Studiehandledning för Uppsatskurs

Transkript

1 Sociologiska institutionen Uppsala universitet Studiehandledning för Uppsatskurs Under den här kursen kommer ni att skriva er kandidat (C-) uppsats. Här får ni lära er att bruka grundformen för en akademisk uppsats. Det sker under handledning i grupp, och vid schemalagda seminarietillfällen. Till varje seminarietillfälle ska ni skriva ett avsnitt på er uppsats. När ni har fullföljt alla seminarier har ni alla avsnitt för en färdig uppsats. Ni kan välja att skriva er uppsats inom några olika områden. Därmed kommer ni att ingå i en grupp med studenter som valt samma område. Ni följs sedan åt under hela uppsatskursen. Ni arbetar tillsammans mellan seminarierna med att leta litteratur, samla och analysera data, och ni opponerar på varandras avsnitt på seminarierna. A. Grundformen för en akademisk uppsats Grundformen för akademisk uppsats består av sex avsnitt: (1) en inledning där ni talar om varför det ni kommer att undersöka är intressant och viktigt (2), hur området förhåller sig till tidigare forskning, (3) den teori ni kommer att använda er av, (4) en beskrivning av den metod ni använt, samt hur ni gått tillväga för att samla in ert material, (5) ett resultatavsnitt där ni redovisar materialet i bearbetad form, samt (6) en avslutande diskussion där ni sammanfattar era resultat och pekar ut praktiska implikationer för tillämpning eller vidare forskning 1. Inledning Inledningen består av tre delar, (1) en bakgrund, (2) en syftesförklaring med tillhörande frågeställningar samt (3) uppsatsens disposition. En inledning bör inte vara för lång, två till tre sidor brukar räcka Bakgrund I bakgrunden ges ett sammanhang till det allmänna problem som uppsatsen utreder. Den fråga som inledningen ska ge läsaren svar på är: Varför är detta intressant och relevant att undersöka? Inledningen måste följaktligen vara både intresseväckande, övertygande och tydlig. För att övertyga läsaren att det problem som ska undersökas är både seriöst och angeläget kan uppsatsen här hänvisa till allt från vetenskapliga artiklar till dagstidningar Syfte och frågeställningar Den inledande bakgrunden leder fram till en syftesförklaring med tillhörande frågeställningar. Om den inledande bakgrunden anger varför undersökningen är värd att göra, så preciserar syftet och frågeställningarna vad som ska undersökas. Syftet ska följa på den inledande bakgrunden och bör därför inte innehålla något som inte redan förberetts i den. Syftet behöver följaktligen inte innehålla någon

2 2 metodbeskrivning ( hur undersökningen ska utföras). Frågeställningarna är en precisering av uppsatsens syfte. Frågeställningarna hänger alltså intimt ihop med syftet och ska också i allt väsentligt täcka in vad som står i det. Att ha fler än tre frågeställningar blir dock svårhanterligt i en uppsats Uppsatsens disposition Innan ni går vidare i uppsatsen bör ni tala om för läsaren hur uppsatsen är uppbyggd. Det görs enklast genom att mycket kortfattat presentera de olika kapitlen i uppsatsen. Det här är enda gången, förutom i innehållsförteckningen, där detta redovisas för hela uppsatsen. Däremot är det bra att återkommande ge läsaren information om vad som kommer att presenteras. Det gäller särskilt i resultatdelen som annars kan bli svåröverskådlig för en läsare. Eftersom Inledningen är en slags presentation av hela uppsatsen skriver man den normalt sist, när alla andra avsnitt redan finns på plats. 2. Tidigare forskning I tidigare forskning sammanfattas resultatet av allt det arbete ni lagt ner på att söka litteratur i databaser och sätta er in i området. Underlaget här är artiklar i vetenskapliga tidskrifter, vetenskapliga rapporter, avhandlingar, böcker och kapitel i antologier. I undantagsfall kan även studentuppsatser användas. Här ska idealt sett all forskning redovisas som är relevant för den problemställning ni valt att undersöka. Detta görs dels för att garantera att uppsatsen inte undersöker något som redan är väl undersökt, dels för att ytterligare ringa in, precisera och begreppsbestämma (konceptualisera) det som ska undersökas. Att verkligen redogöra för all forskning är dock förmodligen en omöjlighet, men ju större arbete desto mer välunderbyggt bör det vara. Ett tips är därför att leta reda på doktorsavhandlingar om det egna problemområdet. De är lätta att få tag på och där finns ofta gedigna genomgångar av den aktuella forskningslitteraturen. Ni kan i slutet av detta avsnitt återknyta till ert syfte och tydliggöra er uppsats forskningsbidrag i förhållande till tidigare forskning. 3. Teori Om ni använder er av en speciell teori, teoretiskt perspektiv eller teoretiska begrepp ska ni redogöra för dem här. Skillnaden mellan teori och tidigare forskning är dock inte alltid så självklar. En tumregel är att den tidigare forskningen kartlägger problemområdet medan teorierna ger de analytiska och begreppsliga verktygen för att utreda själva problemet. Teorin ska motiveras och avgränsas utifrån syftet. 4. Metod I metodavsnittet beskriver ni hur ni har gått tillväga för att samla in och analysera det material undersökningen baserar sig på. Det empiriska materialet kan bestå av flera olika saker, t.ex. statistik, intervjuer (inspelade och/eller utskrivna), observationer

3 3 eller tryckta texter. Materialet ska dock beskrivas på ett sådant sätt att läsaren får en bild av vad ni grundar er analys på. I metodavsnittet redogörs för (1) vilken sorts empiriskt material ni använder er av i studien och hur ni gått till väga för att samla in det, samt (2) vilken metod ni använt er av för att analysera materialet och hur ni gått tillväga. (3) Om ni samlat in ert material från specifika personer bör ni dessutom redogöra för dessa. Ett metodavsnitt kan dock se ut på många olika sätt. Artiklar och avhandlingar som utgår från en liknande metod som den ni valt kan ge användbara förslag på hur avsnittet ska kunna utformas Tillvägagångssätt Att redovisa undersökningens tillvägagångssätt är den mest centrala funktionen hos ett metodavsnitt. Det kan i sin tur brytas ner i flera olika underdelar, som förslagsvis redovisas sekventiellt, i den utsträckning de är tillämpliga och med eller utan egna rubriker. Omständigheterna kring själva datainsamlingen: när datainsamlingen skedde, beskrivning av det eventuella projekt den igår i, etc. Datainsamlingsteknik: intervju, enkät, observation, etc. Urval: representativt, selektivt, successivt, strategiskt, etc. Bortfall: om man har ett på förhand bestämt urval av informanter, där data inte kunnat samlas in från alla som var tänkt, ska de uteblivna informanterna redovisas efter bästa förmåga och en bortfallsanalys göras. Syftet med den analysen är att diskutera hur bortfallet kan tänkas ha påverkat det slutgiltiga resultatet av undersökningen Analysmetod Här redovisas vilken analysmetod ni använt och hur ni gått tillväga för att analysera ert material. Exempel på analysmetoder är regressionsanalys, variansanalys och bivariat analys, när det gäller kvantitativ analys, och etnografi, grundad teori, teoretisk litteraturstudie, narrativ analys och diskursanalys, när det gäller kvalitativ analys. Liksom teorin ska material och metod motiveras och avgränsas utifrån syftet Informanter Slutligen redovisas de datalämnande informanterna. Detta involverar framför allt relevanta bakgrundsfaktorer som kön, ålder, etnisk bakgrund, familjesituation, etc Etiska överväganden Därutöver ska man, om det är aktuellt, redovisa etiska överväganden eller andra hänsynstaganden som har med konfidentialitet att göra (se vidare Allmänna riktlinjer för opposition, examination och publikation av uppsats).

4 4 5. Resultat I resultatavsnittet redovisas materialet i bearbetad form, med andra ord, vad analysen kommit fram till. Hur resultatavsnittet ser ut beror helt på vilken typ av analysmetod som använts. Ett litteraturtips som kan vara till hjälp är sociologerna Michael Hjerns och Simon Lindgrens (2010) bok Introduktion till samhällsvetenskaplig analys som diskuterar både kvantitativ och kvalitativ analys. Vid en kvantitativ analys redovisas resultatet av den specifika statistiska analysen vanligtvis i tabellform eller i grafiska figurer. Tänk på att ordna resultaten så att kan sammanfattas i så få tabeller som möjligt, ca tre stycken brukar räcka. Tabellerna och figurerna kommenteras endast kortfattat och utan försök till förklaring. Resultatet är vidare ordnat efter respektive frågeställning (hypotes) och innebär därmed ett direkt svar på denna. Vid en kvalitativ analys redovisas resultaten vanligtvis genom att utdrag från intervjuer, fältanteckningar eller tryckta texter presenteras i löpande text tillsammans med dina tolkningar av materialet. Det är just detta, en systematisk tolkning av materialet, som vetenskaplig analys innebär. Oavsett vilket material ni arbetar med är kodning och tematisering av materialet centrala delar av den kvalitativa analysen. Kodning och tematisering ska ske utifrån uppsatsens syfte och är ofta organiserad utifrån de teoretiska perspektiv som uppsatsen utgår ifrån. En teoretisk litteraturstudie där tidigare forskning utgör materialet följder dock inte dessa riktlinjer, utan här ligger istället fokus på att analysera valda aspekter av en viss teoretisk ansats. Tyngdpunkten i uppsatsen bör ligga på resultatavsnittet. 6. Avslutande diskussion I det avslutande diskussionsavsnittet diskuteras resultatet i relation till den egna teorin och den tidigare forskningen. Avsnittet består enklast av tre delar: (1) en summering av resultatet, (2) en övergripande diskussion av resultatet i förhållande till teori och tidigare forskning, samt (3) slutsatser och praktiska implikationer för tillämpning eller vidare forskning Summering Det är en bra idé att börja diskussionsavsnittet med att summera det väsentliga från resultatavsnittet. Summeringen av resultaten bildar även utgångspunkten för de påföljande delarna i avsnittet Övergripande diskussion I den nästkommande delen diskuteras relationen mellan det summerade resultatet och den teori och tidigare forskning som redovisats tidigare. Här görs alltså en mer övergripande analys av det undersökta problemet än vad som gjorts i uppsatsens resultatdel.

5 Implikationer för forskning och praktik Slutligen diskuteras vilka slutsatser som därmed kan dras av studien samt, inte minst, vilka praktiska betydelser det kan ha för tillämpning eller vidare forskning. Vad vi här beskrivit är givetvis bara ett skelett för den akademiska uppsatsens grundform. Variationer förekommer beroende på undersökningsobjekt, problemställning och metodval. Syftet med att beskriva ett sådant skelett är inte att presentera en kokbok för uppsatsskrivande, utan för att visa vad de olika avsnitten och delarna har för funktion, hur de hänger ihop och är beroende av varandra. Avslutningsvis: Vad menar vi med analys? Det centrala i uppsatsen är alltid dess analys. Den återfinns, som vi sett, inte på ett ställe, eller under en egen rubrik. Analysen sker istället i flera steg och som en följd av att data bearbetas. Den visar sig därmed i (1) de bearbetade resultaten som redovisas i resultatavsnittet, (2) hur dessa relateras till varandra (strukturen i resultatavsnittet), samt (3) hur de relateras till teori och tidigare forskning i diskussionsavsnittet. Men även om analysen är det centrala så står den inte för sig själv. Det är först genom det stöd den får av uppsatsens övriga delar som den erhåller sin trovärdighet och legitimitet. Skillnaden mellan en bra och en dålig uppsats beror följaktligen på hur väl de olika delarna hänger ihop och bildar en helhet. B. Kursens uppläggning Kursen består av två delar: (1) själva uppsatsskrivandet, samt (2) examination av uppsatsen. 1. Uppsatsskrivande och uppsatsseminarier Kursen löper under terminens andra hälft och består av fem seminarier, vilka var och en behandlar en specifik del av uppsatsen. Seminarierna är schemalagda och närvaro är obligatorisk. Det mesta arbetet sker dock mellan seminarierna. Till varje seminarium ska ni nämligen skriva ett utkast till det uppsatsavsnitt som seminariet behandlar. Detta utkast ska vara så färdigt som möjligt och skickas till samtliga seminariedeltagare, inklusive seminarieledaren (det sker enklast genom att utkastet laddas upp på Studentportalen i den mapp som där finns för det aktuella seminariet). Till seminariet ska alla ha läst varandras utkast. Seminariet ägnas därefter till att diskutera och kommentera varandras utkast i avsikt att förbättra dem. Även om alla ska delta har givetvis seminarieledaren ansvaret att leda och sammanfatta diskussionen. Seminariet avslutas med att nästa seminarium, och därmed nästa uppsatsavsnitt planeras. Efter seminariet ändrar ni i det som ni skrivit så att utkastet blir så slutgiltigt som möjligt innan ni börjar skriva på nästa avsnitt till nästa seminarium, osv.

6 6 Seminarierna behandlar de fem olika avsnitten i uppsatsen, som dessa ser ut i den akademiska uppsatsens grundform. Ordningen är dock delvis omkastad. Seminarium 1: Tidigare forskning och teori Till det första seminariet ska ett utkast till avsnittet "Tidigare forskning och teori" ha skrivits och distribuerats till seminariets alla deltagare. Dessutom ska den påföljande datainsamlingen, eller motsvarande, planeras. Seminarium 2: Metod Till det andra seminariet ska data vara insamlade och ett utkast till avsnittet "Metod" ha skrivits och distribuerats till seminariets samtliga deltagare. Dessutom ska den påföljande databearbetningen, eller motsvarande, planeras. Seminarium 3: Resultat Till det tredje seminariet ska data vara bearbetade och ett utkast till avsnittet "Resultat" ha skrivits och distribuerats till seminariets samtliga deltagare. Dessutom ska den påföljande diskussionen planeras. Seminarium 4: Diskussion Till det fjärde seminariet ska resultaten vara slutgiltigt bearbetade, teoretiskt formulerade och relaterade till tidigare forskning. Som en redovisning av det ska ett utkast till avsnittet "Diskussion" ha skrivits och distribuerats till seminariets samtliga deltagare. Dessutom ska en inledning, ett slutgiltigt syfte och sammanfogningen av uppsatsen till en helhet planeras. Seminarium 5: Uppsatsen som helhet inkl. Inledning Till det femte och sista seminariet ska ett utkast till uppsatsen som helhet skrivits, inklusive en inledning med syfte, och distribuerats till seminariets samtliga deltagare. 2. Examination av uppsatsen När ni har skrivit klart er uppsats ska den lämnas in och examineras. Att lämna in uppsatsen kräver vissa förberedelser. Ni ska se över era referenser, färdigställa uppsatsen och skicka in uppsatsen till plagiatkontroll. Allmänna formkrav Uppsatsen utformas efter vissa principer. En C- eller D-uppsats med två författare bör inte omfatta mer än ord, exklusive titelsida, innehållsförteckning, abstract /sammanfattning och bilagor. Uppsatsen skall innehålla en sammanfattning om cirka ord på svenska och engelska (inklusive översättning av titeln till engelska) samt 4-5 nyckelord (även dessa på svenska och engelska). Fotnoter placeras på den sida där noten förekommer (inga slutnoter). Tabeller och figurer skall vara infogade i den löpande texten. Litteraturhänvisningar med sidhänvisning i löpande text görs enligt följande: (Sontag 1977:35) alternativt Sontag (1977:35), alltså inte genom fotnoter.

7 7 Referenshantering Referenser bör utformas i enlighet med de krav som American Sociological Association ställer upp för publicering. En kort guide hittar ni på: För att undvika onödig oro, arbete och misstag med uppsatsens referenser bör ni använda er ett datorprogram för referenshantering. I ett referenshanteringsprogram kan ni skapa ett bibliotek av referenser. Utifrån de referenser ni använder i uppsatsen konstruerar programmet sedan en korrekt litteraturlista. På universitetsbibliotekets hemsida rekommenderas tre program, EndNote, EndNote Web och Zotero. De två sistnämnda är kostnadsfria. Zotero finns även som tillägg (Add-on) i webbläsaren Mozilla Firefox. Snabbguider till samtliga tre referensprogram finner ni via länken: Färdigställa uppsatsen Att färdigställa uppsatsen inför inlämnandet innebär att: 1) utforma ett försättsblad med titel, författare, utbildning, uppsatsens nivå och handledare (universitetets logotype får användas), 2) skriva en sammanfattning av uppsatsen (se formkraven ovan), 3) skriva nyckelord så att andra kan hitta uppsatsen vid en litteratursökning (se formkraven ovan), 4) kopiera upp 1 exemplar av uppsatsen, som lämnas till institutionen. Plagiatkontroll Alla inlämningsuppgifter, inklusive uppsatser, ska passera plagiatkontrollsystemet Urkund. Detta sker genom att ladda upp uppsatsen på Studentportalen som inlämningsuppgift med plagiatkontroll. Uppsatsen länkas då automatiskt vidare till Urkund för plagiatkontroll. Som plagiat räknas t.ex.: Att kopiera andras texter ordagrant utan att ange källa. Att kopiera andras texter ordagrant utan att använda citattecken eller citatformatering. Att referera andras verk genom att endast ändra på ett par ord eller meningar i texten. Att referera andras verk utan att ange källa. Att skriva så att något presenteras som vore det studentens egna tankar fastän det är direkt taget ur en källa. Att referera till källor som man själv inte har läst. Att återanvända egna texter utan att ange det. Urkunds Plagiathandbok innehåller tips och råd till studenter att tänka på vid referenshanteringen under uppsatsskrivandet, för att undvika plagiat:

8 8 Examinationen När uppsatsen ska examineras kommer en annan student opponera på den. På samma sätt ska ni opponera på en annans uppsats. I god tid innan examinationsseminariet läggs ett schema ut där det framgår när, var och med vilken opponent uppsatsen ska examineras. En akademisk opposition följer vanligen ett visst mönster. 1) Först erbjuds respondenten (den som försvarar sin uppsats) möjligheten att påpeka felaktigheter som upptäckts efter det att uppsatsen lämnades in. 2) Sedan får opponenten ordet och börjar med att redogöra för uppsatsen, vad den innehåller och vad författaren försökt göra. Det ska ske i så välvillig anda som möjligt. Redogörelsen avslutas med att opponenten frågar respondenten om han/hon håller med om den beskrivning som givits av uppsatsen. 3) När båda parter är överens om det de ska diskutera vidtar så själva oppositionen. I den ges konstruktiv kritik (alltså kritik som syftar till att förbättra uppsatsen) i såväl smått som stort. 4) Efter oppositionen (eller löpande genom den) ges respondenten möjlighet att begära förtydliganden av, kommentera och gå i svaromål på kritiken. 5) När detta är klart bjuds examinator och övriga deltagare på seminariet in i diskussionen, som fortsätter tills examinator avbryter. När din uppsats blir godkänd Från och med höstterminen 2011 publicerar Sociologiska institutionen samtliga uppsatser i fulltext i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). Därför ber vi er att läsa genom Lathund för studenter som finns på DiVA/Instruktioner/Lathundar/ Om ni redan har erfarenhet av registrering i DiVA kan ni använda er av länken nedan och registrera din uppsats, efter de korrigeringar ni har blivit ombedd att göra enligt instruktioner från seminarieordföranden. Vi rekommenderar också att ni lägger in abstract och sökord i DiVA enligt instruktionerna. Observera att ni behöver skapa en pdf-fil av er uppsats innan ni börja registreringen. När ni är klara med registereringen, glöm inte att klicka rutan skicka in i slutet av registreringsformuläret. Uppgifterna kontrolleras därefter av en administratör på institutionen innan uppsatsen publiceras och därefter registreras också ert betyg i Uppdok. Ni behöver alltså inte lämna in en papperskopia av uppsatsen. Meddela oss i fall ni inte vill att er uppsats publiceras i fulltextversion i DiVA. I sådant fall kommer er uppsats att arkiveras, men endast de bibliografiska uppgifterna samt abstract kommer att vara tillgängliga elektroniskt.