Examensarbete i socialt arbete. Vårterminen 2015 Kurskod 2SC125. Kursansvarig: Rafael Lindqvist E-post:

Transkript

1 SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN STUDIEHANDLEDNING Examensarbete i socialt arbete Degree Project in Social Work Vårterminen 2015 Kurskod 2SC125 Kursansvarig: Rafael Lindqvist E-post: rafael.lindqvist@soc.uu.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 SYFTE OCH MÅL 3 GRUNDFORMEN FÖR ENAKADEMISK UPPSATS 3 INLEDANDE FORMALIA 4 INLEDNING 5 TIDIGARE FORSKNING 6 TEORETISK OCH BEGREPPSLIG REFERENSRAM 8 METOD 8 RESULTAT 10 AVSLUTANDE DISKUSSION 11 REFERENSLISTA OCH REFERENSHANTERING 12 BILAGOR 12 ETT URVAL AV VIKTIGA REGLER OCH RIKTLINJER RÖRANDE UPPSATSENS GRUNDFORM 13 ATT TÄNKA PÅ INFÖR UPPSATSSKRIVANDET 14 UPPSATSSKRIVANDE, FÖRELÄSNINGAR OCH UPPSATSSEMINARIER 15 FÖRBEREDELSER INFÖR EXAMINATION 18 PLAGIATKONTROLL 18 INLÄMNING AV UPPSATS 19 UPPSATSSEMINARIET 19 OPPOSITIONEN 20 BEDÖMNING AV C- OCH D_UPPSATSER 21 EFTER SEMINARIET 22 NÄR EN UPPSATS BLIVIT GODKÄND 22 2

3 INTRODUKTION Under den här kursen kommer du att skriva din kandidat (C-) uppsats i socialt arbete. Socialt arbete som ämne ger förståelse för sociala processer och hur sociala problem uppstår, samt ger verktyg (genom relationer och handlingar) för att arbeta med dessa på individ-, grupp- och samhällsnivå. Du kommer genom ditt eget självständiga arbete och genom att diskutera andras arbeten att tillägna dig kunskap om socialt arbete som vetenskapligt ämne, centrala begrepp inom ämnet och det sociala arbetets praktik. Här får du lära dig att bruka grundformen för en akademisk uppsats. Handledning sker individuellt, dvs. du får synpunkter och kommentarer på den egna texten från handledaren och andra studenter som ingår i samma handledningsgrupp i samband med seminarietillfällen. Till varje seminarietillfälle (förutom till introduktionsseminariet, seminarietillfälle 0) ska du skriva ett avsnitt på din uppsats. När du har fullföljt alla seminarier har du alla avsnitt för en färdig uppsats. Det som då återstår är att bearbeta de olika delarna så att examensarbetet blir en sammanhängande beskrivning och analys av den tematik som arbetet syftar till att behandla. Du kommer att ingå i en handledningsgrupp på ca fyra uppsatser med närliggande ämnen och/eller samma metodansats. Du följs sedan åt med andra studenter i din uppsatsgrupp under hela uppsatskursen och arbetar tillsammans mellan seminarierna med att leta litteratur, samla och analysera data, och du kommenterar tillsammans med din medförfattare andra studenters textavsnitt på seminarierna. Parallellt med handledningsseminarierna, deltar du också i de föreläsningar som ges i forskningsprocessens olika steg. SYFTE OCH MÅL Syftet och målet med kursen är att du som student ska få fördjupad kunskap om det sociala arbetets vetenskapliga grund, kunskapsläget inom ett avgränsat område och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Målet är också att du ska få färdigheter att genomföra ett självständigt arbete utifrån ett identifierat problemområde inom socialt arbete och då kritiskt granska och värdera vetenskaplig kunskap inom socialt arbete Att kunna kritiskt reflektera över vilken betydelse forskning inom ämnet har för socialt arbete som praktik, för professionen och den egna kompetensen tillhör också kursmålen. En utförligare beskrivning av kursmålen finns i Kursplanen som finns under kursmaterial i Studentportalen. GRUNDFORMEN FÖR EN AKADEMISK UPPSATS Grundformen för akademisk uppsats består av ett antal delar: (1) Inledande formalia som försättsblad, sammanfattning, nyckelord och innehållsförteckning, (2) en inledning där ni talar om varför det ni kommer att undersöka är intressant och viktigt, (3) en del där ni 3

4 avhandlar hur tidigare forskning förhåller sig till området, (4) en del i vilken ni redogör för och diskuterar den teori ni kommer att använda er av, (5) en beskrivning av den metod ni använt, samt hur ni gått tillväga för att samla in ert material, (6) ett resultatavsnitt där ni redovisar materialet i bearbetad form, (7) en avslutande diskussion där ni sammanfattar era resultat och pekar ut praktiska implikationer för tillämpning eller vidare forskning, (8) en referenslista, samt (9) bilagor som intervjuguide, informationsbrev, enkät och eventuella deklarationer gällande arbetsfördelningen under uppsatsarbetet. Nedan behandlas var och en av dessa delar mer utförligt. Men innan detta är en allmän anmärkning kring uppsatsens form på sin plats! Vad som nedan beskrivs är givetvis bara ett skelett för den akademiska uppsatsens grundform. Variationer förekommer beroende på undersökningsobjekt, problemställning och metodval. Syftet med att beskriva ett sådant skelett är inte att presentera en kokbok för uppsatsskrivande, utan för att visa vad de olika avsnitten och delarna har för funktion, hur de hänger ihop och är beroende av varandra. MEN det centrala i uppsatsen är alltid dess analys. Om uppsatsens grundform är uppsatsens skelett, så kan kanske analysen beskrivas som dess kött, muskulatur och nervsystem utan grundformen faller uppsatsen samman, utan analysen blir den livlös. Analysen återfinns inte på ett ställe, eller under en egen rubrik (även om detta kan förekomma). Den sker istället i flera steg och som en följd av att data bearbetas. Den visar sig därmed i (1) de bearbetade resultaten som redovisas, (2) hur dessa relateras till varandra, samt (3) hur de relateras till teori och tidigare forskning. Det är med andra ord först genom det stöd den får av uppsatsens övriga delar som den analys som görs i uppsatsens resultat erhåller sin trovärdighet och legitimitet. Skillnaden mellan en bra och en dålig uppsats beror följaktligen på hur väl de olika delarna hänger ihop och bildar en helhet. 1. INLEDANDE FORMALIA Försättsblad Försättsbladet ska innehålla titel, undertitel, författare, utbildning, uppsatsens nivå och handledare. Använd gärna Uppsala universitets logga som går att ladda ned på universitetets hemsida. Sammanfattning Sammanfattningen av uppsatsen ska bestå av maximalt 300 ord och kan ses som ett sammandrag eller en resumé av uppsatsen som är tänkt att kunna föras in i en databas. Sammanfattningen skall skrivas i ett stycke och ska ge information om studiens problem, syfte, teori, metod och resultat. En bra sammanfattning ger en korrekt bild av studien och speglar syftet och innehållet. Den skall kunna tala för sig själv och sammanfatta uppsatsen utan att tillföra något nytt. Skriv så klart och koncist som möjligt. Observera att förkortningar inte får förekomma. Gör varje mening maximalt informativ, neutral, 4

5 sammanhängande och läsbar. Referenser bör undvikas. I regel skrivs sammanfattningen på svenska. Nyckelord Tre så kallade nyckelord anges på samma sida som sammanfattningen, men tydligt särskild från den senare och med tydlig rubrik. Nyckelord kan ses som en kategorisering av uppsatsen i DIVA som gör det möjligt för andra att hitta uppsatsen vid en mer generell litteratursökning. Innehållsförteckning Innehållsförteckningen anger uppsatsens rubriker och underrubriker med sidhänvisningar. Den ger läsaren en övergripande bild av arbetet och bör därför vara så tydlig som möjligt. 2. INLEDNING Inledningen består av tre delar, (1) en bakgrund, (2) en syftesförklaring med tillhörande frågeställningar samt (3) uppsatsens disposition. En inledning bör inte vara för lång, två till tre sidor brukar räcka. Bakgrund I bakgrunden ges ett sammanhang till det allmänna problem som uppsatsen utreder. Den fråga som inledningen ska ge läsaren svar på är: Varför är detta intressant och relevant att undersöka? Inledningen måste följaktligen innehålla en problemformulering som är samtidigt intresseväckande, övertygande och tydlig. För att övertyga läsaren att det problem som ska undersökas är både seriöst och angeläget kan uppsatsen här hänvisa till allt från vetenskapliga artiklar till dagstidningar. Problemet kan till exempel formuleras genom att beskriva och problematisera ett vanligt förekommande försanthållande rörande ett visst samhälleligt fenomen. Men det kan också beskrivas i termer av att vi tycks sakna kunskap om ett visst fenomen (jfr nedan talet om att fylla en kunskapslucka ), eller genom att beskriva ett dilemma, en konflikt eller motsägelse som präglar ett visst samhälleligt fenomen eller den samhälleliga diskursen kring detta. En bra form för bakgrundsformuleringen är den s k tratt-principen som innebär att bakgrunden inleds med en beskrivning av problemet på en övergripande och generell nivå och sedan trattas ned till ett mer avgränsat, konkret och specifikt problem. Syfte och frågeställningar 5

6 Den inledande bakgrunden leder fram till en syftesförklaring med tillhörande frågeställningar. Om den inledande bakgrunden anger varför undersökningen är värd att göra, så preciserar syftet och frågeställningarna vad som ska undersökas. Om då problemet är att det finns ett vanligt förekommande försanthållande rörande ett visst samhälleligt fenomen så bör syftet visa hur detta problem tänks studeras. Om problemet är att det finns en kunskapslucka, så bör syftet handla om hur undersökningen avser fylla denna lucka. Och om problemet handlar om ett dilemma, en konflikt eller motsägelse med avseende på ett visst samhälleligt fenomen, så bör syftet handla om hur detta ska undersökas. Syftet ska följa på den inledande bakgrunden och bör därför inte innehålla något som inte redan förberetts i den. Syftet behöver följaktligen inte innehålla någon metodbeskrivning ( hur undersökningen ska utföras). Frågeställningarna är en precisering av uppsatsens syfte och bör snarare än att endast upprepa det som sagts i syftet på något sätt fördjupa och utveckla detta. Frågeställningarna hänger alltså intimt ihop med syftet och ska också i allt väsentligt konkretisera, specificera och om möjligt fördjupa detta. Att ha fler än tre frågeställningar blir dock svårhanterligt i en uppsats. Uppsatsens disposition Innan ni går vidare i uppsatsen bör ni tala om för läsaren hur uppsatsen är uppbyggd och varför. Det görs enklast genom att mycket kortfattat presentera de olika kapitlen i uppsatsen. Det här är enda gången, förutom i innehållsförteckningen, där detta redovisas för hela uppsatsen. Däremot är det bra att återkommande ge läsaren information om vad som kommer att presenteras. Det gäller särskilt i resultatdelen som annars kan bli svåröverskådlig för en läsare. Eftersom Inledningen är en slags presentation av hela uppsatsen skriver man den normalt sist, när alla andra avsnitt redan finns på plats. 3. TIDIGARE FORSKNING I tidigare forskning sammanfattas resultatet av allt det arbete ni lagt ner på att söka litteratur i databaser och sätta er in i området. Underlaget här är artiklar i vetenskapliga tidskrifter, vetenskapliga rapporter, avhandlingar, böcker och kapitel i antologier. Studentuppsatser används ej. Denna del av uppsatsen spelar en viktig roll i argumenterandet för att er undersökning är väl förankrad i aktuell forskning. För att en sådan argumentation ska bli framgångsrik bör det urval av tidigare forskning som görs vara och framstå som relevantast möjligt. För att uppnå detta syfte kan man som författare tänka på ett antal saker i presentationen av den tidigare forskningen. 6

7 Mängden forskning. Idealt sett ska all forskning redovisas som är relevant för den problemställning ni valt att undersöka. Att göra en ordentlig och ambitiös genomgång av forskning är viktigt för att garantera att uppsatsen inte undersöker något som redan är väl undersökt. Förmodligen är det dock inte realistiskt att inom ramen för detta uppsatsarbete verkligen redogöra för all forskning på detta sätt, men ju större arbete desto mer välunderbyggt bör det vara. En riktlinje är här att tidigare forskningsdelen ska omfatta minst 10 vetenskapliga arbeten (artiklar, böcker eller rapporter) om uppsatsen har en författare och minst 14 vetenskapliga arbeten om den har två författare, som vanligt är det dock kvalitativa aspekter som avgör om den tidigare forskningsgenomgången är tillräcklig och relevant. Ändamålsenlighet. Oavsett hur mycket forskning ni i slutändan behandlar är relevansen av den litteratur ni väljer avgörande för hur väl den låter er ringa in, precisera, motivera och begreppsbestämma (konceptualisera) det som ska undersökas. Här handlar det då om att göra ett strategiskt urval av forskning som kan låta er göra detta. Ett tips är t ex att leta reda på doktorsavhandlingar om det egna problemområdet. De är lätta att få tag på och där finns ofta gedigna genomgångar av den aktuella forskningslitteraturen och kan därmed ge er en ändamålsenlig översikt av området ifråga. Röd tråd. Ni bör inledningsvis beskriva vad kapitlet ska handla om och varför. Fortsatt bör läsaren ledas genom den presenterade forskningen på ett pedagogiskt sätt och ni bör i slutet av detta avsnitt återknyta till ert syfte och tydliggöra er uppsats forskningsbidrag i förhållande till tidigare forskning. Struktur. En bra struktur i presentationen bidrar också till relevans. Detta hjälps av en begriplig struktur i upplägget, men också av att de studier som behandlas inte presenteras en och en. Försök istället att skapa en presentation som utgår ifrån mer gemensamma frågor de olika bidragen väcker (ett förslag är att göra en tematisering som med utgångspunkt i någon logik organiserar de olika bidragen). Kunskapslucka. Ni kan också tänka på detta kapitel i termer av hur den grundar er undersöknings relevans, t ex så är det vanligt att använda en forskningspresentation på så sätt att den låter er motivera varför er studie är relevant genom att peka ut de luckor som finns i den aktuella forskningen. Har ni grundat er problemformulering i inledningen på existensen av en sådan lucka så blir det här kapitlet en fördjupning av denna problemformulering. Perspektivgrundande. Det finns även andra sätt att tänka på detta kapitel och som skiljer sig något från tanken om att det ska visa läsaren mot en kunskapslucka. T ex går det att i forskningspresentationen redogöra för och jämföra hur olika forskningstraditioner eller perspektiv gripit sig an det studerade fenomenet. En sådan genomgång kan t ex visa vad olika former av forskning leder till för kunskap och vad de inte lyckas förstå. Målet med 7

8 en sådan genomgång kan då vara att argumentera för vilket perspektiv på fenomenet som uppsatsen är mest betjänt av. 4. TEORETISK OCH BEGREPPSLIG REFERENSRAM I denna del av uppsatsen presenterar och diskuterar ni era teoretiska perspektiv, begrepp och antaganden. Teorin i denna mening ska inte framstå som ett tillägg eller appendix till uppsatsen, utan prägla hela ert sätt att närma er det fenomen ni studerar. Det är därför viktigt att ni tydligt visar på hur teorin hänger samman med ert projekt och hur den är relevant för det. Teorin ska tydligt vara kopplad till och omvänt prägla uppsatsens röda tråd och ska motiveras och avgränsas i relation till syftet. Om teoriavsnittet vidare presenterar olika perspektiv och teorier måste ni vara noga med att diskutera hur dessa går att förena med varandra och eventuella problem med detta. Teori som inte har någon uppenbar funktion i uppsatsen bör heller inte tas upp. Viktigt att nämna är också att det i första hand om det inte är motiverat att använda mer tolkande litteratur - är originalkällor som ska användas i teorikapitlet. Skillnaden mellan teori och tidigare forskning upplevs ibland som otydlig. En tumregel är att den tidigare forskningen kartlägger det specifika problemområdet medan teorierna ger de mer allmänna analytiska och begreppsliga verktygen för att utreda själva problemet. 5. METOD I metodavsnittet beskriver ni hur ni har gått tillväga för att samla in och analysera det material undersökningen baserar sig på. Det empiriska materialet kan bestå av flera olika saker, t.ex. statistik, intervjuer (inspelade och/eller utskrivna), observationer eller tryckta texter. Materialet ska dock beskrivas på ett sådant sätt att läsaren får en bild av vad ni grundar er analys på. Ett metodavsnitt kan dock se ut på många olika sätt, men en viktig funktion som metodkapitel har är att det inte endast ska vara redogörande utan också att diskutera och motivera de metodval som gjorts. Denna diskussion och motivering bör ske med utgångspunkt i undersökningens syfte, men kan med fördel också relatera metoden till uppsatsens teoretiska och begreppsliga referensram. Artiklar och avhandlingar som utgår från en liknande metod som den ni valt kan ge användbara förslag på hur avsnittet ska kunna utformas. I metodavsnittet redogörs för: metodologisk ansats (kvantitativ eller kvalitativ, i förekommande fall val av utvärderingsmodell), urval, datainsamling, dataanalys, validitet och reliabilitet, metodologiska överväganden och begränsningar (dessa överväganden kan redovisas löpande i relation till metodkapitlets olika avsnitt, i ett 8

9 separat avsnitt i detta kapitel eller i uppsatsens diskussionskapitel, men oavsett vilket av detta alternativ som ni väljer så ska de redovisas!) samt etiska överväganden. I metodavsnittet redogörs med andra ord för den metod ni valt att arbeta med, vilken sorts empiriskt material ni använder er av i studien och hur ni gått till väga för att samla in det, samt hur ni med hjälp av er metod gått tillväga för att sammanställa och analysera materialet. Om ni samlat in ert material från specifika personer bör ni dessutom redogöra för dessa. Ansats I uppsatsens ansats redovisas och motiveras den metodologiska ansats ni valt för er uppsats. Exempel på ansatser är regressionsanalys, variansanalys och bivariat analys, när det gäller kvantitativ analys, och etnografi, grundad teori, teoretisk litteraturstudie, narrativ analys och diskursanalys, när det gäller kvalitativ analys. Liksom teorin ska ansatsen motiveras och avgränsas utifrån syftet. Material Att redovisa undersökningens tillvägagångssätt är den mest centrala funktionen hos ett metodavsnitt. Det kan i sin tur brytas ner i flera olika underdelar, som förslagsvis redovisas sekventiellt, i den utsträckning de är tillämpliga och med eller utan egna rubriker. Omständigheterna kring själva datainsamlingen: när datainsamlingen skedde, beskrivning av det eventuella projekt den igår i, etc. Datainsamlingsteknik: intervju, enkät, observation, etc. Urval och urvalskriterier: representativt, selektivt, successivt, strategiskt, etc. Här redovisas också de datalämnande informanterna, en redovisning som också involverar relevanta bakgrundsfaktorer som kön, ålder, etnisk bakgrund, familjesituation, etc. Bortfall: om man har ett på förhand bestämt urval av informanter, där data inte kunnat samlas in från alla som var tänkt, ska de uteblivna informanterna redovisas efter bästa förmåga och en bortfallsanalys göras. Syftet med den analysen är att diskutera hur bortfallet kan tänkas ha påverkat det slutgiltiga resultatet av undersökningen. För kvantitativa studier anges de studerade variablerna och en redovisning görs över hur de operationaliserats. Analys I analysen redogör ni för hur ni gått tillväga för att koda, sammanställa och analysera ert material. Detta innebär alltså att ni redovisar hur ni arbetat med och sammanställt er empiri, hur ni presenterat denna i ett resultat, samt hur ni arbetat med att analysera och tolka dessa resultat. 9

10 Validitet och reliabilitet Det är vanligt att uppsatser innehåller diskussioner av reliabilitet och validitet, även om olika traditioner kanske väjer för just dessa begrepp. En diskussion om ansatsen begränsningar, tillförlitlighet och giltighet är dock alltid på sin plats. Etiska överväganden Därutöver ska man, om det är aktuellt, redovisa etiska överväganden eller andra hänsynstaganden som har med konfidentialitet att göra. Liknande överväganden görs i regel i relation till VRs (Vetenskapsrådets) etiska riktlinjer. Mer om den etiska praxisen vid Sociologiska institutionen står att läsa på andra ställen i denna studiehandledning, men utöver det som sägs där är det viktigt att betona att uppsatsen i grunden bör präglas av etiska överväganden. Det ska prägla själva syftet (hur förhåller sig detta till etiska avvägningar?), men också de fortlöpande reflektioner ni för kring exempelvis ert sätt att förhålla er till och bemöta era informanter. Det är med andra ord viktigt att etiken inte endast blir ett livlöst och pliktskyldigt appendix utan att det speglar ett genuint intresse för frågan om uppsatsens etiska ställningstaganden (ett bra exempel på detta kan hämtas från feministisk forskning inom vilken forskare ofta reflekterar kring sitt egen maktutövning i förhållande till sina undersökningsobjekt) 6. RESULTAT Tyngdpunkten i uppsatsen bör ligga på resultatavsnittet. I resultatavsnittet redovisas materialet i bearbetad form, med andra ord, vad analysen kommit fram till. Hur resultatavsnittet ser ut beror helt på vilken typ av analysmetod som använts. Vid en kvantitativ analys redovisas resultaten av de statistiska analyserna vanligtvis i tabellform eller i grafiska figurer. Tabellerna och figurerna kommenteras endast kortfattat och utan att slutsatser dras. Efter en inledande beskrivning av de viktigaste variablerna är resultaten vidare ordnade efter respektive frågeställning (hypotes) och innebär därmed ett direkt svar på denna. Lämpligen presenteras resultaten så att man går från de mer allmänna frågeställningarna mot de mer specifika. Vid en kvalitativ analys redovisas resultaten vanligtvis genom att utdrag från intervjuer, fältanteckningar eller tryckta texter presenteras i löpande text tillsammans med dina tolkningar av materialet. Obearbetade data presenteras ej. Det är just detta, en systematisk tolkning av materialet, som vetenskaplig analys innebär. Oavsett vilket material ni arbetar med är kodning och tematisering av materialet centrala delar av den kvalitativa analysen. Kodning och tematisering ska ske utifrån uppsatsens syfte och är ofta organiserad utifrån de teoretiska perspektiv som uppsatsen utgår ifrån. Även om därför resultatet av den 10

11 kvalitativa analysen presenteras genom att empirin varvas med era tolkningar och också tydligt ska presenteras så att det ingår i uppsatsens övergripande struktur och syfte, så är det samtidigt viktigt att det går att urskilja exempel från empirin från de tolkningar ni gör av dessa. Ett bra sätt att garantera tydlighet i detta avseende är att styckesmässigt skilja presentation av empirin från tolkningar av denna. I analysen används vidare teori och begrepp för att tolka empirin. En teoretisk studie följer inte dessa riktlinjer, men även här gäller det att genomskinlighet i tolkningar och källor ska framgå. Diskutera vidare liknande fall med handledare. 7. AVSLUTANDE DISKUSSION I det avslutande diskussionsavsnittet diskuteras resultatet i relation till den egna teorin och den tidigare forskningen. Det ingår också att föra en metoddiskussion. Avsnittet består enklast av fyra delar: (1) en summering av resultatet i relation till uppsatsens syften och frågeställningar, (2) en övergripande diskussion av resultatet i förhållande till teori och tidigare forskning, (3) en diskussion av använd metod i förhållande till resultatet samt (4) slutsatser och praktiska implikationer för tillämpning eller vidare forskning. Summering Det är en bra idé att börja diskussionsavsnittet med att summera det väsentliga från resultatavsnittet, samt relatera denna summering till uppsatsens syfte och frågeställningar. Summeringen av resultaten bildar även utgångspunkten för de påföljande delarna i avsnittet. Diskussion av relationen mellan resultat/analys och tidigare forskning I den nästkommande delen diskuteras relationen mellan det summerade resultatet/analysen och den tidigare forskning som redovisats tidigare. Här visar författaren/na hur uppsatsens undersökning bidrar till forskningsfältet. Diskussion av relationen mellan resultat/analys och teori Vidare diskuteras hur de teoretiska val som gjorts påverkat uppsatsens uppläggning, analys och slutsatser. Här kan också diskuteras vad perspektivet låtit er uttala er om och studera och vad ni givet perspektivets utgångspunkter inte intresserat er för eller kunnat uttala er om. Diskussion av relationen mellan resultat och metod I följande del diskuteras relationen mellan resultat och metod. Här ska diskutera hur de metodologiska val ni gjort format ert resultat, samt de begränsningar er ansats och undersökningsdesign medfört. 11

12 Implikationer för forskning och praktik Slutligen diskuteras vilka slutsatser som därmed kan dras av studien vad gäller socialt arbete som forskningsområde samt, inte minst, vilka praktiska betydelser slutsatserna ka ha för socialt arbete som praktikfält. 8. REFERENSLISTA OCH REFERENSHANTERING Efter diskussionen ska all litteratur som använts i uppsatsen redovisas. Uppställningen av en sådan följer vissa regler. För att undvika onödig oro, arbete och misstag med detta bör ni använda er ett datorprogram för referenshantering. I ett referenshanteringsprogram kan ni skapa ett bibliotek av era referenser och utifrån de referenser ni sedan använder i uppsatsen konstruerar programmet en korrekt litteraturlista. På universitetsbibliotekets hemsida rekommenderas tre program, EndNote, EndNote Web och Zotero. De två sistnämnda är kostnadsfria. Zotero används tillsammans med webbläsaren Mozilla Firefox. Snabbguider till samtliga tre referensprogram finner ni via länken: Givetvis ska det tryckta och publicerade underlaget (litteraturen) ni använder er av i uppsatsskrivandet noga refereras till i uppsatsen. Det sker i texten där den tas upp i enlighet med gällande konventioner (liksom i fallet med referenslistan ger ovanstående program en god bild av dessa och detsamma gäller nedan nämnda läsanvisningar). Referenser till böcker ska innehålla sidhänvisningar, såvida inte hänvisningen gäller boken som helhet. När det gäller artiklar och rapporter används sidhänvisningar endast vid direkta citat. Viktigt är att alltid vara konsekvent i hur ni refererar litteraturen. Gå därför fortlöpande under arbetet med uppsatsen igenom referenserna i texten och kontrollera att ditt sätt att hänvisa till litteraturen är konsekvent (det som står i parentes i form av referenser ska t.ex. formatteras på samma sätt hela tiden; om det är olika författarnamn inom en och samma parentes så ska samma logik för att ange dessa användas (antingen alfabetisk ordning eller kronologisk ordning t.ex.). 9) BILAGOR Sist i uppsatsen inkluderas eventuella bilagor, som exempelvis intervjuguider, enkäter, informationsbrev, etc. Här införs också den deklarering som klargör arbetsfördelningen under arbetet med uppsatsen i de fall ni varit två författare, dokumentet för deklareringen 12

13 går att ladda ned ifrån den gemensamma filarean för c-uppsatsskrivande på Studentportalen. ETT URVAL AV VIKTIGA REGLER OCH RIKTLINJER RÖRANDE UPPSATSENS GRUNDFORM I PUNKTFORM: 1. En C-uppsats ska omfatta till ord om den har en författare, till ord vid två författare, exklusive titelsida, innehållsförteckning, abstract /sammanfattning och bilagor. Universitetets logotype får användas. 2. Den tidigare forskningsdelen ska omfatta minst 10 vetenskapliga arbeten (artiklar, böcker eller rapporter) om uppsatsen har en författare och minst 14 vetenskapliga arbeten om den har två författare. 3. Med vetenskapliga arbeten avses ej C-uppsatser, tidningsartiklar, självhjälpslitteratur, managementlitteratur, etc. 4. Originallitteratur ska högsta möjliga mån användas både i det tidigare forskningsoch teorikapitlet. Lärobokslitteratur undviks. 5. Referenser till böcker måste i regel inkludera sidhänvisningar, liksom alla direkta citat. 6. Uppsatsen ska vara paginerad. 7. Uppsatser med uppenbara språk- och formaliabrister kan inte seminariebehandlas. 8. Uppsatser med två författare måste som bilaga inkludera en s k deklarering (blankett finns under Kursmaterial i Studentportalen) som beskriver den arbetsfördelnings som gjorts under arbetets gång. Viktigt när vi här talar om arbetsfördelning är att det alltid förutsätts att båda författare deltar i arbetet med studiens alla delar. 9. Inspelade intervjuer ska transkriberas, avidentifieras och i samband med uppsatsinlämningen vid behov kunna sändas till examinator. Likaså bör studenter vara förberedda på att låta examinatorn granska det statistiska material de har använt i uppsatsen. 10. Uppsatsen ska avslutningsvis präglas av en tydlig källkritisk hållning till de källor som används i arbetet. För vissa former av studier, intervju- och enkätstudier, gäller vidare följande krav: 11. En intervjustudie på C-uppsatsnivå med en författare bör som empiri inte ha mindre än 5 intervjuer à 45 min. Avsteg från denna norm måste motiveras med utgångspunkt i metodmässiga överväganden. 12. En intervjustudie på C-uppsatsnivå med två författare bör som empiri ha ca 10 intervjuer à 45 min. Avsteg från denna norm måste motiveras med utgångspunkt i metodmässiga överväganden. 13. En enkätstudie på C-uppsatsnivå bör oavsett antalet författare i regel innehålla minst 100 behandlingsbara fall. Avsteg från denna norm kan ske, men måste motiveras med utgångspunkt i metodmässiga överväganden. Från statistiska studier med mindre än 30 fall avrådes helt. Samma riktlinjer gäller i princip för andra typer av studier där materialet behandlas statistiskt, men eftersom syften och uppläggen varierar bör man i tvivelsmål kontakta en sakkunnig lärare. 13

14 Inför uppsatsskrivandet används den kurslitteratur som finns upptagen i kursplanen. Dessutom finns en gedigen litteraturlista i kursen Vetenskaplig metod och utvärdering som föregår denna kurs. ATT TÄNKA PÅ INFÖR UPPSATSSKRIVANDET Studentarbeten omfattas normalt inte av Etikprövningslagen (det är inte praktiskt möjligt att ansöka om tillstånd vid en etikprövningsnämnd). Det finns således ingen extern myndighet eller organisation att hänvisa till när det gäller etiska aspekter. Lärosätena har själva ansvar för att studenter bibringas kunskaper om forskningsetik och att eventuella fältarbeten/ datainsamlingar genomförs i enlighet med god forskningsetik (se kurslitteratur Trost 2014: Att skriva uppsats med Akribi ). God forskningsetik är resultatet av konkreta överväganden om nyttan av att den planerade forskningsuppgiften genomförs i förhållande till eventuella nackdelar som det innebär för de som deltar som undersökningspersoner i studien. Vid sociologiska institutionen tillämpas fyra mycket enkla regler vad gäller studenternas uppsatsskrivande: 1. Inga intervju- eller enkätundersökningar får genomföras utan handledarens godkännande i förväg. Om nya data behöver samlas in måste detta motiveras; 2. Frågeguider och enkätformulär som används måste vara godkända av handledaren; 3. Av allt skriftligt material (introduktionsbrev, enkätformulär etc.) ska framgå att det handlar om ett studentarbete vid Sociologiska institutionen samt vem som är handledare. Telefonnummer och e-postadress till handledaren måste anges. Det är handledaren som förutsätts ha den professionella kompetensen och som ansvarar med sin yrkesheder för att studenten fås att beakta etiska aspekter i samband med uppsatsarbetet. 4. Studenter skall normalt inte tillåtas utföra intervjuer som kan tänkas vara integritetskränkande eller aktualisera för informanten känsliga förhållanden eller leda till känslomässiga reaktioner. Motsvarande försiktighet (återhållsamhet) gäller även enkätstudier. Handledare uppmanas även betänka de problem som kan uppkomma i samband med gruppintervjuer där informanter oavsiktligt kan komma att blotta erfarenheter eller åsikter som kan negativt påverka deras ställning i kamratgrupper eller på annat negativt sätt. Därutöver måste alla vara införstådda med att uppsatser liksom uppsatsseminarierna är offentliga! Vi välkomnar besökare på våra seminarier. Det åligger handledarna att se till att studenterna för inte endast ett rimligt etiskt resonemang i uppsatserna, utan att uppsatsen är sådan att den utan etiska komplikationer kan läggas fram på ett offentligt seminarium. Det finns många tekniker för avidentifiering, och fungerar inte dessa bör man nog välja ett 14

15 annat uppsatsämne, precis som man - som påpekats ovan - inte bör tillåta studenter att göra intervjuer som kan väcka traumatiserande erfarenheter till liv. Skrivningar och uppsatser är som annat beslutsunderlag offentliga handlingar. Sekretess följer av Offentlighets- och Sekretesslagen. Skulle någon uppsats bygga på sekretesskyddat material måste det avidentifieras i uppsatsen. En forskare kan aldrig utlova informanter/respondenter sekretess, ty om sekretess kan åberopas avgörs i varje enskilt fall och i sista hand i domstol. Grund för att åberopa sekretess på studentarbeten är mycket svag eller obefintlig. Vad vi kan utlova våra informanter - om de så önskar - är att de skall framställas på ett sådant sätt att ingen läsare av rapporten (utom de själva) kan komma att identifiera dem. Kan vi inte ordna detta (och det är vad informanten önskar eller vi vad vi vill lova) så går det inte att planera för en sådan uppsats; så får det inte planeras för en sådan uppsats! UPPSATSSKRIVANDE, FÖRELÄSNINGAR OCH UPPSATSSEMINARIER Kursens övergripande uppläggning framgår av kursplanen. Nedan beskrivs mer detaljerat de konkreta formerna för kursens utformning. Kursen löper under terminens andra hälft och består av en introduktionsföreläsning, tre ytterligare föreläsningar, ett inledande seminarium (seminarium 0) och fem seminarier, vilka var och en behandlar en specifik del av uppsatsen. Seminarierna och föreläsningarna är schemalagda och närvaro är obligatorisk det är under dessa du/ni har möjlighet att få synpunkter på arbetet från både handledare och övriga gruppmedlemmar. Enskild handledning utanför grupphandledningstillfällena erbjuds inte. Det mesta arbetet sker dock mellan seminarierna. Seminarium 0 är handledarens första seminarium med sin handledningsgrupp och det är vid det tillfället som handledaren tillsammans med gruppen bokar in tider för de efterkommande handledningsseminarierna 1-5. Vid 0-seminariet går handledaren också igenom studiehandledningen och anger förutsättningar för handledningen och för seminarierna i det fortsatta arbetet. Till varje seminarium (utom till seminarium 0) ska du nämligen skriva ett utkast till det uppsatsavsnitt som seminariet behandlar. Detta utkast ska vara så färdigt som möjligt och skickas till samtliga seminariedeltagare, inklusive seminarieledaren (det sker enklast genom att utkastet laddas upp på Studentportalen i den mapp som där finns för det aktuella seminariet). Till seminariet ska alla ha läst varandras utkast. Seminariet ägnas därefter till att opponera på varandras utkast i avsikt att förbättra dem. Oppositionen syftar till att få/ge konstruktiv feedback på utkastet för att komma vidare i uppsatsskrivandet. Varje opposition avslutas med att seminarieledaren (handledaren) kortfattat ger sina synpunkter på utkastet. Seminariet avslutas med att nästa seminarium och nästa uppsatsavsnitt 15

16 planeras. Efter seminariet ändrar du i det som du skrivit så att utkastet blir så slutgiltigt som möjligt innan du börjar skriva på nästa avsnitt till nästa seminarium, osv. seminarierna behandlar de olika avsnitten i uppsatsen, som dessa ser ut i den akademiska uppsatsens grundform. Parallellt med denna seminarieserie hålls de tre föreläsningarna rörande uppsatsskrivandets form. Här fokuseras det som författaren bör tänka på i de olika stegen av uppsatsskrivandet: Föreläsning 1 avhandlar avsnitten Inledning Metod. Föreläsning 2 Resultat Diskussion. Föreläsning 3 Helheten. I början av kursen ges också föreläsningar om informations- och litteratursökning av Universitetsbibliotekets personal (Se schema för tid och lokal). Universitetets Språkverkstad kan också vid behov vara behjälplig. 7/4 FÖRELÄSNING (SE SCHEMA FÖR TID OCH LOKAL) Avsnitten Inledning - Metod Checklistor läggs ut på Studentportalen efter föreläsningen. Dessa checklistor används vid opponering i samband med seminarierna. INTRODUKTIONSSEMINARIUM (SEMINARIUM 0) (SE SCHEMA FÖR RESPEKTIVE GRUPP) Studiehandledningen gås igenom och efterföljande seminarietillfällen planeras. VECKA SEMINARIUM 1: TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI Varje handledare kallar separat. Till det första seminariet ska ett utkast till avsnittet "Tidigare forskning och teori" ha skrivits och distribuerats till seminariets alla deltagare. Under själva seminariet ska två saker klaras av. För det första, ska allas utkast diskuteras genom en opposition samt seminarieledarens synpunkter. Resultatet av denna diskussion ska ge tydliga anvisningar om vad som behöver ändras och hur. För det andra, ska den påföljande datainsamlingen, eller motsvarande, planeras. Efter seminariet ska alltså var och en veta hur denne/a ska skriva klart sitt utkast och hur denne/a ska gå tillväga för att samla in studiens data. 22/4 FÖRELÄSNING 2 (SE SCHEMA FÖR TID OCH LOKAL) Avsnitten Metod Diskussion Checklistor läggs ut på Studentportalen efter föreläsningen. Dessa checklistor används vid opponering i samband med seminarierna. VECKA SEMINARIUM 2: METOD Varje handledare kallar separat. 16

17 Till det andra seminariet ska data vara insamlat och ett utkast till avsnittet "Metod" ha skrivits och distribuerats till seminariets samtliga deltagare. Under själva seminariet ska två saker klaras av. För det första, ska allas utkast diskuteras genom en opposition samt seminarieledarens synpunkter. Resultatet av denna diskussion ska ge tydliga anvisningar om vad som behöver ändras och hur. För det andra ska den påföljande databearbetningen, eller motsvarande, planeras. Efter seminariet ska alltså var och en veta hur denne/a ska skriva klart sitt utkast och hur denne/a ska gå tillväga för att bearbeta studiens data. VECKA SEMINARIUM 3: RESULTAT Varje handledare kallar separat. Till det tredje seminariet ska data vara bearbetade och ett utkast till avsnittet "Resultat" ha skrivits och distribuerats till seminariets samtliga deltagare. Under själva seminariet ska två saker klaras av. För det första, ska allas utkast diskuteras genom en opposition samt seminarieledarens synpunkter. Resultatet av denna diskussion ska ge tydliga anvisningar om vad som behöver ändras och hur. För det andra, ska den påföljande diskussionen planeras. Efter seminariet ska alltså var och en veta hur denne/a ska skriva klart sitt utkast och hur denne/a ska gå tillväga för att bearbeta studiens data ytterligare och relatera dem till teori och tidigare forskning. 12/5 FÖRELÄSNING (SE SCHEMA FÖR LOKAL OCH TID) Helheten Checklistor läggs ut på Studentportalen efter föreläsningen. Dessa checklistor används vid opponering i samband med handledningsseminarierna. VECKA 20 SEMINARIUM 4: DISKUSSION Varje handledare kallar separat. Till det fjärde seminariet ska resultaten vara slutgiltigt bearbetade, teoretiskt formulerade och relaterade till tidigare forskning. Som en redovisning av det ska ett utkast till avsnittet "Diskussion" ha skrivits och distribuerats till seminariets samtliga deltagare. Under själva seminariet ska tre (!) saker klaras av. För det första, ska allas utkast diskuteras genom en opposition samt seminarieledarens synpunkter. Resultatet av denna diskussion ska ge tydliga anvisningar om vad som behöver ändras och hur. För det andra, ska nu sammanfogningen av uppsatsen till en helhet planeras. För det tredje, ska en inledning och ett slutgiltigt syfte skrivas. Efter seminariet ska alltså var och en veta hur denne/a ska skriva klart sitt utkast och hur denne/a ska gå tillväga för att sammanfoga uppsatsens olika avsnitt till en helhet. VECKA 21 SEMINARIUM 5: UPPSATSEN SOM HELHET INKL. INLEDNING Varje handledare kallar separat. 17

18 Till det femte och sista seminariet ska ett utkast till uppsatsen som helhet skrivits, inklusive en slutgiltig inledning med syfte, och distribuerats till seminariets samtliga deltagare. Under själva seminariet ska allas utkast diskuteras genom en opposition och seminarieledarens synpunkter. Resultatet av denna diskussion ska ge tydliga anvisningar om vad som behöver ändras och hur inför det slutgiltiga examinationsseminariet. Efter seminariet ska alltså var och en veta hur denne/a ska skriva klart sin uppsats, samt kunna bemöta eventuell kritik från en opponent. FÖRBEREDELSER INFÖR EXAMINATION När du har skrivit klart din uppsats ska den lämnas in och examineras. Se separat schema för seminariebehandling av uppsatser. Att färdigställa uppsatsen inför inlämnandet till examinator för uppsatsens släppbarhet, innebär att: 1) utforma ett försättsblad med titel, författare, utbildning, uppsatsens nivå och handledare, 2) skriva en sammanfattning av uppsatsen på ca. 300 ord, 3) skriva minst tre nyckelord så att andra kan hitta uppsatsen vid en litteratursökning, 4) kopiera upp uppsatsen i 1 exemplar. PLAGIATKONTROLL Alla inlämningsuppgifter, inklusive uppsatser, ska passera plagiatkontrollsystemet Urkund. Detta sker genom att ladda upp uppsatsen på Studentportalen som inlämningsuppgift med plagiatkontroll. Uppsatsen länkas då automatiskt vidare till Urkund för plagiatkontroll. När ett dokument skickas till plagiatkontroll görs en jämförelse mellan den text ni skickat in och de texter som finns i Urkunds arkiv. Arkivet omfattar Internetkällor, tryckta källor och studenters inlämningsuppgifter. På institutionens hemsida listas följande punkter som plagiat: Att kopiera andras texter ordagrant utan att ange källa. Att kopiera andras texter ordagrant utan att använda citattecken eller citatformatering. Att referera andras verk genom att endast ändra på ett par ord eller meningar i texten. Att referera andras verk utan att ange källa. Att skriva så att något presenteras som vore det studentens egna tankar fastän det är direkt taget ur en källa. Att referera till källor som man själv inte har läst. Att återanvända egna texter utan att ange det. 18

19 Via länken nedan finner du Urkunds Plagiathandbok som innehåller tips och råd till studenter att tänka i referenshanteringen under uppsatsskrivandet, för att undvika plagiat: INLÄMNING AV UPPSATS Handledningen syftar till att uppsatsen ska bli färdig under en termin. Det innebär som regel att ett färdigt manus ska finnas klart för bedömning ungefär två veckor före terminens slut för att uppsatsen ska hinna behandlas på examinationsseminarium under terminen. Det färdiga manuset ska laddas upp i Studentportalen senast den 22 maj 2015 klockan I samband med att uppsatsen laddas upp, sker även plagiatkontroll genom att uppsatsen kontrolleras mot URKUND. Två utskrivna exemplar av uppsatsen lämnas även in i examinator Rafael Lindqvists postfack på institutionen, (Engelska parken, hus 3 plan 1). En ifylld blankett Blankett vid inlämning av uppsatser (finns på kursens sida på Studentportalen) lämnas tillsammans med uppsatsen. Examinator/seminarieordförande gör släppbarhetsbedömning och seminariescheman med 'släppta' uppsatser vilka anslås senast klockan 10 fredagen 29 maj. Examinationerna äger rum 2-5 juni Observera att det innan dess ska finnas tid för handledaren att bedöma om uppsatsen är färdig för examination. Datum för handledarens bedömningar görs upp i varje handledargrupp. UPPSATSSEMINARIET För att alla som vill och ska delta på uppsatsseminariet ska kunna läsa de uppsatser som behandlas läggs den färdiga uppsatsen upp av studenten på kurstillfällets sida på Studentportalen. Därifrån kan det sedan nås av samtliga studenter på kursen. På studieexpeditionen finns dessutom kopieringsexemplar av alla uppsatser som ska läggas fram. Seminariedeltagare ombesörjer själva kopieringen till de seminarier man tänker delta i. Studenter ska, för att uppfylla kursfordringarna, ha deltagit aktivt i två seminarier utöver att ha lagt fram sin egen uppsats på ett examinationsseminarium och opponerat på en annan students uppsats. Det är pedagogiskt viktigt att studenten redan tidigt under uppsatsarbetet går på de två seminarierna där studenten är en av övriga deltagare, eftersom det bidrar till förståelsen av både uppsatsskrivande och seminariebehandling. Uppsamlingsseminarier hålls en à två gånger under terminens gång. Det är ofta en god idé att delta i ännu fler uppsatsseminarier och varför inte även andra seminarier inom Sociologiska institutionen eller på andra institutioner. I seminariet deltar seminarieordförande, uppsatsförfattare (respondent), en student som kritiskt kommenterar uppsatsen (opponent), kurskamrater och övriga intresserade. Gången är att respondenten först får möjlighet till inledande kommentarer och rättelser, opponenten sammanfattar uppsatsen, respondenten får kommentera sammanfattningen, därefter går 19

20 opponenten igenom uppsatsen i en dialog med respondenten som avslutas med slutord från opponenten. Avslutningsvis eller successivt får övriga deltagare komma in i diskussionen. Seminariet är en mötesplats för samtal och diskussion kring de texter som presenteras där. Vid seminariet examineras uppsatser, men diskussionen om dem ger också underlag för att ta upp mer principiella frågor både inom uppsatsens fält och om vetenskap och vetenskaplig framställning i allmänhet. För ett lyckat seminarium är opponentens insats av avgörande betydelse (se kurslitteratur om opponentskap, Trost, J. Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur). En väl förberedd opposition kan föra deltagarna in i en givande diskussion om frågor som aktualiserats av uppsatsen, medan en dåligt förberedd opposition kan få även den mest lysande uppsats att framstå som tråkig. OPPOSITIONEN Opponentens uppgift är att göra en sammanfattning och diskutera den framlagda uppsatsen. Efter sammanfattningen ska respondenten tillfrågas om hon eller han tycker att sammanfattningen varit rättvis. Vad gäller diskussionen ska en opposition vara saklig och omfatta både positiva synpunkter och kritik av brister i uppsatsen. Oppositionen ska ge en konstruktiv men också kritisk återföring på uppsatsarbetet till uppsatsförfattaren och samtidigt vara givande för övriga deltagande. Opponenten ska öppna för en dialog med respondenten som får möjlighet att kommentera opponentens synpunkter. Alla frågor ska inte få lika stort utrymme. Fokus ska läggas på de viktigaste frågorna. En genomgående fråga är om det finns en kritisk reflektion i uppsatsens olika delar. Några generella områden att ta upp: Syfte: Är syfte och frågeställningar tydliga, avgränsade och motiverade? Tidigare forskning: Har författaren tagit upp relevant tidigare forskning och är den väl redovisad? Teori: Finns en relevant teorianknytning; hur är den redovisad och motiverad? Ansats och metod: Hur är studien upplagd? Är val av metod relevant, klart redovisat och motiverat? Empiri: Hur har empiri samlats in, sammanställts, och kritiskt prövats? Hur svarar empirin mot syfte och frågeställningar? Analys: Hur är analysen genomförd, redovisad och motiverad? Anknyter analysen till teorin? Hur väl knyter analysen samman teori, metod och empiri? Svarar analysen mot uppsatsens syfte och frågeställningar? Hur hållbar är analysen? Läsbarhet och referenser: Hur är uppsatsen presenterad; språk, disposition, figurer, tabeller och formalia Slutomdöme: Förtjänster, brister och utvecklingsmöjligheter BEDÖMNING AV C- OCH D-UPPSATSER 20

21 Seminarieordförande sätter betyg på uppsatsen i samråd med handledaren. Examinator är ansvarig för betygsbeslut. Examinatorer utses läsårsvis i särskild ordning för varje examensämne och är formellt ansvariga för all examination och allt betygssättande på alla kurser inom sitt ämne. Normalt är betyget Godkänd, och avvikelser ska kunna motiveras. För att en uppsats ska bli godkänd är det avgörande med: En tydlig avgränsning av syftet Hederliga och tydliga referat Koppling till tidigare forskning Teorianknytning Motivering av vald metod Redovisning av empiri Analys som binder samman teori, metod och material Sammanhang mellan syfte och resultat En läsbar redovisning av allt detta. Kraven handlar om att visa förmåga till ett vetenskapligt hantverk. Vad utmärker då en uppsats så att den förtjänar det högre betyget väl godkänd? På den frågan finns inget enkelt svar; vetenskaplig kvalitet är inte möjligt att definiera på ett enkelt sätt. Att det trots detta inte handlar om löst tyckande visar sig i att det oftast finns en mycket hög samstämmighet i hur erfarna lärare och forskare bedömer olika uppsatser, till exempel vid den jämförande bedömning som sker vid antagningen till forskarutbildningen. Till de faktorer som erfarenhetsmässigt visat sig vara av stor betydelse för bedömningen av om en uppsats har särskilt hög vetenskaplig kvalitet här: Analytiskt djup: att gå igenom ett material (teori eller empiri) på ett ovanligt djupt och systematiskt sätt som ger ny kunskap; Intentionsdjup: att gå djupare än referat och vilja nå längre än använda källor. Även när det inte lyckas hela vägen kan avsikten och försöket bidra till en positiv värdering; Förmåga att fokusera: att förmå skilja på vad som är väsentligt för den förda diskussionen och vad som ligger vid sidan om det valda sättet att nalkas ämnet; Självständighet: att välja en ansats eller på annat sätt hantera sin frågeställning på ett sätt som inte är en ren upprepning av tidigare studier utan bidrar med något nytt till diskussionen om frågeställningen; Förmåga att problematisera: att kritiskt granska och förhålla sig undersökande både till vad andra sagt och inte minst det egna arbetets olika delar. Det allra bästa sättet att lära sig förstå vad som skiljer en bra uppsats från en mindre bra är att läsa uppsatser och delta i uppsatsseminarier. EFTER SEMINARIET Efter det att en uppsats seminariebehandlats och godkänts kontrollerar examinator att samtliga kursfordringar är uppfyllda relaterat till kursmålen. Studenten måste också ha 21

22 opponerat på en annan uppsats och därutöver aktivt ha deltagit i ytterligare minst två seminarier för att godkännas på kursen i sin helhet. Det går inte att `delexamineras. Kursen är godkänd i sin helhet eller inte alls. Närvarointyget från deltagande i andra seminarier, ska lämnas till seminarieordförande. NÄR UPPSATS BLIVIT GODKÄND Från och med höstterminen 2011 publicerar Sociologiska institutionen samtliga uppsatser i fulltext i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). När uppsatsen blivit godkänd, och eventuella mindre korrigeringar gjorts av studenten, registrerar studenten själv sin uppsats i DiVA. För ändamålet finns en Lathund för studenter att använda sig av. Tänk på att även abstract och sökord ska läggas in, samt att en pdf-fil av uppsatsen måste skapas inför själva registreringen (och glöm inte att klicka på rutan för att Skicka in i slutet av registreringsformuläret). Senast 3 arbetsdagar efter seminariet ska den slutgiltiga uppsatsen registreras i DiVA. Uppgifterna kontrolleras därefter av en administratör på institutionen som även registrerar betyg i Uppdok och godkänner publiceringen av själva uppsatsen. Du behöver alltså inte lämna in en papperskopia av den färdiga uppsatsen. Den som inte vill att uppsatsen publiceras i fulltextversion i DiVA måste ändå ladda upp uppsatsen för elektronisk arkivering. Vid uppladdningen anges då att uppsatsen endast ska arkiveras. I sådana fall registreras endast de bibliografiska uppgifterna samt abstract i DiVA. 22