Utvärderingsenheten. Rapport nr 2006:242. Studenters erfarenheter av utlandsstudier LUNDS UNIVERSITET. STARS (STudy Abroad Report System):

Transkript

1 Utvärderingsenheten Rapport nr 2006:242 LUNDS UNIVERSITET STARS (STudy Abroad Report System): Studenters erfarenheter av utlandsstudier Anders Jakobsson

2 STARS (Study Abroad Report System): Studenters erfarenheter av utlandsstudier Anders Jakobsson

3 2 Utvärderingsenheten Lunds universitet Box LUND Tel: Fax: Internet: ISSN X

4 3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser Bakgrund till STARS-bearbetningen Studenternas erfarenheter skapar frågetecken kring den pedagogiska integreringen av utbytesstudierna Sammanfattning av studenternas erfarenheter Förslag till förändringar av STARS-enkäten 7 2. En uppföljning av studenternas erfarenheter av utlandsstudier Kvalitetssäkring av internationalisering STudy Abroad Report System (STARS) Uppföljningsdata STARS följer upp studenter som reser inom Erasmus STARS - enkäten Den utresande studenten Utbytesstudier - främst för något äldre grundstudenter Stora skillnader mellan fakulteter i andel utbytesstuderande Förändringar i utresefrekvens mellan åren 1996 och Andel utexaminerade som varit registrerade på utbytesstudier Utbytesstuderandes fakultetstillhörighet enligt STARS Erasmusstudenter väljer Frankrike, Storbritannien och Tyskland Nya upplevelser och språkutveckling är de främsta motiven för utbytesstudier Förberedelser inför utbytesstudierna Lärarna vid Lunds universitet påverkar sällan valet av utländskt universitet En av fem studenter har före avresan inte bestämt vilka kurser de kommer läsa under utbytesstudierna Svårigheter att planera utlandsstudierna på hemmaplan Främsta skälet till förändrad studieplanering är att studenten hittar andra kurser Studentens erfarenheter av utbytesstudierna Studiesociala erfarenheter Första tiden Boendeformer skiljer sig stort mellan utbytesländerna Studenterna är i regel nöjda med boendemiljön Umgängeskretsen består främst av andra utbytesstudenter Studenterna upplever få sociala svårigheter Erfarenheter av studiernas villkor Förhandsinformation om studiernas uppläggning är viktigast Undervisningsspråket är engelska för nära hälften av utbytesstudenterna Internationellt koordinatörer är viktigaste informationskällan på värduniversitetet Många studenter har erfarenhet av administrativt krångel Arbetsinsats skiljer sig mellan olika utbildningar De viktigaste studievillkoren i utbytesstudierna är kursinnehållet och utbildningens kvalitet Studievillkoren i USA, Asien och Norden i topp Dåligt studentinflytande utmärker universiteten som ges sämst omdömen Positiva erfarenheter av utbytet av studierna Ämnets kulturella sammanhang är viktigt för flertalet studenter Mest nöjda med utbytet av utbildningen är studenter som studerat i Nordamerika och Asien De bästa och sämsta universiteten Språkutvecklingen är störst i Spanien, Italien och Tyskland Tillgodoräknande av poäng fungerar bäst för konstnärliga områdets studenter 38

5 4 6. BILAGOR 6.1 Bilaga A klassificering länd Bilaga B examensålder i förhållandet till utbildningslängd Bilaga C utresande över tid och land - LADOK Bilaga D kontakter som påverkat beslut om studieort och universitet - fakultet Bilaga E förstaspråk i undervisningen Bilaga F undervisningstid i utbytesstudierna Bilaga G STARS frågeformulär 46 Figur och tabellförteckning Figur 1 - Jämförelse av utreseavtal i Ladok och STARS år Figur 2 - Ålder vid utresan, Ladok-data för år Figur 3 - Antal utresande studenter, över tid 14 Figur 4 - Andel examina med utlandsstudier, fakultetsvis över tid 15 Figur 5 - Antalet Erasmus/övriga utbyten enligt STARS Figur 6 - Utresefrekvens över länder och utbytesavtal, STARS-data 16 Figur 7 - Studenternas motiv för utbytesstudier, STARS-data år Figur 8 - Studieformer under utbytesperioden fakultetsvis 18 Figur 9 - Kontakter som påverkat valet av studieort och värduniversitet 19 Figur 10 - Kontakter för information inför utbytesstudierna 20 Figur 11 - Bestämt kursval före avresan 20 Figur 12- Andel som följt ursprunglig studieplanering 21 Figur 13- Hjälp och information den första tiden utomlands 22 Figur 14 - Boendeformer under utbytesperioden över land 23 Figur 15 - Boendet 23 Figur 16- Umgänge under utbytesperioden 24 Figur 17 - Förekomst av studiesociala svårigheter 25 Figur 18 - Förhandsinformation kring studierna 25 Figur 19 - Kontakter för information under utbytesperioden 27 Figur 20- Förekomst av studierelaterade svårigheter 28 Figur 21 - Deltagande i undervisning 28 Figur 22 - Undervisningstid och självstudier i utbytesstudier och vid Lunds universitet 29 Figur 23- Studievillkor under utbytesstudierna 30 Figur 24 - Tillfredsställelse med studievillkor över länder 32 Figur 25 - Utbytet av utbytesstudierna 34 Figur 26- Utbytet av studierna över länder 36 Figur 27 - Utveckling i det i värdlandet dominerande språket 38 Figur 28 - Tillgodoräknande av utbytesstudier 39 Tabell 1 - Utresefrekvens fakultetsvis och över länder enligt STARS 16 Tabell 2 - Orsak till att studieplanering inte kunde följas. 21 Tabell 3 - Ämnesintroduktion 26 Tabell 4 - Förstaspråk i undervisningen 26 Tabell 5 - Tillfredsställelse med studievillkor, fakultetsvis 31 Tabell 6 - De tio bästa universiteten baserat på medelvärdet av studievillkoren 33 Tabell 7 - De tio sämsta universiteten baserat på medelvärdet av studievillkoren 33 Tabell 8 - Utbytet av studier, fakultetsvis 35 Tabell 9 - De tio bästa universiteten sett till utbytet av studierna 37 Tabell 10 - De tio sämsta universiteten sett till utbytet av studierna 37

6 5 1. Sammanfattning 1.1 Bakgrund till STARS-bearbetningen I regeringens proposition Ny värld, ny högskola formuleras frågeställningar för uppföljning av internationalisering av högre utbildning. Dessa utgör en utgångspunkt för denna rapport. Resultaten bör därför kunna bidra till den redovisning av internationaliserings som regeringen i regleringsbrev för universitet och högskolor kräver inför årsredovisningen Utresande studenters erfarenheter av utbytesstudier har sedan början av 2000-talet samlats i databasen STudy Abroad Report System (STARS). Följande frågeställningar är möjliga att belysa med data från STARS-databasen. Ur Kvalitetssäkring av utbildning vid Lunds universitet I vilka hänseenden påverkas kvaliteten i studenternas examina genom att del av utbildningen förläggs till utländsk högskola? Vilken kvalitetssäkring gäller för den utbildning vid utländska högskolor som utnyttjas i universitetets utbytesprogram? Hur påverkas utbytesfrekvensen av studenternas ålder, kön och social bakgrund? Vilka åtgärder kan öka studentutbytet med utländska högskolor? 1.2 Studenternas erfarenheter skapar frågetecken kring den pedagogiska integreringen av utbytesstudierna I Lunds universitets internationaliseringspolicy 1 framgår att ett mål med den internationella dimensionen är att den skall utgöra en integrerad del av varje utbildningsprogram och kurs. Detta är en pedagogisk brännpunkt för internationaliseringsprocessen. Det är också i denna aspekt som studenterfarenheterna redovisade i STARS ger den tydligaste indikationen på att måluppfyllelsen fortfarande vacklar. Genom beskrivningar av studiemotiv, kontakter inför studierna och kursval i utbytesstudierna tecknas en bild av utbytesstudierna som något som ofta sker utanför en planerad pedagogisk ram. Studenternas främsta motiv för utbytesstudier är att få omväxlande upplevelser och ökad språkkompetens. Bara en av fem studenter tycker att möjligheten att läsa unika kurser under utbytesstudierna är mycket viktigt. Samma indikationer ges ifråga om studenten före utbytesstudierna hade bestämt vilka kurser som skulle läsas. Mindre än 50% av studenterna menar att de hade kursvalen klara. Studenternas erfarenheter pekar också på att lärarnas roll som kontaktperson i förberedelserna inför utbytesstudierna är liten. Att lärarna vid värduniversitetet ofta har en betydande roll då studenten påbörjat sina utbytesstudier tydliggör hur avgörande lärarkontakten ändå är. Lärarna står för en pedagogisk vägledning som tycks falla bort just i planeringen av utbytesstudier. En intressant följdfråga är huruvida studenter med erfarenhet av utbytesstudier påverkar de fortsatta studierna på hemmaplan. Kring detta kan STARS idag inte ge några svar. Bristande integrering av utbytesstudier i utbildningen vid Lunds universitet lyfts också fram i ett benchmarking projekt 2, där arbetet med internationalisering vid en rad europeiska universitet har jämförts och sakkunnigbedömts Benchmarking av ledningsfunktioner (2005) Internationalisering, Planering av nya program. Lunds universitet, Utvärderingsenheten,

7 6 1.3 Sammanfattning av studenternas erfarenheter Från mitten av 1990-talet, då drygt 850 studenter deltog i utbytesstudier, fram till början talet var tendensen att allt färre bedrev studier utomlands inom ramen för utbytesavtal. Detta enligt Ladok. År 2001 innebar bottennoteringar i antal utresande. Sedan 2001 är tendensen åter att antalet studenter som utbytesstuderar ökar. Under 2005 var antalet knappt 800. Av dem som tog examen 1999 och 2004 har omkring 14% någon gång, före eller efter examen, studerat utomlands. Målet enligt den strategiska planen t.o.m och den beslutade internationaliseringspolicyn var att 20% av studenterna skulle ha sådan erfarenhet under sina studier vid Lunds universitet. Studenter från Juridiska fakulteten, Ekonomihögskolan och Konstnärliga området åker i högre utsträckning än övriga studenter utomlands. Lägst andel examinerade med utlandserfarenhet hittas på Medicinska fakulteten och inom området för humaniora/teologi. Frankrike, Storbritannien och Tyskland utgör de främsta resmålen för studenter som reser inom Erasmusutbyten. Av STARS framgår att tre av fyra studenter i utlandsstudier under 2004 var mellan 23 och 26 år gamla. De flesta bedriver sådana studier sent i sin grundutbildning. Vanligen är det bara studenter från humaniora/teologi som har läst mindre än 100 poäng före utresan. Andelen utbytesstuderande män är den samma som andelen utbytesstuderande kvinnor. Lunds universitets studentpopulation i stort förklarar varför det ändå är något fler kvinnor än män i statistiken. Motiv som framför andra driver studenter till utbytesstudier är att få omväxling och nya upplevelser samt att använda egen språkkompetens. Ett motiv som inte verkar föranleda utbytesstudier är viljan att läsa kurser utomlands som tillför utbildningen inom Lunds universitet unika kunskapsmoment. Den i särklass vanligaste studieformen utomlands är läskurser. Få studenter skriver examensarbete eller ägnar sig åt praktik. Inom Medicinska fakulteten ser det dock annorlunda ut. Här är klinisk praktik den vanligaste formen studieformen i utlandsvistelsen. Medicinarna skiljer sig även positivt ifråga om studieplanering. Nästan alla medicinare har planerat vad de skall studera under utbytesstudierna före avresan och studenterna kan också i högre utsträckning än andra fullfölja sina planer. Bland övriga har endast hälften kunnat följa den uppställda kursplaneringen. Hur exakt en studieplanering kan göras avgörs i hög grad av i vilket land studenten ämnar studera. När nästan samtliga studenter som skall studera i Holland på förhand har tydliga planer gäller motsatsen för två av fem studenter som skall studera i Österrike eller Tyskland. Inför utbytesstudierna söker studenterna information för val av studieland och värduniversitet men också annan information i förberedande syfte inför avresan. Lärarna vid Lunds universitet beskrivs spela en begränsad roll för planeringen. För hälften av studenterna tycks valet av universitet och land, helt eller delvis grundas i annat än just de kontakter som belyses i STARS. Dock verkar andra studenter som läst utomlands vara en inte helt oviktig inspirationskälla. Information om utlandsstudierna hämtas helst direkt från värduniversitetet och i andra hand från internationella handläggare vid Lunds universitet. Studenternas studiesociala erfarenheter av utbytesstudierna är överlag goda. Umgänget under utbytesperioden består främst av utbytesstudenter från andra länder. Kontakten med värdlandets studenter är viktig men inte lika vanlig. Olika typer av svårigheter som kan uppstå beskrivs som sällan förekommande. Boendestandarden är bra även om den viktiga inledande hjälpen att finna bostad kunde ha varit bättre. Boendeformerna skiljer stort mellan länderna. I Spanien får stu- 3 Lunds universitet, Universitetsstyrelsen, beslut Lunds universitet inför framtiden. Strategisk plan Lunds universitet, Universitetsstyrelsen, beslut Internationaliseringspolicy för grund- och forskarutbildning vid Lunds universitet Dnr I A 9 432/2003

8 7 denterna nästan uteslutande söka sig till privat boende. I de asiatiska länder och Holland råder motsatt förhållande där majoriteten av studenterna bor i studentkorridor eller motsvarande. Undervisningsspråket är engelska för nära hälften av de studerande. Tyska eller franska gäller samlat för nästan fyrtio procent av studenterna. Beroende på värdlandets huvudspråk kan språksvårigheter förekomma. Studenterna har inga problem i engelskspråkiga länder eller där undervisningen främst sker på engelska. I Italien, Spanien och Frankrike bedöms däremot språksvårigheterna som något större. Studenterna är inte helt nöjda med informationen inför utbytesstudierna. Bristerna gäller informationen om studiernas upplägg, regler, intyg och avgifter. Den viktigaste kontakten för information under utbytesstudierna är internationella koordinatörer vid värduniversitetet. Kontakten med lärare från Lunds universitet är under pågående utbytesstudier liten. Vissa problem finns med administrativt krångel och kurser som upplevs vara på fel nivå eller ha fel innehåll. Drygt hälften av studenterna får helt tillgodoräkna sig utbytesstudierna. För resterande del gäller främst att tillgodoräknandet inte är klarlagt då STARS-enkäten besvaras. Tillgodoräknandet fungerar smidigast inom det Konstnärliga området. Arbetsinsatsen under utbytesstudierna varierar med ämnet. Studenter med mycket undervisningstid i sina studier vid Lunds universitet möter liknande förhållanden under sin vistelse vid det utländska universitetet. Det finns dock exempel som visar på att skillnaderna är mindre mellan utländska utbildningar än mellan olika utbildningar inom LU. Studievillkoren i utbytesstudierna är överlag goda men brister i några aspekter. Studenterna är mest nöjda med den egna studieinsatsen följt av biblioteksresurser, tillgång till datorer, kursinnehåll och utbildningens kvalitet. Det finns dock tydliga skillnader mellan länder. Studier i Nordamerika och Asien står i många avseenden i särklass medan studier i Syd- och Mellaneuropa ofta får sämre omdömen. Generellt får länder där undervisningen bedrivs på engelska bättre medelomdöme än länder där studierna bedrivs på annat språk. Många studenter anger att studentinflytande, kursvärderingar och respons från lärare inte riktigt levt upp till godkänd nivå. Kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader verkar ligga bakom delar av missnöjet. Även studiematerial och lokalers utformning får relativt låga omdömen. Studenterna är när det gäller utbytet av utlandsstudierna än mer positiva än vad de är i fråga om studievillkoren. Skillnader mellan länder finns även här vad gäller slutomdöme i termer av det personliga utbytet men är något mindre än ifråga om studievillkoren. Personlig utveckling, språkutveckling och ökade personliga kontakter är utvecklingsområden där studenterna upplevt störst utbyte. På en punkt önskar dock studenterna att utbytesstudierna hade gett dem mer, nämligen att utlandsstudierna i högre utsträckning hade skapat ökade professionella kontakter. Språkkompetensen utvecklas mest i länderna Italien, Spanien, Tyskland och Frankrike. Det hindrar inte att den uppnådda språkkompetensen är högst i engelsktalande länder. Skillnaderna mellan de mest och minst uppskattade universiteten utgörs framför allt av bedömningar av studievillkor, i synnerhet hur väl studentinflytandet fungerar. Avgörande är även i vilken utsträckning studenterna har möjlighet att knyta professionella kontakter under utbytesstudierna. 1.4 Förslag till förändringar av STARS-enkäten Sett ur ett europeiskt perspektiv befinner sig högre utbildning i en fas av strukturell förändring. Mobilitet, jämförbarhet och kvalitetssäkring är några av ledorden i Bolognaprocessen. Införandet av cykler i utbildningen i termer av grund- och avancerad nivå samt forskarnivå skall underlätta såväl nationell som internationell mobilitet och jämförbarhet. Kvalitet i utbildningen

9 8 kommer i högre utsträckning än tidigare värderas i förhållande till uppnådda läranderesultat. I ljuset av detta blir utbytet av utlandsstudier än viktigare att följa upp. I fokus för uppföljningen står redan tidigare nämnda frågeställningar för utvärdering av internationalisering (även avs. 2.1). Med bakgrund därav föreslås följande tillägg till uppföljningen i STARS så att enkäten bättre kan belysa uppställda frågeställningar kring kvalitetsaspekter av internationalisering vid Lunds universitet. Tillägg bör göras av frågor som belyser: Mångfaldsuppgifter Kvalitetsbedömning av handläggningsprocessen inför utbytesstudier Nivåbeskrivning av studier före utbytesstudierna Tillgodoräknande av utbytesstudier i termer av grund-, och avancerad nivå. Integration av utbytesstudier i utbildningen vid LU Lärarnas akademiska roll i studenternas förberedelser inför utbytesstudier Beskrivning av typ av studier; kurser, praktik/klinisk praktik och examensarbete/uppsats Om breddande studier bedrivits på kurser som inte ges vid LU Om fördjupningsstudier genomgåtts som inte hittas vid LU Beskrivning av tänkt tillgodoräknande i studentens utbildningsplan Beskrivning av uppnådda kvalifikationer i termer av Dublin descriptors Språkutveckling, specifikt i engelska

10 9 2. En uppföljning av studenternas erfarenheter av utlandsstudier 2.1 Kvalitetssäkring av internationalisering Högskoleverkets rapport En gränslös högskola? om internationalisering av grund- och forskarutbildning 5 mynnar ut i ett antal slutsatser och rekommendationer för internationalisering av högre studier vid svenska universitet och högskolor. Dessa är en utgångspunkt för HSVs uppföljning av internationaliseringsarbetet. HSVs utvärdering ligger till grund för delar av regeringens proposition Ny värld, ny högskola 6 där kvalitetssäkring av internationalisering lyfts fram. I propositionen formuleras ett nationellt program för internationalisering av högskolans utbildning. Kvalitetssäkring av utbildning vid Lunds universitet 7, 2005 formulerar med denna utgångspunkt följande uppföljningsfrågor. 1. I vilka hänseenden påverkas kvaliteten i studenternas examina genom att del av utbildningen förläggs till utländsk högskola? 2. Vilken kvalitetssäkring gäller för den utbildning vid utländska högskolor som utnyttjas i universitetets utbytesprogram? 3. Hur påverkas utbytesfrekvensen av studenternas ålder, kön och social bakgrund? 4. Vilka åtgärder kan öka studentutbytet med utländska högskolor? 5. Hur utbildas studenterna för att framgent kunna verka i internationell miljö? 6. Vilken anställningsbarhet på den internationella arbetsmarknaden har studenter som examinerats vid Lunds universitet? 7. Vilka åtgärder kan öka lärarutbytet med utländska högskolor och vilka kvalitetsförbättringar uppnås genom detta utbyte? 8. Vilka förutsättningar har LU, enskilt och i samverkan med andra svenska eller utländska högskolor, att utveckla spetsutbildningar med hög internationell konkurrenskraft och synlighet? Regeringen anger i regleringsbrev för universitet och högskolor att årsredovisningen för 2006 skall redovisa mål för internationaliseringsarbetet inom grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning samt hur arbetet med dessa mål bedrivs och följs upp. Vidare skall redovisningen: särskilt visa hur internationaliseringsarbetet ingår i det reguljära kvalitets- och utvecklingsarbetet samt vilka uppföljningsmodeller som används. I Lunds universitets policy för internationalisering av grund- och forskarutbildning 8 återfinns övergripande mål för internationalisering: Det primära målet för Lunds universitets internationalisering är att genom internationella kontakter i olika former skaffa sig kunskaper om nya forskningsrön och om utbildningens utveckling, att självt ge bidrag inom dessa områden samt att skapa goda förutsättningar för forskning och utbildning av hög kvalitet. Den som har studerat vid universitetet skall ha förvärvat så god akademisk kompetens och yrkesmässig förberedelse att han eller hon med framgång kan verka i en internationell och mångkulturell miljö. Lunds universitets studenter skall när de avslutar sin utbildning ha fått en fördjupad förståelse för andra länders kultur och för de globala sammanhangen i relation till kunskapsområdet. Och vidare: 5 HSV 2005:1 R 6 Ny värld ny högskola. 2004/05:

11 10 Internationaliseringsarbetet skall ske på rätt nivå, d.v.s. den nivå där det bäst gagnar verksamheten, och komma alla universitetets studenter tillgodo. Den internationella dimensionen skall utgöra en integrerad del av varje utbildningsprogram och kurs. Det skall erbjudas goda möjligheter till internationella erfarenheter såväl i studiemiljön hemma som utomlands. Internationalisering av högre utbildning lyfts fram som en välförankrad kvalitetsfaktor. Omfattningen av universitetets utbytesavtal är också ambitiös och uppgår till omkring ettusen utbytesplatser per år. Utvärdering av internationaliseringsarbetet bör genomföras med utgångspunkt i ovan uppställda fråge- och målformuleringar. Resultatet av sådan utvärdering bör samtidigt belysa huruvida den omfattande utbytesverksamheten i sig medför den eftersträvade kvalitetshöjningen av högre utbildning. Jämförelser bör också göras med Benchmarking av ledningsfunktioner (2005) Internationalisering, Planering av nya program. 9 där internationaliseringsarbetet vid Lunds universitet bedöms genom extern granskning. 2.2 Study Abroad Report System (STARS) Arbetet med databasen STARS för uppföljning av Erasmusstudier initierades under 1998 som ett samverkansprojekt mellan Lunds och Linköpings universitet. Erfarenheter från utbytesstudier har sedan starten samlats in från främst utresande studenter som rest inom utbytesprogrammet ERASMUS. Insamlad data finns tillgänglig via en extern sökmotor. Sökfunktionerna är öppna för allmänheten via systemets hemsida 10. STARS har via denna funktion blivit en uppskattad källa till information för studenter i förberedelsefasen inför utbytesstudier. Detta användningsområde var ett av systemets ursprungliga ändamål och kommer även i framtiden fylla en viktig roll. Systemet följer också upp utbytesstudiernas kvalitet och hur stort utbytet är av lärandet är. Hittills har ingen systematisk presentation och återkoppling skett av dessa data. Delar av databasen är användbara för att belysa funktion och kvalitet av utlandsstudierna som en del i en examen vid ett svenskt universitet eller högskola. Slutsatser kring följande kvalitetsaspekter av internationaliseringsarbetet är helt eller delvis möjliga att dra med hjälp av data insamlade i STARS. I vilka hänseenden påverkas kvaliteten i studenternas examina genom att del av utbildningen förläggs till utländsk högskola? Vilken kvalitetssäkring gäller för den utbildning vid utländska högskolor som utnyttjas i universitetets utbytesprogram? Hur påverkas utbytesfrekvensen av studenternas ålder, kön och social bakgrund? Vilka åtgärder kan öka studentutbytet med utländska högskolor? Vissa av de aspekter som behandlas i Kvalitetssäkring av utbildning vid Lunds universitet kan dock inte belysas utifrån befintlig data i STARS. Föreliggande dokument tar i sammanfattningen upp förändringar av STARS-enkäten för att råda bot på detta. 9 Benchmarking av ledningsfunktioner (2005) Internationalisering, Planering av nya program. Lunds universitet, Utvärderingsenheten,

12 Uppföljningsdata Vid sidan av STARS kan även LADOK ge användbara data i vissa hänseenden. I denna bearbetning presenteras data främst hämtad ur STARS men även ur Ladok 11. LADOK-data har använts för att beskriva studenterna och utresefrekvens från Lunds universitet i avsnittet Den utresande studenten. STARS-data har i denna bearbetning använts för att beskriva studentens förberedelser, upplevelser, studievillkor och resultat av studierna, inför och under utbytesstudierna. Utdrag ur STARS-databasen för Lunds universitet gjordes Totalt i databasen finns 2080 av handledare registrerade utbytesstudier. Av dessa hade 654 registreringar inte besvarats av någon student. Dessa har i det följande utelämnats ur statistiken. 12 Detta ger en svarsfrekvens på 69% STARS följer upp studenter som reser inom Erasmus STARS-enkäten har främst besvarats av studenter som rest via Erasmus-avtal. Internationella handläggare vid Lunds universitet registrerar studenten före utresan och studenterna fyller efter hemkomsten i den elektroniska enkäten och får då resterande del av Erasmus-stipendiet utbetalt. Utdrag ur STARS-databasen kan göras ifrån två versioner av enkäten. Samtliga data i denna bearbetning har hämtats ur den nya versionen. I den äldre versionen finns kompletterande data för år Antalet ERASMUS-resande 1999 var enligt den äldre databasen 355, år 2000 var antalet 347, år 2001 var antalet 263. Antalet registrerade Erasmusstudenter i Ladok skiljer sig från antalet registrerade i STARS. Om skillnaderna kan förklaras med skillnader i tidpunkt för registrering i respektive databas är svårt att avgöra. Handläggarens registrering av tidpunkt för studenternas utresa och studentens egen beskrivning av utbytesperiodens start och avslutning överrensstämmer inte alltid. Detta talar för att STARS-databasens registreringar kan vara svåra att exakt hänföra till ett visst år. STARS Ladok Erasmus Övriga antal Figur 1 - Jämförelse av utreseavtal i Ladok och STARS år LADOK-utdrag gjordes Basdata omfattar således 1426 registreringar. 13 I de fall en student finns registrerade flera gånger i databasen har alla svar bevarats om de gäller olika värduniversitet och om de inte är blanksvar. Detta gäller 6 registreringar.

13 STARS - enkäten STARS-enkäten består av faktafrågor, bedömningsfrågor och öppna kommentarer. Bedömningsfrågor består av fyra huvudkategorier: - Förekomst bedöms enligt en sjugradig skala där 1 betecknar Knappast alls och 7 betecknar I hög grad Vikt bedöms i en tregradig skala från 1 som står för Oviktigt, 2 som betecknar Ganska viktigt, till 3 som står för Mycket viktigt. - Tillfredsställelse bedöms enligt en sjugradig skala från 1 som betyder Inte alls tillfredsställande till 7 som betyder Helt tillfredsställande. - Språkkompetens i värdlandets huvudspråk före och efter Utbytesstudier bedöms enligt en femgradig skala där 1 innebär Ingen alls och 5 innebär Mycket god. Uppföljningen presenteras huvudsakligen uppdelat på de utresandes fakultetstillhörighet. Viss uppföljning tar upp fördelning över länder. Klassificering av länder har gjorts enligt tabell som återfinns i bilaga Förekomst bedöms i enstaka fall enligt en åttagradig skala där kategorin Saknar erfarenhet tillkommer. 15 Se bilaga A Klassificering av länder

14 13 3. Den utresande studenten 3.1 Utbytesstudier - främst för något äldre grundstudenter Det är de något äldre grundutbildningsstudenterna vid Lunds universitet som åker utomlands för att studera. Över 75 % av dem som läste utomlands under 2004 var mellan 23 och 26 år gamla vid utresan. Avgörande faktorer för tidpunkten för utomlandsstudier är huruvida studenten läser ett program samt längden på programmet. Utbytesstudier genomförs oftast då studenten har ett eller två år kvar av sin grundutbildning. Nära 80 % av svarande i STARS anger att de hade mer än 100 avklarade poäng före avresan. Studenter från området för humaniora/teologi avviker från övriga genom att majoriteten som studerar utomlands har mindre än 100 poäng i bagaget. Inom övriga fakulteter har bara enstaka utresande individer mindre än 100 poäng. Könsfördelningen bland utresande studenter från Lunds universitet svarar väl mot universitets totala population. Av de utresande 2004 var 55 % kvinnor och 45 % män. Det är också vanligt de utbytesstuderande kvinnorna är något yngre än de utbytesstuderande männen. Det finns tecken som tyder på att studenter som läst utomlands tar examen något senare än övriga studenter. Bland civilingenjörsexamina från 2004 tog den största gruppen av dem som inte läst utomlands ut sin examen vid 25 års ålder. Den största gruppen bland dem som läst utomlands hämtade istället ut examen vid 26 års ålder 16. Samma tendenser finns om man ser till de treåriga sjuksköterske- och sjukgymnastutbildningarna. Den största gruppen med utlandserfarenhet tar här examen vid 24 års ålder. Skillnaderna mellan utresande och övriga är dock små vilket tyder på att många studenter kan tillgodoräkna sig utlandsstudierna i sin examen. Kvinnor < > 28 Män < > 28 0% 25% 50% 75% 100% Figur 2 - Ålder vid utresan, Ladok-data för år Stora skillnader mellan fakulteter i andel utbytesstuderande Förändringar i utresefrekvens mellan åren 1996 och 2005 Antalet studenter från Lunds universitet som bedrivit studier utomlands kan följas via Ladok med början från Slutet av 1990-talet innebar toppnoteringar i utresefrekvens medan de första åren på 2000-talet innebar bottennoteringar. En svag uppgång kan därefter anas under åren Detta gäller, med få undantag, oberoende av värdland Se bilaga B 17 Bilaga C Utresande över tid och land

15 Figur 3 - Antal utresande studenter, över tid För de tre främsta resemålen, Storbritannien, Tyskland och Frankrike, gäller att det har skett en drastisk nedgång över åren 1996 till Av de större värdnationerna har endast USA, Spanien och Italien tagit emot fler studenter under än under åren Bland dessa har USA i särklass stått för den största ökningen Andel utexaminerade som varit registrerade på utbytesstudier Det finns stora skillnader i utresefrekvens mellan universitetets fakulteter. Ett användbart mått är andelen examina där studenten studerat utomlands av totalt antal examina. I denna grupp innefattas även studenter som inte tillgodoräknat sig utbytesstudierna i sin examen. Under 1999 avlade 3655 studenter examen och under 2004 tog 3931 studenter en eller flera examina vid Lunds universitet. Störst andel studenter med utlandsstudieerfarenhet hittades såväl 1999 som 2004 på Ekonomihögskolan och på Juridiska fakulteten. Där har ungefär var fjärde student studerat utomlands under studietiden. Lägst är andelen på Medicinska fakulteten och inom humaniora/teologi med knappt 10 % utbytesstudier registrerade i LADOK. Vid jämförelse mellan studentgruppen som avlade någon form av examen under 1999 med motsvarande grupp från 2004 finner man att 10 % fler examina avlades 2004 medan andelen studenter med utlandsstudieerfarenhet är oförändrad. Det står klart att det finns studenter som studerar utomlands utanför de ramar som ger registrering i LADOK. Vissa studenter reser på eget initiativ utan ambition att få poäng tillgodoräknade. Likaså finns skillnader mellan utreseformerna vid de olika fakulteterna vilket skulle kunna förklara något av olikheterna i utresefrekvens. Detta gäller bl.a. tillgodoräknande av poäng där t.ex. studenter från Medicinska fakulteten ofta tenteras på hemmaplan på det de läst utomlands.

16 15 40% Andel med utbyteserfarenhet 30% 20% 10% 0% LTH N J S E M K HT Okänd Totalt Utexaminerade 1999 Utexaminerade 2004 Figur 4 - Andel examina med utlandsstudier, fakultetsvis över tid Utbytesstuderandes fakultetstillhörighet enligt STARS Förutom Erasmus-resande har även vissa studenter som rest via andra avtal och program fyllt i STARS-enkäten. Internationella handläggare har registrerat dessa i databasen enligt samma princip som för Erasmus-studenter. Bland dessa studenter är dock svarsfrekvensen mycket lägre än bland Erasmus-resanden då den ekonomiska hållhaken saknas. Då samtliga studenter som fyllt i enkäten fördelas med hänseende till fakultetstillhörighet blir bilden för 2004 följande. Ekonomihögskolan och LTH har det största antalet utresande Erasmus-studenter. De utnyttjar också STARS i högre utsträckning än andra fakulteter för studenter som reser via andra utbytesprogram/avtal. En möjlig tolkning är också att LTH och Ekonomihögskolan bättre lyckas med att få studenter som reser via andra avtal att besvara STARS-enkäten. Naturvetenskapliga fakulteten och Konstnärliga området skickade enligt STARS ut minst antal studenter inom Erasmus år Antal LTH N J S E M K HT Erasmus Övriga utbyten Figur 5 Antalet Erasmus/övriga utbyten enligt STARS 2004

17 Erasmusstudenter väljer Frankrike, Storbritannien och Tyskland Ladok-data från år 1996 och framåt visar att det främst är till Frankrike, Storbritannien och Tyskland som studenter söker sig för utbytesstudier. Samma förhållanden gäller Erasmusresande som följs upp via STARS Antal Frankrike Storbritannien Tyskland Spanien Övriga Holland Österrike Italien Norden Asien Australien / Nya Zeeland Kanada USA Erasmus Övriga utbyten Figur 6 - Utresefrekvens över länder och utbytesavtal, STARS-data Studenternas studieinriktning påverkar valet av värdland för studierna. Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Spanien ligger högt för studenter från flertalet fakulteter och Holland ett vanligt utbytesland för studenter från Juridiska fakulteten. Studenter från konstnärliga området reser i hög utsträckning till Storbritannien men också till Österrike och andra europeiska stater. Tabell 1 - Utresefrekvens fakultetsvis och över länder enligt STARS % LTH N J S E M K HT Frankrike Storbritannien Tyskland Spanien Övriga Holland Österrike USA Italien Kanada Norden Australien/Nya Zeeland Asien Antal

18 Nya upplevelser och språkutveckling är de främsta motiven för utbytesstudier Studenter som åkt på utbytesstudier inom Erasmus-programmet mellan åren 2001 och 2004 anser att de viktigaste motiven för utlandsstudier är omväxling och nya upplevelser samt att använda egen språkkompetens. Drygt 80 % menar att nämnda motiv är mycket viktiga. Unika kurser utomlands och hög kvalitet på den utländska utbildningen är mycket viktigt endast för en liten del av de utresande. Utbytesstudier används således inte i någon högre grad som en metod att stärka utbildningsprofilen. Önskade omväxling och nya upplevelser Använda egen språkkompetens Värdlandets kultur Önskar arbete utomlands i framtiden Utlandsstudiernas meritvärde - konkurrensfördel Lättare att få arbete - större arbetsmarknad Hög kvalitet på den utländska utbildningen Önskade kurser som inte fanns vid hemuniversitetet/högskolan Släkt/vänner i värdlandet 0% 25% 50% 75% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Oviktigt Figur 7 - Studenternas motiv för utbytesstudier, STARS-data år Näst intill samtliga studenter läser kurser under utomlandsvistelsen. Studenter från Medicinska fakulteten avviker genom att oftare ägna sig åt praktik/klinisk praktik. Drygt var fjärde student från humaniora/teologi genomför examensarbete/uppsatskurser utomlands Beräknat på de 1415 studenter som kunnat hänföras till en fakultet vid Lunds universitet.

19 18 100% 75% 50% 25% 0% LTH N J S E M K HT Övrig Kurser Praktik/Klinisk praktik Examensarbete/uppsatskurs Figur 8 - Studieformer under utbytesperioden fakultetsvis

20 19 4. Förberedelser inför utbytesstudierna 4.1 Lärarna vid Lunds universitet påverkar sällan valet av utländskt universitet Inför valet av studieland och universitet i utbytesstudierna hämtar studenten aktivt eller passivt information via olika kontakter vid Lunds universitet. STARS belyser vilka kontakter som påverkat det slutliga beslutet. Av studentsvaren framgår att de olika kontakterna har påverkan på endast en mindre andel av studenterna. Kontakter i utlandet och internationella handläggare vid LU påverkar många studenter, men nästan 50 % av studenterna bedömer även dessa som oviktiga. Valet av studieort tycks alltså grundas i faktorer som inte belyses i STARS. Studenter från Humaniora/Teologi och Naturvetenskapliga fakulteten bedömer kontakter med andra studenter som läst utomlands som oviktiga i valet av studieort och universitet 19. Internationella handläggare vid universitetet/högskolan är viktigare för en större andel av studenterna vid Medicinska fakulteten och Konstnärliga området än för studenter vid Juridiska fakulteten och Ekonomihögskolan. Skillnaderna är dock små. Över 40 % av studenterna från Konstnärliga området, Humaniora/Teologi bedömer att kontakter med lärarna vid hemuniversitetet/högskolan varit ganska eller mycket viktiga i valet av studieort. På Ekonomihögskolan, Medicinsk, Juridisk och Samhällsvetenskaplig fakultet bedöms lärarnas roll som oviktig av över 80 % av studenter. När studenterna bestämt sig för land och universitet tycker de flesta att informationen från värduniversitet, internationella handläggare vid LU och informationen från andra studenter är viktig eller mycket viktig. Lärarna vid LU är i denna aspekt en informationskälla för något fler studenter än i valet av universitet och studieland. Ändå är de viktiga eller mycket viktiga för bara var fjärde student. Studenter som läst utomlands Internationella handläggare vid ditt hemuniversitet/högskola Familj och vänner Kontakter i utlandet Dina lärare vid hemuniversitet/högskola 0% 25% 50% 75% 100% Mycket viktiga Ganska viktiga Oviktiga Figur 9 Kontakter som påverkat valet av studieort och värduniversitet 19 Se bilaga D

21 20 Från värduniversitet Från internationella handläggare vid ditt hemuniversitet/högskola Från studenter som läst utomlands Från dina lärare vid hemuniversitet/högskola Figur 10 Kontakter för information inför utbytesstudierna 0% 25% 50% 75% 100% Mycket viktiga Ganska viktiga Oviktiga 4.2 En av fem studenter har före avresan inte bestämt vilka kurser de kommer läsa under utbytesstudierna Knappt 40 % av studenterna anger att de redan före avresan hade bestämt vilka kurser de skulle läsa under utbytesstudierna. Lika stor andel hade i stort ringat in sitt kursval. Kvar finns en grupp om 20 % som inte hade planerat vilka kurser som skulle läsas före avresan. Mellan fakulteterna märks små skillnader. Ett stort undantag är dock tydligt. Nästan alla studenter från Medicinska fakulteten har sin studieplanering klar redan före avresan. Störst andel studenter utan bestämda kurser (c:a 30%) återfinns på Juridiska fakulteten, Ekonomihögskolan och Humaniora/Teologi. 100% 75% 50% 25% 0% LTH N J S E M K HT Figur 11 Bestämt kursval före avresan Ja En del Nej Mellan olika värdländer finns tydliga skillnader. Runt 40 % av studenterna som studerat i Österrike och Tyskland hade inte ett kurspaket klart före avresan. Detta kan jämföras med studenter som studerat i Holland där endast 5 % svarar samma sak. Till både Österrike och Holland åker främst jurist- och ekonomstudenter. Både jurist- och ekonomstudenter svarar i genomsnitt likartat på frågan om studieplanering. Detta tyder på att kursvalet är svårare inför studier i vissa länder.

22 Svårigheter att planera utlandsstudierna på hemmaplan De studenter som helt eller delvis planerat kursvalet före avresan redovisade även om de under utbytesperioden kunde följa planeringen. För nära hälften av studenterna gäller att så inte var fallet. Studenter från Medicinska fakulteten som i högst utsträckning planerar sina utbyteskurser före avresan kan också i högre grad än övriga följa denna planering. Studenter från LTH har svårast att följa den ursprungliga planen. Mindre än 40 % av studenterna kunde fullfölja sina planer. 100% 75% 50% 25% 0% LTH N J S E M K HT Figur 12 Andel som följt ursprunglig studieplanering Främsta skälet till förändrad studieplanering är att studenten hittar andra kurser Tre av fyra studenter som inte följt ursprunglig studieplaneringen svarar att skälet till detta var att de hittade andra bättre kurser vid ankomsten. Detta tyder snarare på en önskvärd flexibilitet än bristande information om kurser vid utländska universitet. Mer bekymmersamt är att 55 % av de tillfrågade anger att de kurser de sökt inte gavs under deras utbytesperiod. För att studenten skall vara säker på att kunna tillgodoräkna sig poäng från utbytesstudier är studieplaneringen och godkännande av kursvalet före avresan viktig. Förändringar i studieplaneringen ställer krav på väl fungerande kontakter med hemuniversitet så att studentens kursval kan godkännas och tillgodoräknas. Kursernas nivå förefaller vara ett mindre problem. Ungefär lika många som förändrar sin kursplanering till följd av att kurser var på för hög nivå förändrar kursplaneringen för att kurserna var på för låg nivå. Tabell 2 - Orsak till att studieplanering inte kunde följas. 20 Orsak Andel Hittade andra bättre kurser vid ankomsten 75% Kursen/Kurserna gavs ej 55% Kurserna/utbildningen hade förändrats 29% Kursen motsvarade inte mitt intresse 29% Kursen var på för låg nivå 14% Kursen var på för hög nivå 10% Andra studenter avrådde 10% Språksvårigheter 8% Blev ej antagen 8% Antal studenter som svarat Nej på frågan om kursplaneringen kunde följas Studenten har möjlighet att ange flera orsaker till varför planeringen ändrats efter avresan.

23 22 5. Studentens erfarenheter av utbytesstudierna 5.1 Studiesociala erfarenheter Första tiden Studenterna tycker att det är viktigast att få hjälp att finna bostad/rumsförmedling och att ha tillgång till Internet i början av utlandsstudierna. Dessa aspekter får godkänt och mest nöjda är studenterna med tillgången till Internet. Nära 14 % av studenterna säger att de inte fått någon hjälp att finna bostad/rumsförmedling. Nästan 40 % av alla svarande uppger att de inte har någon erfarenhet av fadderstudenter vid värduniversitetet. Denna aspekt beskrivs både med relativt låg vikt och låg tillfredsställelse. En av fyra har inte erfarenhet av en särskilt anordnad ankomstdag. Mycket viktigt Vikt Hjälp finna bostad Introduktion värduniversitetet Möte förberedd kontakt vid ankomsten Särskilt anornad ankomstdag Fadderstudent vid värduniversitetet Tillgång internet Information land/region/stad Information fritid/sport/nöjen Oviktigt Inte alls Tillfredsställelse Helt Figur 13 Hjälp och information den första tiden utomlands Boendeformer skiljer sig stort mellan utbytesländerna Med undantag av USA är det få länder som tillhandahåller universitetsbostäder i någon vidare utsträckning. Största skillnaderna länder emellan återfinns ifråga om studenterna bor privat eller i studentkorridor. I Spanien bor utbytesstudenterna nästan uteslutande privat. I Holland är situationen den motsatta. Det finns ett starkt samband mellan boendeformen och hur kontakten för boendet förmedlats. För de länder där det privata boendet är lågt står också universitetet för den största delen av bostadsförmedlingen. I Spanien hjälper universitetet till med bostadsförmedling i mycket begränsad utsträckning. Istället är den privata marknaden viktigast, följt av vänner och familj som inte verkar vara en helt obetydlig faktor i bostadssökandet.

24 23 As ien Holland USA Storbritannien Tyskland Norden Österrike Kanada Frankrike Övriga Italien Australien / Nya Zeeland Spanien 0% 25% 50% 75% 100% Privat boende Studentkorridor/motsvarande Universitetsbostad Figur 14 Boendeformer under utbytesperioden över land Studenterna är i regel nöjda med boendemiljön Det är inga större svårigheter för utbytesstudenterna att finna bostad under utlandsvistelsen. I Italien, Frankrike, Australien/Nya Zeeland och Spanien har utbytesstudenter i något högre utsträckning problem med att finna bostäder jämfört med övriga länder. Studenter får där också främst söka sig till privat boende och får liten hjälp av universitetet. Bäst boendestandard återfinns i Norden och Kanada medan boendestandarden ges lägst betyg av studenter som läst i Asien, Holland och Storbritannien. De sistnämnda får betyg runt skalans mittpunkt. Problem med boendestandard upplevs m.a.o. som rätt små. Dålig boendemiljö/bostadsstandard Svårt att skaffa bostad Knappast alls I hög grad Figur 15 Boendet Umgängeskretsen består främst av andra utbytesstudenter Studenter umgås främst med utbytesstudenter från andra länder under utbytesperioden. Studenterna uppfattar också detta umgänge som mest betydelsefullt. Kontakt med värdlandets studenter förekommer i lägre utsträckning men upplevs också det som mycket viktigt. Studenter från

25 24 Lunds universitet umgås också med andra svenska studenter på studieorten, men denna kontakt uppfattas inte som lika viktig och är inte lika vanlig som den med utbytesstudenter från andra länder. Att studenter umgås med andra studenter i samma situation är inte förvånande. Men slutsatsen att de gärna hade umgåtts mer med värdlandets studenter ligger nära till hands. Mycket viktiga Utbytesstudenter andra länder Värdlandets studenter Andra kontakter i värdlandet Vikt Svenska studenter på studieorten Oviktiga Inte alls Förekomst I hög grad Figur 16 Umgänge under utbytesperioden Studenterna upplever få sociala svårigheter Studenter som studerat utomlands ger en bild av utlandsperioden som en tid utan större problem. Otillbörlig särbehandling och ensamhet och isolering uppges glädjande nog vara ovanliga inslag i utlandsstudierna även om det finns studenter som har upplevt det. Inte heller ekonomiska svårigheter förekommer i någon vidare utsträckning. Studenter som studerat i Kanada svarar knappast alls på frågan om de haft ekonomiska problem. Studier i Holland och Storbritannien är i detta hänseende tuffast men skillnaden är liten mellan bästa och sämsta land sett till ekonomiska förutsättningar. Bristande språkkunskaper ses som den största svårigheten utan att för den skull vara vanligt. Här finns ett tydligt mönster. I de värdländer där undervisningen nästan uteslutande sker på engelska, nämligen Australien/Nya Zeeland, Holland, Storbritannien och USA är språksvårigheterna obetydliga. I Italien, Spanien och Frankrike där undervisningen sker på landets huvudspråk är språksvårigheter ett större problem. Skillnaderna mellan de två gruppernas bedömning av språksvårigheter är drygt två enheter på den sjugradiga skalan.

26 25 Egna bristande språkkunskaper Ekonomiska problem Ensamhet och isolering Otillbörlig särbehandling Knappast alls Förekomst I hög grad Figur 17 Förekomst av studiesociala svårigheter 5.2 Erfarenheter av studiernas villkor Förhandsinformation om studiernas uppläggning är viktigast Den viktigaste informationen i början av utlandsstudierna rör studiernas uppläggning. Studenterna ger denna information knappt godkänt. Information om regler, intyg, avgifter, mm. samt om värduniversitetet är också viktigt och med dessa är studenterna något mer nöjda. Samtliga informationsaspekter i förberedelsefasen får relativt lågt betyg. Utbytesstudenter är i regel mer tillfredsställda med övriga aspekter av utbytesperioden. Bedömningarna av information om studierna som hamnar runt skalans mittpunkt kan därför betraktas som i sammanhanget lågt. Mycket viktigt Information studiernas upplägg Information om regler, intyg, avgifter Information om värduniversitetet Vikt Information om studentorganisationer Oviktigt Inte alls Tillfredsställelse Helt Figur 18 Förhandsinformation kring studierna För de allra flesta utlandsstuderande studenter gäller att en inledande ämnesintroduktion är inte förekommer. Ekonom- och juriststudenter får oftare ämnesintroduktion än övriga studenter. Inte sällan studerar dessa studenter i Frankrike vilket kan vara en förklaring. Över 20 % av studenterna som studerat i Frankrike anger att de fått ämnes introduktion. Även i Asien sker ämnesintroduktion för utbytesstudenter i liknande omfattning.

27 26 Tabell 3 - Ämnesintroduktion Fakultet Andel "Ja" % Totalt E J S K 7 41 HT N 4 53 LTH M 1 92 Totalt Klassificering land Asien Frankrike Norden Österrike Holland Tyskland Storbritannien Australien / Nya Zeeland 8 26 Spanien Övriga USA 2 55 Italien 0 57 Kanada 0 47 Totalt 9 % Undervisningsspråket är engelska för nära hälften av utbytesstudenterna Det vanligaste förstaspråket som används i undervisningen i utbytesstudierna är föga överraskande engelska. Engelska dominerar förutom i engelskspråkiga länder också i Asien, Norden och Holland. I Frankrike, Italien, Tyskland och Österrike sker undervisningen främst på värdlandets huvudspråk 21. Tabell 4 - Förstaspråk i undervisningen Språk Andel % Engelska 46 Tyska 19 Franska 17 Spanska 8 Italienska 4 Övriga / Ej svar 7 Totalt Över 40 % av studenterna i Frankrike, Italien, Tyskland och Österrike har också tagit särskilda språkkurser för utbytesstudenter under sin studietid i utlandet. Behovet av sådana språkkurser torde vara mindre i de engelsktalande länderna och det är också färre studenter som genomgår dem. 21 Se bilaga E