Stadens nuvarande fysiska struktur och miljö
|
|
- Henrik Max Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rådslag om Växjö stads framtida utveckling Stadens nuvarande fysiska struktur och miljö En stads fysiska struktur, det vill säga hur bostäder, arbetsplatser, service, vägar, järnvägar och grönområden ligger i förhållande till varandra, är av avgörande betydelse för möjligheterna att åstadkomma en hållbar stadsutveckling och en god livsmiljö för stadens invånare. Den fysiska miljöns kvalitet och hur den är ordnad påverkar också stadens attraktionskraft. I den nya översiktsplanen för Växjö stad ska kommunen ange en strategi för den fysiska strukturens utveckling de kommande decennierna. En sådan strategi måste givetvis ta sin utgångspunkt i dagens stad. Hur hållbar och ändamålsenlig är dagens fysiska struktur? I vad mån underlättar och försvårar den vardagslivet? Här gör vi en första analys av den fysiska strukturen och viktiga miljökvaliteter i dagens Växjö. Analysen kommer att utvecklas och fördjupas i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Under rådslaget tar vi tacksamt emot synpunkter.
2 Befolkningens och arbetsplatsernas fördelning Befolkning per 100m-ruta Befolkning per 100m-ruta % av befolkningen inom de svarta områdena Boendestruktur. Statistiken är från år Källa: SCB Staden har idag invånare. Hälften av dem bor i ett centralt stråk som sträcker sig från Hovshaga i norr via Araby-Dalbo, stadskärnan och östra delen av öster till centrala Teleborg och universitetscampus. Statistiken som ligger till grund för kartan gäller år Östra Lugnet som byggts efter det är därför inte med.
3 Arbetstillfällen per 100m-ruta Arbetande dagbefolkning Arbetsplatsernas fördelning i staden. Statistiken är från år Källa: SCB Arbetsplatserna ligger till stor del i andra områden än där folk bor, även om det också finns en hel del arbetsplatser i bostadsområdena. År 2005 fanns det arbetstillfällen i staden, varav 36 procent låg i stadskärnan och 27 procent på Västra Mark-Sjöuddens industriområde och I11-området.
4 Stadens täthet Landareal, ha Folkmängd Täthet inv/km 2 Lund Uppsala Helsingborg Norrköping Linköping Örebro Umeå Karlstad Jönköping Växjö Sundsvall Kalmar Karlskrona Kristianstad Halmstad Tabell 1. Jämförelse mellan några städers täthet, år Källa: SCB Växjö stad har cirka 1900 invånare per km 2 landareal. Det är i nivå med många andra ungefär lika stora städer och något tätare än Kalmar, Karlskrona och Kristianstad. Jämför man däremot med städer som är större är Växjö en relativt gles stad. På den yta som Växjö stad upptog år 2005 d.v.s. exklusive Östra Lugnet som byggts därefter skulle det kunna bo personer om staden var lika tät som Helsingborg, och med Lunds täthet. Småhus, % Flerbostadshus, % Övriga, % Uppsala 21,5 77,2 1,3 Kalmar 27,4 71,7 0,9 Norrköping 27,5 71,4 1,1 Linköping 28,4 70,5 1,1 Lund 28,6 70,0 1,3 Helsingborg 28,7 69,5 1,7 Umeå 30,3 68,4 1,3 Örebro 31,0 67,9 1,1 Sundsvall 31,6 67,0 1,4 Karlstad 33,7 65,5 0,8 Kristianstad 34,8 64,1 1,1 Karlskrona 37,3 61,0 1,7 Jönköping 40,9 57,8 1,3 Halmstad 42,9 55,6 1,4 Växjö 46,6 52,9 0,5 Gävle 47,6 51,3 1,0 Visby 48,7 49,5 1,9 Falun 48,7 50,5 0,8 Borlänge 51,6 47,6 0,8 Karlshamn 56,1 42,8 1,2 Tabell 2. Andel boende i olika hustyper, år Källa: SCB Något mer än hälften av invånarna i Växjö bor i flerbostadshus, medan knappt hälften bor i småhus. I jämförelse med många andra städer har Växjö en stor andel småhus. Växjö är den 20:e största staden i Sverige. Bland alla de 38 städer som har mer än invånare ligger Växjö på 30:e plats när det gäller andel boende i flerbostadshus. Det finns städer som är mindre än Växjö, men som ändå har en större andel flerbostadshus.
5 Målpunkter Viktiga målpunkter Kartan visar viktiga målpunkter i staden. De större symbolerna visar målpunkter som har regional betydelse. Bortsett från universitetet, flygplatsen och Norremarks handelsområde ligger de regionala målpunkterna i huvudsak i centrum och utmed den västra infarten. Även de mer lokala målpunkterna ligger till stor del utmed eller nära huvudgatunätet och busslinjerna.
6 Grön och blå struktur Kartan Grönområden och grönstråk visar grönområden som är viktiga för hela staden respektive för stadsdelen, skyddszoner och annan mark, bristande tillgång till grönytor av olika slag, befintliga grönstråk, planer och utbyggnadsområden
7 Stadens blågröna struktur har analyserats med fokus på den kommunala parkoch naturmarken, begravningsplatser, idrottsplatser etcetera, samt områden i stadens kanter som är värdefulla för friluftsliv eller som har särskilda naturvärden. Analysen illustrerar det gröna som helhet men skiljer också ut de områden som upplevs ha stora rekreativa värden. Invånarnas tillgång till parkoch naturområden större än 1 ha inom 300 m utan större barriärer, park- och naturområden större än 10 ha inom 1000 m och friluftsområden större än 100 ha inom 3000 m har analyserats. Staden har en unik tillgång i de många sjöarna i och runt staden. Tillsammans med parkstråk och naturmark utmed stränderna bildar de viktiga grönblå kilar in i stadsbygden. Från landsbygden i sydväst och sydöst sträcker sig två sådana kilar via Växjösjön ända in till Linnéparken i centrum av staden. De inkluderar förutom de närmaste strandzonerna även Bokhultet respektive Telestads naturreservat och Skirbygden. Den ena inkluderar Bokhultet och Södra Bergundasjön med stränder, den andra Telestads naturreservat och Skirbygden. Även Fyllerydsskogen sträcker sig in som en grönkil i stadsbygden. Fyllerydsskogen och rekreationsområdena på Kronobergshalvön förbinds med stadskärnans yttre delar via flera grönstråk. Flera av grönstråken har potential att utvecklas både för människors rekreation och för biologisk mångfald. Cykelstråket Växjö runt är också en stor tillgång som knyter samman park- och naturområden runt staden och kopplar in till stadsdelarna via grönstråk och cykelvägar.. Staden är således väl försedd med stora rekreationsområden i alla väderstreck: Södra Bergundasjön-Bokhultet-Växjösjön och Telestads naturreservat-skir- Trummen-Växjösjön i söder, Fyllerydsskogen i öster, samt Kronoberghalvön, Hissö och Helgasjön i norr och väster. Dessa områden är av stor betydelse för staden och dess invånare i helhet. Skogsområden som har potential att utvecklas ytterligare som viktiga rekreationsområden på stadsdelsnivå finns dessutom bl.a. vid Öjaby och Högstorp.. Teleborgsskogen mitt i Teleborg är givetvis av mycket stor betydelse för den stadsdelen. Sammantaget gör detta att de flesta invånare i Växjö stad har god tillgång till ett större rekreationsområde (max 1 km till område som är minst 10 ha, eller max 3 km till område som är minst 100 ha). De flesta har även tillgång till mindre parker eller naturområden (min 1 ha) inom 300 m. Utifrån de kriterier som använts i analysen har dock delar av staden vissa brister när det gäller tillgänglighet till grönområden: Många som bor i centrum (rutnätsstaden) har mer än 300 m till närmaste grönområde. De relativt hårt trafikerade gatorna runt centrum gör det dessutom svårt att snabbt och tryggt ta sig till ett grönområde till fots eller med cykel. Också området mellan Storgatan och järnvägen (södra Väster) samt en sträcka längs södra järnvägsgatan har mer än 300 m till ett grönområde. Liksom centrum omges de av trafikerade gator. Järnvägen utgör dessutom en barriär. Många som bor i området har istället mellan 500 och 700 m till närmsta grönområde.
8 Öjaby, Räppe och Bergsnäs har dålig tillgång till större planlagda eller på annat sätt säkerställda grönområden (såväl 10 som 100 ha) Skogen norr om Öjaby är viktig för rekreation, men når inte upp till kriterierna för större friluftsområde (100 ha) och är inte utvecklat när det gäller stigsystem och tillgänglighet. Kulturlandskapet runt Bergkvara gård är en kvalitet både för Räppeborna och staden i övrigt, som skulle kunna utvecklas. Det mesta är betes- och åkermarker som inte självklart inbjuder till strövande och annan friluftsaktivitet. Man är styrd till befintliga vägar i området. Riksväg 25 är en barriär som skiljer av Högstorp från Fyllerydsskogen, vilket gör att särskilt den östra delen inte har så bra tillgänglighet till ett stort rekreationsområde som det kan se ut på en kartbild. Skogsområdena öster och söder om Högstorp har inte de kvaliteter som krävs för ett bra större grönområde, men kan utvecklas med t.ex. stigar, tillgänglighet etc. Det östra området är dessutom en framtida utbyggnadsresurs enligt gällande översiktplan. Såväl centrum (rutnätsstaden) som verksamhetsområdena (Västra Mark, Norremark och Sandviksområdet) har mycket dåligt med grönytor, såväl när det gäller grönytor för t.ex. dagvatten, luftkvalitet, estetik som för rekreation och vistelse.
9 Kulturmiljö Hela Växjö stads mest centrala delar utgör område av riksintresse för kulturmiljövård. I värdebeskrivningen beskrivs området på följande sätt: Kyrkomiljön med den medeltida domkyrkan. Gamla gymnasiet och andra skolbyggnader, biskopsgården Östrabo i avskildhet från och förening med staden samt fd domprostgården tals staden med gatunätets grunddrag, tomtstruktur och spår av den tidigare västra infarten. Senempirstadens utvidgningar och låga, ofta putsade bebyggelse samt det sena 1800-tals esplandstad med tillväxt mot söder, väster och norr. Fondbyggnader som markerar rutnätets avslutning vid olika tidpunkter, torg och öppna platser, utblickar, parker och grönstråk. Offentliga byggnader och annan bebyggelse som hör samman med förvaltningsstaden. Gamla infartsvägar och stadens direkta övergång i öppen landsbygd i öster. Offentliga byggnader, parker och järnvägsområdet. Stadsdelarna väster. öster, söder och Sigfridsområdet innehåller mycket äldre och karaktärsfull bebyggelse och bebyggelsestruktur. Inventeringar för dess områden finns gjorda. I arbetet med översiktsplanen för Växjö stad ska beskrivningar av stadens olika stadsbyggnadskaraktärer tas fram. De karaktärsdrag som beskrivs ska leda till en diskussion om hur befintliga värden och områdenas särart kan tillvaratas samtidigt som stadsbygden utvecklas. Det är inte bara äldre områden som har kulturmiljövärden och karaktär utan det finns värden mer eller mindre som ska värnas i alla bebyggelse
10 Trafik Till huvudgatunätet hör sådana gator och vägar som har betydelse för transporter till och från staden samt mellan stadsdelarna och andra viktiga målpunkter. Det är i huvudsak väl fungerande. Delar av det kan svälja mer trafik. I rusningstrafik uppkommer dock trafikstockningar på infartsvägarna till centrum: Linnégatan/Norrtullsgatan, Fagrabäcksvägen, Teleborgsvägen, Storgatan. Vid gatorna som omger centrum samt på några kortare sträckor längs Teleborgsvägen, Mörners väg och Storgatan är bullret från trafiken otillfredsställande högt. I några punkter exempelvis vid korsningen Storgatan/Söderleden/Arabygatan är också mängden partiklar i luften från trafiken nära vad miljökonsekvensnormen tillåter.
11 För att komma tillrätta med en del av dagens problem och med dem som bedöms uppkomma om staden byggs ut enligt gällande översiktsplan planeras följande väg- och gatuutbyggnader: Bäckaslövsvägen Utbyggnad av Österleden och en ny trafikplats vid Fagrabäck Utbyggnad av trafikplats Helgevärma med en påfart på Norrleden från sydöst (Storgatans förlängning) Södra länken mellan riksväg 23 (Malmövägen) och riksväg 27 (Tingsrydsvägen) söder om staden. Östra länken mellan riksväg 27 och riksväg 25 (Kalmarvägen) öster om Högstorp. Cykelvägnätet är också relativt väl utbyggt och mestadels av hög standard. Brister finns främst i stadskärnan där flertalet cykelvägar mynnar ut i hårt trafikerade gator. Planerad utbyggnad av cykelvägnätet framgår av kartan.
12 Gatunätet har bra standard för busstrafiken. Däremot innebär de få tillfarterna till resecentrum och de trafikstockningar som tidvis uppstår på dem, samt den i stora delar av staden glesa bebyggelsestrukturen att det är svårt att ordna en riktigt effektiv kollektivtrafik. Förtätningsmöjligheter Norremarks trafikplats innan den var helt färdig Västra mark och infarten västerifrån Potentialen för förtätningar ska analyseras närmare i det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Områdena vid trafikplatserna på Norrleden tar mycket mark i anspråk och kan ses som exempel på förtätningsmöjligheter. Särskilt Norremarks trafikplats skulle med en mindre markslukande lösning kunna frigöra betydande arealer för verksamheter. Även i stråken längs Teleborgsvägen och Storgatans förlängning till Helgevärma trafikplats finns betydande förtätningsmöjligheter. Sammanfattande slutsatser Växjö är en i det stora hela trivsam stad, som har en unik kvalitet i de många stadssjöarna med Växjösjön och Trummen mitt i staden, omslutna av ett vackert och mycket populärt parkstråk. Staden är i huvudsak bra försörjd med grönområden. Men det finns bostadsområden framför allt i de centrala delarna där det är mer än 300 m till park eller naturmark passande bland annat för lek. Det finns även stadsdelar som har bristande tillgång till större rekreativa parker eller naturområden. En stor del av verksamhetsområdena och stadskärnan är hårdgjorda utan grönytor vare sig på allmän mark eller kvartersmark.
13 Riksintresseområdet (rutnätsstaden) är en kvalitet. Samtidigt försvåras en mer omfattande förtätning (högre bebyggelse). Det skulle behövas mer bostäder i centrala lägen. Staden är i stora delar funktionsuppdelad, bostäder för sig, verksamheter för sig. Stora områden är obefolkade på icke arbetstid, vilket gör att de som går eller cyklar genom dessa områden kan känna sig otrygga när det är mörkt och ödsligt. Samtidigt är det nödvändigt att det finns områden där verksamheter som kan vara störande inte blandas med bostäder. Det är också en fördel att verksamhetsområdena ligger i staden på inte alltför långt avstånd från bostadsområdena. Växjö är en relativt gles stad med för sin storlek stor andel villor och andra småhus. Tillsammans med funktionsuppdelningen bidrar detta till att det är svårt att ordna en effektiv kollektivtrafik. En stor del av handeln är lokaliserad till verksamhetsområdena och dessutom extremt anpassad till bilburna. Handelsområdena i väster (Västerport, I11, Samarkand m.m.) ligger relativt nära varandra men skiljs åt av bland annat trafikbarriärer så att de upplevs som separata handelsområden utan samband med varandra. De borde kunna knytas ihop bättre. Växjös centrum är tydligt och har en charmig och småskalig karaktär. Det kommersiella centrumet upplevs dock som relativt litet i förhållande till städer som Kalmar och Kristianstad. Huvudgatunätet är i huvudsak väl fungerande. Vid rusningstid är det dock problem med trängsel i vissa flaskhalsar. Problem med höga bullernivåer och hälsoskadliga partiklar i luften finns på några platser, framför allt kring centrum samt utmed Teleborgsvägen och Storgatan. Flera trafikplatser upptar stora ytor vilka skulle kunna utnyttjas för verksamheter av olika slag om de byggs om till mer marksnåla lösningar. Detta gäller exempelvis Norremarks trafikplats och trafikplats Mörners väg. Teleborgsvägen och infarten öster om trafikplats Helgevärma har potential för förtätningar. Vid de stora trafikplatserna på Norrleden finns också utrymme för betydande förtätningar om trafikplatserna byggs om med mer marksnåla lösningar.
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Läs merKrydda med siffror Smaka på kartan
Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en
Läs merVälkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor
Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden
Läs merTillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter
Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se
Läs merÅbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs mer8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Läs merORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Läs merStaden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Läs merTillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Läs merEkeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Läs merSundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Läs merRamlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Läs merRegional analys TILLHÖRANDE ÖVERSIKTLIG PLANERING. Växjö Översiktsplaneutredningar PLANERINGSKONTORET
Regional analys TILLHÖRANDE ÖVERSIKTLIG PLANERING Växjö Översiktsplaneutredningar PLANERINGSKONTORET 2018-04-05 Analysera utifrån Dagens situation och utmaningar trender, tryck, anspråk, intressen Den
Läs merUTVÄRDERING DEL VÄXJÖ STAD
UTVÄRDERING DEL VÄXJÖ STAD TILLHÖRANDE ÖVERSIKTLIG PLANERING Växjö Översiktsplaneutredningar PLANERINGSKONTORET 2018-04-03 Hur gjordes utvärderingen Utvalda frågeställningar har skickats till olika grupper
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs mer28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.
Läs merFörslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Läs merPresentation av alternativen i enkäten
Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för
Läs merAnvändning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merVäxjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad
FÖRFATTNINGSSAMLING Senast ändrad 2012-02-28 Växjö kommuns översiktsplan, del Växjö stad Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Växjö kommuns översiktsplan, del
Läs merStora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Läs merPLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merJönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
Läs merI denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Läs merYttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered
1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag
Läs merPrata framtidens Sävar med oss!
Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.
Läs merGrönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION
Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION 1 l PARKER, NATUROMRÅDEN OCH SJÖAR är några av Växjös största kvaliteter. De spelar en stor roll vid val av boplats, besöksmål och lokaliseringsort
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS
Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS 2009 06 16 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning 4 nollalternativ 5 planförslag 6 miljöpåverkan
Läs merSyfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Läs merVäxjö kommuns översiktsplan del Växjö stad
Växjö kommuns översiktsplan del Växjö stad Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-28 Innehållsförteckning Förord...3 Översiktsplanen i korthet...4 Inledning...7 Målbild: Sjöarnas stad, grön stad, tätare
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merSTADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv
Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt
Läs merORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Läs merDetaljplan för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i Umeå kommun, Västerbottens län
Planbeskrivning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01458 Datum: 2015-06-08 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Revisorn 3-8 inom stadsdelen Teg i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta med
Läs merDetaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken
Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan
Läs merKursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
Läs merLANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN
LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Vreta Kloster 1 Stefan Svanström (SCB) 2017-08-31 Södermalm Befolkning 160
Läs merSAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning
SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merTrafikflödesanalys Strängnäs tätort
Vårt datum 2006-06-01 Vår referens Eskilstuna, Ola Larsson Trafikflödesanalys Strängnäs tätort Strängnäs kommun Carl Bro Carl Bro AB Besöksadress Kungsgatan 43 E-post ola.larsson@carlbro.se Box 332 Org
Läs merHusensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Läs mer24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.
Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad
ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning
Läs merSamrådshandling oktober 2013
Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merBEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014
A 5012 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut 2012-10-10 Samrådsbeslut
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Läs merSOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merBehovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merTillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.
Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är
Läs merM: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN
M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452
Läs merSTORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Läs merRemissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Läs merHållbar framtid i Nacka
Hållbar framtid i Nacka Förslag till ny översiktsplan Kortversion Ny översiktsplan för ett hållbart Nacka Nacka ska vara en attraktiv och långsiktigt hållbar kommun. Översiktsplanen ska stödja utvecklingen
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merVäxjös gröna och blå värden. - en motor för stadens utveckling
Växjös gröna och blå värden - en motor för stadens utveckling Målbilder 1. Den regionala staden 4. En trygg, säker, hälsosam stad 2. Sjöarnas och parkernas stad 5. En flerkärnig stad. 3. En tätare, funktionsblandad
Läs merNy översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!
Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet
Läs merEmmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder
EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra
Läs merDel av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Segersby 2
Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2 Tumba, mars 2017 Behovsbedömningen av detaljplan för Segersby 2 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
Läs merSocialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merPENDLINGSBARA SVERIGE 2015
PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges
Läs merUnderlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Läs merAVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
Läs merSTRUKTURSKISSER FÖP2010 VÄXJÖ
20110321 TOFTA JONSBODA HOLLSTORP/SÖDRA FYLLERYD Beställare: Kommunledningsförvaltningen, Planeringskontoret, Växjö kommun Ombud: Kristina Thorvaldsson Kontaktperson: Anna-Karin Persson, Plan och Landskap
Läs merAnser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
Läs merBEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling Hindås. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun
BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling Hindås 109 BEBYGGELSEUTVECKLING Hindås Historia Det som idag är Hindås bestod fram till för drygt hundra år sedan av ett antal mindre gårdar. Skogsbruket var viktigt
Läs merANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,
vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär
Läs merEinar Schuch och Christer Agerback
Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter
Läs merTillhörande detaljplan för del av
B E H O V S B E D Ö M N I N G AV M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för del av H A L M S TA D 1 0 : 1, S p å r v ä e l b y t e FURET/SANNARP, HALMSTADS KOMMUN Plan E308 K Enkelt förfarande,
Läs merBEGÄRAN OM PLANLÄGGNING
FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd
Läs merFLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter
FLYTTA TILLBAKA? ALDRIG! Utmaningar och möjligheter Landsbygd vs staden. Stora ytor Glesa strukturer Färre högutbildade Jordbruk Tillverkningsindustri Längre bort i produktcykeln Färre innovationer. Typ
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merBehovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Läs merDen nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra
Lillhamra Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.
Läs merLillhamra Kv. Vänskapen
Lillhamra Kv. Vänskapen Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde
Läs merKiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand
Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik
Läs merKalmar Nyckel PLATSEN
Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merTomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merBorås resa mot framtiden. Åtgärdsvalsstudie Noden Borås utmaningar och lösningar för hållbar trafik
Borås resa mot framtiden Åtgärdsvalsstudie Noden Borås utmaningar och lösningar för hållbar trafik ÄLVSBORGSBANAN Vårgårda V 1795 CENTRUM NORDVÄST NORD ÖST Ulricehamn KUST TILL KUST-BANAN V 1757 VÄST Borås
Läs merimagine tomorrow create for the future
Question today imagine tomorrow create for the future Sandåkern analyser och rekommendationer Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social
Läs merDet goda lokalsamhället
Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.
Läs merParkplan för Årsta, Östberga, Johanneshov, Enskede gård, Enskedefältet, Gamla Enskede, Dalen och Stureby
Parkplan för Årsta, Östberga, Johanneshov, Enskede gård, Enskedefältet, Gamla Enskede, Dalen och Stureby 2007-12-18 ENSKEDE - ÅRSTA - VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Medverkande Exploateringskontoret: Lena
Läs merGrönområden i tätorter: Vidareförädling och användning av data
Grönområden i tätorter: Vidareförädling och användning av data Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Läs mer