Patiensäkerhetsberättelse 2016 MEDICINSKT SERVICECENTRUM MARIE JADNER
|
|
- Elias Lindström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patiensäkerhetsberättelse 2016 MEDICINSKT SERVICECENTRUM MARIE JADNER
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 4 Bild och funktionsmedicin (BFM):... 5 Uppföljning genom egenkontroll... 5 Samverkan för att förebygga vårdskador... 6 Samverkan med patienter och närstående... 6 Riskanalys... 6 Avvikelser... 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 7 Klagomål och synpunkter... 7 Sammanställning och analys... 7 Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år
3 Sammanfattning Medicinskt servicecentrum arbetar i stort med kvalitetssäkrade rutiner och arbetssätt. En utökning av antal ackrediterade analyser på klinisk mikrobiologi har skett under året. Uppföljning sker genom internrevisioner och deltagande i externa kvalitetssäkringsprogram. Riskanalyser utförs årligen för respektive verksamhet och handlingsplaner skrivs vid behov. Avvikelsehantering sker på ett strukturerat sätt på samtliga kliniker och samtliga medarbetare skriver avvikelser vid behov. Stora förbättringsprojekt har genomförts under året på Klinisk kemi och transfusionsmedicin (ombyggnation till ändamålsenliga lokaler samt införande av modern analyspark). På Bild och funktionsmedicin pågår också ombyggnation till ändamålsenliga lokaler samt byte till ett nytt röntgeninformationssystem (RIS). Införandet av detta har inte gått smärtfritt och medicinska risker har förekommit som påverkar patientsäkerheten. En rejäl ökning av de förebyggande underhåll som planerats för året har genomförts av MFT. Kort medelsvarstid för PAD på klinisk patologi och cytologi, i ett nationellt perspektiv även för Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Det övergripande målet med patientsäkerhetsarbetet är att minska vårdskador genom förebyggande arbete och vidtagna åtgärder efter identifikation och analys av avvikelser. Medicinskt servicecentrums mål för patientsäkerhetsarbetet är att: Alla medarbetare ska ha kännedom om avvikelserapportering. Hanteringen ska ske skyndsamt och vidtagna åtgärder ska återkopplas till ledning och medarbetare. Antal rapporterade avvikelser ska öka för att säkerställa patientsäkerheten ytterligare. Avvikelserapporteringen ska präglas av en icke skuldbeläggande kultur. Centrumet ska upprätthålla god kvalitet på analys och diagnostik bland annat genom att delta i nationella kvalitetsregister. Dialog och samverkan med remittenter ska utvecklas. Diagnostik i form av utvecklingsarbete samt införandet av nya metoder ska förbättras kontinuerligt. 2
4 Strålskyddskontroller och förebyggande underhåll ska ske i den omfattning som krävs för säker utrustning. Vårdrelaterade infektioner hos patienter och personal och smittspridning mellan patienter och mellan personal och patienter samt via medicintekniska produkter och utrustning ska förebyggas Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Regionens linjeorganisation är ytterst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet; Regiondirektör, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Centrumchefer, Verksamhetschefer och Avdelningschefer. Chefläkarna i regionen är en viktig resurs i patientsäkerhetsarbetet och det finns också en central Patientsäkerhetssamordnare i regionen. Patientsäkerhetssamordnaren leder bl a arbetet med patientsäkerhetsnätverket där utsedda patientsäkerhetssamordnare för varje centrum deltar. De arbetar både verksamhetsnära men också övergripande inom hälso- och sjukvården. Flera medarbetare på utvecklingsavdelningen arbetar också med patientsäkerhet genom tex markörbaserad journalgranskning. Vårdhygien arbetar med att reducera VRI och sårsamordnare arbetar med att reducera antalet trycksår. Vårdhygien arbetar med följsamheten av Basala Hygienrutiner och klädregler. Patientnämnden tar emot klagomål från patienter och närstående och för klagomålen vidare till berörd enhet, ofta via avvikelsesystemet Synergi. Smittskyddsavdelningen arbetar för att motverka spridning av smittsamma sjukdomar bland människor. Regiondirektören och dess medicinska rådgivare har ansvar för att rutiner för avvikelsehantering och Lex-Marie-anmälan utarbetas och görs kända i verksamheten. Verksamhetschefer ansvarar för att verksamheten har en tydlig avvikelseorganisation som är känd för alla medarbetare att medarbetarna är medvetna om skyldighet att skriva avvikelser att avvikelser bearbetas och återförs inom rimlig tid att avvikelser och åtgärder återrapporteras till berörda medarbetare att patienter och anhöriga informeras vid inträffad vårdskada och att deras synpunkter beaktas i utredningen samt att de informeras om vidtagna åtgärder Medicinskt servicecentrum har en kvalitetsutvecklare som arbetar med centrumets patientsäkerhetsarbete och deltar i patientsäkerhetsnätverket i regionen. I centrumet ingår den vårdhygieniska expertisen som är i huvudsak rådgivande och ska bistå vård och omsorg i landsting och kommuner. Påvisas uppenbara brister som vårdgivaren inte åtgärdar ska detta anmälas till smittskyddsläkaren. Vårdhygien ansvarar för inom vården förekommande utbrottsutredningar och har befogenhet och medel att vidta åtgärder för att stoppa och begränsa utbrott. Samverkan med smittskyddsläkaren sker vid behov 3
5 Avvikelser ska skrivas vid alla incidenter med strålning. Avvikelsen skickas till chefsfysiker som bedömer om ärendet är av en sådan art att anmälan ska göras till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Vid avvikelser med medicinteknisk utrustning utreds och rapporteras händelser enligt lex Maria via chefsläkare, vid påtaglig risk i något avseende sker anmälan via chefslinjen MFT. Anmälan görs även till leverantör/tillverkare och Läkemedelsverket. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Avvikelser och händelseanalyser återförs regelbundet till medarbetarna på arbetsplatsträffar som hålls månatligen samt vid årlig genomgång av enhetens samlade avvikelser. Rapport till ledning sker i delårsrapporter och årsrapporter. I verksamhetsplanen för centrumet finns mål för avvikelsehantering och klagomålsrapportering, samt mål om samarbete med kunder/kliniker. Patientsäkerhetsrond görs på en verksamhet varje år i centrumet. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Nedan följer exempel på åtgärder under 2016 för ökad patientsäkerhet. Klinisk mikrobiologi: Andel ackrediterade analyser har ökat under 2016 vilket påverkar patientsäkerheten positivt. Ett fåtal avvikelser efter Swedac-granskning visar att kvalitetssystemet är väl fungerande. Arbetet med avvikelser på kliniken görs på ett systematiskt sätt via en grupp som tittar och bearbetar samtliga avvikelser. Klinisk kemi och transfusionsmedicin: En stor ombyggnation och införande av nya instrument genomförs och här följs turn-aroundtider (TAT) för ett antal analyser för att se att de inte ökar mer än 20%. Målet har uppfyllts. En stor ökning av beställningar av trombocytkoncentrat beror på cancerbehandlingar. Kliniken har möjliggjort leverans av dessa beställningar vilket innebär en stor patientsäkerhet. 4
6 Medicinsk fysik och teknik (MFT): Av tio projekt som är kopplade till strävan att uppfylla Strålsäkerhetsmyndighetens (SSMs) författningar har MFT gjort klart sju under året. Förbättrad tillgänglighet, så tiden från felanmälan av medicinteknisk utrustning till den är åter i verksamheten har minskat med ännu en dag jämfört Rutiner genomgångna inför certifiering av Medicinsk teknik. Rejäl ökning av andel förebyggande underhåll som utförts till 82%. Skapat team i arbetet för att minska sårbarheten och därmed öka patientsäkerheten. Bild och funktionsmedicin (BFM): Ett stort arbete för att förbättra patientsäkerheten har gjorts med införande av nytt RIS. Patientsäkerhetsriskerna med systemet beskrivs nedan under Resultat 2016 Arbete med produktions och kapacitetsplanering pågår inom klinisk fysiologi och används vid bokning av patienter. Pilotprojekt med vårdcentraler i syfte att uppnå ett likartat beställningsmönster vilket förbättrar patientsäkerheten och gör att antal beställningar blir ändamålsenliga. Klinisk patologi och cytologi: Medelsvarstiden för PAD håller sig på samma som 2015 och det är väldigt bra siffror i en nationell jämförelse. Klinisk patologi och cytologi arbetar strukturerat med 13 olika diagnoser i SVF. Ackrediteringsarbete pågår och medarbetarna involveras i översyn av dokument. Patientsäkerhetsrond med en god dialog utfördes på kliniken under Riskanalyser för verksamheten är utförda och handlingsplaner gjorda där det behövs. Vårdhygien: Städrutiner införda 2015 har under året repeterats för lokalvårdens medarbetare. Grundläggande utbildning i vårdhygien utförts för separata arbetsplatser men också övergripande för regionen. Specifika åtgärdspaket för att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner (VUVI) och komplikationer av venösa infarter är framtagna och delvis implementerade. Riktlinjer för centrala och perifera kärlinfarter är reviderade. Hygienronder i verksamheten i syfte att förbättra förutsättningar och metodföljsamhet (både i region och kommun). Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Alla verksamheterna i centrumet deltar i nationella och internationella kvalitetsutskick tex EQUALIS med tillhörande uppföljning. Uppföljning av patientsäkerhetshöjande arbete sker även som tidigare nämnt i centrumets och verksamheternas delårs- och helårsrapporter. Intern kontrollplan för MSC är ytterligare ett uppföljningsverktyg. 5
7 De ackrediterade verksamheterna Klinisk kemi och Klinisk mikrobiologi har regelbundet, med 16 månaders intervall tillsyn av Swedac. Transfusionsmedicin granskas av Octapharma, Interna revisioner inom de ackrediterade verksamheterna genomförs. För de icke ackrediterade verksamheterna sker egenkontroll på följande sätt: Klinisk patologi och cytologi arbetar utifrån rekommendationer från Kvalitets-och standardiseringsarbete inom Svensk förening för patologi, KVAST. Den medicintekniska verksamheten deltar i nationell jämförelse av styrtal som organiseras Ledningsnätverk för medicinsk teknik, av LfMT. Detta ger möjlighet till jämförelse av hantering av service, underhåll och övrig support av medicintekniska utrustningar och system. Standarddoser registreras hos Strålsäkerhetsmyndigheten i den omfattning som krävs. Berörda verksamheter deltar och följer upp resultat från BHK-mätningar som organiseras både av SKL och av Region Kronoberg. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Vårdhygien samverkar med olika vårdenheter bl a angående vårdrelaterade infektioner och smittspridning. Till exempel efterfrågas vårdhygienisk expertis för planering av vårdplatser, utredning vid olika utbrott samt smittspridning i både öppen- och slutenvård. Bild och funktionsmedicin samt Klinisk patologi och cytologi har återkommande ronder tillsammans med behandlande läkare. Ronder/konferenser är ett krav där man diskuterar diagnoser och fortsatta behandlingar. Klinisk kemi arbetar tillsammans med beställande kliniker i Arbetsgrupp Laboratoriemedicin för att laboratoriet ska ge bästa värde för beställarna. Verksamheterna arbetar kontinuerligt med inhämtning av synpunkter från beställare för att hela tiden kunna erbjuda god kvalitet. MFT samarbetar med vårdens verksamheter genom att utbilda i strålskydd. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Återföring direkt till patient efter utredande åtgärd vid klagomål, samtidigt inhämtas synpunkter. Vid händelseanalys bokas samtal med patient/anhöriga i början av analysen för att ta del av deras synpunkter och förbättringsförslag Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskinventering på centrumnivå och i alla verksamheter genomförs årligen. Vårdhygien bevakar omvärldssituationen såväl nationellt som internationellt och fångar upp förändringar för att föreslå och vidta relevanta preventiva åtgärder. 6
8 Avvikelser Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Det åligger all personal inom MSC att registrera risker, tillbud och negativa händelser i avvikelsehanteringssystemet Synergi. Rutin finns för hur en avvikelse ska hanteras i respektive verksamhet och att åtgärder ska vidtas för att förhindra återupprepning. I MFT:s uppdrag ingår att svara för tillsynen av myndigheternas direktiv inom strålskydd och medicinteknisk säkerhet. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Klagomål från patienter direkt till personal i vården skrivs som avvikelserapporter i Synergi och åtgärdas, återförs och följs upp. Klagomål från beställare som gäller väntetid, analyssvar eller annat skrivs in och hanteras som avvikelserapporter i Synergi. Avvikelser från patientnämnden (PAN) går direkt till verksamhetschefen. Yttrande lämnas till patientnämnden och händelsen återförs individuellt eller i grupp. Med utgångspunkt från bland annat registrerade avvikelser genomförs regelbundet ett systematiskt förbättringsarbete såväl internt inom respektive verksamhet som externt i samverkan med andra verksamheter/kliniker. Förbättringar som genomförs avser kvalité, säkerhet och processer vilket direkt eller indirekt syftar till att göra vården säkrare för patienten. Förbättringspotential finns när det gäller att analysera orsaker till negativa händelser och iakttagelser för att verkligen komma fram till effektivaste åtgärderna. Det finns en avvikelsesamordnare eller en avvikelsegrupp per verksamhet som tar hand om alla avvikelser och fördelar dem till rätt ansvarig ärendebehandlare, alternativt hanterar avvikelsegruppen ärendet. Ärendebehandlaren hanterar ärendet tillsammans med berörda medarbetare. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Till delårs- och årsrapport sker sammanställning av antal rapporterade avvikelserapporter samt andel avvikelser avslutade inom 3 månader. Verksamhetscheferna reflekterar över utfall och avgör om det ska göras speciella åtgärder. Lex Maria-ärenden, LÖF-ärenden ärenden från PAN och sådant som föranlett händelseanalys tas upp i årsanalys. Den interna kontrollplanen är också ett stöd i att uppmärksamma och vidta behov av åtgärder. 7
9 Resultat 2016 SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Klinikernas organisation för hantering av avvikelser är sammanställd och även beskrivning över hur avvikelser återförs till ledning och medarbetare. Åtgärdsförslagen från patientsäkerhetsrond BFM 2015 är genomgångna och de är till stor del implementerade. Orsaksbedömning görs till stor del inte vid bearbetning av avvikelser, här finns förbättringspotential. Totalt inom centrat har avvikelserapporter registrerats jämfört med för En ökning har skett på BFM beroende på problem med nytt RIS, på mikrobiologen pga uppstart elektroniska remisser i Blekinge. En minskning har däremot skett på Klinisk kemi o transfusionsmedicin och troligen pga instrumentbyte o ombyggnation vilket gör att fokus inte funnits på avvikelser. Det nya röntgeninformationssystemet (GE RIS) infördes september Medicinska risker har förekommit som påverkar patientsäkerheten. Dels handlar det om fel och ofullständig konfiguration av systemet som gjorde att patientinformation saknades, men också att handhavande för medarbetarna tog mycket längre tid än normalt så köerna till olika undersökningar växte. Under de fösta månaderna efter införande skedde tre avbrott i remiss- och svarsflöde på akuta undersökningar och på några enstaka undersökningar fick remittenten utlåtande först efter ett flertal veckor. Någon patientskada har inte inträffat, men det fanns risk för detta. Antal avvikelser pga GE RIS beräknas till ca 100 under de fyra månader man varit igång. Stora rekryteringssvårigheter av olika yrkeskategorier och trånga och ej ändamålsenliga lokaler är ett patientsäkerhetsproblem för klinisk patologi och cytologi. Andel avvikelser som är avslutade inom 90 dagar har minskat från 85% till 83% och beror på att det pågår många stora projekt på klinikerna. Detta tar upp stor del av avdelningschefernas tid och det blir svårare att hinna med avvikelsehantering. Under 2016 har MSC inte anmält en egen Lex Maria. Däremot har BFM varit medanmälare i en Lex Maria tillsammans med medicinkliniken och anestesikliniken. BFM berörs av en händelseanalys under 2016 där ett åtgärdsförslag var att dialog skulle föras för att säkerställa att svar överlämnas till beställande avdelning på ett tydligt sätt. 6 anmälningar har gjorts till Patientförsäkringen (LÖF). Anmälningarna gäller smärta efter undersökning/behandling/blodgivning, lungemboli upptäckta vid eftergranskning av datortomografi samt upptäckt av malignt melanom vid en eftergranskning på klinisk patologi. 29 avvikelserapporter har kommit från Patientnämnden vilket är en ökning jämfört med Övervägande delen berör BFM och det handlar bl.a. om långa väntetider och bemötande och mycket är kopplat till införandet av nya RIS. De delar av centrumet där man har direkt patientkontakt har medverkat i gemensamma punktprevalensmätningar av basala hygienrutiner och klädregler (BHK), i form av 8
10 självskattning och observationer. Centrumets resultat av observationsmätning i oktober 2016 var 72% följsamhet i alla steg. Det som brister är i viss mån handdesinfektion. UVI i samband med katetersättning vid urodynamisk undersökning registreras och ligger på oförändrat låg nivå (3st under 2016). Uppföljning av nya städrutiner är gjorda genom att repetitionsutbildning för lokalvården är utförd. Klinisk mikrobiologi mäter svarstider på ett strukturerat sätt och arbetar för att svaren ska levereras till beställaren på snabbast och bästa sätt. Detta skapar god patientsäkerhet genom att behandling kan påbörjas utan onödig fördröjning. TAT-tider på Klin kem lab följs för ett litet urval analyser från akuten för att säkerställa att ombyggnation och införande av nya instrument inte försämrar tiderna mer än 20%. Övergripande mål och strategier för kommande år 2017 Satsningar för Region Kronoberg 2017 inom patientsäkerhetsområdet är Reducera antalet vårdrelaterade infektioner Arbeta och förbättra följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler Arbeta för att nå årets mål 5% trycksår Arbeta riktat inom fallskador Utbilda och strukturera arbetet med riskanalyser Patientsäkerhetsnätverket i Regions Kronoberg arbetar med samma fokusområden som ovan. Mål inom patientsäkerhet för MSC 2017: Stickprovskontroller BFM Internrevisioner för ackrediterade verksamheter Patientsäkerhetsrond MFT BHK-mätningar och fortsatt arbete genomförs enligt riktlinjer från patientsäkerhetsnätverket Följa och ha dialog runt antal inrapporterade avvikelser per verksamhet samt avvikelser avslutade inom 3 månader Mäta och förbättra svarstider för olika analyser/undersökningar Därutöver har varje verksamhet inom centrumet olika mål för patientsäkerhetsarbetet 2017: Klinisk patologi och cytologi - fortsatt arbete för ackreditering - arbeta aktivt med avvikelser - påbörja arbete med produktions- och kapacitetsplanering för att förbättra svarstider. 9
11 Klinisk mikrobiologi - Korta svarstider - Ackreditera fler metoder - Anordna utbildning i kvalitetssystemet Vårdhygien - Följa upp städrutiner - Validera och analysera Infektionsverktyget när det åter tas i bruk - Fortsätta arbetet med att införa stickskyddade produkter Klinisk kemi och transfusionsmedicin - Fortsätta följa TAT-tider, speciellt viktigt vid ombyggnation samt vid inkörning av nya instrument - Systematisk hantering och uppföljning av avvikelser Bild och funktionsmedicin - Förbättrad tillgänglighet genom gemensam bokningslista för MR- CT- och skelettundersökningar. - Ökad följsamhet av hygienregler - Stickprovskontroller med extern granskning - Utarbeta riktlinjer för diagnostisk undersökning med beaktande av stråldoser Medicinsk fysik och teknik - Systematiskt arbete med avvikelser - Arbeta för 100% uppfyllande av SSM:s författningar - Utveckla insatserna inom hemsjukvården - Arbeta vidare med modell för planering av förebyggande underhåll - Förbereda certifiering av verksamheten 10 REGION KRONOBERG, VÄXJÖ TELEFON: E-POST: REGION@KRONOBERG.SE
Patiensäkerhetsberättelse 2017
Patiensäkerhetsberättelse 2017 MEDICINSKT SERVICECENTRUM DATUM 180205 MARIE JADNER, CENTRUMCHEF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för
Läs merPatiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA HULL LAINE
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2017-01-26 ANNIKA HULL LAINE Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merKIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA TIGERHIELM
Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM 2018-01-23 ANNIKA TIGERHIELM Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merSveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merOdontologiska fakulteten, Malmö universitet
2019-02-22 Dnr.ODTVN 2019/7 1 (av 7) Malmö universitet, Odontologiska fakulteten, Tandvårdsnämnden Bengt Götrick ordf. Patientsäkerhetsberättelse för Odontologiska fakulteten, Malmö universitet År 2018
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
Läs merTemagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland
www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Medicinsktservicecentrum
Patientsäkerhetsberättelse för Medicinsktservicecentrum År 2013 140206 Marie Jadner Tf centrumchef Medicinskt servicecentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merFÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen
Läs merÅrssammanställning ärendehantering Sammanfattning
ÅRSSAMMANSTÄLLNING 2017-01-10 Hälso- och sjukvårdsavdelning Patientsäkerhetssamordnare Yvonne Andersson Årssammanställning ärendehantering 2016 1 Sammanfattning Jämfört med föregående år har antalet LÖF
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Region Skåne
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Läs merNationellt patientsäkerhetsarbete
Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och
Läs merUNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merFörebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingemar Hallén Smittskyddsläkare Tobias Kjellberg Hälso- och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare
Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för 2015 Stockholm 2016-03-15 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Läs merHandlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016
Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg
Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan
Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merMallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.
Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2015 2016-02-11 Ulla Werlenius Medicinskt ledningsansvarig läkare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3
Läs merNationellt ramverk för patientsäkerhet
Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket
Läs merHandlingsprogram avvikelsehantering
Diarienr Författare Version Godkänd av Giltigt fr o m Handlingsprogram avvikelsehantering Handlingsprogrammets syfte: tydliggöra ansvar, rutiner och arbetssätt för arbetet med avvikelser på enheten. Handlingsprogrammet
Läs merBilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd
Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merAtt vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete
Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete Du är viktig! 2018-03-20 Chefsjuksköterskor centrala Patientsäkerhet - vårdskada Lagar och föreskrifter nyheter Avvikelsesamordnaren
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012
Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter
Läs merPatientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28
Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5
Läs merPatientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida
Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merRiktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)
Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson
Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum År 2017 2018-02-20 / Steinarr Björnsson 1 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merRutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet
Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Läs merRutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016
Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum
Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merRUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE
Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något
Läs merHandlingsplan för Patientsäkerhet på Medicinkliniken, ViN
Dok-nr 09468 Författare Version Ricarda Poulaki, Sjuksköterska, Medicinkliniken ViN 1 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Oweling, Verksamhetschef, Medicinkliniken ViN 2017-04-07 Handlingsplan för Patientsäkerhet
Läs merHandlingsprogram för avvikelsehantering
Dok-nr 11334 Författare Version Madeleine Rannerud, undersköterska, Rehabiliteringsmedicinska kliniken 2 Godkänd av Giltigt fr o m Wolfram Antepohl, verksamhetschef, Rehabiliteringsmedicinska kliniken
Läs merKvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Läs mer