medlemmar Klas Hermelin,VV, ordförande Leif Viman, VTI, sekreterare Peter Andersson, Swerock Jan Bida,

Läs mer

Betong och armeringsteknik

Betong och armeringsteknik Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor

Läs mer

Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus

Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus Bergkross i betong Krossat berg ersätter naturgrus Bra betong ska inte behöva ha ballast av naturgrus! Ett av regeringens miljömål är Grundvatten av god kvalitet. Det innebär att användningen av naturgrus

Läs mer

Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005

Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005 MinBaS Sammanfattning av utvalda rapporter 1(22) Utvecklingsprogrammet MinBaS 2003 2005 Nyttiga resultat för bergmaterialindustrin, en sammanfattning av utvalda rapporter Innehåll Inledning... 4 Projekt

Läs mer

Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial. Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling

Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial. Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling Uthållig Produktion av Finkorniga Produkter från Bergmaterial Erik Hulthén, Produkt- och produktionsutveckling Utmaning Ersätta naturgrus till 100 % Säkra Miljömål 9 & 15 Frikoppla samhället från ett behov

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat

Sammanfattning. Uppnådda huvudresultat Forskningsprogram DI Konsumtion Dnr 2006-05510 Total kostnad 10 800000 Projekt Pnr 30491-1Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial Pågående Avslutat Tidplan, förväntade delrapporter

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:19 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Slutrapport Krossat

Läs mer

Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper

Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper EXAMENSARBETE STOCKHOLM 2015 Inverkan av delmaterialens variationer på betongens egenskaper ABBAS GHAFORI GABRIEL ESTRADA BERNUY KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Inverkan av delmaterialens

Läs mer

Textilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.

Textilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består

Läs mer

P-13-07. Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA. Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering.

P-13-07. Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA. Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering. P-13-07 Studier av frysningsegenskaper hos betong från 1 BMA Per-Erik Thorsell Vattenfall Research and Development AB, Civil Engineering Maj 2013 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6a MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand Sprickor är en effekt av stor krympning Dr Mats Emborg

Läs mer

Lättballastbetong med skumglas som lättballast

Lättballastbetong med skumglas som lättballast KTH Arkitektur och samhällsbyggnad Lättballastbetong med skumglas som lättballast Asghar Zarfeshani TRITA-BKN. Examensarbete 272, Betongbyggnad 2009 ISSN 1103-4297 ISRN KTH/BKN/EX--272--SE Förord Detta

Läs mer

De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor Plastiska krympsprickor i betong kan undvikas! Sprickor som uppstår i betongytan strax innan betongen börjar hårdna har i alla tider varit

Läs mer

Problemlösare RDS5000

Problemlösare RDS5000 Introduktion I RDS5000 kan det förekomma ett antal larm. Dessa larm är inte alltid enkla att förstå vad de betyder eller varför de uppstår. Därför har vi försökt sammanfatta alla larm i den här felsökningsguiden.

Läs mer

Nya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

Nya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI) Nya EN 206 och SS 137003 VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI) Nya EN 206 Revideringsarbetet avslutat och standard publicerad Viktigaste nyheterna i nya EN 206 - överblick

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB

Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB Försöksmetod för automatisering av kvalitetssäkring av SKB Test method for automating the quality assurance of SCC Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Examinator: Examensarbete: Godkänd: 2012-06-20

Läs mer

CONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram

CONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram Concrete Mix Design 2003-12-23-1 - CONCRETE MIX DESIGN Ett nordiskt betongproportioneringsprogram Teknisk beskrivning 1 Bakgrund Vid projektstart rådde i de Nordiska länderna olika syn på materialet betong,

Läs mer

Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion

Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion Högskolan I Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Byggingenjörsprogrammet Optimering av betong med Byggcement (CEM II) till håldäcksproduktion Martin Eriksson Jimmie Eriksson Karlsson Handledare: Bengt

Läs mer

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,

Läs mer

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning

Läs mer

MinBaS Mineral Ballast Sten

MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS - ett utvecklingsprogram för industrimineral, bergmaterial och natursten Slutrapport MinBaS - programmet 2003 2005-06-30 SGU Dnr 0-1240/2002 utvecklingsprogrammet MinBaS

Läs mer

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement

Läs mer

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande

Läs mer

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN 932-5 Kalibrering

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN 932-5 Kalibrering Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast Uppläggning Revidering av EN 932-5 Kalibrering Metoddagen 12 februari 28 Revidering av EN 933-8 SE-provning Henrik Broms Några synpunkter på mekanisk provning Kalibrering

Läs mer

Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram. anpassat för krossballast

Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram. anpassat för krossballast LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Utprovning av nytt betongproportioneringsprogram anpassat för krossballast Fredrik Lidberg TVBM-5082 Examensarbete Lund 2011 ISRN: LUTVDG/TVBM--11/5082

Läs mer

Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten

Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten Kaj Rolf Landskapsarkitekt, Agr. Lic. SLU, Alnarp MinBaS Mineral Ballast Sten För- och nackdelar med markplattor av natursten av Rebecca Bengtsson

Läs mer

Inverkan av flisig krossballast på betong. Influence of flaky crushed aggregate on concrete AMER HALABI TOR GRIMLUND

Inverkan av flisig krossballast på betong. Influence of flaky crushed aggregate on concrete AMER HALABI TOR GRIMLUND i Inverkan av flisig krossballast på betong Influence of flaky crushed aggregate on concrete AMER HALABI TOR GRIMLUND Master of Science Thesis Stockholm, Sweden 2013 Inverkan av flisig krossballast på

Läs mer

Stenciler för rätt mängd lodpasta

Stenciler för rätt mängd lodpasta Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka

Läs mer

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början

Läs mer

Weber Sortimentsöversikt. Vägleder dig i valet av ytputser/putsfärger

Weber Sortimentsöversikt. Vägleder dig i valet av ytputser/putsfärger Weber Sortimentsöversikt Vägleder dig i valet av ytputser/putsfärger Weber har en mängd olika mineraliska ytputser/ putsfärger baserade på kalk, hydraulisk kalk eller kalk och cement. Produkterna har olika

Läs mer

Standarder/nya regler

Standarder/nya regler Standarder/nya regler Elisabeth Helsing, CBI CBI Intressentförenings höstmöte 2014-11-05 Huvudfråga Vad händer med ny betongstandarden SS-EN 206 och uppdateringen av tillämpningsstandarden SS137003? Lite

Läs mer

Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik

Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik Krossteknik - Optimering - Klasseringsteknik Magnus Evertsson Produkt- och produktionsutveckling sida 1 MinBaS-programmets projekt vid Chalmers Realtidsoptimering av krossanläggningar Optimal fragmentering

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION YTTRE OCH INRE MILJÖ. Produkt: Platsgjuten terrazzobetong. Företagsinformation: AB Strängbetong Box 858 131 25 NACKA

BYGGVARUDEKLARATION YTTRE OCH INRE MILJÖ. Produkt: Platsgjuten terrazzobetong. Företagsinformation: AB Strängbetong Box 858 131 25 NACKA Miljöhandbok 06900 Avser Dokumentnr Sida MH12 2003384/5 1 (5) Fastställd av, datum, sign Skapad/Ändrad av Skapad datum Ändrad datum Tommy Liefvendahl, 2002-09-02 Lars Åberg 1998-03-17 02-09-02 BYGGVARUDEKLARATION

Läs mer

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK

PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK PROVNING AV BORRKÄRNOR FRÅN FORSMARK Manouchehr Hassanzadeh VATTENFALL RESEARCH AND DEVELOPMENT AB Rapportnummer U 09:135 2009-10-30 Provning av borrkärnor från Forsmark Från Rapportdatum Rapportnr Vattenfall

Läs mer

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avdelning byggnadsmaterial KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN 1994-2008 Requirements for frost resistance of Swedish concrete the years 1994-2008

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Ackrediterad verksamhet bedrivs vid laboratoriets permanenta provningslokaler i Älvkarleby samt som fältverksamhet. Metoder som även bedrivs i fält är markerade med kursiv stil. Förändringar är markerade

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti 2007 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 16 augusti 2007 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312, hus

Läs mer

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Copyright SIS. Denna standard är ett personligt arbetsexemplar från SIS projektledare och det får endast användas

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,1 Nya användningsområden för material från MinBaS branscherna Delprojekt nr 2,13 Deponier Resultatrapport MinBaS - Materialdatabas

Läs mer

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och

Läs mer

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.

Läs mer

CERTIFIERAD BRUKSBESKRIVNINGSPROV AV TILLSATSMEDEL XYPEX ADMIX C-1000 NF FÖR BETONG

CERTIFIERAD BRUKSBESKRIVNINGSPROV AV TILLSATSMEDEL XYPEX ADMIX C-1000 NF FÖR BETONG Forkningrapport (2) Jaakko Roinito 27.2.06 A7S Ditribution: Ingenjörbyrå Sulin Oy Dick Sulin Ormuåkervägen 8 00700 HELSINKI Grankad av, datum Godkänd av, datum Erätter CERTIFIERAD BRUKSBESKRIVNINGSPROV

Läs mer

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling Kvicksilver i GÄDDA från Grycken Resultat 2004 Utveckling Gädda i Grycken Kvicksilver i vävnader 2004 Kvicksilverhalten i gädda från Grycken, Falun (S12), har undersökts sedan starten 1990 i syfte att

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

för kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.

för kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet. Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden Resultat från ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola (LTH) presenteras i artikeln. Det framgår att betong

Läs mer

Svetsning. Svetsförband

Svetsning. Svetsförband Svetsning Svetsförband Svetsning bygger på att materialet som skall hopfogas smälts med hjälp av en varm gaslåga. Ibland smälter man ihop materialet utan att tillföra nytt material, men ofta tillförs material

Läs mer

EXAMENSARBETE. SKB "Den tysta revolutionen"

EXAMENSARBETE. SKB Den tysta revolutionen EXAMENSARBETE 2009:064 CIV SKB "Den tysta revolutionen" - framtagning av recept för effektivt brobyggande Simon Eklund Simon Koskenniemi Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnadsteknik

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.

Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving. Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

Beläggning för gångtrafik

Beläggning för gångtrafik Beläggning för gångtrafik Halvelastiskt slitlager på obundet bärlager Beläggningen utförs normalt med ett fall för vattenavrinning på max 2%. Ett lager av 30 mm tjock sättsand läggs ut på marköverbyggnaden

Läs mer

Metoddagen 11 februari, 2010

Metoddagen 11 februari, 2010 Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provberedning Bituminous pavement and mixture. Sample preparation. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. ORDFÖRKLARINGAR 4. UTRUSTNING 5. BEREDNINGENS UTFÖRANDE 5.1

Läs mer

Parametrar i provningsmetoder 1(5)

Parametrar i provningsmetoder 1(5) Parametrar i provningsmetoder 1(5) 932-1 5 Storlek på samlingsprov Formeln M = 6*D^0,5*ρ b är en rekommendation 932-1 9 Neddelning av samlingsprov till laboratorieprov Kan göras med diverse metoder: Neddelningapparat,

Läs mer

Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver 1) Metododhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver 1) Metododhandledningens användning och begränsningar. Allmänt Utgivningsdatum: 0-0-0 SS-EN 9-:0 Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver ) "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras

Läs mer

Kontakta alltid din återförsäljare om osäkerhet om produktens användningsområde uppstår. Generellt

Kontakta alltid din återförsäljare om osäkerhet om produktens användningsområde uppstår. Generellt Sandkalk & Finputs Sandkalk Sandkalk är en helt kalkbaserad produkt innehållande endast våtsläckt och vällagrad Kulekalk, finkornig kvartssand, Kalkvatten och mineraliska pigment i de pigmenterade blandningarna.

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

AMA BBC/1. ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION AV PEGEL

AMA BBC/1. ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION AV PEGEL Bilaga AMA BBC/1. ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION AV PEGEL Figur Bilaga AMA BBC/1 Typsektion Bestäm avståndet (a) spårmitt - mätstation (bör vara minst 1 m innanför krönkant) i aktuell sektion. Placera fotplåt

Läs mer

Jag skall försöka hinna med och redogöra för följande punkter: Är det någon ekonomi med att använda sig av konceptet.

Jag skall försöka hinna med och redogöra för följande punkter: Är det någon ekonomi med att använda sig av konceptet. Tack för inbjudan. Jag heter Ulf Ekdahl och driver företaget Ekdahl Geo som har specialistkompetens inom vägdimensionering, geoteknik, grundläggning och jordförstärkning. Idag skall jag prata om mitt koncept

Läs mer

Lösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong

Lösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong Presentationens innehåll Lösningar för undervattensgjutning Innehåll Kort om Betongindustri Erfarenheter från olika ar Lösningar för gjutning på frostfritt djup Lösningar för gjutning delvis under vatten

Läs mer

GEKA PLÅT & PROFILSTÅLSAXAR HYDRACROP S / SD

GEKA PLÅT & PROFILSTÅLSAXAR HYDRACROP S / SD HYDRACROP S / SD SD-modell med stort gapdjup Hydrauliska maskiner med två separata cylindrar för stans- resp. klippenheter. Maskinen har bl. a fotpedal med dubbla lägen och ett hydraulsystem som gör det

Läs mer

EXAMENSARBETE. Formtryck av vibreringsfri betong - En uppföljning av ett. brobygge i vibreringsfri betong från framtagning av recept.

EXAMENSARBETE. Formtryck av vibreringsfri betong - En uppföljning av ett. brobygge i vibreringsfri betong från framtagning av recept. 1999:282 EXAMENSARBETE Formtryck av vibreringsfri betong - En uppföljning av ett brobygge i vibreringsfri betong från framtagning av recept till färdig bro Magnus Lindqvist Civilingenjörsprogrammet Institutionen

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie

SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1 Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament,

Läs mer