Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Bäcka Förskola Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef och pedagogisk utvecklare Våra visioner: På vår förskola ska alla barn och vuxna känna sig trygga och bli respekterade för den de är oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn eller vuxen bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller fr.o.m t.o.m Barnens delaktighet: Förskolans umgängesregler, som är en del av grundverksamheten, skall regelbundet aktualiseras bland barnen av pedagogerna. Gå igenom med barnen och skriva ner hur de tycker att vi skall vara mot varandra minst en gång om året t.ex. i början av höstterminen. Vårdnadshavarnas delaktighet: Förskolans umgängesregler, som är en del av grundverksamheten, skall regelbundet aktualiseras bland föräldrarna, t.ex. vid föräldramöten och genom information via UNIKUM (avdelningsvis) och på anslagstavlan på avdelningen. Även likabehandlingsplanen skall synliggöras på UNIKUM och på anslagstavlan. 1

2 Personalens delaktighet: Personalen läser, reflekterar och lämnar synpunkter på likabehandlingsplanen inför en studiedag/utvärderingsdag på vårterminen. Förankring av planen: Likabehandlingsplanen förankras hos personalen på en studiedag under hösten. Föräldrarna blir informerade via UNIKUM och på varje avdelnings anslagstavla. Tillsammans med barnen upprättas förskolans umgängesregler utifrån grundverksamheten avdelningsvis minst en gång per år (på höstterminen). Utvärdera Utvärderingen är en viktig utgångspunkt för den nya planen Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Vi har blivit mer medvetna om de riskzoner som finns både ute och inne och har en bättre överblick på var barnen är och vad de gör. I och med att barnen är delaktiga när vi diskuterar våra umgängesreglar kan vi återkoppla till dessa samtal när det uppstår några konflikter. Vi kommer att fortsätta med intervjufrågorna samt påbörja arbetet med samtalsmatta för att på så sätt befästa att de ska genomföras kontinuerligt. Grön flagg arbetet fortlöper hela tiden. Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats: Likabehandlingsplanen har lagts ut på FC (First Class) så att all personal kan ta del och tycka till om den. Pedagogisk utvecklare och förskolechef har tillsammans reviderat den september 2015 och innan dess har all personal fått tycka till om den. Från hösten 2013 till hösten 2014 har personalen på APT och Studiedagar diskuterat frågeställningar från boken Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan skriven av Margareta Öhman, barnsynen har diskuterats mycket och frågor som, hur ser vi på barnen? Hur pratar vi till barnen samt hur pratar dem till varandra? Tillsammans har även personalen arbetat fram en gemensam Värdegrund som vi arbetar efter på förskolan som också föräldrar tagit del av. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: All personal och förskolechefen har haft möjlighet att utvärdera och kommentera fjolårets plan. Barnen deltar i utvärdering i vardagen. 2

3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: I de utvärderingar som gjorts avdelningsvis på utvärderingsdagarna har det inte framkommit något speciellt. Vi konstaterade att vi inte hunnit med barnintervjuerna under våren i den utsträckning som vi önskat. Vi har haft med värdegrundsfrågor som ett utvecklingsområde inom SKA, och har valt att inte förlänga detta SKA området för kommande termin, då vi upplever att vårt arbete med värdegrunden ökat vårt tankesätt och nu finns med automatiskt i all vår verksamhet. Årets plan skall utvärderas senast: Beskriv hur planen skall utvärderas: Planen utvärderas av personalen genom att alla läser igenom den, reflekterar över hur den har fungerat och lämnar synpunkter på eventuella förändringar. Utvärdera umgängesreglerna och hur de har fungerat med barnen vid slutet av vårterminen samt hur arbetet kring samtalsmatta kommit igång och fungerat. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Förskolechef och pedagogiska utvecklare. Främja lika rättigheter och möjligheter Främja lika rättigheter och möjligheter: Områden som berörs av insatsen: kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Målsättningen för likabehandlingsarbetet är att förhindra alla olika former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling på förskolan. Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissad om att barnen inte blir ensidigt påverkade kring ovan nämnda områden. Insats: Vi vuxna måste intressera oss för alla barn och lyssna på dem när de har något att säga. Samtliga vuxna har samma ansvar och skyldighet att ingripa när barn på något sätt bär sig illa åt och försöka komma fram till något som känns bra för båda. Vuxna är goda förebilder: hur vi bemöter alla i vardagen d.v.s. all personal på förskolan, barnen och vuxna som lämnar/hämtar. Förskolans umgängesregler, som är en del av grundverksamheten, skall regelbundet aktualiseras bland barnen av pedagogerna. Även föräldrarna bör regelbundet ta del av dessa regler. 3

4 Arbetet med att förhindra kränkande behandling skall vara ett ständigt återkommande inslag i förskolans verksamhet. Arbeta aktivt genom dialoger i vardagen, konflikthantering, barnintervjuer, litteratur, sagor, rollspel och olika aktiviteter. Ge positiv uppmärksamhet till barnet när de gör något bra för en annan kompis eller vuxen. Arbetet ska ske kontinuerligt och även i en aktuell situation. Vi presenterar alla kulturer som är representeras på respektive förskoleavdelning. Vi startar upp arbetet med samtalsmatta där barnen ska kunna med hjälp av bilder samtala kring olika situationer på förskola och sätta dessa på en valideringsskala (se bilaga 4). Ansvarig: Alla pedagogers ansvar! Datum när det skall vara klart: Varje arbetslag ska utvärdera umgängesreglerna vid vårterminens utvärdering eller vid behov. Arbetet skall fortlöpa fram tills utvärdering görs eller vid behov. Kartlägg Kartläggningsmetoder: Närvarande, deltagande, observanta och engagerade pedagoger i den vardagliga verksamheten. Samtal med barnen i t.ex. lärloggsarbetet och intervjuer kontinuerligt för att uppmärksamma stämningen i gruppen. Vid behov använda observationsmaterial. Informera varandra om läget i barngruppen, så att andra vuxna på förskolan är medvetna om detta och har en förståelse för hur barnen agerar och hur de kan bemöta barnet. Vi har en öppen kommunikation med föräldrarna, då det är viktigt för oss att veta om barnet har berättat om någon hänt på förskolan som vi behöver vara observanta på. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen: Vi samtalar och genomför intervjuer med barnen kontinuerligt och vid behov. Likabehandlingsplanen synliggörs för föräldrarna på UNIKUM och synligt på avdelningens anslagstavla. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen läser kartläggningen och vi diskuterar den på en arbetsplatsträff utifrån frågor som gäller lekmiljön ute och inne: Var är barnen och leker? Vad tillåter vi för lekar? Vilket material ska vi erbjuda? Kan material uppfattas som kränkande? Var och när finns det risk för att en kränkning kan ske? Hur förebygger vi i så fall detta? 4

5 Resultat och analys: Vi har kommit fram till att vi skall engagera oss lika mycket i barns lek inne som ute. Kränkningar kan ske överallt i alla miljöer och mellan alla. Det vi pedagoger kan göra för att minimera riskerna för olika form av kränkning är att arbeta mot detta. Detta gör vi genom att vara närvarande pedagoger; observanta och aktivt lyssnande och genom att arbeta med stopp och göra förlåt metoden. Vi kommer att diskutera med barnen om hur man vill bli bemött och behandlad och hur man bemöter och behandlar andra. Vi kommer att vara tydliga med allt vi gör och säger både till barnen som pedagoger sinsemellan. Vi kommer att anpassa lekmiljöer och material efter de behov som barngruppen har. Vi kommer fortsätta göra observationer, intervjua barnen enskilt genom att använda oss av ett urval av de intervjufrågor som vi kom fram till på studiedagen samt börja introducera samtalsmatta för att eliminerar risker för kränkningar. Avdelningarna gör observationer, intervjuer, samtal på de olika avdelningarna för att eliminera risker för kränkningar. Förebyggande åtgärder Leken på förskolan: Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, kön, könsdiskriminering eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål och uppföljning: Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Vuxna skall vara engagerade och närvarande i barns lekar varje dag. Vuxna ingriper och stoppar när det finns risk för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Uppföljning sker genom vardagliga observationer och diskussioner i arbetslaget på respektive avdelning. Åtgärder: Avdelningens umgängesregler ska aktualiseras kontinuerligt. Pedagogerna är engagerade, observanta och närvarande i leken. Vid konflikter uppmuntrar och stödjer vi barnen till lösningar som känns bra för alla inblandade. Använder oss av grundverksamhetens grundregler, t.ex. uppmuntrar de yngre till att säga/visa "stopp", samt att de äldre barnen uppmuntras till att säga vad de vill säga stopp till. Vi uppmuntrar alla barn att leka utifrån sina egna intressen i de olika miljöerna. Ansvarig: Alla pedagoger på förskolan! Datum när det skall vara klart:

6 Rutiner för akuta situationer Policy: Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Personalen håller god uppsikt och är engagerade, observanta och närvarande i barnens vardag, både i lek och i rutinsituationer, såväl inom- som utomhus. Att ha kontinuerliga samtal och intervjuer med barnen. Öppna dialoger med föräldrarna om vad barnet berättar hemma om trivseln/vad som händer på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till: Alla pedagoger på avdelningen, pedagogiska utvecklare eller förskolechefen. Rutiner för att utreda när barn kränks av andra barn: STEG 1 All personal på förskolan När du får vetskap om att ett barn kränkts/diskrimineras skall förskolechef, pedagogisk utvecklare och mentor kontaktas. Förskolechefen är skyldig att anmäla till huvudmannen. STEG 2 Mentor/avdelningspersonal Samla information och dokumentera vad som har hänt. Kontakta föräldrarna om händelsen och tydliggör att förskolan har utrett händelsen. Samtala med det barn som känner sig kränkt om vad som hänt, och om vikten av att berätta och att vuxna tar det på allvar. Beröm barnet för informationen. Fråga om konkreta saker. STEG 3 Mentor och eventuell utsedd medhjälpare Samtala med de/den som har kränkt. - Samtal med de/den som kränkt. Låt barnet/barnen berätta sin version. - Var rak och tydlig utan aggressivitet. - Tala om vad förskolan tycker om kränkande handling. Bilaga 1 6

7 Exempel på frågeställningar: - Vad har hänt? - Hur blev det såhär? - Hur tänkte du? - Hur tror du det känns? - Hur gör vi nu? Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal: Den personal som ser eller får berättat för sig om en kränkning, har skyldighet att ingripa direkt genom att ta upp situationen utanför barngruppen. Förskolechefen ska snarast kontaktas när en kränkning upptäckts. Pedagogisk utvecklare/förskolechef samlar information som dokumenteras. Mentor kontaktar föräldrar. Mentor samtalar med barnet. Den personal som sett kränkningen och förskolechefen samtalar med den som kränkt. Förskolechefen är skyldig att anmäla till huvudmannen. Förskolechefen har uppföljningssamtal med berörda vuxna. I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan skall göras till andra myndigheter. Vid allvarliga fall kan disciplinära åtgärder såsom varning enlig LAS 30, omplacering enligt LAS 7, uppsägning enligt LAS 7 och avsked enligt LAS 18. Innan dessa åtgärder vidtas ska den anställdes fackliga organisation kontaktas. 7

8 Rutiner för att utreda när barn kränks av andra barn STEG 1 All personal på förskolan När du får vetskap om att ett barn kränkts/diskrimineras skall förskolechef, pedagogisk utvecklare och mentor kontaktas. Förskolechefen är skyldig att anmäla till huvudmannen. Vem har kontaktats? När? STEG 2 Mentor/avdelningspersonal Samla information och dokumentera vad som har hänt. Samtala med det barn som känner sig kränkt om vad som hänt, och om vikten av att berätta och att vuxna tar det på allvar. Beröm barnet för informationen. Fråga om konkreta saker. Vad har hänt? Kontakta föräldrarna om händelsen och tydliggör att förskolan har utrett händelsen. När? STEG 3 Mentor och eventuell utsedd medhjälpare Samtala med de/den som har kränkt. - Samtal med de/den som kränkt. Låt barnet/barnen berätta sin version. - Var rak och tydlig utan aggressivitet. - Tala om vad förskolan tycker om kränkande handling. Bilaga 2 8

9 Vad har hänt? Hur blev det såhär?.... Hur tänkte du? Hur tror du det känns? Hur gör vi nu? 9

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den personal som ser eller får berättat för sig om en kränkning, har skyldighet att ingripa direkt genom att ta upp situationen utanför barngruppen. Förskolechefen ska snarast kontaktas när en kränkning upptäckts. Pedagogiska utvecklare/förskolechef samlar information som dokumenteras. Vad har hänt? Mentor kontaktar föräldrar. När?... Mentor samtalar med barnet. Vad har hänt? Den personal som sett kränkningen och förskolechefen samtalar med den som kränkt. Vad hände? Förskolechefen är skyldig att anmäla till huvudmannen. När?... Förskolechefen har uppföljningssamtal med berörda vuxna. När? Bilaga 3 10

11 Intervjufrågor till barnen ( , reviderad ): Yngre barn: Vem leker du med och vad leker ni med då? Vem leker du inte med? Varför? Vem skulle du vilja leka mer med? Hur känner du dig när du går till förskolan? (Smilies-gubbar) Hur tycker du att pedagogerna (benämn med namn) är mot dig? (Smilies-gubbar) Sedan försök ställa frågan Varför. Äldre barn: Hur trivs du på förskolan? Vem brukar du leka med? Vilka är dina kompisar? Var tycker du om att vara (leka) inne/ute? Är det någon kompis som gör något dumt mot dig? Är de någon kompis som gör någon dumt mot en annan kompis på förskolan? Hur gör du för att vara en god/bra/ trevlig kompis? Vem vill du leka med och varför? Vad tycker du om att leka/göra på förskolan Vad tycker du är tråkigt på förskolan? När blir du glad/ledsen på förskolan? Kan du göra stopp? Vad/hur kan du hjälpa en kompis med? Vad betyder förlåt? Vad är bäst: säga förlåt eller göra förlåt? Får man bli arg? Vad kan man göra då? Hur är en bra kompis/dålig kompis? Är det något du skulle vilja förändra på förskolan? Hur är du som kompis? Trivs du på förskolan? Hur skulle du kunna trivas ännu bättre? Får du bestämma när ni leker/vem bestämmer i leken? Vad tycker du om att göra på samlingen/gympa/ute och när du själv får bestämma? Hur tycker du att pedagogerna (benämn med namn) är mot dig? Varför? 11

12 SAMTALSMATTA STÖDJER KOMMU- NIKATIONEN OCH GÖR BARNEN DELAKTIGA OCH KUNNA UTTRYCKA SINA KÄNSLOR. Tanken med samtalsmatta är att barnen ska få förmågan att uttrycka sina åsikter, att ha möjlighet att tycka till om aktiviteter eller att utvärdera det man varit med om, och genom samtalsmattan kan de utveckla detta. Det handlar om en persons rätt till delaktighet och att kunna påverka sin situation så mycket som det bara är möjligt. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Arbetslaget ska verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras samt att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Ett sätt att göra detta på ett tydligt och konkret sätt är att använda sig av en metod som heter Talking Mats. Metoden utvecklades i Skottland och här i Sverige kallar vi den för Samtalsmattan. Ett namn som väl beskriver vad det handla om, det är helt enkelt ett samtal som äger rum på en matta. I metoden åskådliggör man med hjälp av bilder de saker som behandlas samt betydelsen av dem, vilket samtidigt också strukturerar diskussionens gång. En samtalsmatta kan inte ersätta en persons redan befintliga kommunikationssätt, dessa används parallellt med samtalsmattan. Det man behöver för att komma igång är en dörrmatta, och en uppsättning med bilder för de ämnen som man tänker behandla. Samtalsmatta förutsätter att de som intervjuas har vissa kunskaper och färdigheter, de måste kunna se och känna igen bilderna och förstå bildernas betydelse. De måste också förstå minst två nyckelord i den frågan som ställs och klart och distinkt göra sina val och bekräfta sina svar. De behöver inte kunna förklara sina svar, men det är uppskattat. Samtalsmattan kan även användas vid olika slag av intervjuer och förfrågningar. På samma sätt som en läs- och skrivkunnig person uttrycker sin åsikt genom att kryssa för alternativ på en skriftlig blankett kan detta användas av barn genom att tala om vad han eller hon tycker och känner genom att använda bildkort och placera dem på mattan under en visuell skala. 12 Bilaga 4

13 Vid användningen av samtalsmattan behövs sakkort som anknyter till det aktuella ämnet, tomma kort för att lägga till och komplettera det aktuella ämnet och en matta på vilken korten placeras. Korten är av två olika slag: kort som symboliserar ämnesområdet kort som symboliserar åsikten (skala). När barnen är vana vid detta kan man lägga till fler underbilder i ämnesområdet om man vill gå in djupare på något ämne, vad det är man tex inte gillar med samling och då ha olika bilder på vad man kan göra i en samling. Överst på mattan sätter man åsikten (bra, mittemellan, dålig). Nedanför dessa får barnen en bild i taget som symboliserar olika kategorier som barnet får placera var de vill i den visuella skalan. Är barnet van vid det eller man vill använda en specifik kategori (samling t.ex.) sätter man samlingsbilden på mattans nederkant och sedan placeras de kort in som symboliserar hela kategorin in i den visuella skalan enligt sin egen åsikt. Pedagogen som visar bilderna eller berättar vad bilderna föreställer får göra detta på ett neutralt sätt så man som pedagog inte lägger egna värderingar eller påverkar barnet i sitt tonläge. Metoden Talking Mats har utvecklats och registrerats vid Stirling universitet i Skottland. Metoden är mångsidig och har ett omfattande användningsområde. Med hjälp av metoden kan man röra sig från vidsträckta ämnesområden till allt mer begränsade och djuplodande ämnen och precisera tankarna och åsikterna. 13

14 Samtalsmatta före samtal Efter samtal Samtalsmattan hjälper till att konkretisera det ämne som vi pratar om och ge en tydlig bild av det man pratar om. En viktig sak när man arbetar med samtalsmattan är att man fotograferar samtalsmattan samt daterar den när man pratat klart så att det blir ett slags protokoll över det man pratat om. Detta protokoll kan man sedan återkomma till för att se om det över tid eller efter någon form av insats har skett några förändringar. Man kan också ha med det till utvecklingssamtal och samtala med föräldrar om vad deras barn anser om sin vardag på förskolan och det synliggör vad barnen anser om sin egen tid på förskolan. Detta är ett bra verktyg att använda inför utvecklingssamtal, både att använda den fysiska samtalsmattan eller använda dokumentationen som även gör det möjligt att spela upp filmen/visa bilderna för t.ex. föräldrar. Det fungerar även bra att använda samtalsmattan i grupp för att t.ex. öka förståelsen kring att alla kan tycka olika och att det är okej att man gör det. 14