Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning"

Transkript

1 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning

2 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket pilotprojekt med avskiljning av koldioxid 6 Nästa steg: lagring av koldioxid 8 Tre röster om koldioxidavskiljning 9 Fördjupning 10 Studiebesök på Karlshamn Kraft 11

3 3 En av de största utmaningarna i vår tid Höjning av havsytan. Störningar i ekosystemen. Ökad risk för torka, bränder, stormar, värmeböljor och översvämningar. Temperaturhöjningen på jorden är en av de största utmaningarna i vår tid. FNs klimatpanel bedömer att medeltemperaturen kan komma att öka med upp till sex grader under de närmaste 100 åren. Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat koldioxid. Koldioxid är en växthusgas. Det innebär att koldioxiden håller kvar värmen i atmosfären. Därmed bidrar koldioxid till att förändra klimatet. Växthuseffekten berör oss alla. Orsaken är att koldioxidutsläpp som sker på andra sidan jordklotet påverkar oss i Sverige och omvänt. Att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser är en nödvändighet och det gäller att agera snabbt. Var och en av oss som bor i Sverige kan relativt enkelt påverka drygt hälften av de egna koldioxidutsläppen. Det sker genom att vi gör förändringar och medvetna val inom tre viktiga områden: transporter, elanvändning och uppvärmning.

4 4 Det här gör E.ON internationellt Den totala energianvändningen i världen ökar. Faktum är att den har mer än fördubblats sedan E.ON tar klimatfrågan på stort allvar. Som en stor aktör inom energiområdet har vi både ett ansvar och en möjlighet att agera. Därför har E.ON satt upp ett mål om att minska koldioxidutsläppen med 50 procent till 2030, med utgångspunkt i 1990 års utsläpp. Målet ska uppnås genom att arbeta på två sätt. Det ena handlar om att öka andelen förnybar energi. Med det menas energikällor som förnyas i samma takt som de används och därmed är oändliga. Det rör sig bland annat om energi från sol, vind och vatten; energi som är 100 procent utläppsfri. Den andra delen av E.ONs internationella arbete handlar om att använda dagens kraftverk så effektivt som möjligt. Fossila bränslen, exempelvis i form av kol, är nämligen vanligt förekommande i världen. E.ON satsar därför på utveckling av ny teknik. Ett exempel är effektivare förbränning av fossila bränslen. Ett annat är avskiljning och lagring av koldioxid. och i Sverige Mer än 90 procent av E.ON Sveriges el- och värmeproduktion kommer från energikällor som inte bidrar till växthuseffekten. Det är möjligt tack vare den stora andelen vattenkraft och kärnkraft. Fossilbaserad kraft används i stort sett bara när produktionen i de andra kraftverken inte räcker till. E.ON Sveriges mål är att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser. Det sker bland annat genom fort- satta satsningar på förnybar energi och lösningar som effektiviserar våra kunders energianvändning. Forskning och utveckling är ett annat högprioriterat område. Flera tekniker och lösningar ser lovande ut. Transporter, där E.ON arbetar med både vätgas och biogas, är ett intressant område. Ett annat är koldioxidavskiljning.

5 5 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen Genom att avskilja koldioxiden från rökgaserna och därefter lagra den, kan koldioxidutsläppen minskas med upp till 90 procent. Det är bakgrunden till E.ONs utvecklingsarbete med koldioxidavskiljning. Det finns i dagsläget tre huvudsakliga metoder för avskiljning av koldioxid. Det som karakteriserar respektive teknik är när i processen den energikrävande separationen av gaser sker: efter förbränningen, före förbränningen eller med hjälp av syrgas. E.ON följer teknikutvecklingen av koldioxidavskiljning noga. Samtidigt sker medverkan i projekt på olika håll i världen. E.ON Sverige är först i Europa med att testa metoden kyld ammoniak (efter förbränningen) för att skilja bort koldioxid från rökgaser. Bakom metoden står det internationella energiföretaget Alstom Power. Försöken sker vid det oljeeldade reservkraftverket i Karlshamn. Storskalig introduktion av koldioxidavskiljning på de existerande fossileldade kraftverken i världen skulle ha stor effekt på koldioxidutsläppen. Testerna i Karlshamn syftar till att få fram tekniska lösningar som är kommersiellt gångbara. Genom att avskilja koldioxiden från rökgaserna och därefter lagra den, kan koldioxidutsläppen minskas med upp till 90 procent.

6 6 Karlshamnsverket pilotprojekt med avskiljning av koldioxid Vid Karlshamnsverket i Blekinge använder en försöksanläggning ammoniak för att fånga in koldioxid. Därefter kan koldioxiden avskiljas och transporteras bort från anläggningen. Processen baseras på absorption av koldioxid i rökgaserna, med hjälp av ammoniak. Absorptionen sker i tvättorn och vid låg temperatur, mellan noll och tio grader. Cirka 90 procent av koldioxiden i rökgaserna absorberas i reaktorn. Efter reaktorn tvättas rökgaserna rena från ammoniak i ett nytt tvättorn. Det sker med hjälp av vatten. Därefter leds rökgaserna till atmosfären.

7 7 Varför just Karlshamn? På Karlshamnsverket finns goda tekniska och organisatoriska förutsättningar för stora utvecklingsprojekt. Det i sin tur beror på att personalen vid ett reservkraftverk som Karlshamnsverket har lång erfarenhet av att arbeta med frågor som rör drift, underhåll och utveckling. Sedan ett tiotal år tillbaka har Karlshamnsverket ett väl etablerat samarbete med Alstom, som äger tekniken kyld ammoniak. När Karlshamnsverket skulle investera i rökgasrening för kväveoxider och svavel i början av talet inleddes ett mångårigt samarbete med nuvarande Alstom i Växjö om utveckling av en ny svavelreningsteknik, så kallad Flowpac. Idén, som ursprungligen kommer från Karlshamnsverket, har utvecklats till en effektiv avsvavlingsteknik, som numera ägs och marknadsförs av Alstom. På Karlshamnsverket finns en särskilt lämplig hjälpångpanna. Kopplad till pannan finns redan en Flowpac-anläggning, som används för tester av avsvavlingstekniken. Med en avsvavlingsgrad på över 99 procent klaras förutsättningarna för koldioxidavskiljning med god marginal. Rökgaserna måste nämligen vara näst intill rena från svavel för att koldioxiden ska kunna fångas upp effektivt. Anläggningen är dimensionerad för en termisk effekt på cirka fem megawatt (MW). Försöksanläggningen på Karlshamnsverket använder nyutvecklad svavelreningsteknik med en avsvavlingsgrad på över 99 procent. Därmed klaras förutsättningarna för koldioxidavskiljning med god marginal.

8 8 Nästa steg: lagring av koldioxid I framtiden måste koldioxiden, efter att den har avskiljts, transporteras bort och lagras långt under jord eller havsbotten. På så sätt kan den inte nå atmosfären och påverka klimatet. I försöken vid Karlshamnsverket ingår inte lagring av koldioxid. Om testerna i Blekinge är framgångsrika kan försöken inom E.ON-koncernen komma att fortsätta. Tanken är att i denna fas inkludera försök med lagring av koldioxid. Parallellt med utveckling av avskiljningstekniker undersöker E.ON var koldioxiden ska kunna lagras och på vilket sätt det ska ske. Huvuddelen av detta arbete bedrivs i Tyskland och England. E.ON Sverige deltar i ett projekt som undersöker de juridiska förutsättningarna för att lagra koldioxid i Sverige. Den teknik som oftast nämns i detta sammanhang är lagring i så kallade akvifärer. Det är geologiska formationer med hög porositet, som kan inrymma exempelvis koldioxid. För att vara lämpliga till lagring av koldioxid bör akvifärerna ligga minst 800 meter under jordytan och ha en överliggande tät bergart, som hindrar koldioxiden från att söka sig uppåt. Den här typen av akvifärer är vanligt förekommande i naturen. Med stor sannolikhet kan de rymma mer koldioxid än vad förbränning av alla jordens kvarvarande reserver av fossila bränslen skulle resultera i. I Sverige finns akvifärer däremot bara i begränsad omfattning, längst i sydväst och i havet söder om Gotland.

9 9 Tre röster om koldioxidavskiljning Koldioxidutsläppen är ett globalt problem som vi tillsammans måste få bukt med. Redan i dag kommer mer än 90 procent av E.ON Sveriges el- och värmeproduktion från energikällor som inte bidrar till växthuseffekten. Men vi ser ändå kommersiella möjligheter för koldioxiavskiljning på våra breddgrader, inte minst inom skogsindustrin. Därför investerar vi, tillsammans med Alstom Power, 80 miljoner kronor i pilotanläggningen vid Karlshamnsverket. Målet är att inom fem år ha en fullskalig anläggning klar någonstans i världen. Bengt Norman, vd, E.ON Värmekraft Sverige Pilotprojektet i Karlshamn är unikt i världen. Visserligen genomför Alstom Power tester med koldioxidavskiljning även på andra håll, men det är bara i Karlshamn och i Wisconsin, USA, som vi använder kyld ammoniak i processen. Målet med de olika försöken är att utvärdera vilken teknik som är bäst. När koldioxidavskiljning tillämpas på fullskaliga kraftverk kommer rökgasen att vara fri från miljöförstörande ämnen. Samtidigt innebär tekniken att ett kolkraftverk tar dubbelt så stor plats som i dag och att verkningsgraden blir lägre. Men det är priset som mänskligheten får betala för att i många år ha använt atmosfären som soptipp. Claes Halldin, projektledare, Alstom Power IPCCs (Intergovernmental Panel on Climate Change) mål är att koldioxidutsläppen i världen ska minska med procent fram till I dag går utvecklingen åt motsatt håll. För att komma tillrätta med problemen är det viktigt att det införs en kostnad för att släppa ut koldioxid. Det här kommer att tvinga fram ett brett spektrum av tekniker och åtgärder för att möta klimatmålen. En av dessa är koldioxidavskiljning, som är kommersiellt gångbar om cirka tio år. Ungefär vid denna tidpunkt ger EUs handelssystem med utsläppsrätter förhoppningsvis upphov till en utsläppskostnad som omöjliggör att koleldade anläggningar drivs utan koldioxidavskiljning. Filip Johnsson, professor i Energiteknik, Chalmers Tekniska Högskola

10 10 Fördjupning Tre metoder för avskiljning av koldioxid Post-combustion innebär att koldioxid separeras från de andra förbränningsprodukterna efter förbränningen. Bränslet, exempelvis kol, gas, olja eller biomassa, förbränns i en konventionell process. Därefter renas avgaserna från koldioxid. En fördel med den här metoden är att äldre anläggningar i efterhand kan kompletteras med koldioxidavskiljning. Det måste givetvis finnas förutsättningar på platsen, bland annat i form av tillräckligt utrymme att kraftverket är capture-ready. Pre-combustion innebär att bränslet behandlas på ett sådant sätt att kolinnehållet omvandlas till koldioxid och avskiljs före förbränningen. Behandlingen kan bestå i förgasning av ett fast bränsle som kol eller från refor- mering av gas eller olja. Det resulterande bränslet består huvudsakligen av vätgas något som ställer särskilda krav på resten av anläggningen. Samtidigt betyder det att metoden blir en brygga in i ett framtida vätgassamhälle. Oxyfuel innebär att kraftverket använder rent syre, eller en blandning av syre och koldioxid, för förbränningen istället för luft. För att hålla förbränningstemperaturen på en acceptabel nivå återcirkuleras koldioxid. Själva separeringen av koldioxid sker genom kondensering av vattenångan i rökgasen. Utmaningen består i att separera syre från kväve i luften. Metoder för koldioxidavskiljning Post-combustion uft Kol Gas Olja Biomassa El värme CO -avskiljning CO 2 Pre-combustion Kol Biomassa uft O 2 CO 2 Komprimering av CO Förgasning CO -avskiljning och reformering H 2 Gas Olja uft El och värme Oxyfuel Kol Gas Biomassa El och värme CO 2 H 2 O Kondensering av vatten CO 2 uftseparation O 2 uft

11 11 Pilotprojektet vid Karlshamnsverket (post-combustion) I ett första steg kyls rökgaserna från cirka 55 grader till en temperatur mellan två och tio grader. Kylningen sker med hjälp av havsvatten och kylaggregat. I nästa steg tvättas rökgaserna i en reaktor (tvättorn). Tvättningen sker med en vätska som består av vattenammoniak, ammoniumkarbonat och ammoniumbikarbonat. Koldioxid binds till ammoniumkarbonat och bildar ammoniumbikarbonat. Vätskan blir övermättad och en del av ammoniumbikarbonaten fälls ut i form av kristaller. Cirka 90 procent av koldioxiden i rökgaserna absorberas i reaktorn. Därefter tvättas rökgaserna rena från ammoniak i ett annat tvättorn. Det sker med hjälp av vatten. Sedan leds rökgaserna till atmosfären. Tvättlösningen, som till en del består av fasta partiklar i form av ammoniumbikarbonat, förs till en regenerator vid högre tryck, cirka 20 bar, och högre temperatur, cirka 80 grader. Ammoniumbikarbonaten går helt i lösning. Därefter drivs koldioxiden av och ammoniumbikarbonaten återgår till ammoniumkarbonat. Tvättvätskan återförs sedan till tvättornet. I anläggningen på Karlshamnsverket kommer koldioxiden till en början att, efter vattentvätt för ammoniakslipreducering och trycknedtagning, återföras till rökgaserna och ledas till atmosfären. Förenklat processchema Fakta om projektet Metod Post-combustion, Chilled Ammonia. Processleverantör Alstom. Anläggningsstorlek, Karlshamn Cirka ton koldioxid per år. Anläggningsstorlek, fullskala Från megawatt kolkraft, cirka 6 7 miljoner ton koldioxid per år. Kostnad Förhoppningsvis är denna teknik så kostnadseffektiv att de totala utgifterna för koldioxidavskiljning och lagring blir lägre än bedömt pris på utsläppsrätter i framtiden. Energiåtgång, mål Mindre än tio procent av producerad el. Ren rökgas 2 Vattentvätt för återvinning av ammoniak 4 CO 2 till lagring 1) En hydrocyklon ökar koncentrationen av koldioxid. En större andel fast fas med högre koldioxidinnehåll skickas till regenerering. Kylvatten Kylvatten 2) Kyla kommer huvudsakligen från kallt havsvatten, men också från kylaggregat. Kylvatten 2 Rökgas från panna Kyla 2 2 Kyla 1 Hydrocyklon 3 Ånga 3) Absorption med ammoniumkarbonat minskar energiåtgången i regenereringen. 4) Regenerering under tryck, cirka 20 bar, minskar energibehovet för komprimering av koldioxid. Kylning och rening CO 2-absorption CO 2-regenerering Studiebesök på Karlshamn Kraft Karlshamn Kraft AB tar gärna emot studiebesök från skolor (lägst högstadium) samt andra intresserade grupper. Vid ett studiebesök i Karlshamn får du inblick i hur ett oljekondenskraftverk fungerar och hur arbetet med att minimera utsläppen av miljöskadliga ämnen går till. Vi vandrar runt i kraftverket och studerar pannor, turbiner och miljöinvesteringar. Du får också veta mer om Karlshamnsverkets roll och betydelse i elsystemet. Hur ett enskilt studiebesök läggs upp beror på besökarnas ålder, förkunskaper och önskemål. Kontakta oss för mer information och bokning.

12 Pitney Bowes Design & Kommunikation. Tryck: Tryckfolket, Malmö. E.ON Sverige AB Växel: E.ON Värmekraft Sverige AB/ Karlshamn Kraft AB Växel:

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Studiecirkel om Klimatet

Studiecirkel om Klimatet Fem kurstillfällen Studiecirkel om Klimatet Gå igenom Klimathoten, Klimatanpassningar och Hållbara energilösningar. Dela ut textmaterial och anvisa webföreläsningar från klimatexperter och tillsammans

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö

Miljöföreläsning 8: Energi och miljö k8energi.doc, 04-11-23, Miljöföreläsning 8: Energi och miljö Denna föreläsning syftar till att belysa hur miljön påverkas av vår användning av energi. Inledningsvis behandlas den nuvarande energisituationen

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande

KLIMATFÖRÄNDRINGAR. Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011. Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande KLIMATFÖRÄNDRINGAR Examensarbete av Patrik Bäckström, Maj 2011 Utbildning: Vindkraftstekniker offshore, CFL Centrum för flexibelt lärande Handledare: Anna Josefsson, CFL Centrum för flexibelt lärande och

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Lärarstöd E.ONs energiutställning för skolklasser. Modulerna

Lärarstöd E.ONs energiutställning för skolklasser. Modulerna Lärarstöd E.ONs energiutställning för skolklasser Du behöver inte skriva ut detta dokument. Medföljande lärare får materialet när klassen kommer till utställningen. Besöket börjar med en kort introduktion,

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Mod Vi söker utmaningar och verkar för konstruktiva förändringar

Mod Vi söker utmaningar och verkar för konstruktiva förändringar Forma din framtid Våra värderingar Mod Vi söker utmaningar och verkar för konstruktiva förändringar Läs mer på sidorna 4 5. Öppenhet Vi strävar efter öppenhet i alla våra relationer Läs mer på sidorna

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? 2010-01-27 Kronobergs län Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden? Christer Jansson christer.jansson@smhi.se Bakgrund Vad är väder, vad är klimat Växthusgaser och klimatförändringar Hur har klimatet

Läs mer

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU

LÅT KOLET LIGGA. Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA Gröna förslag för ett kolfritt EU LÅT KOLET LIGGA. PM 2014-05-15 2 Sammanfattning Vi har just nu en unik möjlighet att rädda världen från en klimatkatastrof. FN:s klimatpanel visar att

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Byggande, energi och växthuseffekten

Byggande, energi och växthuseffekten Byggande, energi och växthuseffekten Våra energival avgör barnens och barnbarnens livsmiljö. Hur påverkar byggandet växthuseffekten? Själva ordet växthuseffekt är en vanlig term för att beskriva den klimatpåverkan

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Genom oss får samhället extra kraft. Information om ett av Europas största topp- och reservkraftverk. - ett företag i E.

Genom oss får samhället extra kraft. Information om ett av Europas största topp- och reservkraftverk. - ett företag i E. Genom oss får samhället extra kraft Information om ett av Europas största topp- och reservkraftverk. - ett företag i E.ON koncernen 2 Vi sköter vårt jobb bäst när ingen märker vad vi gör Energikonsumtionen

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Klimat och Energimål

Klimat och Energimål Klimat och Energimål Förslag på klimat- och koldioxidutsläppsmål, samt mål för andel förnybar energi för Göteborgsregionen år 2050 och 2100 Johan Swahn Projekt Göteborg 2050 Fysisk resursteori Chalmers/Göteborgs

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Skånes energiting 9 juni, 2011

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011

aft Värmekr E.ON Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 E.ON Värmekraft Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 2 Innehåll 3 Förord 4 Öresundsverket fortsatt effektivt och konkurrenskraftigt 6 Miljöbokslut för Öresundsverket 2011 10 Öresundsverket och miljömålen

Läs mer