Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning"

Transkript

1 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning

2 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket pilotprojekt med avskiljning av koldioxid 6 Nästa steg: lagring av koldioxid 8 Tre röster om koldioxidavskiljning 9 Fördjupning 10 Studiebesök på Karlshamn Kraft 11

3 3 En av de största utmaningarna i vår tid Höjning av havsytan. Störningar i ekosystemen. Ökad risk för torka, bränder, stormar, värmeböljor och översvämningar. Temperaturhöjningen på jorden är en av de största utmaningarna i vår tid. FNs klimatpanel bedömer att medeltemperaturen kan komma att öka med upp till sex grader under de närmaste 100 åren. Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat koldioxid. Koldioxid är en växthusgas. Det innebär att koldioxiden håller kvar värmen i atmosfären. Därmed bidrar koldioxid till att förändra klimatet. Växthuseffekten berör oss alla. Orsaken är att koldioxidutsläpp som sker på andra sidan jordklotet påverkar oss i Sverige och omvänt. Att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser är en nödvändighet och det gäller att agera snabbt. Var och en av oss som bor i Sverige kan relativt enkelt påverka drygt hälften av de egna koldioxidutsläppen. Det sker genom att vi gör förändringar och medvetna val inom tre viktiga områden: transporter, elanvändning och uppvärmning.

4 4 Det här gör E.ON internationellt Den totala energianvändningen i världen ökar. Faktum är att den har mer än fördubblats sedan E.ON tar klimatfrågan på stort allvar. Som en stor aktör inom energiområdet har vi både ett ansvar och en möjlighet att agera. Därför har E.ON satt upp ett mål om att minska koldioxidutsläppen med 50 procent till 2030, med utgångspunkt i 1990 års utsläpp. Målet ska uppnås genom att arbeta på två sätt. Det ena handlar om att öka andelen förnybar energi. Med det menas energikällor som förnyas i samma takt som de används och därmed är oändliga. Det rör sig bland annat om energi från sol, vind och vatten; energi som är 100 procent utläppsfri. Den andra delen av E.ONs internationella arbete handlar om att använda dagens kraftverk så effektivt som möjligt. Fossila bränslen, exempelvis i form av kol, är nämligen vanligt förekommande i världen. E.ON satsar därför på utveckling av ny teknik. Ett exempel är effektivare förbränning av fossila bränslen. Ett annat är avskiljning och lagring av koldioxid. och i Sverige Mer än 90 procent av E.ON Sveriges el- och värmeproduktion kommer från energikällor som inte bidrar till växthuseffekten. Det är möjligt tack vare den stora andelen vattenkraft och kärnkraft. Fossilbaserad kraft används i stort sett bara när produktionen i de andra kraftverken inte räcker till. E.ON Sveriges mål är att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser. Det sker bland annat genom fort- satta satsningar på förnybar energi och lösningar som effektiviserar våra kunders energianvändning. Forskning och utveckling är ett annat högprioriterat område. Flera tekniker och lösningar ser lovande ut. Transporter, där E.ON arbetar med både vätgas och biogas, är ett intressant område. Ett annat är koldioxidavskiljning.

5 5 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen Genom att avskilja koldioxiden från rökgaserna och därefter lagra den, kan koldioxidutsläppen minskas med upp till 90 procent. Det är bakgrunden till E.ONs utvecklingsarbete med koldioxidavskiljning. Det finns i dagsläget tre huvudsakliga metoder för avskiljning av koldioxid. Det som karakteriserar respektive teknik är när i processen den energikrävande separationen av gaser sker: efter förbränningen, före förbränningen eller med hjälp av syrgas. E.ON följer teknikutvecklingen av koldioxidavskiljning noga. Samtidigt sker medverkan i projekt på olika håll i världen. E.ON Sverige är först i Europa med att testa metoden kyld ammoniak (efter förbränningen) för att skilja bort koldioxid från rökgaser. Bakom metoden står det internationella energiföretaget Alstom Power. Försöken sker vid det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn. Storskalig introduktion av koldioxidavskiljning på de existerande fossileldade kraftverken i världen skulle ha stor effekt på koldioxidutsläppen. Testerna i Karlshamn syftar till att få fram tekniska lösningar som är kommersiellt gångbara. Genom att avskilja koldioxiden från rökgaserna och därefter lagra den, kan koldioxidutsläppen minskas med upp till 90 procent.

6 6 Karlshamnsverket pilotprojekt med avskiljning av koldioxid Vid Karlshamnsverket i Blekinge använder en försöksanläggning ammoniak för att fånga in koldioxid. Därefter kan koldioxiden avskiljas och transporteras bort från anläggningen. Processen baseras på absorption av koldioxid i rökgaserna, med hjälp av ammoniak. Absorptionen sker i tvättorn och vid låg temperatur, mellan noll och tio grader. Cirka 90 procent av koldioxiden i rökgaserna absorberas i reaktorn. Efter reaktorn tvättas rökgaserna rena från ammoniak i ett nytt tvättorn. Det sker med hjälp av vatten. Därefter leds rökgaserna till atmosfären.

7 7 Varför just Karlshamn? På Karlshamnsverket finns goda tekniska och organisatoriska förutsättningar för stora utvecklingsprojekt. Det i sin tur beror på att personalen vid ett reservkraftverk som Karlshamnsverket har lång erfarenhet av att arbeta med frågor som rör drift, underhåll och utveckling. Sedan ett tiotal år tillbaka har Karlshamnsverket ett väl etablerat samarbete med Alstom, som äger tekniken kyld ammoniak. När Karlshamnsverket skulle investera i rökgasrening för kväveoxider och svavel i början av talet inleddes ett mångårigt samarbete med nuvarande Alstom i Växjö om utveckling av en ny svavelreningsteknik, så kallad Flowpac. Idén, som ursprungligen kommer från Karlshamnsverket, har utvecklats till en effektiv avsvavlingsteknik, som numera ägs och marknadsförs av Alstom. På Karlshamnsverket finns en särskilt lämplig hjälpångpanna. Kopplad till pannan finns redan en Flowpac-anläggning, som används för tester av avsvavlingstekniken. Med en avsvavlingsgrad på över 99 procent klaras förutsättningarna för koldioxidavskiljning med god marginal. Rökgaserna måste nämligen vara näst intill rena från svavel för att koldioxiden ska kunna fångas upp effektivt. Anläggningen är dimensionerad för en termisk effekt på cirka fem megawatt (MW). Försöksanläggningen på Karlshamnsverket använder nyutvecklad svavelreningsteknik med en avsvavlingsgrad på över 99 procent. Därmed klaras förutsättningarna för koldioxidavskiljning med god marginal.

8 8 Nästa steg: lagring av koldioxid I framtiden måste koldioxiden, efter att den har avskiljts, transporteras bort och lagras långt under jord eller havsbotten. På så sätt kan den inte nå atmosfären och påverka klimatet. I försöken vid Karlshamnsverket ingår inte lagring av koldioxid. Om testerna i Blekinge är framgångsrika kan försöken inom E.ON-koncernen komma att fortsätta. Tanken är att i denna fas inkludera försök med lagring av koldioxid. Parallellt med utveckling av avskiljningstekniker undersöker E.ON var koldioxiden ska kunna lagras och på vilket sätt det ska ske. Huvuddelen av detta arbete bedrivs i Tyskland och England. E.ON Sverige deltar i ett projekt som undersöker de juridiska förutsättningarna för att lagra koldioxid i Sverige. Den teknik som oftast nämns i detta sammanhang är lagring i så kallade akvifärer. Det är geologiska formationer med hög porositet, som kan inrymma exempelvis koldioxid. För att vara lämpliga till lagring av koldioxid bör akvifärerna ligga minst 800 meter under jordytan och ha en överliggande tät bergart, som hindrar koldioxiden från att söka sig uppåt. Den här typen av akvifärer är vanligt förekommande i naturen. Med stor sannolikhet kan de rymma mer koldioxid än vad förbränning av alla jordens kvarvarande reserver av fossila bränslen skulle resultera i. I Sverige finns akvifärer däremot bara i begränsad omfattning, längst i sydväst och i havet söder om Gotland.

9 9 Tre röster om koldioxidavskiljning Koldioxidutsläppen är ett globalt problem som vi tillsammans måste få bukt med. Redan i dag kommer mer än 90 procent av E.ON Sveriges el- och värmeproduktion från energikällor som inte bidrar till växthuseffekten. Men vi ser ändå kommersiella möjligheter för koldioxiavskiljning på våra breddgrader, inte minst inom skogsindustrin. Därför investerar vi, tillsammans med Alstom Power, 80 miljoner kronor i pilotanläggningen vid Karlshamnsverket. Målet är att inom fem år ha en fullskalig anläggning klar någonstans i världen. Bengt Norman, vd, E.ON Värmekraft Sverige Pilotprojektet i Karlshamn är unikt i världen. Visserligen genomför Alstom Power tester med koldioxidavskiljning även på andra håll, men det är bara i Karlshamn och i Wisconsin, USA, som vi använder kyld ammoniak i processen. Målet med de olika försöken är att utvärdera vilken teknik som är bäst. När koldioxidavskiljning tillämpas på fullskaliga kraftverk kommer rökgasen att vara fri från miljöförstörande ämnen. Samtidigt innebär tekniken att ett kolkraftverk tar dubbelt så stor plats som i dag och att verkningsgraden blir lägre. Men det är priset som mänskligheten får betala för att i många år ha använt atmosfären som soptipp. Claes Halldin, projektledare, Alstom Power IPCCs (Intergovernmental Panel on Climate Change) mål är att koldioxidutsläppen i världen ska minska med procent fram till I dag går utvecklingen åt motsatt håll. För att komma tillrätta med problemen är det viktigt att det införs en kostnad för att släppa ut koldioxid. Det här kommer att tvinga fram ett brett spektrum av tekniker och åtgärder för att möta klimatmålen. En av dessa är koldioxidavskiljning, som är kommersiellt gångbar om cirka tio år. Ungefär vid denna tidpunkt ger EUs handelssystem med utsläppsrätter förhoppningsvis upphov till en utsläppskostnad som omöjliggör att koleldade anläggningar drivs utan koldioxidavskiljning. Filip Johnsson, professor i Energiteknik, Chalmers Tekniska Högskola

10 10 Fördjupning Tre metoder för avskiljning av koldioxid Post-combustion innebär att koldioxid separeras från de andra förbränningsprodukterna efter förbränningen. Bränslet, exempelvis kol, gas, olja eller biomassa, förbränns i en konventionell process. Därefter renas avgaserna från koldioxid. En fördel med den här metoden är att äldre anläggningar i efterhand kan kompletteras med koldioxidavskiljning. Det måste givetvis finnas förutsättningar på platsen, bland annat i form av tillräckligt utrymme att kraftverket är capture-ready. Pre-combustion innebär att bränslet behandlas på ett sådant sätt att kolinnehållet omvandlas till koldioxid och avskiljs före förbränningen. Behandlingen kan bestå i förgasning av ett fast bränsle som kol eller från refor- mering av gas eller olja. Det resulterande bränslet består huvudsakligen av vätgas något som ställer särskilda krav på resten av anläggningen. Samtidigt betyder det att metoden blir en brygga in i ett framtida vätgassamhälle. Oxyfuel innebär att kraftverket använder rent syre, eller en blandning av syre och koldioxid, för förbränningen istället för luft. För att hålla förbränningstemperaturen på en acceptabel nivå återcirkuleras koldioxid. Själva separeringen av koldioxid sker genom kondensering av vattenångan i rökgasen. Utmaningen består i att separera syre från kväve i luften. Metoder för koldioxidavskiljning Post-combustion uft Kol Gas Olja Biomassa El värme CO -avskiljning CO 2 Pre-combustion Kol Biomassa uft O 2 CO 2 Komprimering av CO Förgasning CO -avskiljning och reformering H 2 Gas Olja uft El och värme Oxyfuel Kol Gas Biomassa El och värme CO 2 H 2 O Kondensering av vatten CO 2 uftseparation O 2 uft

11 11 Pilotprojektet vid Karlshamnsverket (post-combustion) I ett första steg kyls rökgaserna från cirka 55 grader till en temperatur mellan två och tio grader. Kylningen sker med hjälp av havsvatten och kylaggregat. I nästa steg tvättas rökgaserna i en reaktor (tvättorn). Tvättningen sker med en vätska som består av vattenammoniak, ammoniumkarbonat och ammoniumbikarbonat. Koldioxid binds till ammoniumkarbonat och bildar ammoniumbikarbonat. Vätskan blir övermättad och en del av ammoniumbikarbonaten fälls ut i form av kristaller. Cirka 90 procent av koldioxiden i rökgaserna absorberas i reaktorn. Därefter tvättas rökgaserna rena från ammoniak i ett annat tvättorn. Det sker med hjälp av vatten. Sedan leds rökgaserna till atmosfären. Tvättlösningen, som till en del består av fasta partiklar i form av ammoniumbikarbonat, förs till en regenerator vid högre tryck, cirka 20 bar, och högre temperatur, cirka 80 grader. Ammoniumbikarbonaten går helt i lösning. Därefter drivs koldioxiden av och ammoniumbikarbonaten återgår till ammoniumkarbonat. Tvättvätskan återförs sedan till tvättornet. I anläggningen på Karlshamnsverket kommer koldioxiden till en början att, efter vattentvätt för ammoniakslipreducering och trycknedtagning, återföras till rökgaserna och ledas till atmosfären. Förenklat processchema Fakta om projektet Metod Post-combustion, Chilled Ammonia. Processleverantör Alstom. Anläggningsstorlek, Karlshamn Cirka ton koldioxid per år. Anläggningsstorlek, fullskala Från megawatt kolkraft, cirka 6 7 miljoner ton koldioxid per år. Kostnad Förhoppningsvis är denna teknik så kostnadseffektiv att de totala utgifterna för koldioxidavskiljning och lagring blir lägre än bedömt pris på utsläppsrätter i framtiden. Energiåtgång, mål Mindre än tio procent av producerad el. Ren rökgas 2 Vattentvätt för återvinning av ammoniak 4 CO 2 till lagring 1) En hydrocyklon ökar koncentrationen av koldioxid. En större andel fast fas med högre koldioxidinnehåll skickas till regenerering. Kylvatten Kylvatten 2) Kyla kommer huvudsakligen från kallt havsvatten, men också från kylaggregat. Kylvatten 2 Rökgas från panna Kyla 2 2 Kyla 1 Hydrocyklon 3 Ånga 3) Absorption med ammoniumkarbonat minskar energiåtgången i regenereringen. 4) Regenerering under tryck, cirka 20 bar, minskar energibehovet för komprimering av koldioxid. Kylning och rening CO 2-absorption CO 2-regenerering Studiebesök på Karlshamn Kraft Karlshamn Kraft AB tar gärna emot studiebesök från skolor (lägst högstadium) samt andra intresserade grupper. Vid ett studiebesök i Karlshamn får du inblick i hur ett oljekondenskraftverk fungerar och hur arbetet med att minimera utsläppen av miljöskadliga ämnen går till. Vi vandrar runt i kraftverket och studerar pannor, turbiner och miljöinvesteringar. Du får också veta mer om Karlshamnsverkets roll och betydelse i elsystemet. Hur ett enskilt studiebesök läggs upp beror på besökarnas ålder, förkunskaper och önskemål. Kontakta oss för mer information och bokning.

12 Pitney Bowes Design & Kommunikation. Tryck: Tryckfolket, Malmö. E.ON Sverige AB Växel: E.ON Värmekraft Sverige AB/ Karlshamn Kraft AB Växel:

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

CO 2 -avskiljning i Sverige en utredning finansierad av Ångpanneföreningens forskningsstiftelse och Naturvårdsverket

CO 2 -avskiljning i Sverige en utredning finansierad av Ångpanneföreningens forskningsstiftelse och Naturvårdsverket Panndagarna Värme- och kraftföreningen 2010-02-04 CO 2 -avskiljning i Sverige en utredning finansierad av Ångpanneföreningens forskningsstiftelse och Naturvårdsverket Stefan Grönkvist, ÅF 1 Sektion inom

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Klimatbokslut 2006. Klimatbokslut 2006. Insatser och investeringar i Sverige under 2006.

Klimatbokslut 2006. Klimatbokslut 2006. Insatser och investeringar i Sverige under 2006. Klimatbokslut 2006 Klimatbokslut 2006 Insatser och investeringar i Sverige under 2006. 2 Innehållsförteckning Ditt fotspår 4-5 E.ON Sveriges fotspår 6-7 Vår ambition 8-9 Klimatresultat 2006 10-11 Våra

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC) INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING Chemical-Looping Combustion (CLC) Anders Lyngfelt Chalmers Göteborg Chalmers Energidag 4 november 2010 Exempel på CO 2 lagring, Utsira: Area - 26 000 km

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Fysik för C & D 2012/2013 Projekt Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas VÄTGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om vätgas I dag används stora mängder vätgas som råvara inom industrin. I framtiden kan vätgasen även bli en viktig pusselbit i samhällets

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Energisession 2008 Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Anders Ådahl Forsknings- och utvecklingsansvarig Göteborg Energi AB Marknadsundersökningen Hur viktigt är det för dig att GE är ett

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC) INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING Chemical-Looping Combustion (CLC) Anders Lyngfelt Chalmers Göteborg Chalmers Energidag 14 december 2012 1. Introduktion till CCS (CO 2 Capture & Storage)

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer