Innehåll. Vision sid 3. Inledning sid 4. Definitioner sid 5. Förankring av handlingsplanen sid 6. Utvärdering sid 7

Transkript

1 Handlingsplan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Klämmans Förskola 2018 Ansvarig för handlingsplanen är Förskolechef Mona Lindahl. Planen gäller fr.o.m t.o.m Revideras senast

2 Innehåll Vision sid 3 Inledning sid 4 Definitioner sid 5 Förankring av handlingsplanen sid 6 Utvärdering sid 7 Kartläggning och nulägesanalys sid 7 Mål sid 8 Förebyggande åtgärder sid 10 Bilagor sid 11 2

3 Vision På vår förskola ska alla barn och vuxna känna sig trygga och bli respekterade för den de är oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn eller vuxen bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. 3

4 Inledning Bakgrund Det finns två lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering: skollagen samt diskrimineringslagen (2008:567). Den nya skollagen (SL 2010:800, 6 kap.) innebär en betydande skärpning av huvudmannens ansvar. Anmälningsplikt gäller för all personal. Vi styrs även av Lpfö -98, reviderad Syfte Huvudman för skol- och förskoleverksamhet skall se till att det finns en handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för varje enskild verksamhet. Handlingsplanen skall garantera barns och elevers lika rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Mål Målsättningen för handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling på Klämmans förskola är att förhindra alla olika former av trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska innehålla rutiner för det förebyggande arbetet samt åtgärder som ska följas om sådana händelser som lagen vill förhindra ändå skulle uppkomma. 4

5 Definitioner Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. De olika diskrimineringsgrunderna är: Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Kränkande behandling Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Med direkt diskriminering menas att ett barn inte får missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de olika diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar. Med indirekt diskriminering menas att ett barn inte får missgynnas genom att till synes neutrala regler och bestämmelser tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska, t.ex. att utsätta någon för slag, knuffar och måltavla för kastade saker. Verbala, t.ex. att hota eller kalla någon för öknamn. Psykosociala, t.ex. att utsätta någon för ryktesspridning eller utfrysning. Subtila, t.ex. gester, mimik och kroppsspråk. Texter och bilder Trakasserier Är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder 5

6 Kränkande behandling Är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund, se ovan. Förankring av handlingsplanen Handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos pedagogerna på en arbetsplatsträff. Föräldrarna blir informerade på unikum och på varje avdelnings anslagstavla. Tillsammans med barnen upprättas förskolans umgängesregler utifrån grundverksamheten avdelningsvis minst en gång per år (på höstterminen). Förskolans umgängesregler, som är en del av grundverksamheten, skall regelbundet aktualiseras bland barnen av pedagogerna. Pedagogerna går igenom umgängesreglerna med barnen och skriver ner hur barnen tycker att vi skall vara mot varandra. Detta görs en gång om året i början av höstterminen. Förskolans umgängesregler, som är en del av grundverksamheten, skall regelbundet aktualiseras bland föräldrarna, t.ex. vid föräldramöten och genom information via unikum och anslagstavlan på avdelningarna. Pedagogerna läser, reflekterar och lämnar synpunkter på handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling. Reflektioner och synpunkter behandlas på en arbetsplatsträff (APT). Utvärdering 2017 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Alla pedagoger och förskolechefen har haft möjlighet att utvärdera och kommentera fjolårets plan. Barnen deltar i utvärderingen när de använder sig av umgängesreglerna i barngrupperna och de respekteras bland barnen. Vid behov hjälper personalen till. Resultat av utvärderingen av fjolårets: Umgängesreglerna har fastställts. Barn och vuxna visar hänsyn och respekt till varandra. Förklarar för barnen vad hänsyn och respekt innebär. Barn och vuxna pratar med varandra med en trevlig ton. Vi kommer att fortsätta använda tumme upp vid positiva situationer och även STOPP-tecken med handen upp när man vill stoppa en situation man inte tycker är okej. Förklara för barnen och hjälpa 6

7 dem att själv använda sig av tecknen. Ett exempel är vid turtagning, där alla kan komma till tals lika mycket i barngruppen. Under läsåret 16/17 har samtliga avdelningar arbetat med Snick och Snack i kungaskogen. Detta är ett tema med tyngdpunkten på likabehandling. Några avdelningar fortsätter detta temaarbete läsåret 17/18. Pedagogerna har utvärderat umgängesreglerna under en arbetsplatsträff. Beskriv hur planen skall utvärderas: Planen utvärderas av pedagogerna genom att alla läser igenom den, reflekterar över hur den har fungerat och lämnar synpunkter på eventuella förändringar. Reflektioner och synpunkter lämnas på en arbetsplatsträff under oktober månad Utvärderar umgängesreglerna och hur de har fungerat med barnen på en arbetsplatsträff under mars månad Planen ska utvärderas genom att vi gör barnintervjuer, föräldraenkät, observerar och diskuterar. Ansvariga för att årets plan utvärderas: Joakim Hasselgren, Anne Harborn. Kartläggning och nulägesanalys Kartläggningsmetoder: Det är viktigt att vi pedagoger är närvarande och engagerade i barngruppen. Vi ska finnas där både fysiskt och mentalt så att vi kan stötta och hjälpa barnen både i leken och med att lösa konflikter. Genom vår närvaro kan vi lättare se och förebygga bl.a. kränkande behandling. Vi har kontinuerliga samtal med barnen utifrån vardagliga händelser. Samtalen kan ske på olika sätt beroende på situation t.ex. dialog, ritprat eller rollspel. Barnobservationer sker kontinuerligt, genom observanta pedagoger i vardagen. Vi har även barnintervjuer för att lära barnen att förstå hur man ska vara mot varandra och att även förstå sina egna och varandras känslor. Frågor finns som bilaga längre bak. Informera varandra om läget i barngruppen, så att andra vuxna på förskolan är medvetna om detta och har en förståelse för hur barnen agerar och hur de kan bemöta barnet. Exempelvis vid dödsfall, skilsmässa och liknande. Vi har en öppen kommunikation med föräldrarna, då det är viktigt för oss att veta om barnet har berättat något som hänt på förskolan, som vi behöver vara observanta på. 7

8 Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen: Vi samtalar med barnen kontinuerligt och vid behov. Handlingsplanen mot diskriminering och kränkande behandling synliggörs för föräldrarna på unikum och på varje avdelnings anslagstavla. Hur pedagogerna har involverats i kartläggningen: Pedagogerna läser kartläggningen och diskuterar den på en arbetsplatsträff. Resultat och analys: Pedagogerna ska göra observationer och intervjuer. Vi har genomfört utvecklingssamtal en gång per termin, genom UNIKUM. Vi har haft ett ständigt pågående arbete på avdelningarna, med likabehandling, tex genom ritprat, samtal med barnen, dramatisering, prat om känslor. Vi samtalar om umgängesreglerna tillsammans med barnen. Mål Målsättningen för arbetet är att förhindra alla olika former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissad om att barnen inte blir ensidigt påverkade kring ovan nämnda områden. Målsättningen är också att både barn och föräldrar, från början, ska känna trygghet på förskolan. Ha en representant på varje avdelning i likabehandlingsgruppen. Arbeta med likabehandling på APT. Insats: Inskolning på Klämmans förskola På ett lustfyllt sätt vill vi att barnen med föräldrar ska bli trygga och introduceras i förskoleverksamheten. Vi är väl medvetna om att det kan kännas jobbigt som förälder att skiljas från barnet och vice versa. Barnen är ju det finaste vi har! Därför vill vi göra det bästa för att underlätta och för att få barnet att tycka det är roligt och tryggt på förskolan. Inskolningens längd och förlopp är individuellt. Vissa barn behöver mycket tid för att anpassa sig till den nya miljön i förskolan och för att knyta nya kontakter medan andra 8

9 barn känner sig hemma direkt. Med föräldern som trygghet och stöd, får barnet under inskolningsperioden möjlighet att utforska och leka. Vi förespråkar 2 veckors inskolning, men har en ständigt pågående dialog med er föräldrar. Efterhand som barnet blir tryggare och säkrare backar föräldern, barnet blir mera självständigt och personalen finns vid barnets sida. Under inskolningsperioden kommer ni få information om vad ni behöver ha med er till förskolan, hur förskolans verksamhet kan se ut under en vecka m.m. För att inskolningen ska bli bra, är det viktigt att vi har ett bra samarbete mellan hem och förskola. Detta sker genom att vi ger varandra information och har en öppen dialog. Alla vuxna på förskolan har ett ansvar att se till så att alla blir hörda och sedda. Alla vuxna har även ett ansvar att ingripa när det sker någon form av kränkning. De vuxna är goda förebilder: hur vi bemöter alla i vardagen d.v.s. all personal på förskolan, barnen och vuxna som lämnar/hämtar. Arbetet med att förhindra kränkande behandling skall vara ett ständigt återkommande inslag i förskolans verksamhet. Vi arbetar aktivt genom dialoger i vardagen, konflikthantering, barnintervjuer, litteratur, sagor, rollspel och olika aktiviteter. Ger positiv uppmärksamhet till barnet när de gör något bra för en annan kompis eller vuxen. Arbetet ska ske kontinuerligt och men även i en aktuell situation. Vi uppmärksammar alla kulturer som för närvarande finns på förskolan genom att vi kommer att använda oss av en mångfaldskalender där vi uppmärksammar högtider från olika religioner. Ansvar: Alla pedagogers ansvar. Datum när det skall var klart: Varje arbetslag ska utvärdera och utforma umgängesreglerna vid vårterminens utvärdering i mars 2018 eller vid behov. Arbetet skall fortlöpa fram tills utvärdering görs eller vid behov. 9

10 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsdiskriminering eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Leken på förskolan: Barnen ska välja sina lekar utifrån sina intressen. Vuxna ska vara engagerade och närvarande i barnens lekar varje dag. Vuxna ingriper direkt och stoppar vid behov. Stödjer barnen att använda handen och säga stopp när man inte vill. För att säkerställa detta genomför vi planerade barnobservationer minst en gång per termin. Samt skriftliga dokumentationer görs kontinuerligt. Åtgärder: Pedagogerna är engagerade, observanta och närvarande i leken. Vid konflikter uppmuntrar och stödjer vi barnen till lösningar som känns bra för alla inblandade. Använder oss av grundverksamhetens regler, t.ex. uppmuntrar till att säga/visa "stopp". Vi uppmuntrar alla barn att leka utifrån sina egna intressen i de olika miljöerna. Ansvar: Alla pedagoger på förskolan. Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Pedagogerna ska hålla god uppsikt och vara engagerade, observanta och närvarande i barnens vardag, både i lek och i rutinsituationer, såväl inom- som utomhus. Att ha kontinuerliga samtal och intervjuer med barnen. Öppna dialoger med föräldrarna om vad barnet berättar hemma om trivseln/vad som händer på förskolan. Pedagoger som barn och föräldrar kan vända sig till: Alla pedagoger på avdelningen, processledare eller förskolechefen. Har man förtroende för någon annan pedagog går det också bra att kontakta denna som sedan vidarebefordrar informationen till processledarna. 10

11 Bilagor Handlingsplan vid kränkande behandling/diskriminering. Samlingsobservation Intervjufrågor 11

12 Handlingsplan vid kränkande behandling/diskriminering. Anmäl till förskolechef Mona Lindahl tel. nr Pedagogerna fyller i blanketten Utredning av diskriminering och kränkande behandling. Blanketten finns på: FC, Bildningsförvaltningen, HP/Rutiner/Blanketter, Blanketter, 6 kap Kränkande behandling 2 kap Diskrimineringslagen Förskolechef/delegerad pedagog fyller i blanketten Uppföljning av utredning och åtgärder. Blanketten finns på: FC, Bildningsförvaltningen, HP/Rutiner/Blanketter, Blanketter, 6 kap Kränkande behandling 2 kap Diskrimineringslagen. Förskolechef/delegerad pedagog fyller i blanketten Anmälan om diskriminering. Blanketten finns på: FC, Bildningsförvaltningen, HP/Rutiner/Blanketter, Blanketter, 6 kap Kränkande behandling 2 kap Diskrimineringslagen. Förskolechef/delegerad pedagog fyller i blanketten Beslut om utredning. Blanketten finns på: FC, Bildningsförvaltningen, HP/Rutiner/Blanketter, Blanketter, 6 kap Kränkande behandling 2 kap Diskrimineringslagen Samlingsobservation 12

13 Gör upp en teckning över hur barnen sitter vid samlingen. Rita pilar när den vuxne ställer frågor till barnen. Rita med streckade linjer när det gäller tillsägelser. Gör observationer under flera samlingar för att få ett tillräckligt underlag Behövs en observatör som ej deltar i själva samlingen. Bearbetning: Har det betydelse vilket kön barnet har? Har det betydelse var barnen sitter i samlingen? Vilka barn får flest frågor/tillsägelser? Denna observation går att utveckla. T.ex. kan man göra pilar från barnen till den vuxna för att se vilka barn som får mest taltid, mm. Intervjufrågor 13

14 När blir du rädd på förskolan? Vad är det som gör dig glad här på förskolan? Hur är en bra kompis? Hur känner du dig när du ska gå in på förskolan? Hur ska man vara mot pojkar/flickor? Vem tröstar dig när du är ledsen på förskolan? Sammanställning av intervjufrågorna Klämmans förskola. 1. När blir du rädd på förskolan? - När någon skrämmer mig och säger BU. - Är inte rädd. - Vet inte. 2. Vad gör dig glad på förskolan? - Leka med kompisar. - Leka med leksaker, lera, måla, pussla, rita m.m. - När bästa kompisen kommer. 3. Hur är en bra kompis? - Snäll - Glad - Leker med kompisar. - Delar med sig. 4. Hur känner du dig när du ska gå in på förskolan? - Glad - Lite blyg i början. - Lite trött. 5. Hur ska man vara mot pojkar/flickor? - Snälla. - Leka med varandra. 6. Vem tröstar dig när du är ledsen på förskolan? - Fröknarna - Barnen - Blir inte ledsen. - 1 barn har svarat ingen - 1 barn har svarat ingen, jag själv. Utifrån svaren kan vi se att barnen är nöjda med tillvaron på förskolan. De har kompisar som de tycker om att leka med. De vet hur en bra kompis ska vara. Vi uppfattar också att de är trygga och vet vem de kan vända sig till när de behöver tröst och hjälp. 2 barn har svarat att ingen tröstar dem. Den ena vill inte ofta ha tröst, den andra tröstar sig själv och går till personal när han/hon behöver. 14

15 15