Remissvar på Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader.
|
|
- Ingemar Hansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ert d.nr: N2013/5078/E Stockholm Avs: Naturskyddsföreningen Box Stockholm Att: Näringsdepartementet Energi Fredrik von Malmborg Stockholm Remissvar på Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader. Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter: - Energieffektiviseringspotentialen i byggnader är stor, och att utnyttja den är en viktig miljö- och klimatåtgärd. Det speglas inte i utredningens ambitionsnivå. - Utredningen målar upp en missvisande bild av att byggnadernas energieffektivitet förbättras i snabbare takt än vad som är fallet och att Sverige ligger i framkant i Europa. I själva verket pekar prognoser på långsam utveckling och Sverige har en jämförelsevis hög energianvändning. - Det saknas tydliga mål för hur stor energieffektivisering som ska uppnås, vilket präglar utredningens otillräckliga förslag. - De få förslag som lämnas är bra, men otillräckliga. Att inte tillvarata den stora effektiviseringspotentialen idag innebär att Sverige låser in sig i ett långsiktigt energislöseri i och med byggnaders långa livslängd. Det kortsiktigt kostnadseffektiva skymmer sikten för det långsiktigt bästa. - Naturskyddsföreningen välkomnar att utredningen påtalar vikten av höjda energiskatter. - Naturskyddsföreningen instämmer i utredningens efterfrågan av en utredning av styrmedel också för att påskynda renoveringstakten, och beklagar att utredningen inte har inkluderat detta i uppdraget. - Naturskyddsföreningen efterfrågar ett ambitiöst styrmedelspaket som kan ge en halverad energianvändning i byggnader till Det är utredningen inte i närheten av.
2 Naturskyddsföreningen har tagit del av Näringsdepartementets remiss på Boverkets och Energimyndighetens rapport Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader. Vi tackar för möjligheten att lämna synpunkter. En missad chans Naturskyddsföreningen välkomnar en översyn av behovet av styrmedel för att stimulera energieffektiviseringar i byggnadsbeståndet. Energianvändningen i byggnader är hög, omkring en tredjedel av landets totala energianvändning, och effektiviseringspotentialen stor vilket har illustrerats i många genomförda renoveringar. Det är en potential som behöver realiseras i stor skala för att klara de energi- och klimatutmaningar Sverige måste hantera. Naturskyddsföreningen beklagar därför att utredningen i allt väsentligt inte ger förslag på åtgärder som skulle ge några långtgående minskningar av energianvändningen. Varför energi är en miljö- och klimatfråga En vanlig missuppfattning om nyttan av energieffektivisering är att i en svensk kontext är miljö- och klimatnyttan av energieffektivisering endast marginell tack vare den jämförelsevis höga andelen förnybart i el- och värmesektorn. Det är en felaktig uppfattning som tyvärr bidrar till att sakta ned miljö- och klimatarbetet i Sverige. Även om utredningen mycket riktigt konstaterar energianvändningens miljöskadekostnader i inledningen, speglas inte denna insikt i utredningens förslag och slutsatser. En halvering av fastighetsbeståndets energianvändning är inte bara tekniskt möjlig, utan en nödvändig klimat- och miljöåtgärd, inte minst för att nå riksdagens olika miljömål, vilket utgör bakgrund till Naturskyddsföreningens synpunkter på denna utredning. Vi ser följande skäl till detta: Energins direkta klimatpåverkan. Svensk energi benämns ofta felaktigt som helt förnybar, när den i själva verket ännu är delvis fossil. Exempelvis består fjärrvärmen, som ofta benämns som fossilfri till 18 % av fossila bränslen 1, vilket är ohållbart ur klimatperspektiv. Energins övriga miljöpåverkan. Det finns ingen miljövänlig energi; också den förnybara kräver exploatering, resursutnyttjande och kompromisser med sociala, kultur-, och naturvärden. Energins alternativanvändning i energisystemet. Genom effektivisering kan fossil energi trängas undan i andra delar av energisystemet, och Sverige kan också minska importen av fossil energi samt öka exporten av förnybar energi. 1 Energimyndigheten Energiläget ET 2012:34. 2
3 Utfasningen av kärnkraften. Sveriges kärnkraftsreaktorer närmar sig slutet på sin livslängd. Att ersätta dem med nya reaktorer vore ekonomiskt, miljömässigt och säkerhetsmässigt förödande. Fossil energi och utsläpp i andra sektorer. Sverige behöver inte bara ersätta dagens fossila energi. Transportsektorn behöver till stor del elektrifieras, vilket kommer öka behovet av förnybar el. Likaså kommer konkurrensen om den biomassa som används i bland annat fjärrvärmeproduktionen att öka när biobränsleanvändningen ökar i transportsektorn. Den efterfrågan måste i hög utsträckning mötas med effektivisering i andra sektorer. Detsamma gäller processindustrin, där nya utsläppsfria processtekniker kraftigt kan komma att öka efterfrågan på el 2. Utredningen lägger stor vikt vid vilka åtgärder som kan motiveras med att de undanröjer marknadsmisslyckanden och drar slutsatser om att dessa marknadsmisslyckanden primärt utgörs av kunskaps- och informationsbrist, och att det därför huvudsakligen är informativa styrmedel som kan motiveras. Mot bakgrund av ovan angivna skäl till energieffektiviseringar menar Naturskyddsföreningen att den höga energianvändningen i byggnader bör anses vara ett marknadsmisslyckande i och med att effektiviseringarna inte värderas tillräckligt högt i relation till dess betydelse för att nå miljö- och klimatmål. Den höga energianvändningen är suboptimal ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom samma nytta (komfort/funktion) kan fås med betydligt lägre energianvändning. Det blir också en märklig prioritering när tillförsel av ny förnybar el stimuleras med elcertifikat som i praktiken ger en ersättning på cirka 20 öre per kwh, medan minskad elanvändning, som är bäst ur miljösynpunkt inte får något stöd alls. I ena fallet skall marknaden fungera men inte i det andra. Det motiverar skarpare styrmedel för minskad energianvändning än dem utredningen föreslår. Eftersom energieffektiviseringens samhällsnyttor inte inkluderas i den fastighetsekonomiska renoveringskalkylen kommer enbart informativa styrmedel endast ha en marginell påverkan på energianvändningen. Det saknas mål En stor brist med utredningens uppdrag och angreppssätt är frånvaron av mål, vilket återspeglas i förslagen. Utredningen nämner de delmål om 20 % effektivisering till 2020 och 50 % effektivisering till 2050 som ingår 3 i miljömålet om God bebyggd miljö, men utan att egentligen förhålla sina förslag till dessa mål. Inte heller uppfyllelse av EU:s energieffektiviseringsmål ingår i analysen, eller det 2 Åhman et al Industrins utveckling mot netto-nollutsläpp Lunds universitet. Rapport nr Delmålen ingår inte längre explicit i miljömålet, men enligt Miljödepartementets beslut är målen i sak fortfarande styrande. 3
4 faktum att Sverige feltolkar nämnda EU-mål som ett intensitetsmål istället för energianvändingsmål. Bristen på målbild är anmärkningsvärd, då utredningen hade kunnat ge mer relevanta förslag om det fanns ett tydligt mål att eftersträva. Utredningen konstaterar istället att Sverige är på god väg att nå dessa mål med redan befintliga styrmedel. Det är en prognos som kan ifrågasättas. För det första bygger prognosen på felaktiva värden, då målen är formulerade som en minskning av energianvändningen, medan utredningen jämför med prognoser för köpt energi. I relation till det gamla miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö, se avsnitt 5.1.1Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, bedöms den totala köpta energin per kvadratmeter minska med procent mellan 1995 och 2050, enligt scenario 1. 4 Den totala energianvändningen minskar enligt de siffror utredningen använder sig av långsammare 5, och enligt Energimyndighetens senaste långtidsprognos förväntas energianvändningen i sektorn bostäder och service som helhet vara i princip oförändrad fram till , som är prognosens slutår, vilket för energisystemet och miljömålen som helhet är en betydligt mer relevant prognos. Energieffektiviseringen behöver alltså ske betydligt snabbare än i de scenarier utredningen beskriver. Att utredningens prognoser för köpt respektive använd energi skiljer sig beror sannolikt delvis på hur Boverkets byggregler är utformade. Då energiprestanda bedöms och regleras i termer av köpt energi och inte energibehov, missgynnar detta exempelvis fjärrvärme till förmån för enskilda värmepumpar, vilket ökar elanvändningen och underminerar underlaget för fjärrvärmen. För fastigheter som ligger inom fjärrvärmenätet är detta som regel att föredra som värmekälla, med med detta sätt att räkna förefaller eldrivna värmepumpar mer energieffektiva, vilket inte nödvändigtvis är fallet. Att utredningen kan peka på prognoser för minskad energianvändning kan därmed inte enbart tillskrivas mer energieffektiva byggnader, utan till stor del ett skifte av energislag vilket inte nödvändigtvis är till det bättre. Utredningen skriver vidare: I Sverige har vi arbetat länge med energieffektivisering och idag står byggnadsbeståndet för ungefär 30 procent av den totala energianvändningen. Genomsnittet i Europa är 40 procent. 7 4 Utredningen s Se prognosen för energibehov per kvadratmeter, jämfört med köpt energi per kvadratmeter, i tabell 1 på s. 18 i utredningen. 6 Energimyndigheten Långtidsprognos ER 2011:03. 7 Utredningen s
5 Att Sverige har lägre energianvändning i byggnader än genomsnittet i Europa säger mer om energianvändningen i andra sektorer än om byggnader eftersom Sverige har högre energianvändning per capita än EU-snittet. Sverige har också högre total användning av både energi och elektricitet per kvadratmeter än snittet i EU 8. Politiska åtgärder bör utgå från den verkligheten, och den odiskutabla vikten av att minska energianvändningen, snarare än från felvisande bilder av att Sverige redan ligger i framkant. Att på detta vis försöka dölja det stora effektiviseringsbehovet innebär bara en onödig och potentiellt kostsam försening eftersom upprustningen av fastighetsbeståndet är något som tar lång tid. De styrmedelsförslag som presenteras är i sig bra Utredningens förslag om informationscentrum, information till banker och finansiella institut, samt energikartläggningscheckar är bra. Behovet av ökad kompetens och kunskapsspridning är tydligt, och förslagen kan hjälpa till att realisera den potential som idag är lönsam men outnyttjad. Vi noterar också att utredningen påtalar behovet av höjd energiskatt, i vilket vi instämmer. Det är det enskilt viktigaste styrmedlet för att realisera effektiviseringspotentialen. Dessa förslag behöver dock enligt vår bedömning kombineras med andra styrmedel för att tillvarata den stora effektiviseringspotential som finns i samband med renoveringar. Ökad kunskap och information, i kombination med nuvarande för låga energiskatter, räcker inte så länge energieffektiviseringsåtgärder undervärderas. Idag står en stor del av fastighetsbeståndet, bland annat i miljonprogrammet, inför nödvändiga renoveringar vilket med rätt typ av styrning öppnar ett fönster för en stor effektivisering. Att missa det fönstret genom att avstå från att införa kraftfulla styrmedel idag innebär att renoveringar kommer att ske utan att tillvarata den fulla effektiviseringspotentialen. Det låser in oss i ett långsiktigt energislöseri eftersom dessa renoveringar har en hållbarhet på många decennier under vilka byggnaderna fortsatt kommer ha en hög energianvändning. Att endast tillämpa de krav på kostnadseffektivitet som utredningen bygger sina rekommendationer på, innebär att bara plocka de lägst hängande frukterna. Då tas inte hänsyn till att långsiktiga energibesparingar förutsätter att i tid påbörja sådant som ger effekt på längre sikt, även om det initialt finns billigare åtgärder. Kostnadseffektivitet måste därför alltid ses i ett långsiktigt perspektiv. Viktigt att påpeka är också att styrmedel bör ta hänsyn till att kostnaderna för energieffektiviseringen inte enbart bör belasta hyresgästerna, så som riskerar att bli fallet vid många renoveringar. I de fastigheter som har stora renoveringsbehov bor 8 Odyssee Energy Efficiency Trends in Buildings in the EU. 5
6 inte sällan låginkomstgrupper som saknar inflytande över förvaltningen av fastigheterna. Det motiverar ytterligare behovet av vissa ekonomiska morötter. Öka renoveringstakten Utredningen konstaterar att för att nå en långtgående energieffektivisering av byggnadsbeståndet krävs en ökad renoveringstakt i tillägg till incitament för att gå längre i samband med renoveringar som ändå genomförs. Naturskyddsföreningen håller med, och beklagar att utredningen stannar vid det konstaterandet. Åtgärder och styrmedel för att öka renoveringstakten i de minst energieffektiva delarna av byggnadsbeståndet bör utredas vidare. Det krävs ett skarpare styrmedelspaket I tillägg till de styrmedel som föreslås i utredningen bör ett mer omfattande styrmedelspaket tas fram för att realisera effektiviseringspotentialen. Utredningen tar upp en rad bra förslag, som tyvärr avvisas bland annat på grund av bristande kostnadseffektivitet. Resonemanget faller på sin egen orimlighet eftersom kostnadseffektivitet måste diskuteras i relation till ett fastställt mål som utredningen avstår från att lägga fram. Hade ett ambitiöst mål för energieffektivisering eftersträvats hade dock bedömningen kunnat bli en annan. Det saknas en tydlig diskussion om skillnaden mellan företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder. Det är detta glapp som kräver styrmedel för att överbrygga, så att fastighetsägare kan förmås genomföra energieffektiviseringar som motiveras av den samhällsekonomiska nyttan av minskad energianvändning. Utredningens bedömningar av de styrmedel som avvisas bör därför inte föranleda att ekonomiska och administrativa styrmedel inte införs, utan i sådana fall att de förslag som diskuterats förbättras eller att nya förslag tas fram. Utredningen lämnar i våra ögon en rapport som inte ger svar på de frågor den borde, nämligen vilka styrmedel som faktiskt skulle ge en långtgående effektivisering. Utredningen identifierar en imponerande mängd hinder (179 st!), men presenterar väldigt få lösningar. Naturskyddsföreningen vill lyfta fram några förslag som nämns men avfärdas i utredningen. Vi bedömer det som att de avfärdas i hög grad på grund av en felaktig värdering av den långsiktiga nyttan av energieffektivisering, och avsaknaden av mål. 6
7 Statliga lånegarantier för energieffektivisering i samband med renovering. Naturskyddsföreningen har låtit utreda detta förslag i rapporten Miljöprogram för miljonprogrammet 9. Genom att staten står som garant för lån till åtgärder för halverad energianvändning i samband med renovering förbättras kalkylen i vår studies typhus (ett flerbostadshus från rekordåren) från negativt till positivt resultat med 20 års kalkylperiod och 4 % avkastningskrav. Detta är ett styrmedel med låg kostnad för staten som skulle möjliggöra en energieffektivisering i stor skala för många fastighetsägare. Ett energieffektiviserings-rot Också detta styrmedel utreddes i ovan nämnda rapport. Ett avdrag som ställer krav på energieffektiviseringsåtgärder, till skillnad från dagens ROT-avdrag, skulle ge både nya jobb och minskad energianvändning. Dessutom borde ett sådant avdrag i högre utsträckning kunna användas också av bostads- och hyresrätter för energieffektiviseringsåtgärder. Detta skulle göra det möjligt att använda energieffektiviseringsavdraget även i miljonprogrammet och andra flerbostadshus. Idag kommer ROT-avdraget främst villaägare till del. Med ett avdrag på halva kostnaden inklusive material för energieffektiviseringsåtgärder skulle lönsamhetskalkylen förändras tillräckligt för vårt typhus för att halvera energianvändningen i samband med renovering. Energidifferentierad fastighetsavgift Tack vare energideklarationerna utvecklas ett användbart underlag om fastigheternas energiprestanda. Denna information kan användas till att differentiera fastighetsavgiften, så att energisnåla hus får en rabatt medan hus med högre energianvändning får betala mer. Skatteväxlingen skulle i princip vara självfinansierande samtidigt som energiprestanda i fastigheter får ett marknadsvärde. Utredningen avfärdar detta förslag på grund av bristande kostnadseffektivitet. Det avfärdande resonemanget bygger på att andra styrmedel skulle kunna ge samma effektivisering till lägre kostnad, med sådana styrmedelsförslag saknas i utredningen. 9 Naturskyddsföreningen Miljöprogram för miljonprogrammet- styrmedel för energieffektiv renovering av flerbostadshus. 7
8 Ovanstående och många andra förslag avfärdas i utredningen. Givet den argumentation vi har anfört i detta remissvar anser vi det oansvarigt att styrmedelsförslagen avfärdas utan att ersättas av andra förslag. För att realisera energieffektiviseringspotentialen i byggnader krävs ett paket av ambitiösa styrmedel, vilket utredningen inte har levererat. Stockholm den 31 januari 2014 Naturskyddsföreningen Mikael Karlsson Ordförande David Kihlberg Sakkunnig klimat 8
Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader
Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering
Läs mer1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs mer2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa
Trosa Swedisol AB 2014-01-28 Villagatan 17A 619 35 Trosa Conny Pettersson, vd +46 705 94 62 10 Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering
Läs mer2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se
Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria
Läs merHearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl
Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merRemissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)
Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merBygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering
Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering
Läs merVägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip
Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs mer1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen
1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.
Läs merSverige har börjat halka efter Varför?
Sverige har börjat halka efter Varför? 1 Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år Tvågradersmålet P = 20 % P = 80 % P = 50 % Rummukainen m fl, 2011, SMHI rapport År Kumulativ emissionsbudget WBGU, 2009
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merVärmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017
Värmemarknad Sverige etapp 2 Sammanfattning Stockholm, 22 mars 2017 Vår gemensamma värmemarknad Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerar! Projektets övergripande mål är att med ett systemperspektiv
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)
Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merRamverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Läs merDe boende behöver involveras och informeras Andra fördelar än energibesparing behöver kommuniceras
BuildUpon är ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Green Building Councils i 13 EU-länder som startades i mars 2015. Projektet syftar till att öka takten av energieffektiviserande renovering av befintlig
Läs merYttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merBoverkets miljömålsåtgärder 2016
Promemoria Datum 2016-02-24 3.4.1 Diarienummer 106/2015 Miljömålsrådet Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Nedan finns en kort presentation av fyra åtgärder som Boverket kommer att genomföra under år 2016,
Läs merPM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar
Energistrategi för H+ Bakgrund Öresundskraft har sedan 2011-06-29 arbetat med den övergripande målsättningen att skapa ett effektivt och hållbart energisystem för H+. Arbetet har bedrivits av en projektgrupp
Läs merArstaängsvägen 19 B 100 74 Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor
Svensk Ventilation Datum 2013-01-23 Svensk Ventilation Näringsdepartementet Arstaängsvägen 19 B och 100 74 Stockholm Energimyndigheten Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor
Läs merEffektivare energianvändning och energitjänster
Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce
Läs merEnergikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02)
Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2017-1391 Sida 1 (7) 2017-02-27 Handläggare Jonas Tolf Telefon: 08-508 28 943 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-03-14 p.12 Energikommissionens
Läs merKommittédirektiv. Energisparlån. Dir. 2016:68. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juli 2016
Kommittédirektiv Energisparlån Dir. 2016:68 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att införa statliga energisparlån i Sverige
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merHållbar renovering Hur får vi det att hända? Peter Fransson Avdelningschef VA 1, Boverket
Hållbar renovering Hur får vi det att hända? 180322 Peter Fransson Avdelningschef VA 1, Boverket Foto: Hans Ekestang Boverket 2018, nya uppdrag Arkitekturuppdrag med riksarkitekt God Inomhusmiljö Digitalisering
Läs merMotion (2012:17) om krav på ändrade byggregler så att energieffektivitet både mäts i tillförd energi och hur energin till fastigheten produceras
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-08-06 Handläggare: Nicolas Heyum Telefon: 076 12 27 457 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-08-28 p 17 Motion (2012:17) om krav på
Läs merNationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11
Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt
Läs merEnergianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012
Energianvändning och Systemtänkande Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012 Energisystem Energisystem, ett begrepp för en energicykel. Allt från produktion, distribution och användning av energi
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.
VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora
Läs merUppdaterade energiscenarier
Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.
Läs merMiljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Läs merNationell strategi för energieffektiviserande renovering
Nationell strategi för energieffektiviserande renovering Sofia Wellander Boverket Emma Thornberg Energimyndigheten Building Sustainability 18 oktober 2016 En renoveringsstrategi ska innehålla a) en översikt
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merkrav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt
krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva
Läs merOlika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor
Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for
Läs merKVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING
2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar
Läs merSvarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017
Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 11 maj 2018 Remisslämnare Rickard Frithiof
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets
Läs merINNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS
INNOVATIONSKLUSTER ENERGIEFFEKTIVA SMÅHUS Vi som pratar idag Katarina Westerbjörk, WSP Agneta Persson, Anthesis Sara Borgström, WSP, koordinator BeSmå Dagens program 1. Vad är BeSmå? 2. Potential för energieffektivisering
Läs merRemissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050
Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig
Läs merBilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).
Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter
Läs merEje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB
Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB Energikrav i planprocessen Rapporter SKL- rapport: Att bygga skolor och förskolor som passivhus Rapporter finns på: www.aton.se Rådgivning åt kommuner som ställer Energikrav:
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merDANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Läs merEtt energieffektivt samhälle
Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende
Läs merEffektivare energianvändning i byggnader
Effektivare energianvändning i byggnader Tomas Berggren Energimyndigheten Avd för främjande Enheten för industri och byggnader tomas.berggren@energimyndigheten.se Tel. 016-544 2046 Energimyndighetens instruktion
Läs merNaturvårdsverket anser att en ökad samordning med tillsyn enligt miljöbalken är önskvärd.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2013-05-02 Ärendenr: NV-03015-13 Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av Energimyndighetens
Läs merHållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06
Hållbara energilösningar Sven Hunhammar, 2015-05-06 Naturskyddsföreningen 221 000 270 1909 2 IPCC : Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 3 Stora möjligheter i städerna Energieffektivisera 100% förnybar
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merEnergimyndigheten. Främjande insatser visar vägen
Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten Avdelningen för främjande 2011-09-21 Främjande insatser visar vägen Energimyndigheten Direktiv och mål NNE-strategin. främjande
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merRemissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Läs merEnergiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten
Energiöverenskommelsen Gustav Ebenå Energimyndigheten Påminnelse om EKs uppdrag Energikommissionen ska lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken redovisa resultatet
Läs merInteraktion mellan de klimat- och energipolitiska målen
Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade
Läs merFörstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Läs merFörslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader. Gemensamt uppdrag Energimyndigheten och Boverket
Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader Gemensamt uppdrag Energimyndigheten och Boverket Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering
Läs merHållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen
Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet
Läs merDagordning. 12.00 Lunch
Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för
Läs merIndividuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015
PM 2015: RII (Dnr 001-1634/2014) Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016
Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merIndustriklivet. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge Svante Söderholm, Energimyndigheten
Industriklivet På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge 20180503 Svante Söderholm, Energimyndigheten svante.soderholm@energimyndigheten.se Mlj ton CO2-ekv Miljoner kr Industriklivet Bidra till målet
Läs merSVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merFörslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader. Gemensamt uppdrag Energimyndigheten och Boverket
Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader Gemensamt uppdrag Energimyndigheten och Boverket Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering
Läs merVår vision är ett hållbart energisystem. Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning.
Vår vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Vi ska ställa om till ett hållbart energisystem och några
Läs merFinansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter
PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets
Läs merRINCIP. För klimatsmarta kommuner och regioner
RINCIP För klimatsmarta kommuner och regioner Broschyren ger en överblick över utvalda resultat och slutsatser i Principprojektet. Första delen fokuserar på vårt arbete med visioner och scenarier för
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016
1(11) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 24 februari 2017 Remisslämnare Karin Nikavar Organisation Vattenfall Kontaktperson
Läs merRemiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.
Dnr Sida 1 (5) 2014-12-19 Handläggare Anders Hallberg 08-508 264 01 Till KF/KS kansli Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr 001634/2014. Exploateringskontoret
Läs merSammanställning av workshops, hearings och intervjuer
Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.
Läs merStyrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merYttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
1 (6) Landstingsstyrelsen Miljö- och energidepartementet M2016/01735/Kl Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) Inledning Stockholms läns landsting har bjudits in att lämna
Läs merEnergimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer
BESLUT 1 (5) Datum Analysavdelningen Tobias Persson tobias.persson@energimyndigheten.se Energimyndighetens syn på viktnings- och primärenergifaktorer Sammanfattning Energimyndigheten anser att viktnings-
Läs merMiljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik
Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merEnergieffektivisering i befintlig bebyggelse
Energieffektivisering i befintlig bebyggelse Några överväganden rörande rättslig reglering Annika Nilsson 22 november 2012 Rapport: Nina Weber: Regulating energy use in existing buildings - Two models
Läs merFramtidsscenarier och målkonflikter
Framtidsscenarier och målkonflikter på värmemarkanden Värmemarknaden: 100 TWh värme och varmvatten Industri, konv uppvärmda 7 94 TWh i 2,3 miljoner leveranspunkter, varav ca 2,0 miljoner småhus Lokaler
Läs merEnergimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten
Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Tomas Berggren Energimyndigheten 2010-10-14 De nya energikraven Energimyndigheten Energimål Direktiv som styr Projekt och finansiering Program för mycket låg
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs merHur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.
Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder. För klimatet! Det behövs ett miljardprogram till boendet för klimatets skull Bostäderna i Sverige behöver
Läs merNytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och budgetpropositionen
Nytt från politiken på energiområdet - energieffektiviseringsdirektivet, byggregler och Erik Thornström 1 Innehåll Genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv Översyn av Boverkets byggregler Budgetpropositionen
Läs merSvarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017
Svarsfil till remiss: Förslag till ändring i Boverkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, dnr: 6664/2017 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum Remisslämnare Organisation Kontaktperson
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Läs merEnergideklarationer. Civilutskottets betänkande 2011/12:CU26. Sammanfattning
Civilutskottets betänkande Energideklarationer Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2011/12:120 Vägen till mer effektiva energideklarationer och en motion som väckts med anledning
Läs merNuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi
Nuläge och framtidsutsikter för restvärme - Mål -Utsläpp - Restvärmesamarbeten - Aktuellt från staten Ylva Gjetrang Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning Industriell symbios Cirkulär ekonomi 1
Läs mer