Ortsanalys Växjö stad

Transkript

1 Ortsanalys Växjö stad TILLHÖRANDE ÖVERSIKTLIG PLANERING Växjö Översiktsplaneutredningar PLANERINGSKONTORET Växjö stad - ortsanalys 1

2 Innehållsförteckning 1. Läge och omland 3 2. Landskapet 4 3. Historisk utveckling 5 4. Befolkning, bostöder och arbetstillfällen Övergripande grönstruktur Trafik och vägnät Teknisk försörjning Miljöstörande verksamheter Struktur och karaktär Sammanfattande slutsatser 46 Ortsanalysen för Växjö stad är en del i underlaget till översiktsplanen, men utgör också underlag för annan samhällsplanering och för beslut i enskilda ärenden som har med byggande och annan mark- och vattenanvändning att göra. Den kan också ligga till grund för dialog med och mellan medborgare och företag om hur staden bör utvecklas. Den ger den systematisering och sammanställning av baskunskaper som politiker, allmänhet och planerare behöver för att kunna förstå stadens historia, dagens situation och framtidsmöjligheter och därmed konstruktivt kunna forma en lokalt utvecklingsinriktad planeringsprocess. Ortsanalysen är levande i den meningen att den regelbundet ses över och hålls uppdaterad. Syftet med ortsanalysen för Växjö stad är: 1. Att synliggöra och skapa förståelse dels för kvaliteter, säregenheter och traditioner att värna, ta tillvara och utveckla, dels för brister och problem att åtgärda, 2. att stimulera diskussionen om och arbetet för en utveckling av staden som både är hållbar och innebär ökad livskraft, och 3. att vara underlag för fysisk samhällsplanering av olika slag - särskilt översiktsplaneringen - och för beslut om bygglov och andra tillståndspliktiga åtgärder. Analysen innehåller bedömningar och slutsatser, men inga politiska ställningstaganden. Dessa finns i översiktsplanen. Växjö stad - ortsanalys 2

3 1. Läge och omland Växjö stad är en förhållandevis stor och tät stad i ett relativt glest bebyggt omland, med få större städer. Staden är centralort i Växjö kommun, residensstad för Kronobergs län och stiftsstad för Växjö stift och är en regional tillväxtmotor med stor betydelse för sitt omland. Avståndet till andra större städer och regionala tillväxtmotorer är relativt långt. Från Växjö stad är det 20 kilometer till Alvesta, 110 kilometer till Kalmar och Karlskrona, 120 kilometer till Jönköping, 200 kilometer till Malmö och 230 kilometer till Göteborg. Namnet Växjö härstammar från platsen där vägarna möts vid sjön vilket fortfarande beskriver Växjös läge bra. Staden breder ut sig mellan flera sjöar och flera riksvägar strålar samman i staden. Vägarna kopplar staden till andra större städer och regioner i alla väderstreck. Växjö stad ligger dock inte längs någon av de största nationella trafiklederna. Staden har järnvägsstation på Kust-till-kust-banan och en flygplats i anslutning i nordväst. Restider i minuter mellan Växjö stad och andra viktiga regionala tillväxtmotorer: Alvesta Kalmar Karlskrona Malmö Jönköping Göteborg Tåg Buss 20 Bil Kartan visar hur långt man når med bil under en viss tid. Växjö stad - ortsanalys 3

4 2. Landskapet Stadens liv har sedan dess grundande fram till industrialismen präglats av dess roll som handels- och hantverkscentrum, kyrkligt centrum, lärdomssäte och sedan Kronobergs län inrättades 1634 som plats även för den statliga administrationen. Landskapet i och kring Växjö präglas av långsträckta höjdryggar i form av drumliner och rullstensåsar omgivna av sjöar, öppna odlingsmarker och skogsmark. Höjdryggarna och rullstensåsarna är landformer bildade av inlandsisen. När isen drog bort täcktes stora delar av trakten av vatten. Dagens sjöar hängde samman med en mer omfattande utbredning än idag och bildade vattendrag som var del av fornåsnen. När vattnet sjönk undan och landhöjningen tog vid blev det som tidigare var sjöbotten god jordbruksmark med relativt liten stenbundenhet. Höjdryggarna i anslutning till sjöarna blev attraktiva bosättningslägen som så småningom också började odlas. I landskapet finns rikligt med fornlämningar, från yngre stenålder ( f.kr.) och framåt. Bland annat på Kronobergshalvön och kring Telestad har man funnit spår av stenåldersboplatser. Området blev tidigt etablerad jordbruksbygd med byar vid Kronoberg, Skir, Hov, Araby, Bäckaslöv och Telestad. Idag syns spår från bronsålder och järnålder i form av bl.a. bronsålderröset Domfällerör vid Hovshaga begravningsplats och järnåldersgravfält i anslutning till byarnas historiska placering. Terrängskuggning som visar Växjö stad och dess omgivande landskap med sjöar och höjdformer. Bygden utgjorde en central del av folklandet Värend och vid Växjösjöns norra spets strålade fem vägar samman. Korsningspunkten vid sjön blev en viktig förhistorisk marknadsplats. I anslutning till platsen vid vägarna vid sjön växte staden fram vilket återspeglas i namnet Växjö, som bildats av fornsvenskans vaegar och sjö. Intill marknadsplatsen uppfördes Växjös första kyrka, möjligen redan på 1000-talet. Kyrkan placerades på den plats där domkyrkan finns idag. Stadens första bebyggelse var småskalig och bestod troligen till stor del av bostäder för de anställda i kyrkan. Biskopen själv bodde från början på Helgö och från mitten av 1300-talet sannolikt på Kronobergs slott, inte förrän på 1600-talet flyttades biskopsbostaden till Växjö. Under medeltiden fanns också skola, sjukhus och kloster i Växjö. Domkyrkan är den enda byggnaden som finns kvar från denna tid fick Växjö stadsprivilegier. Staden var känd för sin höst- och vårmarknad. Eftersom Växjö var en gränsstad kom många handlare även från de dåvarande danska städerna Ronneby och Kristianstad. Stadens läge nära gränsen innebar också att staden plundrades och brändes flera gånger av danskarna. Från och med 1658, då Skåne och Blekinge blev svenskt, låg Växjö långt från riksgränsen. Samma år ödelades staden av en brand. Därefter började Växjö byggas enligt modernt, regelbundet rutmönster. På den tiden hade staden cirka 500 invånare. Växjö stad - ortsanalys 4

5 3. Historisk utveckling Före 1900-talet Byggnad uppförd före år 1900 Tiden från 1658 till slutet av 1800-talet innebar inte några dramatiska förändringar i stadens bebyggelsestruktur. Växjö var en liten stad, som byggdes mestadels av trä. Den första stenbyggnaden, Gamla gymnasiet, invigdes år byggdes Domprostgården på en plats som nu är del av Museiparken. Det var den fjärde domprostgården som uppfördes på platsen, idag är det Växjös äldsta bevarade träbyggnad. Ett församlingshem byggdes 1815 på Kronobergsgatan. Den äldsta bevarade byggnaden inom Sigfridsområdet uppfördes efter en brand i det tidigare huset. Den användes som vårdinrättning fram till 1857, då den byggdes om till överläkarbostad och kapell. Idag ryms det psykiatrihistoriska museet i bostadsdelen, men kyrkorummet finns ännu kvar och brukas. En ny sjukhusbyggnad uppfördes Byggnaden fungerade som vårdinrättning fram till 1990-talet, då verksamheten överförts till modernare lokaler på området. Idag är huset känt som Italienska Palatset drabbades Växjö åter av en förödande brand, den största i stadens historia. Den nya stadsplanen 1844 innebar att torget blev mycket större och en tomt avsattes för ett residens åt landshövdingen. Många av byggnaderna som uppfördes under denna tid finns kvar idag, t.ex. Teatern och Badhuset som båda byggdes kom järnvägen till Växjö med järnvägslinjer till såväl Alvesta som till Karlshamn och Kalmar. Stadens befolkning växte nu snabbt. Under denna tidsperiod fick ett antal av stadens gator monumentala fondbyggnader, bland dessa återfinns Kvinnofängelset (byggt 1847); Växjö teater (1849); samt hus på Nygatan 12 (1850), Kungsgatan 8 (1879) Kronobergsgatan 3 (1844) och Södra Järnvägsgatan 3 (1890) och 5 (1888). Stadsplan 1844 Växjö stad - ortsanalys 5

6 Byggnad uppförd under perioden Trädgårdsstadens ideal hade stort inflytande i stadsplaneringen under tidsperioden. Det återspeglas tydligt i strukturen på de nya bostadsområdena som växte fram i staden under denna tid, framförallt i områdena Öster, Väster och Söder samt längs norra delen av Kungsgatan. Stadsdelarna är dock inte homogena, många av kvarteren har kompletterats med nya bostäder under större delen av 1900-talet. När funktionalismens ideal slår igenom på 1930-talet förändrades karaktären påtagligt då funkishus uppfördes på anslutande eller frigjorda tomter. Ny bostadsbebyggelse tillkom också i de norra delarna av staden, längs med Kungsvägen och Gamla Norrvägen. Byggnad uppförd före år genomgick den stora hospitalbyggnaden på Sigfridsområdet en större restaurering i samband med att en ny kriminalvårdsbyggnad uppfördes intill. Den nya planlösningen efter ombyggnaden är i stort sett bevarad till idag byggdes en tennishall, Strandbjörkshallen, på Söder. Regementsbyggnaderna i västra Växjö togs i bruk 1920 för utbildning av värnpliktiga. Arbetet med att rengöra Växjösjön påbörjades när det första reningsverket byggdes Stadsplan 1918 Växjö stad - ortsanalys 6

7 Byggnad uppförd under perioden Växjö var under denna tid en av de snabbast växande städerna i Sverige. Nya bostadsområden byggdes framförallt norr och söder om stadskärnan. Byggnad uppförd före år 1940 Fram till 1950-talet präglades bebyggelsen av empirens stiluttryck där husens fasader var klädda med puts eller trä. Omfattande rivningar har förändrat centrumbilden där moderna byggnader med fasader i betong och tegel tillkommit. På Båtsmanstorget ersattes småskaliga verksamheter och enkla bostäder av monumentala byggnader i betong med svarta och vita konstruktionselement. De nya verksamheterna krävde stora ytor och ledde till mer storskalig bebyggelse i centrum, men kvartersstrukturen bevarades, och byggnadshöjden var fortsatt högst 3 våningar. Många äldre gårdsmiljöer i centrum har asfalterats eller bebyggts vid förtätningar, men välbevarad äldre gårdsbebyggelse finns kvar utmed Skolgatan och på några andra platser i centrum. Ny bebyggelse tillkom framförallt i närheten till Ulriksbergsparken på Väster, längs med Liedbergsgatan i Centrum, söder om Södra Ringvägen på Söder samt väster om Gamla Norrvägen på Norr, längs med Alpgatan, söder om Birkagatan och norr om Alegatan på Öster. Västra marks industriområde etablerades efter andra världskriget och har sedan dess kontinuerligt fyllts med verksamheter. Stadsplan 1948 Växjö stad - ortsanalys 7

8 Byggnad uppförd under perioden Växjös folkmängd ökade kraftigt under 1960-talet vilket krävde omfattande markexploateringar för att tillgodose behovet av nya bostäder. Hov, Öjaby, Sandsbro, Dalbo, Araby, och Teleborg bebyggdes i rask takt. Byggnad uppförd före år 1960 Områdena är välplanerade med uttalad trafikseparering för att minska olycksriskerna. Områdena inrymmer gröna gårdar och gång- och cykelbanor som binder samman områdena. Stora parkeringsytor ligger i direkt anslutning till gatorna. De nya bostadsområdena kompletterades med serviceinrättningar, skolor och affärer vilket skapade nya centrumbildningar, exempelvis Dalbo torg och Kristina Nilssons torg. Under 1970-talet påbörjades en process där nya affärscentra tillkom utanför centrum och blev nya inslag i stadsbilden. Stormarknaden Samarkand blev ett nytt nav för handeln som lockade stora besöksgrupper. Norremarks västra delar började utvecklas i slutet av 1960-talet då ytterligare mark krävdes för att möjliggöra industrins och handelns expansion. Så sent som 1968 revs de stängsel och grindar som omgett Sigfridsområdet sedan det anlades vid 1700-talets slut. Byggnaderna integrerades i den omgivande staden fick Växjö sitt lärosäte för akademisk utbildning, först som filial till Lunds universitet, sedan 1977 som självständig högskola. Stadsplan 1965 Växjö stad - ortsanalys 8

9 Byggnad uppförd under perioden Under slutet av 1970-talet börjar en postmodernistisk arkitektur med blandade stiluttryck bli dominerande i nya byggnader. Variation i form, färg och material lyfts fram. Höga och låga hus samt en- och flerfamiljshus blandas i kvarteren. Ökat miljömedvetande och större hänsyn till naturvärden medför att grönområden integreras bättre i planläggningen. Gatusystem fortsätter att utgå från huvudleder, mataroch säckgator men sträckningarna blir mer oregelbundna. Kvartersgatorna utformas inte för genomfart utan ska fungera som funktionell förbindelse till och från bostaden, men de avslutas ofta med en rondellösning. Nordvästra Hovshaga, Sågmästarevägen i Räppe, Teleborgs södra del samt kvarteren kring Raskens väg är exempel på områden som uppfördes efter dessa tankegångar. Byggnad uppförd före år 1980 Universitetsutnämningen år 1999 blev startskottet för en omfattande nybyggnation i södra delen av staden. Utmärkande för Växjö universitet är det samlade campus, där l ärosalar, institutioner, universitetsbibliotek, idrottshall, restauranger, kaféer, pubar och andra mötesplatser finns inom gångavstånd. På campus finns även cirka studentlägenheter. Under denna tidsperiod tillkom många nya bostadsområden. I norr bl.a. intill Gamla Norrvägen, norr om Bergövägen, söder om Spetsamossen, på båda sidor Kungsgårdsvägen, norr och söder om Kastellvägen, intill Gamla Kronobergsvägen och nya bostadsområden i Sandsbro. I söder - bl.a. bostadsområden längs Torparvägen, i öster Högstorp och i väster Öjaby samt Räppe. Regementets verksamhet upphörde Successivt har området med de gamla kasernbyggnaderna omvandlats till att rymma kontor- och serviceverksamhet liksom en mindre del bostäder. Tidigare övningsfält har delvis blivit välbesökta friluftsområden med höga naturvärden varav en del har skyddats som naturreservat. Flygbild 1997 Växjö stad - ortsanalys 9

10 Byggnad uppförd under perioden Under 2000-talet har energi, miljö och tillgänglighet blivit ledord i alla nya stadsutvecklingsprojekt. Staden skulle hushålla med sin mark och därför betonades ett tätt byggande. Nya småhusfastigheter är mindre än tidigare och tomterna domineras helt av huset. Stora delar av Hovshaga och framförallt Biskopshagen är byggda efter detta koncept. Byggnad uppförd före år började bildandet av Linneuniversitetet som ett strategiskt samarbete kallat Akademi Sydost gick Växjö universitet och Högskolan Kalmar samman. Under tidsperioden byggdes flera större idrottsarenor som t.ex. ishockey, fotboll, innebandy, gymnastik och friidrott inom Arenastaden. Planering pågår för att komplettera området också med skola, hotell och bostäder färdigställdes Pär Lagerkvist skola för 1000 elever i stadsdelen Bredvik. Några betydande bebyggelseområden som tillkommit stadens norra delar: Östra Lugnet, området väster om Rottnevägen, bostadsområdena norr om Norremark intill Schwerinvägen, Minnesotavägen, Lancastervägen samt Ringblomsvägen i Öjaby. I stadens södra delar har Biskopshagen samt bostadsområdet i Vikaholm tillkommit. I övriga delar av staden, framförallt i centrum och längs Teleborgsvägen, sker stadsutveckling och byggnation av nya bostäder genom förtätning och omvandling av tidigare verksamhetsområden längs järnvägen. År 2017 fanns uppskattningsvis 3000 planerade bostadsenheter i detaljplaner som vunnit laga kraft. Grundkarta 2018 Växjö stad - ortsanalys 10

11 Växjö stad - ortsanalys 11 Kartan visar schematiskt hur staden vuxit från 1940-tal till idag. Kartan grundar sig på de stadsplaner och detaljplaner som har gjorts mellan 1940 och 2015

12 5. Befolkning, bostäder och arbetstillfällen Befolkning Ser man enbart till Växjö stad har befolkningstillväxten under den senaste 10-årsperioden varit stark med ett genomsnitt på 1,5 % per år (jmf 1,3 % hela kommunen). Folkökningen var extra påtaglig 2008 och bestod till stor del av ett högt flyttningsnetto. I och med de senaste årens starka migrationsströmmar ökar emellertid befolkningen i en allt snabbare takt. Likt kommunen som helhet så har Växjö stads befolkningsutveckling, under de senaste åren, karaktäriserats av ett högt invandringsnetto i förhållande till omvärlden. Siffror från kommunens egna register visar på en fortsatt stark befolkningstillväxt även under 2017 (+1,7% för hela kommunen). Befolkningsförändringar inom Växjö stad Antal Folkökning Födelsenetto Flyttningsnetto Källa: SCB SCB: Kommungrupp större städer, omfattar de 31 kommuner i Sverige som har invånare och tätortsgrad på minst 70 procent. Vid en jämförelse av Växjö kommuns ålderstruktur i förhållande till SCB:s jämförelsegrupp större städer framgår att andelen i åldrarna år, vilken till stor del kan ses som den arbetsföra delen av befolkningen, är lägre medan andelen är något höge bland de yngre åldrarna (se diagramet nedan). En anledning till detta är att centralorten Växjö är en universitetsstad. Det är därför inte helller förvånande att Växjö stad har större andel av befolkningen i åldersgruppen år i jämförelse med kommunen som helhet, större städer eller riketgenomsnittet samtidigt som andelen i förvärvsarbetande ålder är mindre än för de övriga kategorierna. För övrigt har Växjö stad något färre äldre 65- år än övriga kategorier. Åldersstruktur Andel av befolkningen 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: SCB Växjö stad Kommunen Större städer Riket W Åldersgrupp I Växjö kommuns senaste befolkningsprognos antas att kommunen når invånare redan Även om den kommande befolkningstillväxten förväntas ske på bred front är det viktigt att titta på den demografiska strukturen och vilka effekter eventuella förändringar kan få för samhället, t.ex. en åldrande befolkning. I nästan samtliga av landets kommuner förväntas det ske en betydande tillväxt av äldre i befolkningen och så även i Växjö. Växjö kommun förväntas emellertid även öka sin folkmängd i arbetsför ålder (20-64 år) vilket jämnar ut den demografiska strukturen något. Nedan ges en uppskattning av tillväxten i olika åldersgrupper fram till Ungdomar år, gruppen förväntas växa med personer (+9,2%) fram till Förvärvsarbetande år, gruppen förväntas växa med personer (+11%) fram till Äldre år, gruppen förväntas växa med personer (+44%) fram till Befolkningen 85 år och äldre, gruppen förväntas växa med 498 personer (+22%) fram till 2025 Växjö stad - ortsanalys 12

13 Bostäder Efterfrågan på bostäder påverkas av förändringar i demografin men också i viss mån av hur det nuvarande bostadsmarknadsläget och utbudet av bostäder ser ut samt hur dessa är fördelade. I Boverkets senaste behovsanalys för bostadsbyggande som reviderades i juli 2017 anges att det behöver färdigställas bostäder i Sverige under perioden Det motsvarar ca sex bostäder per 1000 invånare och år. En stor del av den prognostiserade befolkningstillväxten förväntas ske i storstadsregioner eller i centralorter vilket i praktiken betyder att antalet nya bostäder per 1000 invånare kommer behöva vara högre i många av landets tillväxtkommuner, medan byggbehovet i genomsnitt förväntas vara något lägre bland de mindre kommunerna. I Växjö kommun uppgick det totala bostadsbeståndet till drygt bostäder mot slutet av Ser vi till hur bostadsbeståndet fördelas på antalet hustyper framkommer att Växjö stads andel specialbostäder (studentbostäder och äldrebostäder) är dubbelt så stor jämfört med gruppen större städer, något som till stor del kan hitta sin förklaring i det faktum att Växjö är en universitetsstad. Vidare har Växjö stad en lägre andel småhus och flerbostadshus mycket på grund av den större andelen specialbostäder. Hustyper i Växjö stad Småhus Övriga hus 4% 14% Flerbostadshus Specialbostäder Hustyper i större städer 50% 53% 32% Småhus Övriga hus 2% 7% 38% Flerbostadshus Specialbostäder Vid en jämförelse av hur de olika upplåtelseformerna fördelas har Växjö kommun en betydligt lägre andel äganderätter jämfört med Kronobergs län medan man nästan ligger i nivå med riksgenomsnittet. Andelen hyresrätter är emellertid betydligt högre jämfört med både läns- och rikssiffran. Växjö kommun är också den enda kommunen i Kronobergs län där andelen bostadsrätter överstiger 10 procent. Fördelning av upplåtelseformer 48% Växjö kommun Hyresrätter Äganderätt Bostadsrätt Källa: SCB % 37% 50% 10% Kronobergs län Hyresrätter Äganderätt Bostadsrätt Riket Hyresrätter Äganderätt Bostadsrätt I centralorten Växjö ligger en än större del av fördelningen på hyresrätter om man jämför med kommunen som helhet. Vid en jämförelse av Växjö stad med gruppen större städer så dominerar även här upplåtelseformen hyresrätt tydligt. Det får då till följd att både andelen bostadsrätt och äganderätt blir betydligt lägre i Växjö stad. Återigen är det troligt att det är specialbostäderna som påverkar siffrorna då dessa bostäder i huvudsak återfinns bland hyresrätterna, vilket får andelen hyresrätter i Växjö stad att ligga högre jämfört med gruppen större städer. Växjö stad kan därmed tyckas ha ett försteg i och med att en stor del av bostadsbeståndet är hyresrätter samtidigt som denna bostadsform efterfrågas av ett flertal växande boendekategorier i Växjö stad (som t.ex. studenter, äldre, nyanlända mm). 41% 38% 23% 39% Källa: SCB Växjö stad - ortsanalys 13

14 Upplåtelseform i Växjö stad 18% Upplåtelseform i större städer 2016 då det färdigställdes cirka 4 lägenheter/1000 inv. i Växjö kommun, vilket placerade oss strax under rikssnittet på 4,2 för motsvarande år. Man kan även i diagrammen nedan se att Växjö stad minskade byggtakten något jämfört med åren innan medan gruppen större städer istället ökade takten i nyproduktionen. Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Källa: SCB Byggnation av bostäder Vid en historisk tillbakablick visar Växjö stad i stort samma mönster som gruppen större städer vad det gäller bostadsbyggandet. Både Växjö stad och gruppen större städer hade en storhetsperiod under med miljonprogrammets toppnoteringar Till skillnad från referensgruppen har dock Växjö stad ökat sin byggtakt något under perioden i motsats till gruppen större städer som haft en mer jämn byggtakt från början av 1990-talet (se diagrammen nedan). Bostadsbyggande i Växjö stad per 10-årsperiod Antal lägenehter Källa: SCB 26% 55% 34% 23% 43% Bostadsproduktionen i Växjö kommun (där det framförallt är Växjö stad som står för en stor del av tillväxten av bostäder) förväntas dock hålla en hög takt med höga årliga tal vad det gäller färdigställandet av lägenheter under de närmsta kommande åren. Bakgrunden till detta antagande är att det under första halvåret 2017 påbörjades cirka 860 lägenheter i nybyggda 48% hus, något som antalsmässigt placerade Växjö kommun i topp tio (6:e plats) av samtliga Sveriges kommuner vad det gäller påbörjade bostäder. Även den kommunala prognosen över antalet bostadsprojekt visar goda nivåer för 2018 och Preliminära siffror från kommunens stadsbyggnadskontor visar också på en ökad byggtakt vad det gäller antalet färdigställda lägenheter under Jämfört med 2016 har det skett en dryg fördubbling av färdigställda lägenheter under 2017 (från 360 färdigställda lägenheter under 2016 till cirka 730 under 2017). Bostadsbyggande i större städer Antal lägenehter Källa: SCB Tittar man på hur bostadsbyggandet i Växjö stad skett i närtid visar sig i stort samma mönster som för gruppen större städer. Ökningstakten bromsade dock in något under Växjö stad - ortsanalys 14

15 Arbetstillfällen En längre tid av god konjunkturutveckling har skapat förutsättningar för en hög efterfrågan på arbetskraft vilket resulterat i en god sysselsättningsutveckling under de senaste åren. När SCB presenterade den senaste sysselsättningsstatistiken i slutet av november 2017 visade den på ytterligare en ökning av antalet sysselsatta i samtliga av rikets län under I Kronobergs län hade sex av åtta kommuner en positiv sysselsättningsutveckling där Växjö kommun hade den högsta tillväxten i faktiska tal räknat med en ökning på drygt 1000 personer, vilket betyder att Växjö kommun stod för drygt 55 procent av länets jobbtillväxt under Totalt växte sysselsättningen i Växjö kommun med 2,3 procent under 2016, vilket är starkare än jämförelsegruppen större städer som hade en tillväxt på 2,1 procent under motsvarande period. Sysselsättningstillväxten i riket låg även den på 2,1 procent. Det sker en ständig strukturomvandling på arbetsmarknaden och Växjö lever i en industriintensiv region där Kronobergs län är ett av de mer industriberoende länen i riket. Sett över tid har det skett förändringar i den näringsstruktur där kommunen lever och verkar. Nya arbeten växer ständigt fram samtidigt som andra försvinner, ibland till följd av en förändrad konkurrenssituation och ibland till följd av att tekniken utvecklas. Från 1990-talet och framåt har regionen i stort följt det mönster som återfinns på nationell nivå med en industrisektor som trendmässigt minskat sin sysselsättning samtidigt som andra sektorer, och då främst tjänstesektorn, visat på tillväxt. Såväl Kronobergs län som Växjö kommun drabbades hårt i lågkonjunkturen 2007 men redan 2011 hade Växjö återhämtat de förlorade arbetstillfällena. För länet som helhet skedde detta först nu under En delförklaring till att Växjö kommun återhämtat sig betydligt snabbare än länet som helhet är att kommunen inte är lika industriintensiv i förhållande till länet samtidigt som centralorten Växjö har en mer differentierad arbetsmarknad med en starkt växande tjänstesektor. För Växjö kommun var jobbtillväxten särskilt god inom offentlig förvaltning samt inom vård och utbildningssektorn under Bygg-, transport- och informationssektorn växte även den starkt. Totalt stod Växjö kommun för drygt hälften av länets sysselsättningstillväxt inom vård och utbildningssektorn och hela 90 procent av tillväxten inom Växjö stad - ortsanalys 15 informationssektorn. Växjö kommun kan även ses som sysselsättningsmässigt drivande inom bygg- och transportsektorn då man stod för 70 respektive 66 procent av länets jobbtillväxt inom dessa branscher. En stor del av kommunens sysselsättningsökning kan härledas till en fortsatt växande tjänstesektor, vilken är särskilt framträdande i centralorten Växjö. Vi kan i skrivande stund tyvärr inte redovisa branschstatistiken på en finare nivå än kommun då SCB inte publicerat detta på delområdesnivå för 2016 ännu. I 2015 års statistik nedan framträder dock tydligt att tillverkningsindustrin i kommunen har sina koncentrationer till landsbygden och även självklart jordbruk, jakt och skogsbruk. Handel är också mer framträdande i Växjö stad än på landsbygden. Flera större handelscentra i Växjö stad bidrar till detta. Arbetstillfällen 2015 fördelat på näringsgrenar Näringsgrenar under 5% redovisas under övrigt 20% Växjö stad 8% 13% 12% 24% 14% 7% Växjö landsbygd 6% 10% 6% 5% 5% 21% 15% 5% 6% 7% 7% 9% 19% Växjö kommun Tillverkning Byggverksamhet Handel reperation av motorfordon och motorcyklar Transport och magasinering Informations- och kommunikationsverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Jordbruk, jakt och skogsbruk Övrig Källa: SCB 12% 15% 6% 9% 6% 4% 5% 14% 5% 5%

16 Befolkningens och arbetstillfällenas fördelning Totalt finns ca arbetsplatser i Växjö stad (2015). Ca 35 % av alla arbetstillfällen finns i centrum och ca 32 % finns inom Västra Mark. Jämfört 2005 har viss minskning av antalet arbetstillfällen skett inom Västra Mark (4 %) och Sandviksområdet (2 %) medan antalet arbetstillfällen har ökat på Norremark (2,5 %) och Teleborg (4 %). Växjö stad - ortsanalys Totalt bor ca invånare i Växjö stad. Knappt hälften av dem bor i ett centralt stråk som sträcker sig från Hovshaga i norr via Araby-Dalbo, centrum, västra delen av Öster till Teleborg centrum och universitetsområdet. Jämfört 2005 har andelen invånare inom stråket ökat med ca 2 % jämfört övriga staden. 16

17 6. Övergripande grönstruktur Växjö stad har en unik tillgång i sina trädmiljöer, parker, naturområden och sjöar i och runt staden. Gröna kilar av sjöar och natur- och parkområden sträcker sig från det omgivande landskapet in i stadsbygden. De är en stor kvalitet för stadens invånare och besökare som plats för upplevelser, möten, aktiviteter och friluftsliv men också för den biologiska mångfalden och ett samhälle robust mot väder och klimatförändringar. Rekreation och friluftsliv I grönstrukturprogrammet för Växjö stad finns riktlinjer om invånarnas tillgång och närhet till park- och naturområden av olika storlek och som därmed rymmer olika kvaliteter. Nå ett mindre grönområde större än 1 ha inom 300 m från bostaden. Nå ett mellanstort grönområde större än 10 ha inom 800 m från bostaden. Nå ett större natur- eller kulturlandskap större än 100 h inom 2500 m från bostaden. Större delen av stadens invånare (89 %) har mindre än 300 m till en mindre park eller naturområde vilket är en stor kvalitet. De senaste åren har dock andelen som inte har tillgång till grönområde inom 300 m från bostaden successivt ökat. Särskilt gäller det centrum, södra delen av Väster samt ett större område kring Dalbo centrum. Relativt hårt trafikerade gator och järnvägen gör det dessutom svårt att enkelt och tryggt ta sig till ett grönområde till fots eller med cykel. Inom dessa områden planeras ytterligare bostäder vilket innebär att andelen invånare utan tillgång till grönområde inom 300 m kommer att öka. Samtidigt innebär det en ökad användning av de grönområden som ändå ligger närmast vilket förväntas innebära ökat behov av skötsel, underhåll och efterfrågan på fler upplevelsevärden och funktioner. En stor del av Växjöborna når ett mellanstort grönområde inom 800 m. Undantag är en stor del av Väster, Hov och södra delen av Araby. Inom dessa områden har man istället så långt som upp till 1400 m till närmsta grönområde större än 10 ha. Inom områdena pågår förtätning med framförallt nya bostäder vilket innebär att andelen som har längre än 800 m till närmsta grönområden större än 10 ha kommer att öka. Bor man i den södra delen av Öjaby har man drygt 1 km till närmsta mellanstora grönområde. Dessutom begränsar väg 25 och väg 30 tillgängligheten till Kvälleberg som dessutom är stört av buller från trafik och verksamheter. Utbyggnad av bostäder, verksamheter och vägar planeras inom eller i anslutning till flera grönområden vilket påverkar tillgängligheten till och kvaliteten i mellanstora grönområden. Exempel är Hovsdal, Norra Öjaby, Fagrabäcksrondellen och verksamhetsområdet väster om väg 30. För att stärka de områden där man har långt till mellanstora grönområden är det viktigt med gröna stråk och möjlighet till gång- och cykelvägar som gör det tryggt och säkert att ändå ta sig till områdena. De flesta Växjöbor når ett större naturområde eller kulturlandskap inom 2500 m som också bedömts som ett prioriterat friluftsområde från sin bostad. Många bor dessutom riktigt nära ett större naturområde eller kulturlandskap och i stora delar av staden har man tillgång till mer än ett större friluftsområde inom 2500 m. Undantag är de som bor i området kring Långarör och Ekesås. Närheten till sjöarna, möjligheten till vistelse och aktiviteter vid dem och röra sig kring dem är några av stadens viktigaste kvaliteter. Stråken kring Växjösjön och Trummen är väl etablerade och sedan några år tillbaka också stråket kring Södra Bergundasjön. Nu pågår utbyggnad av stråket kring Norra Bergundasjön och utveckling av Bäckaslövsskogen som friluftsområde vilket är en stor kvalitet för stadens västra delar. Möjligheten till att komma till lugna miljöer utan störningar från buller är en viktig kvalitet i många grönområden. De senaste åren har trafikbelastningen ökat vilket bidrar till att bullernivåerna ökat i grönområden intill större vägar. Områden längs Norrleden och Österleden är kraftigt bullerstörda men också t.ex. områden längs Växjösjön, Trummen, i Bokhultet längs Söderleden är tidvis störda av buller. Växjö stad - ortsanalys 17

18 Kartan visar vilka områden som har, respektive inte har, tillgång till ett mindre grönområde inom 300 m. Grönområden som ingår i analysen är större än 1 ha och som bedöms ha rekreativa värden. Kartan visar också hur befintliga och planerade grönstråk och grönområden ligger i förhållande till pågående byggnation och planering. Växjö stad - ortsanalys Kartan visar vilka områden som har, respektive inte har, tillgång till ett mellanstort grönområde inom 800 m. Grönområden som ingår i analysen är större än 10 ha och som bedöms ha rekreativa värden. Kartan visar också hur grönområden som ingår i analysen ligger i förhållande till pågående byggnation och planering. 18

19 Biologisk mångfald I Växjö stad finns en rik biologisk mångfald och många områden med höga naturvärden. Ett bra mått som visar på rik biologisk mångfald är att drygt 200 växt- och djurarter som finns med på den nationella rödlistan har påträffats i stadens parker och naturområden. Det motsvarar en betydligt större artrikedom än det omgivande brukade skogs- och jordbrukslandskapet och är något vi fortsatt måste förvalta. I Växjö stad har tretton särskilt prioriterade naturtyper identifierats. Alla har en viktig och rik biologisk mångfald bestående bl.a. av flera rödlistade arter. Några av dem har så höga naturvärden att de tillhör länets mest värdefulla områden. Det gäller främst naturtyperna gamla ädellövträd, blomrika marker, bokskog, barrskog, ängssvampsmarker och pionjärmiljöer. I Växjös utkant och längs sjöarna finns flera kärnområden för biologisk mångfald vilka består av en eller flera av stadens prioriterade naturtyper. Särskilt värdefulla är Helgö, Hissö, Araby golfbana, Bokhultet/Bäckaslöv, Södra Bergundasjöns östra strand, Teleborgs naturreservat och området kring Notteryd och Lövsjön. Hissö och Teleborgs naturreservat är i sin helhet skyddade i form av naturreservat. Övriga omfattas delvis av naturreservat. Även några av övriga kärnområden är skyddade som naturreservat. Planering av nytt reservat pågår för Kronoberg och Hovshaga. Det pågår planering av utbyggnad av bostäder, verksamheter och vägar inom eller i direkt anslutning till flera av kärnområdena för biologisk mångfald. Några exempel är Bäckaslöv, Torparängen, Fylleryd, Hagavik västra, Norra Öjaby. För att bevara den biologiska mångfalden krävs spridningskorridorer av miljöer med olika naturtyper mellan själva kärnområdena. Befintliga spridningskorridorer finns framförallt längs sjöarna men behövs också tvärs stadens bebyggda delar. Där är de idag sämre utvecklade samtidigt som förtätning pågår och naturmiljöer tas i anspråk. Kartan visar vilka områden som har, respektive inte har, tillgång till ett större naturområde eller kulturlandskap inom 2500 m. Grönområden som ingår i analysen är större än 100 ha och bedöms ha rekreativa värden. Kartan visar också hur grönområden som ingår i analysen ligger i förhållande till pågående byggnation och planering. Växjö stad - ortsanalys 19

20 Klimatutjämning Stora som små gröna och blå miljöer har en viktig funktion för klimatutjämning i staden. Det handlar om fördröjning och avledning av dagvatten vid kraftiga regn, som begränsning av risk för skador vid översvämning av sjöar och vattendrag men också utjämning av temperaturer och vindreducering. Områden med stor andel hårdgjorda ytor i form av byggnader och markbeläggning är områden där det finns stor risk för att värmeöar uppstår under heta dagar och värmeperioder. Områden med stor andel hårdgjorda områden finns framförallt i verksamhetsområdena Västra mark, Norremark och Sandviksområdet men även i stadens centrala delar där bebyggelsen är tät. I en allt tätare stad tillsammans med pågående klimatförändringar spelar gröna ytor och element en viktig roll för klimatutjämning. Miljöer där det är särskilt viktigt att minska andelen hårdgjorda ytor är där människor bor och vistas mycket och framförallt kring skolor, förskolor och äldreboenden. Vid utveckling av utemiljöer inom skolområdet och i anslutning till förskolor och äldreboendet är det en viktig fråga att bidra till ett gott och hälsosamt lokalklimat genom träd och annan vegetation. Odling och betesmark De odlings, - slåtter och betesmarker som finns i och kring Växjö utgör en stor kvalitet i form av landskapsbild, möjlighet till rekreation och odling och är betydelsefulla för Växjö stads historia och identitet samt förståelsen för den nödvändiga relationen mellan staden och den omgivande landsbygden. Stadsodling av olika slag med Ekobacken som främsta exempel är en stor kvalitet och potential till lokal matproduktion och upplevelsevärden i några av stadens grönområden men också till sysselsättning, gemenskap, kunskap, biologisk mångfald etc. Kartan visar stadens kärnområden och spridningskorridorer enligt grönstrukturprogrammet i förhållande till pågående byggnation och planering. Växjö stad - ortsanalys 20

21 6. Trafik och vägnät Gång- och cykeltrafik Att gå och cykla har flera olika syftet. Det är ett transportmedel där stora krav ställs på framkomlighet och genhet. Det är även en fritidsaktivitet där det ställs högre krav på upplevelserika och attraktiva miljöer. Andelen cykelresor i Växjö kommun ligger något lägre i jämförelse med andra svenska städer som har satsat på cykeln som färdmedel. Enligt Växjö kommuns transportplan förväntas andelen cykelresor att öka från dagens 19 % (år 2012) till 27 % år Detta ställer krav på utformning dels för att få fler att cykla och dels skapa en infrastruktur som klarar de ökade trafikflödena. Det finns även en negativ trend för riket i stort att andelen cykelresor bland barn och unga minskar. Tillgången till och tillgängligheten med bil samt bristen på goda cykelförbindelser till barn och ungas målpunkter är bidragande orsaker. Ur ett miljö- och folkhälsoaspekt är detta en viktig trend att förändra. Cykelnätet i Växjö tätort är uppbyggt kring en stomme av cykelstråk som kopplar samman Växjös ytterområden (Räppe, Öjaby, Hovshaga och Araby, Sandsbro, Högstorp samt Teleborg) med centrala Växjö. Dessa lite större och tydliga gång- och cykelleder som leder in mot centrum skapar en bra huvudstruktur. Det finns framförallt goda förbindelser i nord-sydlig riktning medans förbindelserna i öst-västlig riktning är något bristfälligt. Kartan redovisar cykelnätet i Växjö tätort på nivåerna; Prioriterad huvudcykelväg. Huvudcykelväg och Övrig cykelväg. ytterligare en nivå, Snabbcykelstandard, kommer att bli aktuell på vissa sträckor, till exemepl längs Söderleden och mellan Bäckaslöv och centrum. Växjö stad - ortsanalys 21

22 Det befintliga cykelnätet kompletteras kontinuerligt. Framförallt sker en satsning på att avhjälpa små hinder som stör cyklingen. En ny standard för snabbare cykelbanor kommer att byggas ut längs Söderleden samt från Bäckaslöv in till centrum. Det finns också ambitioner om cykelstråk från samtliga tätorter i Växjö kommun och in till huvudorten Växjö. Det finns ett flertal mindre konfliktpunkter i cykelvägnätet. På konfliktplatserna gör såväl cykeltrafiken som biltrafiken anspråk på framkomlighet vilket kan leda till konflikter. Dessa finns framförallt i centrala delar av staden. Detta beror framförallt på att det i ytterområden finns friliggande cykelvägar medan cykling i de centrala delarna av staden ofta sker i blandtrafik. Det finns en brist i tvärgående kopplingar mellan huvudstråken och målpunkter inom ytterområdena. Centrala delar av staden upplevs också som ett bristområde. Förutom flertalet konfliktpunkter så är kapaciteten begränsad, det saknas sammanhängande cykelstråk och ett bristfälligt underhåll vilket sammantaget leder till begränsad framkomlighet. Kartan visar stadens vägnät, cykelvägnät samt prioriterade gator för kollektivtrafiken och var det finns konfliktpunkter mellan de olika trafikslagen. Växjö stad - ortsanalys 22

23 Kartan visar hur långt man når i förhållande till Växjö centrum till fots på 5, 10 och 15 minuter. Kartan visar hur långt man når i förhållande till Växjö centrum med cykel på 5, 10 och 15 minuter. Växjö stad - ortsanalys 23

24 Kollektivtrafik Växjö lokalbussnät består av nio linjer varav linje 2 och 6 är en ringlinje som försörjer Norr och Araby. Linje 8 går från Samarkand väster om centrum till Sandsbro nordost om centrum. I övrigt består nätet av radiella linjer med centrum och järnvägsstationen som knutpunkt. Linjesträckningen för den lokala busstrafiken framgår av kartan. Trenden för resandeutvecklingen med stadsbuss är för närvarande positiv där länstrafiken ser en ökning av resor per invånare. Trenden för regionresor är däremot negativ vilket beror på minskat antal skolkortsresor, en övergång av resande från buss till tåg och en ökad koncentration av befolkningen till Växjö tätort. Stor del av stadsdelen Söder saknar närhet till busshållplats. Stadsdelen ligger dock relativt centralt. Kollektivtrafiken i våra verksamhetsområden är relativt begränsad och är till stor del anpassad till de vanligaste arbetstiderna. I de framkomlighetsstudier som Växjö kommun har gjort pekas ett antal korsningar och sträckningar ut som punkter med begränsad framkomlighet för busstrafiken. Ofta är det cirkulationsplatser eller vänstersvängar som innebär framkomlighetsproblem och att det är här som åtgärder bör genomföras. Växjö stad - ortsanalys 24

25 Väg- och gatunätet Trafiken i Växjö fungerar överlag bra men på en del platser och sträckningar längs gator och vägar är belastningsgraden hög. Trafikläget i Växjö har analyserats både för nuläget och en stad med invånare vilket kommunens översiktsplan utgår från. tillkommande trafikmängden, i stort sett, enbart hanteras av kollektivtrafik, cykel och gång ställer samtidigt stora krav på de systemen. Ökningen kommer att bli markant för kollektivtrafiken och cykel men samtidigt är det färdmedel som kräver väsentligt mindre yta i anspråk än biltrafiken. För att det fortsatt ska vara attraktivt att vistas och bo i samt förflytta sig i och genom Växjö är det nödvändigt att ökningen av trafiken görs med andra färdmedel än med bil. Analysen visar redan idag hög belastning på Norrleden, Österleden, Sandsbrovägen, Linnégatan-Storgatan (mellan Vilhelm Mobergs gata och Teleborgsvägen), Teleborgsvägen (mellan Tingsrydsvägen och Alegatan), Storgatan öster om Smedjegatan, Mörners väg mellan Smedjegatan och Liedbergsgatan, Fagrabäcksvägen mellan Risingevägen och Linnégatan, Östergårdsgatan mellan Norrtullsgatan och Staglabergsgatan samt delar av Söderleden intill Södra Allé-rondellen. Bilanvändandet är högt i Växjö kommun och användandet av kollektiva färdmedel är lågt vilket är särskilt tydligt på kommunnivå. På tätortsnivå blir det extra tydligt att bilen premieras framför gång och cykel där jämförelsestädernas förflyttning sker via cykel eller till fots vid 50 % av resorna medan det i Växjö endast står för 34%. En viktig aspekt för biltrafiken är trafiksäkerheten. Olycksutvecklingen den senaste femårsperioden visar på ett minskat antal olyckor. Det finns dock en viss osäkerhet i siffrorna, dels på grund av de mörkertal som finns i all olycksdata, dels i och med problem med polisens rapporteringssystem våren Buller är ett ständigt återkommande problem i större tätorter. Växjö är inte undantaget och därför genomfördes 2014 en kartläggning som ligger till grund för beslutad åtgärdsplan mot trafikbuller. Drygt boende beräknas vara utsatta för bullernivåer från trafik som överskrider de långsiktiga riktvärdena för buller 55 db(a) men relativt få överskrider 65 db(a). Flerfamiljshusen är starkt överrepresenterade bland de bostäder som är mest utsatta för buller. Då staden fortsätter att förtätas och byggas ut i centrala delar och längs stråk så riskerar fler människor att behöva bo och leva i bullerutsatta miljöer. För att inte hamna i en ohållbar trafiksituation och samtidigt kunna behålla målen om ökad befolkning i Växjö är en lösning att förändra invånarnas färdmedelsval och därmed färdmedelsfördelningen. Då skapas en bättre situation för det framtida Växjö. Att den Kartan visar det övergripande vägnätet för motorfordonstrafik samt vad som är statlig respektive kommunal väg. Den visar också vad som räknas som regional huvudgata respektive övrig huvudgata. Växjö stad - ortsanalys 25

26 7. Teknisk försörjning Vatten- och avloppsförsörjning Växjö stad får sitt dricksvatten från Bergaåsens grundvattentäkt. Med dagens utbyggnadstakt av Växjö kommun klarar Bergaåsen av att förse kommunens invånare med dricksvatten fram till ca 2027, därefter behöver Bergaåsens dricksvattentäkt byggas ut. Utöver Växjö stad utgör Bergaåsen dricksvattentäkt även för Alvesta tätort, Gemla, Ingelstad samt ett antal andra mindre orter. Dessutom finns dessutom ett reservvattenavtal med Ljungby. Det är av stor vikt att planering och expansion av områden som förses med dricksvatten från Bergaåsen kommuniceras i ett tidigt skede med VA-avdelningen. Växjö stad är kopplat till Sundets avloppsreningsverk i västra Växjö. Sundets nuvarande tillstånd medger en belastning av personekvivalenter och idag är ungefär personekvivalenter påkopplade. Belastning mätt som inkommande föroreningar motsvarar dock snarare personekvivalenter om inkommande belastning räknas om enligt Naturvårdsverkets nyckeltal. Det innebär att Sundet har en reservkapacitet på ca personekvivalenter. Möjlighet finns att utöka Sundets kapacitet ytterligare genom processombyggnader inom avloppsverket. Då kan föroreningsbelastningen till Sundet öka ytterligare, utöver nuvarande tillstånd. Idag är det stora variationer i flödesbelastningen under året, vilket kan vara den faktor som först begränsar möjligheten till anslutning av fler personekvivalenter. Planer finns på att ytterligare utreda om det renade avloppsvattnet från Sundet kan avledas till våtmarker istället för till Norra Bergundasjön. Detta utreddes 2015 och är nu aktuellt att utredas vidare. Mark kan behöva reserveras för dessa våtmarker. Förslag till våtmarkernas placering redovisas i karta. I vissa områden av Växjö stad tar avloppsledningsnätet emot stora mängder tillskottsvatten i samband med nederbörd och/eller höga grundvattennivåer. För 2015 bedömdes ca 50 % av vattnet in till avloppsreningsverket vara tillskottsvatten. För att minimera problem i samband med en utbyggnad av Växjö behöver stadens utbyggnation och sanering av tillskottsvatten planeras i samverkan. Vid kraftigare regn finns risk för översvämning på grund av ansamling av dagvatten i lågpunkter eller begränsande dagvattenledningar i flera delar av Växjö stad. Vid planering i staden bör instängda eller svårinfiltrerade ytor samt områden med begränsad ledningskapacitet tidigt tas i beaktande för att planera relevanta åtgärder. Man bör undvika att bebygga gröna ytor inom och uppströms dessa områden alternativt kompensera ytorna. Det är även av stor vikt att man dimensionerar och planerar så att ett framtida behov av utjämning kan tillgodoses. Grönstrukturprogrammet pekar ut områden för framtida dagvattenhantering på flera platser vilket bör utredas vidare och ev. tryggas från framtida exploatering. Vid planering och utveckling av strandnära bebyggelse är det viktigt att ta hänsyn till översvämningsrisker från sjöar och vattendrag. Samhällsviktig verksamhet ska planeras där det inte finns någon översvämningsrisk. Klimatförändringarna gör att marginalerna måste öka i planeringsarbetet. Planering av bebyggelse inom områden som hotas av översvämning vid beräknat högsta flöde (BHF) bör därför inte ske. Dagvattnet i Växjö stad avleds främst till de så kallade Växjösjöarna (Barnsjön, Trummen, Växjösjön samt Södra och Norra Bergundasjön) samt Helgasjön. Nya områden som planeras avleds även till Toftasjön, Skirsjön, Bergkvarasjön och Rinkabysjön. I dagvattenhandboken bedöms Bergkvarasjön, Helgasjön och Toftasjön som känsliga mot näringsämnen och/eller föroreningar och Barnsjön, Helgasjön vid Evedal, Södra och Norra Bergundasjön, Skirsjön, Trummen och Växjösjön som mycket känsliga mot näringsämnen och/eller föroreningar. Sjöarna nedan är statusklassade: Status (nuläget) för Trummen är: Ekologisk status God Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Ej klassad Miljökvalitetsnorm (målet som eftersträvas) för Trummen är: God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav PBDE och kvicksilver. Status (nuläget) för Växjösjön är: Ekologisk status Otillfredsställande Kemisk status utan överallt överskridande ämnen God Miljökvalitetsnorm (målet som eftersträvas) för Växjösjön är: God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav PBDE och kvicksilver. Status (nuläget) för Södra Bergundasjön är: Ekologisk status Dålig Växjö stad - ortsanalys 26

27 Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Uppnår ej god Miljökvalitetsnorm (målet som eftersträvas) för Södra Bergundasjön är: God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav PBDE och kvicksilver. Tidsfrist för bly och blyföreningar till Status (nuläget) för Norra Bergundasjön är: Ekologisk status Dålig Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Uppnår ej god Miljökvalitetsnorm (målet som eftersträvas) för Norra Bergundasjön är: God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav PBDE och kvicksilver. Tidsfrist för bly och blyföreningar till Status (nuläget) för Helgasjön är: Ekologisk status Måttlig Kemisk status utan överallt överskridande ämnen God Miljökvalitetsnorm (målet som eftersträvas) för Helgasjön är: God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav PBDE och kvicksilver. Status (nuläget) för Toftasjön är: Ekologisk status God Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Ej klassad Miljökvalitetsnorm (målet som eftersträvas) för Toftasjön är: God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus med mindre stränga krav PBDE och kvicksilver. Energiförsörjning I Energiplanen som antogs 2016 finns fyra grundpelare för Växjö kommuns energiarbete. Den första grundpelaren fastställer: Alltid fjärrvärme i nya exploateringsområden. Alltid fjärrkyla när nätet är i närheten vilket medför ökad produktion av grön el. Ju större underlag för vår biobränslebaserade fjärrvärme och fjärrkyla desto större underlag för produktion av grön el. Det innebär att utgångspunkten är att det alltid ska vara fjärrvärme som ska värma byggnader i Växjö och att i stort sett hela Växjö stad, såväl befintliga som kommande exploateringar, kan förses med fjärrvärme. Fjärrvärmenätet är idag inte utbyggt till Ekeberg och vid mindre kompletteringar bedöms inte området aktuellt att ansluta till befintligt nät. Däremot kan det bli intressant att ansluta området om det blir aktuellt med ett större utbyggnadsområde i anslutning till Ekeberg. VEAB har påbörjat en översyn. Produktionsanläggningar Sandviksverket är den huvudsakliga produktionsenheten för Växjö stads energiförsörjning. Där är det Sandvik 3 och Sandvik 2 och en hetvattenpanna i Sandvik 1 som räknas som huvudanläggningar. Samtliga eldas med förnybara bränslen. Sandvik 3 och Sandvik 2 är så kallade CHP-anläggningar vilket betyder att de producerar både fjärrvärme och el. Hetvattenpannan producerar som namnet antyder enbart hetvatten d.v.s. fjärrvärme. Biobränslet består till största delen av träflis, bark och spån samt av avverkningsrester från skogen som grenar och toppar så kallad GROT. Därutöver finns reservpanncentraler på tre ställen i Växjö stad som kan stödproducera fjärrvärme vid extrema situationer, som t.ex. vid fel i Sandviksverket eller på de mellanliggande ledningarna. Två av reservpanncentralerna eldas med olja och en med bioolja planeras samtliga reservpanncentraler att eldas med bioolja. Sandviksverket har i och med tillbyggnaden av Sandvik 3 kapacitet att förse Växjö stad med fjärrvärme för den överblickbara expansionen för många år framåt. I takt med stadens utbyggnad kommer såväl behov av värme som el att öka. Sandviksverket bedöms ha en god kapacitet men det är positivt att staden växer med byggnader med god energiprestanda. Den el som produceras vid Sandviksverket har under de senaste åren motsvarat ungefär en femtedel av den årliga elförbrukningen i Växjö kommun. Vid maximal elproduktion i Sandviksverket kan ca två tredjedelar av det maximala effektbehovet i Växjös elnät tillgodoses. Mellanskillnaden överförs från stamnätet. Växjö stad - ortsanalys 27

28 8. Miljöstörande verksamheter Störande verksamheter och områden planlagda för störande verksamheter är koncentrerade till några större områden i staden; Västra Mark/Sjöudden, Norremark, Sandviksområdet och Ekeberg. Det finns dock också enstaka störande verksamheter och mindre områden planlagda för störande verksamheter spridda runtom i staden vilket påverkar markanvändningen i närliggande områden. Även ridskolor och stadsnära lantbruk som idag ligger i stadens utkant eller i den stadsnära landsbygden kan också orsaka störningar som påverkar möjligheten till bl.a. bostadsbebyggelse i närliggande områden. Störande verksamheter som inte är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken kan etableras utan prövning så länge de inte strider mot detaljplanen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan sedan bara begränsa verksamheten i efterhand om det visar sig att närboende utsätts för olägenheter. Västra Mark, Sandviksområdet (Fläkten), Räppe och Norremark är i översiktsplanen utpekade som Omvandlings- och utredningsområde som vi studerar vidare. Vi bör studera om vi vill omvandla områdena och eventuellt ta fram lämpliga strategier för hur vi omvandla till mer blandad stadsbygd utan att befintliga företag påverkas negativt. Mest aktuellt att studera är syd-östra delarna av Västra Mark och västra delarna av Sandsviksområdet (Fläkten). Vid planering av bebyggelse nära kraftledningar och andra elanläggningar kan frågeställningar om elektromagnetiska fält behöva beaktas. Det finns inga nationella riktvärden som preciserar vilka magnetfält som kan anses vara acceptabla i samband med fysisk planering 100 meter från Norra Bergundasjön. Några större förändringar av verksamheten som påverkar bedömningen av hänsynszonen har inte gjorts. Sandviksverket Kring fjärrvärmeverket Sandviksverket kan olägenheter i form av lukt, buller och damm, uppkomma till följd av verksamheten. För att undvika störningar på omgivningen finns en hänsynszon runt verket samt riktlinjer om att bullervärdet 40 db nattetid ska klaras vid framtida fastighetsgränser för bostäder. Riktlinjerna är desamma som i översiktsplanen från Tankar finns på att i en framtid komplettera Sandviksverkets el- och värmeproduktion med en förgasningsanläggning för biomassa vilket kan innebära förändring av störningar på omgivningen vilket gör det viktigt att behålla marginal avseende avstånd till bostadsbebyggelse. Växjö flygplats Växjö flygplats utgör riksintresse som enligt bestämmelserna i 3 kap 8 miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av flygplatsen. Enligt riksintressepreciseringen (2013) omfattar riksintresset den mark som direkt används eller i framtiden kan komma att användas för luftfartens behov. Riksintresset omfattar också ett influensområde med hänsyn till flyghinder, flygbuller och elektromagnetisk störning. Som grund för bedömningen av influensområdet ligger en bedömd prognos för framtida flygtrafik på Växjö flygplats. Inom influensområdet kan tillkomst av nya höga anläggningar och störningskänslig bebyggelse leda till restriktioner för flygverksamheten. Därför måste markanvändning inom riksintresseområdet som inte är luftfartsanknuten prövas från fall till fall. Samhällsviktiga funktioner och hänsynszoner För att skydda människors hälsa och ge de verksamheter som utgör samhällsviktiga funktioner stabila planeringsförutsättningar finns riktlinjer om lämpliga avstånd mellan bostäder och vissa störande verksamheter. Sundet Kring avloppsreningsverket och biogasproduktionen på Sundet och reningsverkets recipient Norra Bergundasjön kan olägenheter i form av lukt och buller uppkomma. För att undvika störningar på omgivningen finns i gällande översiktsplan riktlinjer om att bostadsbebyggelse inte bör tillåtas inom 1000 meter från avloppsreningsverket eller inom Växjö stad - ortsanalys 28

29 Växjö stad - ortsanalys 29 På kartan ser man de detaljplanerade områden som ger möjlighet till etablering av störande verksamheter samt etablerade verksamheter som är tillståndseller anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Den visar också flygplatsen, reningsverket Sundet och Sandviksverket med tillhörande hänsynszoner.

30 9. Struktur och karaktär I struktur- och karaktärsanalysen identifieras stråk, barriärer, målpunkter, landmärken, utblickar och karaktärsområden. Strukturerna är grundelement i staden som har stor påverkan på hur man rör sig, möts och lever sitt vardagsliv i staden. Stråk Ett långsträckt område eller sträckning där många rör sig eller vistas som fungerar som förbindelse mellan olika målpunkter eller områden. Rörelsen kan ske med ett eller flera transportslag. Beroende av överordnad karaktär och funktion har tre olika typer av stråk identifierats. Funktionsstråk Stråk för i första hand förflyttning mellan områden, längs stråket finns flera målpunkter som t.ex. handel, offentlig service eller stadsdelscentrum vilket ger möjlighet till att uppehålla sig eller för att uträtta ärenden. Ofta en blandning av trafikslag eller olika trafikslag som korsar varandra. Mörners väg västra delen Kopplar samman stadens bostadsområden och verksamhetsområden i östvästlig riktning samt flera större målpunkter som Grand Samarkand och handelsområdet vid Verkstadsgatan. Stort antal cirkulationsplatser, vilket dämpar hastigheten. Separerade gång- och cykelvägar finns parallellt. Passage för fotgängare och cyklister sker i samma plan och ofta i anslutning till cirkulationsplats. Arabygatan, söder om Mörners väg Funktionsstråk genom stadens västra delar som också kopplar stadens norra delar till mer centrala delar. Viktigt för transporter genom, till och från Västra marks verksamhets- och handelsområde. Flera olika verksamheter knutna till handel och service finns längs stråket. Verksamheter och cirkulationsplatser begränsar framkomligheten. Separerade gångoch cykelvägar på båda sidor av vägen. Övergång sker i plan. Liedbergsgatan Funktionsstråk som binder samman stadsdelscentrumet Dalbo, tätt befolkade områden, parken Spetsamossen och centrum. Bussfiler har nyligen tillskapats. Storgatan Funktionsstråk av stor betydelse för att komma in till staden ifrån väster. Utgör stråk som förbinder några av stadens största målpunkter som stadskärnan, Arenastaden, företagsstaden och handelsplats I11 och handelsområdet Västerport. Ett brett gaturum och god vägstandard med hög trafikbelastning och flera cirkulationsplatser och trafikljus. Gångoch cykelvägar finns parallellt, avskilt från vägen. Passage för fotgängare och cyklister sker i plan vid cirkulationsplatser eller trafikljus. Av stor regional betydelse. Bussfiler planerar att tillskapas. Linnégatan Södra Sandsbrovägen Viktig central länk i nordsydlig riktning och del av centrumringen. Esplanad med karaktär av stadsgata. Kopplar ihop målpunkter i centrum med område med gymnasieskolor. Delvis separerade gång- och cykelvägar. Övergång sker i plan. Norra Esplanaden Viktig central länk i östvästlig riktning och del av centrumring, med karaktär av stadsgata. Breda gångstråk finns separerat från själva gatan medan cykelvägen utgör del av själva gaturummet. Passage för fotgängare och cyklister sker i plan. Södra Järnvägsgatan Funktionsstråk och del av centrumring med tydlig karaktär av stadsgata. Ett flertal byggnationer sker i stråket idag och gatan håller på att ändra karaktär. Delvis separerade gång- och cykelvägar och delvis blandade trafikslag. Är den primära tillfartsvägen till resecentrum vilket gör vägen viktig ur både ett regionalt perspektiv och för staden. Kopplar även till många andra viktiga funktioner och målpunkter och kopplar ihop viktiga stråk. Passage för fotgängare och cyklister sker i plan. Teleborgsvägen Gata som utgör viktig länk mellan stadens södra delar och de mer centrala delarna av staden. Längs stråket finns flera av stadens viktigare målpunkter knutna till sport och friluftsliv, handel och service samt verksamheter och utbildning. Brett gaturum med god vägstandard leder till höga hastigheter. Mycket trafik, flertal cirkulationsplatser och separerade bussfiler begränsar framkomligheten och dämpar hastigheten. Gång- och cykelvägar finns separat längs stråket, på båda sidor. Passage för fotgängare och cyklister sker till största del planskilt. Växjö stad - ortsanalys 30

31 Gång- och cykelstråk, mellan centrum och universitetet Ett varierat utformat men tydligt, separerat gång- och cykelstråk som är en viktig länk för den som vill ta sig mellan stadens centrala och södra delar. Kopplar till flera funktioner som sport och friluftsliv, handel och service samt verksamheter och utbildning. Upplevelsestråk (och rekreationsstråk) Stråk för i första hand upplevelse, kopplat till nöje, fritid, rekreation och socialt liv där rörelsen längs stråket är huvudsyftet. Längs stråket kan finnas målpunkter av olika slag. Rörelsen längs stråket sker i en låg hastighet och på flanörers och cyklisters villkor. Gågatan längs Storgatan (och parallella gågator) Växjö stads mest centrala delar är delvis bilfria och har en hög koncentration av funktioner och målpunkter. Här ingår även tvär- och parallellgator till Storgatan. En mycket viktig målpunkt av regional betydelse. Växjösjön Ett viktigt rekreativt stråk med upplevelsevärden kopplat till sjön och de gröna miljöerna runtomkring. Stråket utgörs av både grusad gångväg och asfalterad gång- och cykelväg. Undantag är sjöns östra sida, där gångstråket leder nära sjön medan cykelstråket leder en bit ifrån sjön, öster om bebyggelsen. Stråket kopplar till centrum och andra viktiga rekreationsområden. Större delen av stråket kring Växjösjön är även viktigt för snabbare transporter mellan stadens centrala delar och stadens södra stadsdelar samt till och från funktioner och målpunkter kring Växjösjön. Trummen Ett viktigt rekreativt stråk med upplevelsevärden kopplat till sjön och de gröna miljöerna runtomkring. Stråket är nära kopplat universitetsområdet och stråket kring Växjösjön men leder också vidare till andra stadsdelar och rekreationsområden. Stråkets sydvästra del är även viktigt som transportstråk mellan universitetet, vissa servicefunktioner och övriga delar av staden. Transportled En led för i första hand förflyttning mellan kärnor och mer avlägsna målpunkter och områden. Ofta är olika transportslag avskilda från varandra vilket möjliggör en högre hastighet. Sandsbrovägen, norr om Norremarksrondellen (väg 23) Trafikled med hög hastighet och vägstandard i form av 2+1-väg respektive 2+2-väg. Kopplar bostadsområden, handelsområde och verksamhetsområden i stadens yttre delar till varandra och till stadens mer centrala delar. Stor regional betydelse. Passage för fotgängare och cyklister sker planskilt på några få ställen. Sandsbrovägen, söder om Norremarksrondellen Gata med god framkomlighet och hög trafikbelastning som utgör länk mellan stadens centrala delar och trafiklederna i stadens utkant. Parallella och separerade gång- och cykelvägar. Passage sker planskilt eller vid trafikljus. Gång- och cykelväg Sandsbro Centrum En transportled för gång och cykel som kopplar bostadsområden, handelsområde och verksamhetsområden i stadens yttre delar till varandra och till stadens mer centrala delar. Norr om Österleden är gång- och cykelvägen helt separerad från annan trafik. Genom stadsdelen Norr är framkomligheten något begränsad och fotgängare och cyklister blandas med övrig trafik. Evedalsvägen Gata som kopplar Evedalsområdet och även Norremarks verksamhetsområde samt Östra Lugnet till Norremark och stadens mer centrala delar. God standard med separerade gång- och cykelvägar parallellt. Få funktioner och målpunkter längs stråket. Passage sker i samma plan, i anslutning till korsande vägar. Mörners väg östra delen Kopplar samman stadens bostadsområden och verksamhetsområden i östvästlig riktning. Stort antal cirkulationsplatser vilket dämpar hastigheten. Separerade gång- och cykelvägar finns parallellt. Passage för fotgängare och cyklister sker i samma plan och ofta i anslutning till cirkulationsplats. Kungsgårdsvägen Kopplar stadens norra delar in mot stadens centrala delar. Ett brett gaturum och förhållandevis få korsningspunkter och funktioner längs stråket bidrar till relativt höga hastigheter. Separerade gång- och cykelvägar finns bitvis på båda sidor av vägen, bitvis endast på en sida. Övergång sker både planskilt och i samma plan. Där det sker i plan finns särskild utformning som bidrar till trafiksäkerhet. Växjö stad - ortsanalys 31

32 Arabygatan, norr om Mörners väg Kopplar stadens norra delar med bostads- och rekreationsområden in mot stadens centrala delar. Också viktigt för transporter genom, till och från Västra marks verksamhets- och handelsområden. Norra delen har ett brett gaturum och förhållandevis få korsningspunkter längs stråket vilket leder till relativt höga hastigheter. Här finns separerade gång- och cykelvägar, bitvis på båda sidor av vägen. Få övergångar, både planskilt och i samma plan. I söder finns fler korsningspunkter, verksamheter och cirkulationsplatser vilket dämpar hastigheten. Även här finns separerade gång- och cykelvägar på båda sidor av vägen, men de ligger närmare gatan och övergång sker endast i samma plan vid cirkulationsplatser. Fagrabäcksvägen Viktig länk från öster in mot stadens centrala delar. Separerade gång- och cykelvägar finns på båda sidor av vägen, delvis i direkt anslutning till gatan. Övergång sker både planskilt och i samma plan. Där det sker i plan finns särskild utformning som bidrar med trafiksäkerhet. Av stor regional betydelse. Norrtullsgatan Stadsgata med mycket trafik som utgör länk mellan flera andra transportstråk. Delvis separerade gång- och cykelvägar. Övergång sker planskilt och i samma plan. Avlastar Linnégatan. Söderleden Trafikled med hög hastighet med cirkulationsplatser och sänkt hastighet i södra delen. Separerade gång- och cykelvägar finns bitvis längs leden men kommer att byggas ut längs hela sträckan. Övergång sker planskilt eller vid cirkulationsplatser. Torparvägen Kopplar bostadsområden och universitetsområdet i stadens södra delar in mot Växjös centrala delar och resten av staden. Ett brett gaturum, relativt få korsningspunkter leder till hög hastighet. Cirkulationsplatser dämpar hastigheten. Separerade gång- och cykelvägar finns växelvis på båda sidor av vägen och även inne i bostadsområdena öster och väster om vägen. Övergång sker planskilt via gång- och cykeltunnlar. Upplevs finnas få övergångar. Barriärer En barriär är ett hinder i landskapet eller den fysiska strukturen som helt hindrar eller tydligt begränsar rörelser eller visuell kontakt mellan olika områden. En del barriärer är ett hinder för alla rörelser, t.ex. järnväg och vattendrag medan andra kan vara mer eller mindre begränsande som t.ex. kraftiga höjdskillnader. Barriären utgör ofta också gräns mellan områden. Väg 23 (norr om Norremarksrondellen) Tydlig barriär i form av trafikled och riksväg med hög trafikbelastning och höga hastigheter. Avskiljer framförallt bostadsområden och verksamhetsområden på Hovshaga och Västra Norremark från bostadsområden och målpunkter i Sandsbro, Östra Norremark och Fyllerydsskogen. Möjlighet till planskild passage finns på tre platser. Järnvägen Mycket tydlig barriär genom staden som avskiljer stadsdelar från varandra och koncentrerar rörelser genom staden till enstaka punkter. Norrleden och Österleden Mycket tydlig barriär i form av trafikled som avskiljer stadsdelar från varandra och koncentrerar rörelser genom staden till enstaka punkter. Planskilda passager finns i form av gång- och cykelbroar och gång- och cykeltunnlar. Kalmarvägen (väg 25 öster om staden) Tydlig barriär i form av riksväg med höga hastigheter och hög trafikbelastning som framförallt avskiljer Högstorp från Fyllerydsskogen och omgivande målpunkter för fritid och rekreation. Ingen planskild passage finns. Teleborgsvägen Barriär i form av brett gaturum med hög trafikbelastning. Barriären avskiljer stadsdelar, bostadsområden, rekreationsområden ifrån viktiga målpunkter som t.ex. universitetsområdet, stadskärnan och stadsdelscentrum. Övergångar sker till största del planskilt i form av gång- och cykeltunnlar men också vid cirkulationsplatser. Växjö stad - ortsanalys 32

33 Söderleden Barriär i form av trafikled med hög hastighet, mellan bostadsområden och större rekreationsområden kring Bokhultet och Bergundasjöarna. Passage för fotgängare och cyklister sker planskilt. Infart riksväg 25 och Storgatan Barriär mellan olika handelsområden, målpunkter och verksamheter i form av större infartsgata med stor trafikmängd och hastigheter i km/h. Passage för fotgängare och cyklister sker planskilt eller via övergångsställen och trafikljus. Vattendrag vid Helgevärma, riksvägar och järnvägen Tydlig barriär mellan stadens västra delar (Öjaby och Räppe) och övriga staden. Vattendragen, låglänta områden, riksvägar och järnvägen förstärker varandra som barriär. Toftasjön, Helgasjön, Sandsbro kanal och riksvägen Tydlig barriär i stadens östra del mellan Ekesås/Långarör och övriga staden. Sjöarna, kanalen och riksvägen förstärker varandra som barriär. Målpunkter En målpunkt är en enskild plats eller ett avgränsat område som är viktig för möten eller aktiviteter för många av de som bor i staden men också för besökare. Ofta möts flera stråk på platsen eller så erbjuder platsen/området många aktiviteter och/eller funktioner. Målpunkter som identifierats är knutna till handel och service, fritid, kommunikationer och offentlig service. Handel och service Dalbo centrum Koncentrerat stadsdelscentrum med livsmedelsbutiker, restaurang, apotek, vårdcentral etc. i anslutning till mindre torg och gångstråk. Bostäder, förskola och skola finns i direkt närhet. Hovshaga centrum Stadsdelscentrum med livsmedelsbutik, restaurang, bibliotek, apotek, vårdcentral etc. i anslutning till serviceboende och bostäder. Teleborg centrum Utdraget stadsdelscentrum med livsmedelsbutik, bibliotek, vårdcentral i anslutning till högstadieskola, serviceboende och bostäder. Stadskärnan Koncentrerat stadscentrum med Storgatan som tyngdpunkt. Sällanvaruhandel, kaféer, restauranger, kulturutbud, hotell, offentlig service och nöjen finns längs gågator och på torg. Livsmedelsbutiker och större parkeringar finns i centrums utkant. Stort inslag av arbetsplatser men även bostäder. Västerport Relativt centrumnära handelsområde med både dagligvaru- och sällanvaruhandel. Handelsplats I11 Handelsområde med både dagligvaru- och sällanvaruhandel i anslutning till Arenastaden och arbetsplatser. Grand Samarkand Köpcentrum och handelsområde med både dagligvaru- och sällanvaruhandel och restauranger. Verkstadsgatan Handelsområde med både dagligvaru-, sällanvaruhandel och restauranger. Norremark handelsområde Handelsområde med både dagligvaru-, sällanvaruhandel och restauranger i anslutning till regionala vägar och mellan stadsdelar. Pålaträdan, Teleborg Handelsområde med dagligvaruhandel, gym och restaurang i anslutning till viktigt stråk. Offentlig service Lasarettet Regional målpunkt för vård och som arbetsplats i anslutning till centrum och resecentrum. Växjö stad - ortsanalys 33

34 Sigfridsområdet Målpunkt för vård och rehabilitering och som arbetsplats. Linnéuniversitetet Koncentrerat campusområde med utbildningslokaler, arbetsplatser och studentbostäder studenter och 2000 arbetsplatser fördelade i Växjö och Kalmar. Gymnasieskolorna Kungsmad, Katedral och Teknikum Tre gymnasieskolor, i nära anslutning till varandra. Kommunikationer Växjö flygplats Växjö flygplats med avgångar till nationella och internationella destinationer med både reguljär- och charterflyg. Ligger i anslutning till växande verksamhetsområde. Växjö resecentrum Järnvägsstation och busstation i Växjö centrum, under omvandling och förtätning. Busstrafik angör via Norra Järnvägsgatan och biltrafik angör via Södra Järnvägsgatan. Fritid Räppevallen Idrottsplats med fotbollsplaner. Arabybadet/Araby fritidsområde Friluftsområde med bl.a. badplatser, båtbrygga, elljusspår, stigar, Ryttartorpet och friluftsbas. Araby Golfklubb och Araby ridklubb Golfbana, restaurang och ridstall i anslutning till Araby friluftsområde. Möjlighet till skidåkning vintertid. Arenastaden Område med flera idrottsarenor och träningsanläggningar för bl.a. ishockey, fotboll, friidrott, gymnastik, innebandy. Besöks såväl för träning som för match och evenemang. Strandbjörket, Växjösjöns västra strand Del av parkområde runt Växjösjön med en av Växjös större lekplatser, kafé, badplats, tennisanläggning med banor både inomhus- och utomhus etc. Ligger i anslutning till gång- och cykelstråket runt Växjösjön. Simhallen Arena för bad och vattensporter inkl. gym, kafé etc. Kampen, Växjösjöns östra strand Del av parkområdet runt Växjösjön med hinderbana, beachplaner, boulebanor och stor gräsplan som är populär för spontanidrott, solbad, grillning etc. Ligger i anslutning till gång- och cykelstråket runt sjön. Araby Park Arena Anläggning för både idrott och kultur med bl.a. idrottshall och en blackbox i anslutning till skola, Dalbo centrum och Arabyparken. Intill finns bl.a. fotbollsplan, multisportplan och parcourbana. Evedal Fritidsområde med badplats, båtbryggor, camping, vandrarhem, värdshus, minigolf etc. Flera föreningar har sin hemvist i området. Tydlig sommarprägel. Sportfältet vid Katedral och Fagrabäck Idrottsplats med sportplaner och löparbana. Används framförallt av skolor och idrottsföreningar. Fylleryds naturreservat, VAIS-torpet Utgångspunkt för stora delar av Fylleryds motionsspår och stigar med parkering, grillplats, klubbstuga och träningsanläggning. Samlingspunkt för aktiviteter och föreningar. Glasrikets Golfkubb Golfbana i anslutning till Fylleryds naturreservat. Ansluter till Fylleryds motionsspår och stigar. Möjlighet till skidåkning vintertid. Norremarks idrottsplats Idrottsplats med fotbollsplaner i anslutning till Fylleryds naturreservat. Växjö stad - ortsanalys 34

35 Toftasjöns västra strand Idrottsplats med fotbollsplan (Sandavi), båtplatser och badplats i nära anslutning till varandra längs Toftasjöns strand. Gångstråk förbinder områdena med varandra. Åbo idrottsplats Idrottsplats med fotbollsplaner. Sportfältet Teleborg och Teleborgshallen Idrottsplats med olika planer i anslutning till sporthall. Spetsamossen Centrumnära parkområde och aktivitetspark med bl.a. parcourbana, skejtpark och lekplats. Besöks ibland av cirkus och tivoli. Landmärken Betydelsefulla objekt som kan användas som referenspunkter. Syns ofta på långt håll eller står ut från sin omgivning vilket gör att de kan underlätta orienterbarheten. Bidrar tydligt till platsens, och ibland hela Växjö stads, karaktär och identitet. Domkyrkan Domkyrkan har trots sitt läge vid sidan av centrum alltid utgjort ett nav i staden. Det har under alla tider varit den högsta byggnaden i Växjö och ett landmärke som synts på långt håll. I riksintressets beskrivning påpekas betydelsen av att stadens centrala bebyggelse även i fortsättningen förhåller sig till domkyrkan och området kring domkyrkan. Östrabo - Östrabobacken Biskopsgården Östrabo, de öppna fälten i Östrabobacken och allén är ett viktigt historiskt landmärke som bidrar med identitet. Den ståtliga mangårdsbyggnaden uppfördes, enligt gustavianska ideal, mellan åren som en representativ bostad och arbetsplats för stiftets biskop och domkapitel. Landmärken kring Växjösjön Landmärken som skapar orienterbarhet och karaktär kring Växjösjön är lasarettet, simhallen, Södras huvudkontor, Vallens flerfamiljshus och Staglaberget. Landmärken kring Trummen Landmärken som skapar orienterbarhet och karaktär kring Trummen är Teleborgs slott, Sandviksverket och de höga trähusen vid Limnologen (Sjöbågen). Tvillingtornen Teleborg Landmärke i form av två bostadshus vid Teleborgs centrum som fungerar som referenspunkt på långt håll. Kronobergs slottsruin Slottsruinen är ett historiskt landmärke och kan upplevas dels från Helgasjön, dels från bron till Hissö. Kronobergs slottsruin är en ruin som har sitt ursprung i 1400-talet, en kvadratisk byggnad med två hörntorn belägen på en holme i Helgasjön. Uppfört som en biskopsborg. Alabastern Höghuset i Araby, Alabastern, är ett landmärke i form av bostadshus som upplevs från flera håll i staden. Ekotemplet Teleborgs vattentorn utgör ett landmärke längs med ett att stadens viktigare stråk. Vattentornet skapar orienterbarhet. Solbergets höghus Solberget där det gamla vattentornet nu ersätts med ett höghus är kanske stadens mest tydliga landmärke som sticker upp högt och som också påverkar stadsbilden markant. Trots det har den inte så stor betydelse för orienterbarheten och den markerar och tydliggör inte viktiga stråk eller målpunkter. Sandviksverket Fjärrvärmeverket Sandviksverkets pannor och skorsten syns på milsvitt avstånd. Inom staden ser man det främst när man rör sig inom stadsdelarna Öster och Teleborg, särskilt tydligt blir det vid Trummen. Viktig symbol för Växjö Europas grönaste stad. Växjö stad - ortsanalys 35

36 Icon Icon kan symbolisera start/slut på ett viktigt stråk som också utgör entré till målpunkten Arenastaden, vilket skapar värden för orienterbarheten i staden. Byggnaden är 67 meter hög. Utblickar Betydelsefull och iögonfallande utblick som kan användas som referenspunkt och berättar om stadens sammanhang. Bidrar tydligt till platsens, och ibland hela Växjö stads, karaktär och identitet. Östrabobacken Från Östrabobacken ges möjlighet till utblickar över stadens centrala delar med de öppna fälten i förgrunden. Närmast framträder Strykjärnet och Domkyrkan. Karolinerhuset skymtar bakom Strykjärnet. Stationsområdets höga byggnader utgör en ny bakgrundssilhuett. World Trade Center framträder som en massiv byggnad medan övriga byggnader inte är lika dominanta i uttryck och skala. Utblick Staglaberget Utblick från Staglaberget över Växjösjöns öppna landskapsrum samt en liten del av centrum/rutnätsstaden. Utblick Vattentorget Utblick över Växjösjöns öppna landskapsrum. Grönska ramar in och dominerar. Från platsen syns flera framträdande landmärken i form av Simhallen, Södra, de höga bostadshusen på Vallen. I bakgrunden skymtar fjärrvärmeverket, tvillingtornen. Utblick Katedral/Fagrabäcksvägen Utblick över stadens centrala delar med de öppna fälten i förgrunden. De nya höga byggnaderna i form av höghuset på Solberget, Icon, World Trade Center höjer sig över omgivande byggnader. De tidigare utmärkande byggnaderna Domkyrkan, Frimurarhuset i kvarteret Vinaman och Ringsberg är inte lika iögonfallande längre. Kartan visar de stråk, barriärer, målpunkter, utblickar och landmärken som identifierats i stråk- och karaktärsanalysen. Strukturerna är grundelement i staden som påverkar hur vi rör oss i staden och hur vi upplever den. Växjö stad - ortsanalys 36

37 Karaktärsområden Ett karaktärsområde är ett naturligt avgränsat område som uppfattas som en sammanhängande helhet. Området har ett likartat innehåll som bidrar till enhetlig karaktär och gemensamt uttryck. Stadsdelscentrum Norr Kristinatorget Litet stadsdelscentrum med litet torg mellan två punkthus i åtta respektive fem våningar. Servicelokaler med livsmedelsbutik och frisör finns i husens bottenvåningar och på det upphöjda torget finns sittplatser, cykelparkeringar och planteringar. Husen från tidigt 2000-tal har putsfasader och platta tak och skiljer sig både i skala och i gestaltning från intilliggande bostadsbebyggelse från 1960-talet. I norr öppnar torgytan upp sig mot en större bostadsgård med träd, gräsytor, gångar och mindre lekplatser. Längs med gatan finns parkeringsplatser. Kristinatorget har en viktig lokal funktion i stadsdelen. Offentlig service Katedralskolan, Teknikum, Sportfältet Två gymnasieskolor, uppförda under 1950-talets slut och 1960-talet. Massiva byggnader i två till fem våningar med fasader är av puts, betong och plåt. Byggnaderna ligger indragna från gatan med planteringar och parkeringsytor i mötet med gatan. Norr om Katedralskolan finns det en tillfällig skolbyggnad i en våning. Skolorna ansluter väl till omgivande bebyggelse, vägar och gång- och cykelvägar. I anslutning till skolorna finns ett större grönområde med framförallt sport- och bollplaner men också en del trädmiljöer med mer parkkaraktär. Fagrabäckskolan Skolbyggnader i en till två våningar med putsfasader och plåttak. Byggnaderna är sammanlänkade med korridorer i markplan och bildar en ring kring skolgårdens grus- och asfaltplaner. Skolbyggnaderna ligger indragna från omkringliggande större vägar och ligger avskilt från övrig bebyggelse. Till området ansluter man via Lillestadsvägen eller via gång- och cykelvägar. Norr om området ligger idrottsplaner och i väster gränsar området till Fagrabäckskogen. I omkringliggande områden pågår 2018 planering av nya bostäder och utbyggnad av trafikplatsen Fagrabäck. Friliggande småhusbebyggelse Norr och söder om Lillestadsvägen Övervägande friliggande småhusbebyggelse i två till två och halv våning i varierande stil. Husen har fasader klädda med puts, tegel eller trä och är placerade i mitten av de relativt små tomterna. Bebyggelsen ligger längs kvartersgator som ansluter till omgivande större gator. Söder om Almvägen finns kvartersparken Lyckans höjd med öppna gräsytor och uppvuxna träd. Även vid Hamplyckevägen finns en kvarterspark som ligger omsluten av bostadskvarteret. Parkeringsplatser finns längs kvartersgatorna och på kvartersmarken. Norr om Fagrabäcksvägen Småhusbebyggelse med friliggande hus och förskola i två till två och halv våning. Husen ligger något indragna från gatan och har fasader klädda med puts, tegel eller trä. Kvarteret ansluter väl till omgivande gator. I norr ansluter området till Sportfältet och i nordöst till Fagrabäckskogen. Gruppbyggd småhusbebyggelse Söder om Kristina Nilssons väg Kedjehus i två våningar längs Kristina Nilssons väg. Fasaderna är av puts och trä och garagen är införlivade i huskropparna. Husen ligger indragna från gatan med en liten trädgård på framsidan och en större, och mer skyddad, på baksidan i mötet med Sportfältet. Bebyggelsen är en av de mer karaktäristiska i Växjö med ett sammanhållet arkitektoniskt uttryck. Sofiebergsvägen Småhusbebyggelse med en variation av radhus och kedjehus i två våningar med träfasader. Bebyggelsen bildar en egen enklav i ett område som i övrigt domineras av flerfamiljshus. Husen är placerade intill den interna gågatan och bildar tillsammans med garagebyggnader på gågatans andra sida ett trivsamt och småskaligt gaturum. Ett av de äldsta husen i Växjö, Sofieberg, ligger inne i området och bidrar till dess speciella karaktär. Växjö stad - ortsanalys 37

38 Väster om Apelvägen Radhusområde, väl anpassat till topografin. Radhusen är i två våningar i suterräng med putsade fasader och pulpettak. Husen är något indragna från gatan. Parkeringsytor finns i direkt anslutning till radhusen. Norr om Lillestadsvägen (Slånbäret) Tät radhusbebyggelse i två våningar som utgör en egen bebyggelsetyp i stadsdelen. Husen är placerade på båda sidor av den interna gågatan och bildar ett trivsamt gaturum i en mänsklig skala. I området finns en gemensamhetslokal. Byggnaderna har träfasader och sadeltak. Området gränsar i öster till skogsområdet längs Österleden. Flerfamiljshus Norr om Kristina Nilssons väg Område dominerat av flerfamiljshus i tre våningar med puts- och/eller tegelfasader och stora, delade fönster. Husen uppfördes i mitten av 1900-talet och är placerade i ett geometriskt bebyggelsemönster med huskropparna samlade runt ett stort gemensamt grönområde med sammanlänkande gångvägar. Bostadsområdet är bilfritt och parkeringsplatser ligger längs med omkringliggande gator. Pär Lagerkvists väg Område med flerfamiljshus i fyra till sju våningar med putsfasader och stora, delade fönster. En del av bebyggelsen är ordnad som en hästsko med gröna bostadsgårdar som öppnar sig mot söder. Bostadsområdet är bilfritt och parkeringsplatser och garagebyggnader är placerade vid omkringliggande gator. Gustavsbergsvägen Sex punkthus i tre till fyra våningar med tegel- och putsfasader och sadeltak. Husen är trespännare med trapphus i mitten. Bilparkering finns i garage under huskropparna. Bebyggelsen ligger indragen från gatan och är väl anpassad till topografin. Norr om punkthusen ligger Gustavsbergsparken med träd, öppna gräsytor och kolonilotter. I väster gränsar bebyggelsen till Ekebacken som får sin karaktär av de stora ekarna i sluttning mot Linnégatan. Här finns också lekplats. Väster om riksväg 25 Område med flerfamiljshus i två till fem våningar. Husen har puts- och tegelfasader och stora odelade fönster. Gröningar, sittplatser och lekmiljöer ligger mellan avlånga huskroppar. Bostadsområdet är bilfritt. Parkeringsplatser finns längs Lillestadsvägen som löper parallellt med Österleden. Väster om bostadsområdet ligger Fagrabäckskogen. Större natur- och/eller fritidsområde Fagrabäckskogen Kuperad och blockrik tallskog som är ett välbesökt naturområde av närboende och omkringliggande förskolor och skolor. Gång- och cykelvägar och stigar leder genom området. Friliggande småhusbebyggelse Öster Norr och söder om Östergårdsgatan Områden med karaktär av trädgårdsstad, med oregelbundet utformade gatusträckningar och fastighetsgränser. Övervägande småhusbebyggelse i två till två och halv våning. Husen är överlag placerade på tomtens främre del, med långsidan vänd mot gatan. I väster, närmre centrum, är villorna större och mer påkostade än de längre från centrum. Puts- eller träfasader dominerar, ibland med inslag av dekorativa element. Taken är täckta med tegel eller plåt. Generösa trädgårdar finns på baksidan av fastigheterna. Tre kvartersparker finns integrerade i bebyggelsestrukturen: Staglabacken, väster om Staglabergsgatan, med utsikt över Växjösjön; Ekhöjden, intill Villagatan med majestätiska ekar samt Östra Torgparken, norr om Torggatan, med stark geometrisk form och krysslagda promenadvägar. I den västra delen, intill Staglaberget, ligger Östregårdsskolan pågår planeringsarbete som berör de norra och västra delarna av området. Öster om Vildparksgatan, norr om Birkagatan Övervägande småhusbebyggelse i två våningar i varierande stil, med tillhörande uthus. Tvåfamiljshus är vanliga. Husen ligger indragna från gatan med liten trädgård på fram- Växjö stad - ortsanalys 38

39 sidan. Puts- eller träfasader dominerar, ibland med inslag av dekorativa element. Taken är täckta med tegel eller plåt. Generösa tomter med en del större träd. Gatorna är smala och raka. Naturmiljöer i form av skogsmark ligger mellan bebyggelsen och riksväg 27. Norr om Kvarnvägen och öster om Alegatan Övervägande småhusbebyggelse i en till två och halv våning med varierad stil och arkitektur och tillhörande uthus. Villabebyggelsen kännetecknas av puts-, tegel- eller träfasader. Husen ligger indragna från gatan, med trädgård i mötet med gatan. Bebyggelsen är väl anpassad till topografin i området. Höjdskillnader mellan de privata tomterna bidrar till områdets karaktär. Integrerat i området ligger Kvarndammsparken som förr i tiden var en nöjespark med dansbana intill två dammar. Dammarna finns inte kvar, men grönskan runt dem finns kvar och utgör en lummig och avskild plats med gångstråk och lekmiljöer. Flerfamiljshus Norr om Skyttegatan (Birka centrum) Område med bostäder, förskola, äldreboende, vårdcentral, apotek och verksamheter. Byggnaderna i en till tre och halv våning är uppförda under olika tidsperioder i varierande stil och karaktär har tegel- eller putsfasader. Bebyggelsen är något indragen från gatan och parkeringsplatser finns vid husens framsidor eller längs med gatan. Byggnaderna inom området formar inte någon tydlig kvartersstruktur och deras placeringar har främst styrts av fastighetsgränserna. Frövägen och Vildparken Område med punkthus i sju till åtta våningar i kuperad terräng samt avlånga flerfamiljshus i tre till fyra våningar som ligger samlade runt en gemensam bostadsgård med naturkaraktär. Tallar bidrar med karaktär till området, både på bostadsgården, på andra grönytor på kvartersmark och i naturområdet Vildparken som ligger intill. Husen har puts- och tegelfasader, pulpettak samt stora fönster. Lekplatser, sittplatser samt miljöhus ligger i integrerat med bostadshusen. Huskropparna är indragna från gatan och grönytor med varierad topografi möter gatan. Parkeringsplatser är uppdelade på flera mindre områden. I norr och väster möter bebyggelsen skogsområdet Vildparken. Skogen bidrar med inramning till området, lummighet och har höga naturvärden. Flera stigar leder genom skogen som är välbesökt för promenader. Öster om Sandviksvägen (Körsbäret) Flerfamiljshus i tre till fyra våningar, väl anpassade till topografin. Fasader av tegel, pulpettak och stora, delade fönster. Parkeringsplatser i anslutning till flerfamiljshusen kompletteras av garage i markplan i huset vid Sandviksvägen. Huskropparna är samlade runt en gemensam bostadsgård med naturkaraktär. Tallar bidrar med identitet och karaktär till området, både på bostadsgården och i skogspartiet som möter i öster. Skogspartiet utgör en visuell skyddszon mot riksväg 27. Söder och väster om Lektorsvägen samt Sankt Anne väg Område med flerfamiljshus i tre och en halv våning. Husen har tegelklädda fasader, sadeltak och stora, delade fönster. Byggnaderna är samlade kring halvslutnabostadsgårdar med öppna gräsytor och träd i grupper och som solitärer. Husen i områdets södra del ligger intill gatan, men med entréer från bostadsgårdarna. Husen på norra sidan är indragna från gatan, med entréer direkt från gatan. Parkeringsytor är anordnade i gaturummet eller i anslutning till gator. Storskaligt Verksamhetsområde Kraftverksgatan, söder om Kvarnvägen Område med verksamhetsbyggnader och tekniska anläggningar, mellan järnvägen, Kvarnvägen och vidare sydost om Lantmannavägen. Arkitekturen inom området är funktionell men av litet estetiskt värde. Bebyggelsen följer inget givet mönster utan utformningen är helt individuell och definierad av fastighetsgränser. Byggnadernas skala varierar från smala kontorsbyggnader i två våningar till högre och massiva industribyggnader. Området mellan byggnaderna utgörs framförallt av öppna asfalterade ytor som utgör parkering, körplaner, upplag etc. Enstaka skogsdungar finns i området och bryter av den annars hårdgjorda miljön. Större karaktärsgivande område Sigfridsområdet Område med blandad bebyggelse från olika tider och med skilda funktioner. Den äldre bebyggelsen har slammade tegelfasader med dekorativa mönsterindelningar. Två hospitalsbyggnader från 1800-talet är kulturminnesmärkta talets nytillskott består av låga tegelhus av lågmäld karaktär. Parkmiljöerna, alléerna, begravningsplatsen och dess stenmurar i den norra delen av området, variationen av lövträdsarter och närheten till Växjö stad - ortsanalys 39

40 sjön ger tillsammans området en unik karaktär som är viktig att vårda och värna. Inom området pågår förtätning och utbyggnad av de befintliga verksamheterna knutna till vård och rehabilitering. Omfattande förtätningar har under 2000-talet realiserats väster om området och det finns planer att bygga bostäder i områdets nordvästra delar. Karaktärsgivande park- och/eller trädmiljö Östrabo och Östrabobacken De öppna fälten i Östrabobacken (norr och söder om Fagrabäcksvägen) tillsammans med Östrabo och Sigfridskällan utgör en del av rutnätsstaden och riksintresset för kulturmiljövården. Biskopsgården Östrabo uppfördes under slutet av 1700-talet i tidsenlig gustaviansk klassicism. Biskogsgården tillsammans med de öppna fälten utgör ett viktigt inslag i stadslandskapet som är betydelsefull för hela stadens identitet och vittnar om dess historia. En ståtlig allé leder från Norrtullskolan till biskopsgården Östrabo och är ett viktigt stråk mellan centrum och Växjös östra delar. Söder om allén finns stadsodlingen Ekobacken, norr om allén ett område med kolonilotter. Biskopsgården omges av en mindre park som med sin struktur i blomster-, trädplanteringar och gångar är ett fint exempel på artonhundratalets trädgårdsarkitektur. Nedanför Östrabo ligger Sigfridskällan där de första kristna växjöborna döptes enligt legenden. Friliggande småhusbebyggelse Teleborg Söder om Vallviksvägen Övervägande småhusbebyggelse i en till två våningar, uppförda under 1970-talet. Området karaktäriseras av en tydlig struktur och sammanhållen arkitektur. Husen har fasader av puts, tegel eller/och trä och är placerade i mitten av de relativt små tomterna. Bebyggelsen ligger längs raka kvartersgator kopplade till större matargator. Kvartersgatorna övergår i gång- och cykelvägar som gör det lätt och säkert att gå och cykla mellan kvarteren och genom stadsdelen. Kvartersparker med lekplatser, gräsytor och trädmiljöer ligger integrerat i kvarteren. Öster och söder om Torparvägen Småhusbebyggelse i en till två våningar, uppförda under 1970-talet. Området karaktäriseras av en tydlig struktur och sammanhållen arkitektur. Husen har fasader av puts, tegel och/eller trä och är placerade i mitten av de relativt små tomterna. Bebyggelsen ligger längs raka och långa kvartersgator kopplade till större matargator. Kvartersgatorna övergår i gång- och cykelvägar som gör det lätt och säkert att gå och cykla mellan kvarteren och genom stadsdelen. Funktionalitet och trafikseparering utmärker infrastrukturen. Kvartersparker med lekplatser, gräsytor och trädmiljöer ligger integrerat i kvarteren. Även mindre parkeringar finns även om parkering till större del är anordnad på småhusfastigheterna. I området finns det skola och förskola med tillhörande aktivitetsytor. I öster gränsar området till Teleborgskogen. Norr och söder om Raskens väg Övervägande småhusbebyggelse i en till två och halv våning uppförda från sent 1970-tal till och med 2000-talet. Blandning av parhus, radhus och friliggande hus som är placerade i mitten av de relativt små tomterna. Puts-, trä- eller tegelklädda fasader. Husen ligger längs svängda gator som ansluter till större matargator. Kvartersparker och gröningar med lekplatser, gräsytor, trädmiljöer och naturmark ligger integrerat i kvarteren. Även förskola finns integrerat i kvarteren. Inom området löper gång- och cykelbanor som binder samman de omkringliggande kvarteren. Gruppbyggd småhusbebyggelse Väster om Torparvägen Radhus- och kedjehusområde. Husen är i en till två våningar, uppförda i olika stilar och med stor variation av fasadmaterial. Bebyggelsen ligger längs korta, raka kvartersgator som ansluter till omgivande större gator. Kvartersparker med lekplatser, gräsytor och trädmiljöer ligger integrerat i kvarteren på kvartersmark. Garagebyggnader och parkeringsytor är anordnade i anslutning till bebyggelsen. Söder om Torparvägen Område med en blandning av radhus och friliggande småhus i en till en och halv våning. Bebyggelsen ligger längs svängda återvändsgator som ansluter till en huvudgata i norr. Mindre grönytor med gräsytor och trädgrupper ligger integrerat i kvarteren. Parkeringsplatser är anordnade på småhusfastigheterna. Norr om Ljungfällevägen Område med radhus i en och halv våning med tegel- och träfasader och sadeltak. Husen Växjö stad - ortsanalys 40

41 ligger längs korta, raka kvartersgator som ansluter till omgivande större gator. Bebyggelsen är till stor del orienterad i öst-västlig riktning. Inom området löper gång- och cykelbanor som binder samman de omkringliggande kvarteren. Kvartersparker med lekplatser, gräsytor och trädmiljöer ligger integrerat i kvarteren på kvartersmark. Garagebyggnader är anordnade i södra delen av området. Området gränsar till Teleborgcentrum i öster och Teleborgsskogen i väster. Vallen Område med blandning av flerfamiljshus och radhus i olika volymer, uppfört under 2010-talet på näset mellan Växjösjön och Södra Bergundasjön. Husen är i olika utförande i två till åtta våningar med variation av fasadmaterial och placerade i ett geometriskt bebyggelsemönster med de höga huskropparna placerade längs Söderleden och de lägre längre in i området, i mötet med Bokhultets naturreservat. Gemensamma gröna ytor, sittplatser och lekplatser ligger integrerat i kvarteret. Hästhagen, norr om Furutåvägen Område med flerfamiljshus i två till tre våningar med tegelfasader och pulpettak uppförda under 1970-talet. Huskropparna är placerade parallella med varandra med bostadsgårdar med gräsytor, träd och lekmiljöer mellan husen. Parkeringsytor och garagebyggnader är placerade i söder, i mötet med Furutåvägen. Inom området löper gång- och cykelbanor som binder samman omkringliggande kvarter. Romalyckan, söder om Furutåvägen Område med flerfamiljshus i en till tre våningar med tegelfasader och sadeltak uppförda under 1970-talet. Huskropparna är placerade parallella med varandra med bostadsgårdar med gräsytor, träd och lekmiljöer mellan husen. Parkeringsytor och garagebyggnader är placerade i norr, i mötet med Furutåvägen. Inom området löper gång- och cykelbanor som binder samman de omkringliggande kvarteren. I områdets östra del ligger två förskolor och Teleborgs kyrka och församlingshem pågår planeringsarbete som berör stora delar av området. Öster om Teleborgsvägen (Limnologen) Område med flerfamiljshus i fyra till sju våningar mellan Teleborgsvägen och sjön Trummen uppfört under 2010-talet. Träarkitektur utmärker området även om fasadmaterialet varierar. Husen intill Sjöbågen är placerade i ett geometriskt bebyggelsemönster med huskropparna placerade parallell till varandra och grönytor samt lekplatser mellan husen. Inom och omkring området löper gång- och cykelbanor som binder samman omkringliggande stadsdelar. Den direkta närheten till sjön Trummen och de park- och naturmiljöerna längs den bidrar med karaktär pågår byggnation i stora delar av området. Större karaktärsgivande område Linnéuniversitetet/Campus/Videum Universitetsområde med tydlig campuskaraktär där studentbostäder, undervisningslokaler, kommunikationer och sociala träffpunkter integrerats. Universitetsutnämningen 1999 blev startskottet för en omfattande nybyggnation där avancerade träkonstruktioner och framsynt arkitektur karaktäriserat utformningen. Kombinationen av stora glaspartier och trä i fasaderna får allt större utrymme och blir allt mer karaktäristiska för området. Här finns otaliga mötesplatser och mångfaldsinslaget är ständigt närvarande. Närheten till sjön Trummen, Teleborgs slott och slottspark och Teleborgs naturreservat är av stort värde för hela universitetsområdet och utgör en variationsrik inramning som också bidrar till områdets karaktär. Mitt i området, på en lövträdstäckt kulle, ligger Tufvans café, vars putsade huvudbyggnad härrör från tiden då jordbruk bedrevs på markerna. Teleborgs slott, Tufvans gård och stengärdesgårdar belyser platsens historiska kontinuitet men utgör samtidigt viktiga stadshistoriska lämningar. Universitet knyts allt närmare omgivands stadsdelar och stadens centrum då byggnation och planering för utveckling av mellanrummen pågår. Skogsudden Område med iögonfallande solitära byggnader i form av kontorsbyggnad och tennishall omgivna av generösa gräsmattor och parkeringar intill Växjösjön. Kontorsbyggnaden uppfördes som Södra skogsägarnas huvudkontor 1968 och är en trespännare i sex våningar plus en indragen, påbyggd sista våning. Putsfasader, pulpettak och stora fönster är kännetecken. Översta våningen är utförd i trä. Byggnaden utgör ett tydligt landmärke i stadsbilden och när man rör sig kring Växjösjön. Tennishallen, Södra Climate Arena, byggdes 2012 med passivhusteknik och har träfasad, sedumtak och stora fönsterytor på den södra sidan som möter gatan. Byggnaden är ett av många exempel på träarkitektur som kännetecknar den här delen av Teleborg. Växjö stad - ortsanalys 41

42 Småskaligt verksamhetsområde Pålaträdan, söder om Skogsuddevägen Område med byggnader för handel, restaurang, service och kontor i en våning och med platta tak. Huvudsakligt fasadmaterial är plåt. Byggnaderna ligger indragna från vägarna och omges av stora parkeringsytor. Målpunkt för service och dagligvaruhandel, anpassat för i första hand kunder med bil även om gång- och cykelvägar finns nära. Arkitekturen är funktionsorienterad med begränsade estetiska värden. Större natur- och/eller fritidsområde Parker och naturområden kring Trummen Sammanhängande park- och naturmiljöer kring sjön Trummen som under 2010-talet alltmer utvecklats som ett attraktivt rekreationsområde och rekreativt upplevelsestråk i ett nära sammanhang med de gröna miljöerna kring Växjösjön. En viktig grund för det var broförbindelsen över Skirviken. Tillgängligheten är god med belysta gångbanor och under en promenad upplever man den direkta närheten till sjön och vyer över den, äldre och karaktärsskapande bebyggelse i form av Teleborgs slott, Italienska palatset och Brände udde blandat med yngre och utmärkande träbebyggelse, planterad och vild växtlighet, offentliga och anonyma rum, samt platser för såväl aktivitet som kontemplation. Linnéträdgården och Trummen Land Art bidrar med platser med särskild identitet och upplevelsevärden. Mångfalden samt närheten till Linnéuniversitetet, Sigfridsområdet och bostäder bidrar till sjöns starka ställning i stadsrummet. Teleborgsskogen Kuperat och välbesökt skogsområde i direkt anslutning till bostadsområden, förskolor, skolor och lekplatser. Stigar och cykelvägar leder genom skogen och i dess utkant. I området finns elljusspår, grillplats, bollplan, hundlekplats och Linnés arboretum. Från år 2008 till 2010 planterades skogsplantor med en variation på 150 olika inhemska och exotiska arter. Idag är arboretet en ovanlig skogsmiljö som utgör ett intressant besöksmål där man kan uppleva och studera olika trädslag och trädmiljöer. Centrum Araby Dalbo centrum Område med livsmedelsbutiker, restauranger och andra serviceverksamheter. Byggnader i en till två våningar med tegelfasader och platta tak placerade runt ett mindre torg och gångstråk. Torget ligger längs ett stråk som binder samman bostadsområdena norr och söder om Dalbo centrum. Söder om området, vid Mörners väg, finns stora parkeringsytor. Dalbo centrum har en viktig funktion som nod för de omkringliggande bostadsområdena pågår planeringsarbete som berör de norra delarna av området. Offentlig service Centrumskolan Område med skolbyggnader omgivet av både hårdgjorda aktivitetsytor och gräsytor. Byggnaderna är i en till tre våningar med fasader av tegel. Aktivitetsytorna vid skolan entré hänger nära samman med aktivitetsytor intill Araby Park Arena och gång- och cykelstråk genom områden vilket gör det till en del av en samling- och aktivitetsplats även utanför skoltid. Skolan ligger centralt i stadsdelen intill Dalbo centrum Araby Park Arena och direkt söder om Arabyparken, nära service och kollektivtrafik. Det finns bra GC-vägar för de som går eller cyklar från intilliggande stadsdelar. Parkeringsytor är anordnade i anslutning till skolan. Friliggande småhusbebyggelse Norr om Mörners väg Område med övervägande småhusbebyggelse i en till två och halv våning som karaktäriseras av tydlig struktur och sammanhållen arkitektur. Husen har fasader av puts, tegel eller trä och är placerade centralt på de relativt små tomterna. Gatorna är raka och breda. Funktionalitet och trafikseparering utmärker infrastrukturen. Kvartersparker och gröningar med öppna gräsytor och trädmiljöer är integrerat i kvarteret. Ett grönstråk med gångväg genom naturmark finns i mötet mellan bostadsområdet och verksamhetsområdet längs Arabygatan. Stråket är ett viktigt promenadstråk men bidrar också bl.a. med inramning, lekmiljö lummighet och skyddszon mot verksamhetsområdet. Längs Växjö stad - ortsanalys 42

43 Ulriksbergspromenaden ligger ett större område med odlingslotter, tydligt avgränsat med stängsel från sin omgivning. Flerfamiljshus Norr om Mörners väg Område med flerfamiljshus i tre våningar från slutet av 1960-talet. Fasader med putsoch/eller tegel och stora, delade fönster. Huskropparna är placerade i ett geometriskt bebyggelsemönster kring öppna bostadsgårdar med gräsytor, träd och lekmiljöer. En större förskola finns centralt i området, vid Tallgården. Arabyparken ligger som en större stadsdelspark i mitten av bostadsområdet. Ett nät av gångvägar och gång- och cykelvägar knyter bostadskvarter till varandra och till Arabyparken och till Dalbo centrum. Bostadsområdet är bilfritt och parkeringsplatser ligger längs omkringliggande gator. Under 2000-talet har området delvis förändrats med bl.a. färgsättningar och inglasade balkonger. Under 2010-talet har området kompletterats med punkthus vid Tallgården och radhus vid Bokelundsvägen pågår planeringsarbete som berör de norra delarna av området. Friliggande småhusbebyggelse Hov Norr om Mörners väg Övervägande småhusbebyggelse i en till två och halv våning, uppförda under 1960-talet. Området karaktäriseras av en tydlig struktur och sammanhållen arkitektur. Husen har fasader av puts, tegel eller trä och är placerade i mitten av de relativt små tomterna. Bebyggelsen ligger längs raka och långa kvartersgator som ansluter till omgivande större gator. Funktionalitet och trafikseparering utmärker infrastrukturen. Gröningar och kvartersparker med gräsytor, lekplatser och naturmiljöer ligger integrerat i bostadskvarteren. Utmärkande är det större grönområdet Bondegårdsparken som ligger på en höjdrygg och i dess västsluttning och karaktäriseras av fina ängsmiljöer, stengärdesgårdar, möjlighet till utblickar och vintertid en fin pulkabacke. Kungsvägen och Skogslyckan, söder om Mörners väg Småhusbebyggelse i en till två och halv våning i varierande stil och gestaltning och från olika tidsperioder. Fasader i puts, tegel eller trä. Bebyggelsen är väl anpassad till den varierande topografin. Framförallt längs Kungsgatan karaktäriseras området av äldre villor i nationalromantisk stil på stora lummiga tomter och med fina trädmiljöer. De lummiga trädgårdarna ger karaktär också till gaturummet. I områdets östra del ligger Skogslyckans kyrka uppförd 1943 i klassicistisk stil, församlingshem och kyrkogård. Kyrkogården har karaktär av skogskyrkogård och flera gångvägar leder genom området. Kyrkogårdens tallar och omgivande stenmur ger karaktär också till omgivande gaturum. Gruppbyggd småhusbebyggelse Lyckestigen (Ponderosa) Bebyggelsen i området består av 46 marklägenheter som bildar en egen enklav i stadsdelen. Husen ritades i början av 1960-talet och kännetecknas av den liggande, rödfärgade fasadpanelen och de stall-liknande garagen. Kedjehus ligger på båda sidor av kvartersgatan som omringar bebyggelsen i mitten. Området gavs smeknamnet Ponderosa och 1965 erhöll det pris som bästa småhusprojekt i Sverige. Flerfamiljshus Öster om Kungsvägen Område med flerfamiljshus i tre till fyra våningar uppförda under 1970-talet. Fasader i tegel eller mexitegel och stora, delade fönster. De avlånga byggnaderna är placerade parallellt varandra och bostadgårdar med gräsytor och trädmiljöer finns mellan husen. Stora parkeringsytor och garagebyggnader är placerade i anslutning till Kungsvägen och Norregårdsvägen. I områdets nordvästra del ligger Mariakyrkan omgiven av naturmiljöer och öster om området finns Pilbäcksparken och Pilbäckskolan. Hov Dalbogård, öster om Liedbergsgatan Område med flerfamiljshus i fyra våningar, uppfört i mitten av 1900-talet. Förskola finns i den östra delen. Putsfasader, stora, delade fönster och pulpettak är karaktärsdrag. Varje huskropp utgörs av tre delar, förskjutet placerade till varandra. Öppna bostadsgårdar med sittplatser och lekmiljöer finns mellan husen och ett större, för kvarteret, gemensamt grönområde med gräsytor, trädmiljöer och bollplaner finns i mitten. Området ligger i västsluttning och bebyggelsen är väl anpassad till topografin. Bebyggelsen ligger indragen Växjö stad - ortsanalys 43

44 och avskilt från de större omkringliggande gatorna. Gångstråk leder genom området. Parkeringsplatser och garagebyggnader ligger i anslutning till bostadsbebyggelse pågår planeringsarbete som berör de södra och östra delarna av området. Söder om Spetsamossen Område med åtta punkthus i fem till sju våningar, med de översta våningarna indragna. Husen har putsfasader och delade fönster. Mellan husen finns mindre planteringar, gräsytor och stensatta platser med sittplatser. Garage och parkeringar är uppdelat på två mindre parkeringar, i nära anslutning till bostadsbebyggelsen. I norr ligger området i direkt anslutning till Spetsamossen. Ett viktigt gång- och cykelstråk leder genom området. Seminarievägen, söder om Mörners väg Område med flerfamiljshus och förskola i två till åtta våningar. Den norra delen utgörs av byggnader i fyra till sex våningar med tegelklädda fasader och uppfördes Områdets södra del utgörs av Lassaskog, som utgörs av sex punkthus med putsade fasader placerade runt ett gemensamt grönområde med gräsytor och träd. Lassaskog ritades av Ralph Erskine och uppfördes Gångvägar och de gemensamma grönytorna länkar samman området till en helhet. Hela området är bilfritt och parkeringsytor, garagebyggnader samt miljöhus ligger längs omkringliggande gator och utgör en tydlig gräns mellan hus och gata. Förskola finns i området, längs Seminarievägen. Öster och Väster om Kungsgatan Område med flerfamiljshus längs Kungsgatan. Bostadsområdet väster om Kungsgatan utgörs av ett väl sammanhållet kvarter i västsluttning längs med Solbergsvägen. Husen är tre till fyra våningar med tegelfasader och sadeltak och är väl anpassade till topografin. Lekmiljöer och grönytor med en hel del stora träd finns i anslutning till bebyggelsen. Parkeringsplatser och miljöhus är anordnade i anslutning till omkringliggande gator. Öster om Kungsgatan, på Hovsberg och en av Växjös högsta punkter, uppförs 2018 ett nytt bostadshus i 21 våningar. Hovsbergsparken med karaktäristiska och värdefulla trädmiljöer och utmärkande branter omger det nya bostadshuset. I området finns också en förskola inrymd i äldre mangårdsbyggnad som tidigare var huvudbyggnad till Hovsbergs gård? 2018 pågår planeringsarbete som berör de södra delarna av området. Offentlig service Kungsmad, Linnégatan Gymnasieskola i två till fyra våningar. Byggnaderna ligger indragna från gatan och har puts- eller tegelklädda fasader. Stora parkeringsytor är anordnade på baksidan av bebyggelsen. Ligger i anslutning till Linnégatan som gör det lätt att nå skolan via gång- och cykel- och kollektivtrafikstråk liksom med bil. Friliggande småhusbebyggelse Väster Väster (större delen) Övervägande småhusbebyggelse i en till två och halv våning i varierande stil längs smala, svängda gator. Tvåfamiljshus är vanliga. Villabebyggelsen kännetecknas av puts- eller träfasader med inslag av dekorativa element. Taken är täckta med tegel eller plåt. Fristående uthus bidrar med karaktär. Husen ligger indragna från gatan med liten trädgård på framsidan. Höjdskillnader mellan tomterna bidrar till områdets karaktär. En del större tomter och en hel del med större träd som bidrar med lummighet. Gröningar och kvartersparker, bl.a. Grönadalsparken ligger integrerat med bostadskvarteren. Flera av dem kännetecknas av fina trädmiljöer med en del äldre ekar. Norr om Bländavägen och väster om Kulladalsgatan Övervägande småhusbebyggelse i en till två och halv våning i varierande stil. Området byggdes ut under och 50-talet när funktionalismens ideal slog igenom. Bebyggelse består till stor del av karaktäristiska villakuber med vitputsade fasader. Bebyggelsen ligger längs raka kvartersgator som ansluter till omgivande större gator. Gruppbyggd småhusbebyggelse Solstaden Kedjehusområde i en och halv våning med sadeltak och stora delade fönster. Området ritades i slutet av 1940-talet av Bent Jörgen Jörgensen. Alla huskroppar har trädgårdarna vända åt väster och frontsidan ligger intill gatan. Tegelhusen bildar närmast en egen enklav i stadsdelen och tillsammans med intilliggande radhuskvarter, kyrka, Uriksbergskolan och den kuperade Ulriksbergsparken skapas en unik boendemiljö i staden. Parkeringsplatser är anordnade på småhusfastigheterna. Växjö stad - ortsanalys 44

45 Flerfamiljshus Vintervägen och Vårvägen Område med flerfamiljshus i upp till åtta våningar. Husen har puts- och/eller tegelfasader och stora, delade fönster. Husen uppfördes i mitten av 1960-talet och är placerade runt gemensamma bostadsgårdar med sammanlänkande gångvägar, aktivitetsytor, sittplatser och lekmiljöer. Bostadsområdet är bilfritt och parkeringsytor och garage ligger i anslutning till omkringliggande gator pågår planeringsarbete som berör större delen av området. Storängsgatan Område med flerfamiljshus i fyra våningar där den fjärde våningen är indragen. Husen har putsfasader, stora, delade fönster och pulpettak. Husen uppfördes i början av 2000-talet och är placerade parallellt med varandra, på tvärs mot gatan med mindre bostadsgårdar mellan husen. Parkering i garage under husen. Anteliigatan Område med flerfamiljshus i två till fem våningar uppfört under 2010-talet. Fasader i trä och tegel, stora, delade fönster och sadeltak. De högre husen har loftgångar och är hopbyggda till en volym och utgör skärm och bullerskydd mellan järnvägen och bebyggelsen och dess innegård. De lägre husen är placerade längs gatan i norr. Parkeringsytor och garagebyggnader ligger i anslutning till bebyggelsen. Småskaligt verksamhetsområde Kv. Fabriken Område med bl.a. kontor, skola och parkeringar som tidigare varit del av järnvägsområdet. Byggnader i en till två våningar i skiftande ålder och stil, placerade utan tydlig struktur. Några av områdets byggnader, framförallt i den västra delen är karaktärsfulla äldre tegelbyggnader som tidigare utgjort bl.a. lokstallar som invändigt byggts om och anpassats till dagens verksamheter. Öppna hårdgjorda ytor och enstaka trädmiljöer omger byggnaderna. En av stadens större parkeringar finns i den östra delen av området pågår planering för utveckling och nybyggnation av områdets östra delar. Väster och öster om Söderleden Område med verksamheter i form av bl.a. bageri, bilhandel, bilservice och kontor. Funktionella byggnader omgivna av öppna hårdgjorda ytor för parkering, uppställning, transport etc. Bebyggelsen följer ingen tydlig struktur utan utformningen är helt individuell och definierad av fastighetsgränserna. Arkitekturen är funktionsorienterad med begränsade estetiska värden pågår planering som berör området öster om Söderleden. Flerfamiljshus Söder Söder om Södra järnvägsgatan Område med bebyggelse med karaktär av kvartersstad i rutnät i tre till fyra våningar från sent 1800-tal/tidigt 1900-tal. Fasader i tegel eller puts. Ofta lokaler för verksamhet och service i botten- eller sutterängvåning. Övriga våningar rymmer en variation av bostäder, kontor, service och verksamheter. Utgör del av Växjös rutnätsstad med väl definierade kvarter och raka gator. De slutna innergårdarna utgörs till stor del av hårdgjorda ytor för parkeringar men rymmer också en del större träd. Växjö lasarett Område med bebyggelse tätt och sammanbyggt komplex i två till nio våningar som rymmer vårdfunktioner av olika slag samt tillhörande parkeringshus. Byggnaderna är uppförda under olika tidsperioder och med skiftande fasadmaterial och stil. Byggnaderna är placerade längs gatan men sluter sig mot sin omgivning. Entréer finns längre in i kvarteret. Bortsett från några mindre entréplatser och innergårdar är i stort sett hela kvarteret bebyggt. I den norra delen finns enstaka stadsvillor som rymmer bostäder och kontor. Friliggande småhusbebyggelse Södra Ringvägen, Valhallagatan, Odingatan Område med karaktär av trädgårdsstad, med oregelbundet utformade gatusträckningar och fastighetsgränser. Övervägande friliggande småhusbebyggelse men också en del gruppbyggda småhus i två till två och halv våning. Husen är överlag placerade på tomtens främre del, med långsidan vänd mot gatan. Närmare centrum, är villorna större och mer påkostade än de längre från centrum. Puts- eller träfasader dominerar, ibland med Växjö stad - ortsanalys 45

46 inslag av dekorativa element. Sadeltaken är täckta med tegel eller plåt. Generösa trädgårdar finns på baksidan av fastigheterna. I området finns Bäckaslövskolan med tillhörande aktivitetsytor och intill skolan ligger karaktäristisk radhusbebyggelse från 1920-talet, ritade av Paul Boberg. Bäckaslövskolan som är fondbyggnad i västra änden av Södra Esplanaden utgör del av riksintresset för kulturmiljö. Gruppbyggd småhusbebyggelse Biskopshagen Område med övervägande radhus-, kedje- och parhus, med inslag av flerfamiljshus och friliggande småhus uppfört under tidigt 2000-tal. Husen är i en till tre våningar, uppförda i olika stilar och med stor variation av fasadmaterial. Inspirationen till områdets plan kommer från den svenska småstaden och den engelska trädgårdsstaden. Parkeringsplatser är anordnade på småhusfastigheterna. Småskaligt utformade gator med trädplantering, murar och små plats- och torgbildningar bidrar starkt till områdets karaktär. En mindre damm, som också har en viktig funktion för dagvattenhantering, bidrar med särskild kvalitet i området. Lilla Vallen Område med radhus i två våningar. Fasader med träpanel och pulpettak. Husen är placerade med ena gaveln mot vägen och en liten gräsmatta framför husen. En gemensam bostadsgård med gräsytor finns i områdets mitt. Området tillsammans med intilliggande kolonistugeområde bildar en enklav i stadsdelen i direkt anslutning till Bokhultets naturreservat. Parkeringsplatser är anordnade på småhusfastigheterna. Småskaligt verksamhetsområde Söder om järnvägen Område med bl.a. kontor, bilhandel, service som tidigare delvis varit del av järnvägsområdet. Byggnader i en till två våningar i skiftande ålder och stil. Några av områdets byggnader längs järnvägen är karaktärsfulla äldre tegelbyggnader som tidigare utgjort bl.a. lokstallar som invändigt byggts om och anpassats till dagens verksamheter. Öppna hårdgjorda ytor omger byggnaderna. Väster om Söderleden Område med verksamheter och kontor. Funktionella byggnader i en till två våningar med putsfasader och sadel- eller pulpettak. Öppna hårdgjorda ytor för parkering, uppställning, transport etc. omger byggnaderna. Bebyggelsen följer inget givet mönster utan dess placering är funktionsdefinierad pågår planering som berör området öster om Söderleden. Kolonistugeområdet Lilla Vallen Område med kolonistugor med omgivande koloniträdgårdar. Gångvägar leder genom området. Området tillsammans med intilliggande radhusområde bildar en enklav i stadsdelen i direkt anslutning till Bokhultets naturreservat. Flerfamiljshus Norr om Södra Ringvägen Område med flerfamiljshus, skolor, förskola och livsmedelsbutik uppfört under 1960-talet. Byggnader i en till nio våningar i olika utförande och med varierat fasadmaterial. Byggnaderna är placerade parallellt till varandra och med öppna bostadsgårdar med gräsytor och trädmiljöer mellan husen. Förskola och skola finns i öster. Norr om bebyggelsen ligger Domprostmossen med grusplan och gräsytor och träd pågår planering som berör de östra delarna av området. Växjö stad - ortsanalys 46

47 Karta med stadens karaktärsområden Växjö stad - ortsanalys 47