Mottagande och etablering av nyanlända i Skåne Resultatet av en enkätundersökning riktad till länets kommuner

Transkript

1 Mottagande och etablering av nyanlända i Skåne 212 Resultatet av en enkätundersökning riktad till länets kommuner

2 Titel: Utgiven av: Författare: Mottagande och etablering av nyanlända i Skåne Resultatet av en enkätundersökning riktad till länets kommuner Länsstyrelsen i Skåne län Linda Jönsson ISBN: Beställning: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Tryckår: 213 Omslagsbild: Roza Czulowska

3 Förord Länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp den regionala organiseringen och genomförandet av insatser för nyanlända på lokal och regional nivå. Syftet med uppföljningen är att länsstyrelserna ska kunna förse regeringen med information om tillståndet runt om i landet. I fokus för uppdraget ligger reformen för etablering av nyanlända gick landets 21 länsstyrelser samman i en gemensam satsning gällande en enkätuppföljning av hur arbetet med mottagande och etablering av nyanlända samt mottagandet av ensamkommande barn ser ut i Sveriges kommuner. Enkätundersökningen gick ut till landets 29 kommuner i oktober 212. I slutet av året hade svar inkommit från 273 kommuner, varav 3 av 33 kommuner i Skåne län. Enkäten berörde många olika områden i mottagandet av nyanlända och mottagandet av ensamkommande barn och hade som fokus att ge en helhetsbild av mottagandet i landet. I denna rapport presenteras de övergripande resultaten för Skåne län. Ett stort tack till de tjänstemän som genom att besvara enkäten bidragit till att ge en bild av hur mottagandet fungerar i Skåne. 1 Länsstyrelsens uppdrag återges i bilaga 1.

4 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 LÄNSSTYRELSENS UPPFÖLJNING... 6 En länsstyrelsegemensam enkät till landets kommuner... 6 Enkätens innehåll och utformning... 6 Datainsamling... 6 Svarsfrekvens... 7 Resultatens giltighet... 7 Länsstyrelsens användning av resultaten... 7 Rapportens disposition... 7 MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA OCH ENSAMKOMMANDE BARN... 9 Överenskommelse om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn... 9 Skäl att ta emot fler eller färre än enligt överenskommelsen... 9 Kommunens organisering... 9 Policy/handlingsplan... 1 Beredskap... 1 Opinionsbildande insatser... 1 LOKAL SAMVERKAN Lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (LÖK) Etableringssamtal tillsammans med Arbetsförmedlingen Samverkan med andra aktörer Hinder för samverkan Erfarenhet av insatser i mottagandet av nyanlända Samordningens betydelse för de nyanlända MOTTAGANDET AV ENSAMKOMMANDE BARN Erfarenheter av mottagandet inom olika insatsområden Familjehem, utslussningsboenden, gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare Samverkan med andra aktörer Hinder för samverkan BOSÄTTNING OCH BOSTÄDER Dialog och samordning med andra aktörer Hinder för bosättning Formella grunder för långsiktig bostadsplanering Vidareflytt till andra kommuner UTBILDNING OCH SKOLA Nyanlända i sfi-utbildning Interkommunal samverkan kring sfi Utbud av sfi-utbildningar och undervisningsformer Väntetid till sfi Individuella utvecklingsplaner/studieplaner för barn och unga Förberedelseverksamhet och stöd för barn och unga FRITID OCH FÖRENINGSLIV

5 Förberedelseverksamhet och stöd för barn och unga FRITID OCH FÖRENINGSLIV Introduktion till föreningslivet Skollovssatsningar Samarbete med ideella sektorn ARBETE... 2 HÄLSA Hälsokommunikation Hälsoinsatser Samverkan kring individer med nedsatt prestationsförmåga INTERKOMMUNAL SAMVERKAN LÄNSSTYRELSENS INSATSER Nyttan för kommunerna Kommunernas betyg Behovet framöver Försiktig tolkning av nytta och betyg BILAGA 1. LÄNSSTYRELSERNAS INTEGRATIONSUPPDRAG Länsstyrelserna ska: BILAGA 2. SKÅNE LÄNSRESULTAT - ENKÄT OM MOTTAGANDE OCH ETABLERING BILAGA 3. ENKÄT OM MOTTAGANDE OCH ETABLERING AV NYANLÄNDA TILL SVENSKA KOMMUNER

6 Länsstyrelsens uppföljning En länsstyrelsegemensam enkät till landets kommuner 212 samlades länsstyrelserna i en gemensam uppföljningssatsning. En arbetsgrupp bestående av representanter från 5 av Sveriges 21 länsstyrelser 2 genomförde en bred enkätundersökning riktad till Sveriges 29 kommuner. Arbetet har skett i dialog med landets samtliga länsstyrelser. Enkätundersökningen utgår från en modell prövad vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län Enkätens innehåll och utformning Syftet med enkätundersökningen har varit att göra en bred kartläggning av mottagandet och etableringen av nyanlända inom ramen för etableringsreformen samt mottagandet av ensamkommande barn. Frågorna som ställdes i enkäten berörde överenskommelser, samverkan, lokal samordning, kapacitet och beredskap för mottagande, kvalitet i mottagandet samt etableringsinsatser. Därutöver ingick ett avslutande avsnitt för utvärdering av länsstyrelsens arbete 4. Enkäten innehöll sammanlagt 56 frågor, flertalet utformade med delfrågor. Frågorna var av såväl objektivt kartläggande som subjektivt utvärderande karaktär, en del frågor gällde förekomsten av olika insatser och förhållanden medan andra gällde kommunens bedömningar, erfarenheter och uppfattningar. Enkätfrågorna var i första hand utformade med fasta svarsalternativ, men även helt öppna frågor ingick samt möjligheten att kommentera enskilda svar. Datainsamling Undersökningen genomfördes via en webbaserad enkät, riktad till integrations- och flyktinghandläggare för mottagandet av nyanlända inklusive ensamkommande barn eller till chef med verksamhetsansvar. Enkätsvaren inkom under perioden 16 oktober 4 december. Påminnelser gjordes både via enkätverktyget och genom mejl samt personliga samtal. 2 Hedyah Faghir, Västerbottens län; Linda Jönsson, Skåne län; Rebecca Liljekvist, Västernorrlands län; Åsa Nilsson, Västra Götalands län; samt Lucie Riad, Södermanlands län. 3 Se rapporten Etableringsreformens genomslag Mottagande och etablering av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län 211. Rapport nr 212:65, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Finns tillgänglig på: 4 Enkäten återfinns i sin helhet i slutet av rapporten. 6

7 Svarsfrekvens Enkäten besvarades av 273 av Sveriges 29 kommuner, motsvarande en svarsfrekvens på 94 procent. Per län varierade svarsfrekvensen mellan 75 och 1 procent. Totalt avstod 17 kommuner från att medverka 5. Flertalet av dessa hade en tecknad överenskommelse om mottagande av nyanlända och tog emot nyanlända under 212. Av de deltagande kommunerna var det åtta som inte besvarade enkäten fullt ut. I Skåne län besvarades enkäten av 3 kommuner, 3 kommuner 6 avstod från att besvara enkäten. Resultatens giltighet Resultaten beskriver kommunernas erfarenheter av arbetet med mottagande och etablering av nyanlända samt mottagandet av ensamkommande barn. Andra aktörer och nyanlända själva, kan ha en annan bild av verkligheten. Svaren kan påverkas av vem eller vilka inom varje enskild kommun som besvarat enkäten; det gäller i första hand frågor som rör uppfattningar och bedömningar. Tolkningen av resultaten ska därför inriktas på övergripande mönster och variationer. Materialet ska ses som ett diskussionsunderlag och inte som en objektiv beskrivning av faktaförhållanden, det gäller särskilt frågor om uppfattningar och bedömningar. Länsstyrelsens användning av resultaten Länsstyrelsen använder materialet som ett komplement till den information och statistik som inhämtas på andra sätt via andra myndigheter eller via personliga möten eller andra kontakter med kommunerna. Resultaten tjänar dels som underlag för prioriteringar av insatser, dels som en utgångspunkt för dialog med kommunerna och andra berörda aktörer inom integrationsområdet. Rapportens disposition Rapporten beskriver sammanfattande huvudresultaten av enkätfrågorna för länets kommuner som helhet. Beskrivningen baseras på ett bildmaterial som presenteras samlat efter resultatbeskrivningen (se figurer 4 55 på sidorna 24-35). Texten refererar löpande till de figurer som beskrivningen baseras på. Resultatbeskrivningen och bildmaterialet följer som helhet enkätens innehållsstruktur: (A) Mottagande av nyanlända (B) Lokal samverkan (F) Fritid & föreningsliv (G) Arbete 5 Salem, Sigtuna, Stockholm (Stockholms län); Håbo, Tierp (Uppsala län); Boxholm (Östergötlands län); Klippan, Osby, Östra Göinge (Skåne län); Falköping, Partille, Stenungsund (Västra Götalands län); Hammarö, Karlstad (Värmlands län); Lekeberg (Örebro län); Hedemora (Dalarnas län); Älvsbyn (Norrbottens län). 6 Se not 5 7

8 (C) Mottagandet av ensamkommande barn (H) Hälsa (D) Bosättning & bostäder (I) Interkommunal samverkan (E) Utbildning & skola (J) Länsstyrelsens insatser 8

9 Mottagande av nyanlända och ensamkommande barn Överenskommelse om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn Av Sveriges 29 kommuner hade 273 en överenskommelse om mottagande av nyanlända under kommuner hade en överenskommelse om att specifikt ta emot ensamkommande barn. I Skåne län hade 27 kommuner en överenskommelse om mottagande av nyanlända när enkäten besvarades, 6 kommuner saknade en överenskommelse 8. Vidare hade 23 kommuner vid samma tidpunkt en överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn, 1 kommuner saknade en överenskommelse 9. Överenskommelserna om mottagande av nyanlända motsvarade totalt platser för Sverige varav 817 i Skåne län. Överenskommelserna om mottagande av ensamkommande barn motsvarade totalt 3 81 platser varav 126 platser och 64 barn i Skåne län. Under 212 tog Sverige emot totalt nyanlända varav 2 27 var ensamkommande barn. Skåne län tog emot 1838 nyanlända under 212 varav 211 var ensamkommande barn Storstadslänen som tillsammans hyser 52 procent av Sveriges befolkning tog emot 44 procent av de nyanlända. Antalet mottagna i hela landet 212 motsvarar 2 nyanlända personer per 1 invånare. Skäl att ta emot fler eller färre än enligt överenskommelsen De skånska kommuner som i slutet av året bedömde att de skulle ta emot fler nyanlända än det överenskomna antalet för 212 hänvisar i första hand till självbosättning och anhöriginvandring (figur 5c). Av de kommuner som tvärtom bedömde de skulle ta emot färre än det överenskomna antalet anger 79 procent bostadsbrist som skäl, och 36 procent anger brist på passande bostäder (figur 5 b). 29 procent hänvisar till att nyanlända tackat nej till en bosättning. Det ska noteras att 14 procent anger inga anvisningar som skäl. Kommunens organisering Mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn berör många av kommunens verksamheter och ansvaret fördelas ofta på flera nämnder. Vilken politisk nämnd 7 Enligt Migrationsverkets årsstatistik för Bjuv, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Skurup och Vellinge. 9 Bjuv, Burlöv, Höganäs, Landskrona, Lomma, Perstorp, Simrishamn, Skurup, Svedala och Åstorp 9

10 som har huvudansvaret för frågorna varierar, vilket speglar bredden i uppdraget. Närmare tre fjärdedelar av de skånska kommunerna som besvarat frågan har lagt huvudansvaret för mottagandet av nyanlända på socialnämnden. Ungefär en fjärdedel har lagt det direkt under kommunstyrelsen, och därnäst är någon typ av arbetsmarknadsenhet vanligast. Oftast ligger ansvaret för nyanlända och ensamkommande barn under en och samma nämnd. I de kommuner där ansvaret för verksamheterna ligger hos olika nämnder är det vanligast att huvudansvaret för ensamkommande barn ligger under socialnämnden. Policy/handlingsplan För ett långsiktigt framgångsrikt arbete gällande mottagande av nyanlända och ensamkommande barn krävs tydliga mål och riktlinjer. En majoritet av de skånska kommunerna som besvarat frågan uppger att de har en policy/handlingsplan för mottagande och etablering av nyanlända vuxna, nyanlända barn och ensamkommande barn; andelen varierar från procent sett till dessa tre grupper (figur 4). 37 procent har en policy/handlingsplan beträffande kvotflyktingar. Beredskap Kommunerna har en begränsad beredskap för snabba förändringar i mottagandet av nyanlända till följd av yttre faktorer och omvärldsförhållanden. Runt en fjärdedel av kommunerna som besvarat frågan bedömer att de har beredskap för eventuella snabba ökningar/minskningar beträffande såväl nyanlända vuxna och barn som ensamkommande barn, beträffande kvotflyktingar är andelen 13 procent (figur 6). En kommun kommenterar: Snabba minskningar finns det beredskap för men dock inte för snabba ökningar då det är svårt med bostäder. Opinionsbildande insatser 3 procent av Skånes kommuner med ett mottagande av nyanlända och/eller ensamkommande barn eller med en överenskommelse om mottagande uppger att de genomfört eller deltagit i någon attitydpåverkande insats under 212 (figur 52a). En dryg fjärdedel av dessa insatser har riktat sig mot kommunens anställda, en femtedel mot bostadsbolag (figur 52b). I mindre utsträckning har man riktat sig mot kommunens befolkning, personal i annan offentlig förvaltning och arbetsgivare. Insatserna beskrivs både ha haft karaktären av punktinsatser, exempelvis i samband med öppnande av gruppboende, och som en kontinuerlig del av mångfaldsarbetet i kommunen. Föreläsningar och utbildningar är den form som nämns i första hand. 1

11 Lokal samverkan Lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (LÖK) För att tydliggöra arbetsfördelningen inom etableringsinsatserna på lokal nivå har Arbetsförmedlingen ansvar för att en lokal överenskommelse (LÖK) tecknas mellan berörda parter i etableringsprocessen. I slutet av 212 uppger 65 procent av Skånes kommuner med en överenskommelse eller ett mottagande av nyanlända vuxna att de har en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (figur 7). Det varierar i vilken utsträckning det formella dokumentet används för samordning i mer konkret mening. En dryg fjärdedel av kommunerna med en lokal överenskommelse som besvarat frågan uppger att de inte alls använder sig av överenskommelsen för samordning av insatser vare sig det gäller internt mellan verksamheter eller externt gentemot andra berörda aktörer (figur 1). 24 procent av kommunerna använder den i stor utsträckning gällande samordning av insatser internt och 35 procent använder den i stor utsträckning för samordning av insatser med andra berörda aktörer. Trots att den lokala överenskommelsen syftar till att tydliggöra ansvarfördelningen mellan berörda parter anser mellan 45 och 5 procent av länets kommuner med en lokal överenskommelse att det råder otydlighet i fråga om ansvaret för rehabilitering och ifråga om underlag om den nyanländes bakgrund (figur 11a). I flera fall nämns inte dessa eller andra centrala etableringsområden alls i den lokala överenskommelsen (figur11b). När det handlar om tre områden som tydligt faller inom kommunens ansvar samhällsorientering, sfi/vuxenutbildning och boende anser flertalet kommuner att överenskommelsen är tydlig. Etableringssamtal tillsammans med Arbetsförmedlingen 38 procent av de 24 kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna som besvarade frågan uppger att de alltid, oftast eller ibland deltar i det första etableringssamtalet på Arbetsförmedlingen när det gäller anvisade personer. 21 procent av de 24 kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna som besvarade frågan deltar ibland i det första etableringssamtalet beträffande självbosatta (figur 9). Här finns ett rutinmässigt konkret samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen om än i begränsad omfattning. Samverkan med andra aktörer Kommunerna ger generellt en positiv bild av samverkan med berörda aktörer kring mottagande och etablering av nyanlända (figur 13a). Mest positiv bild ger man av samverkan inom kommunen, med andra kommuner och med Länsstyrelsen. Minst 11

12 positiv är bilden av samverkan med landstinget/primärvården och med Skattemyndigheten. Det ska noteras att 57 procent av de kommuner som besvarat frågan om samverkan uppger att de saknar samverkan med kommunal- /regionförbundet och 33 procent saknar samverkan med Skattemyndigheten (figur 13b). Ett tydligt undantag från den generellt positiva bilden av samverkan gäller etableringslotsarna. 29 procent av de kommuner som besvarat frågan uppger att de saknar samverkan med etableringslots, ytterligare 17 procent uppger att de saknar lots i kommunen (figur 14). Av de kommuner som har samverkan med lotsarna är en majoritet positiva 1. Hinder för samverkan Kommunerna upplever olika typer av hinder för samverkan kring mottagande och etablering av nyanlända. 32 procent av de kommuner som besvarat frågan anger ett ganska eller mycket stort hinder i form av andra aktörers tidsbrist, 25 procent anger otydliga myndighetsroller som ett hinder för samverkan (figur 16). Färre betonar hinder inom den egna kommunen. Erfarenhet av insatser i mottagandet av nyanlända I bedömningen av hur mottagandet av nyanlända har fungerat ger en majoritet av kommunerna en positiv bild av flertalet centrala insatsområden (figur 15). Men negativa erfarenheter saknas inte. Boendet har enligt 44 procent av de kommuner som besvarat frågan fungerat ganska eller mycket dåligt. Även rehabilitering får utbredd kritik från 41 procent av de berörda kommunerna. Resultaten baseras på kommuner med en åsikt, och det ska noteras att kommunerna i flera avseenden saknade en uppfattning. Samordningens betydelse för de nyanlända En tredjedel av kommunerna som besvarat frågan om problem för nyanlända i samordningen av etableringsinsatser bedömer att det är ett ganska eller mycket stort problem för de nyanlända med tidskrävande resor mellan parallella insatser (figur 12). Nästan lika många lyfter fram bristande samordning av insatser, medan färre ser väntetider mellan insatser som ett stort problem. 1 Resultaten ska tolkas försiktigt då det i den här typen av mätning finns en generell tendens till överdrivet positiva enkätsvar baserat på goda personliga relationer och diskussioner snarare än konkret samverkan. När det gäller länsstyrelsen finns det ytterligare risk för en överdrivet positiv bild i ljuset av att länsstyrelsen var avsändare till enkäten och enkäten inte var anonym. 12

13 Mottagandet av ensamkommande barn Erfarenheter av mottagandet inom olika insatsområden Precis som ifråga om mottagandet av nyanlända ger kommunerna en övervägande positiv bild av flertalet centrala insatsområden i mottagandet av ensamkommande barn. Men även här finns negativa erfarenheter. Dessa gäller i första hand återsökningar i ersättningssystemet; särskilt förordnad vårdnadshavare; sjukvård/rehabilitering/hälsa vilket mellan 21 och 5 procent av de kommuner som besvarat frågan uppger har fungerat ganska eller mycket dåligt (figur 19). Liksom vad gäller en del insatser för nyanlända ska noteras att kommunerna i flera avseenden hade en begränsad uppfattning. Familjehem, utslussningsboenden, gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare 68 procent av kommunerna som besvarade frågan om möjligheterna att tillgodose de ensamkommande barnens behov, uppger att de har ganska eller mycket svårt att tillgodose behovet av familjehem (figur 17). Knappt 6 procent uppger detsamma beträffande utslussningsboende och 32 procent uppger att det är ganska eller mycket svårt att tillgodose behovet av särskilt förordnad vårdnadshavare. De negativa erfarenheterna i länet kan tolkas mot bakgrund av en utbredd brist i hela landet på dessa funktioner. Beträffande särskilt förordnad vårdnadshavare anger 6 procent av de svarande kommunerna med ett mottagande av ensamkommande barn att det i genomsnitt tar mer än 4 månader från det att barnet fått permanent uppehållstillstånd innan barnet får en särskilt förordnad vårdnadshavare (figur 18). En kommun kommenterar: Det är handläggningen som tar tid, först ska ärendet behandlas i socialnämnden och därefter i tingsrätten. Samverkan med andra aktörer Kommunerna ger generellt en positiv bild av befintlig samverkan med berörda aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn. Ett tydligt undantag gäller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), där en tredjedel av de svarande kommunerna uppger att samverkan fungerar ganska dåligt (figur 2a). En kommun kommenterar: Det är svårt att få behandling inom BUP då de hänvisar till primärvården gällande barnens psykiska hälsa. Även beträffande samverkan med Socialstyrelsen, landstinget/primärvården och Migrationsverket finns en klar förbättringspotential Resultaten ovan ska tolkas försiktigt då det i den här typen av mätning finns en generell tendens till överdrivet positiva enkätsvar baserat på goda personliga relationer och diskussioner snarare än konkret samverkan. När det gäller länsstyrelsen som kommer väl ut i jämförelsen, se figur 2 a, finns det ytterligare risk för en överdrivet positiv bild då länsstyrelsen var avsändare till enkäten och enkäten inte var anonym. 13

14 Samverkan inom kommunen Av de kommuner som har ett mottagande av såväl nyanlända som ensamkommande barn som besvarat frågan om samverkan inom kommunen uppger drygt 5 procent att de har en formell samverkan mellan verksamheterna (figur 21). En kommun kommenterar: Samverkan sker genom en tjänstemannagrupp som träffas ca en gång per kvartal för att ta upp och arbeta med frågor kring ungdomar som kommit som flyktingar och ensamkommande barn. 29 procent samordnar verksamheterna vid behov, medan 19 procent uppger att samverkan mellan verksamheterna helt saknas. Hinder för samverkan Skånes kommuner beskriver generellt mindre erfarenheter av hinder för samverkan i mottagandet av ensamkommande barn jämfört med i mottagandet och etableringen av nyanlända. Störst problem upplevs vara andra aktörers bristande kunskap, vilket 55 procent av de svarande kommunerna anser vara åtminstone ett visst hinder i arbetet med ensamkommande barn; 35 procent uppger att det är ett ganska stort hinder (figur 22). Andra faktorer som betonas relativt starkt är andra aktörers tidsbrist samt tidsbrist inom den egna verksamheten. 14

15 Bosättning och bostäder Dialog och samordning med andra aktörer Skånes kommuner ger generellt en tämligen tudelad bild av dialogen mellan berörda parter i bosättningsarbetet, 55 procent eller fler av de svarande kommunerna tycker att dialogen fungerar ganska eller mycket bra med Arbetsförmedlingens etableringshandläggare, Migrationsverket, Länsstyrelsen och kommunala bostadsbolag (figur 23) 12. Bilden är mer negativ rörande Arbetsförmedlingens bosättningssektion och privata bostadsbolag/hyresvärdar, där en knapp tredjedel uppger att dialogen fungerar ganska eller mycket dåligt. 65 procent av de svarande kommunerna uppger att dialog saknas med andra kommuner. Samtidigt som kommunerna överlag är positiva till dialogen med Arbetsförmedlingen upplever kommunerna att det saknas information i bosättningsunderlagen generellt (figur 24). Alla svarande kommuner anser att det saknas mycket eller viss information i bosättningsunderlagen från Arbetsförmedlingens bosättningssektion. Kritiken är något mindre mot Migrationsverket men även här saknar 57 procent av kommunerna åtminstone viss information. Hinder för bosättning Kommunerna i länet upplever olika typer av hinder för bosättning av anvisade nyanlända. 78 procent av kommunerna som besvarat frågan uppger att bostadsbrist i kommunen är ett ganska eller mycket stort hinder, 65 procent anger att brist på bostäder i rätt storlek är ett ganska eller mycket stort hinder (figur 27). Bristande samarbete med bostadsbolagen och att nyanlända tackar nej till anvisad plats anger en tredjedel av kommunerna är åtminstone ett visst hinder för bosättning. Konkurrens om bostäder med kommunens övriga verksamheter anser en tredjedel av kommunerna är ett ganska eller mycket stort hinder. Formella grunder för långsiktig bostadsplanering Förutsättningar för en effektiv bosättning ökar med en långsiktig och väl förankrad planering inom kommunen för mottagandet av nyanlända. Drygt 6 procent av kommunernas respondenter som besvarat frågan saknar kännedom om huruvida nyanlända omnämns i kommunens bostadsförsörjningsprogram eller i ägardirektiven till kommunala bostadsbolag (figur 26). Av dem som besvarat frågan uppger flertalet kommuner att nyanlända saknas i ägardirektiven och i kommunens bostadsförsörjningsprogram. 12 Angående det positiva resultatet rörande dialogen med länsstyrelsen ska noteras att länsstyrelsen var avsändare till enkäten och att enkäten inte var anonym. 15

16 Vidareflytt till andra kommuner Skånes kommuner har olika förutsättningar för att ta emot nyanlända, beroende på de nyanländas behov av bostad, arbete, utbildning och socialt stöd. Om en kommunplacering visar sig fungera dåligt kan en flytt till en annan kommun eventuellt innebära bättre etableringsmöjligheter. En fjärdedel av de kommuner som besvarade frågan uppger att de i viss utsträckning arbetar med att bistå nyanlända med att hitta boende i annan kommun, men hälften av kommunerna uppger att de inte gör det (figur 25). För en fjärdedel av kommunerna har frågan inte varit aktuell. 16

17 Utbildning och skola Nyanlända i sfi-utbildning Kommunerna har en central funktion i flyktingmottagandet utifrån ansvaret att bland annat erbjuda nyanlända undervisning i svenska för invandrare (sfi). Det varierar i länet hur stor andel av kommunens sfi-deltagare som utgörs av etableringsgruppen nyanlända. Över 8 procent av de kommuner som besvarade frågan uppger att det rör sig om mindre än 25 procent (figur 28). 5 procent av de svarande kommunerna uppger vidare att de har ensamkommande barn/ungdomar på sfi (figur 29). Interkommunal samverkan kring sfi Flertalet av Skånes kommuner anordnar sfi i egen regi, (figur 3). Men det förekommer också lösningar med upphandlad aktör, att utbildningen ges i annan kommun eller via kommunal-/regionförbund. 42 procent av de svarande kommunerna uppger att de samverkar med andra kommuner/kommunalförbund kring sfi, 17 procent anger att de erbjuder sfi via upphandlad aktör och lika många att sfi sker i annan kommun. 13 procent uppger att de har gemensam verksamhet med annan kommun. (figur 31a). Samverkan gäller i första hand kurser, lärarresurser, lokaler och kartläggning av studerande (figur 31b). Utbud av sfi-utbildningar och undervisningsformer I kommunernas skolutbildning ska hänsyn tas till elevers olika behov och förutsättningar. Ordinarie sfi erbjuds av alla de skånska kommuner som besvarat frågan och som har ett mottagande av vuxna (figur 32). Den vanligaste formen av specialanpassad sfi-utbildning är sfi för analfabeter, vilket 78 procent av berörda kommuner uppger att de kan erbjuda, 7 procent anordnar sfi med språkpraktik och 55 procent anordnar sfi med undervisningsstöd för elever med särskilt behov Därutöver förekommer många andra typer av utbildningar, men med mindre utbredning i länet. Samtliga svarande kommuner uppger att de erbjuder lärarledd undervisning minst 15 timmar i veckan på dagtid (figur 34). 78 procent uppger att de erbjuder sfi på kvällstid och mer än hälften erbjuder deltidsstudier och flexibel undervisning med givet antal timmar/vecka. Mindre vanligt är det med distansundervisning och dropin, och inga av de svarande kommunerna erbjuder helgundervisning. En fjärdedel av de berörda kommunerna uppger att de erbjuder sfi samtliga veckor under året (figur 33). En knapp majoritet av kommunerna uppger att de utvärderar sfi - utbildningen varje eller vartannat år, ifråga om såväl organisation och genomförande 17

18 som deltagarnas synpunkter, medan en mindre andel anger mer sällan eller aldrig. Övriga uppger att de saknar kännedom om saken (figur 35a). Väntetid till sfi Väntetiden till sfi uppges av drygt 5 procent av de svarande kommunerna vara mindre än 1 månad för såväl kvinnor som män (figur 35). Endast en liten andel av kommunerna uppger att väntetiden är 3 månader eller längre. Den främsta orsaken till kvinnornas väntetid är kö till barnomsorg, för få lediga platser och föräldraledighet, vilket anges av hälften eller drygt hälften av de svarande kommunerna (figur 36). Även männens väntetid förklaras delvis med kö till barnomsorg, men här uppges platsbrist vara en vanligare orsak. Individuella utvecklingsplaner/studieplaner för barn och unga Alla barn i Sverige har rätt att gå i en skola där utbildningen tar hänsyn till deras olika förutsättningar. 92 procent av de kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn/unga som besvarat frågan uppger att ungdomarna går på gymnasiet (figur 29). 9 procent av de svarande kommunerna uppger att de har individuella utvecklings-/studieplaner på gymnasiet för ensamkommande barn/unga och 72 procent anger att de har detta för övriga nyanlända barn/ungdomar (figur 39a b). I grundskolan är det vanligare att de ensamkommande har individuella utvecklingsplaner 81 procent respektive 67 procent för andra barn/ungdomar, medan det i sfi verksamheten är ungefär lika många. I förskolan är det mindre vanligt med individuella planer för ensamkommande barn än för övriga nyanlända barn. Förberedelseverksamhet och stöd för barn och unga 63 procent av Skånes kommuner med ett mottagande av barn/unga som besvarat frågan ger individuellt anpassat stöd i förskolan för nyanlända barn inom reguljär verksamhet (figur 4). Inom grundskolan är det vanligare att kombinera olika undervisningsformer, men lika vanligt att hålla sig enbart till förberedelseverksamhet eller individuellt anpassat stöd inom reguljär verksamhet. I gymnasiet har 3 procent av de svarande kommunerna enbart förberedelseverksamhet och 22 procent enbart individuellt stöd inom reguljär verksamhet och 3 procent båda delarna. 44 procent av kommunerna som besvarat frågan uppger att de erbjuder studiehandledning på modersmål för nyanlända barn/ungdomar inklusive ensamkommande barn (figur 41). 18

19 Fritid och föreningsliv Introduktion till föreningslivet Föreningslivet kan utgöra en viktig del i nyanländas etablering och fungera som en mötesplats där alla verkar utifrån ett gemensamt intresse. Som nyanländ är det inte självklart var och hur man kan delta. Många kommuner erbjuder sina nyanlända en organiserad introduktion till föreningslivet. En kommun kommenterar: Vi har samverkan med föreningslivet och har introducerat vuxna genom att ha information på kulturkvällar. För ensamkommande barn finns till exempel samverkan med idrottsrörelsen, fotboll etc. Drygt hälften av kommunerna som tagit emot ensamkommande barn/ungdomar och som besvarat frågan uppger att gruppen får en introduktion till föreningslivet (figur 42). 23 procent av kommunerna erbjuder andra nyanlända barn/ungdomar detsamma. 27 procent av de svarande kommunerna riktar sig till nyanlända i yrkesför ålder, dvs. etableringsreformens målgrupp, och en mindre del till nyanlända i pensionsåldern. Knappt hälften av kommunerna med ett mottagande av målgruppen som besvarat frågan uppger att de arbetar aktivt med att nå ut med information om föreningsliv/fritidsverksamhet till nyanlända flickor och pojkar (figur 43). En tredjedel av berörda kommuner riktar sig till personer i yrkesför ålder, medan väsentligt färre kommuner, drygt 12 procent, riktar sig till personer i pensionsåldern. I svaren från kommunerna framträder ingen könsskillnad. Skollovssatsningar 37 procent av Skånes kommuner med ett mottagande av barn/ungdomar som besvarat frågan uppger att de har särskilda fritidsinsatser under skolloven (figur 44). Hälften så många kommuner har det för övriga nyanlända barn/ungdomar. Exempel på insatser som genomförs är lägerverksamhet, kollo och sommarskola. Samarbete med ideella sektorn Nästan hälften av Skånes kommuner med ett mottagande av nyanlända som besvarat frågan uppger att de samarbetar med ideella organisationer/föreningar i mottagandet (figur 45a). Vanligast är samarbeten kring fritidsaktiviteter, vilket 37 procent av de svarande kommunerna anger att de har, men det förekommer även samarbete kring socialt stöd, läxläsning, samhällsinformation och skollovsaktiviteter (figur 45b). 19

20 Arbete För personer inskrivna inom etableringsreformen har kommunen inget ansvar att tillhandahålla arbetsmarknadsinsatser. En del kommuner erbjuder dock arbetsmarknadsinsatser utöver Arbetsförmedlingens ansvar eller arbetsmarknadsinsatser för ungdomar. 63 procent av Skånes kommuner med ett mottagande av nyanlända som besvarat frågan uppger att de erbjuder sommarjobb till ungdomar (figur 46). Knappt hälften uppger att de ordnar språkpraktik och annan praktik, och en tredjedel att de anordnar yrkespraktik. Även andra typer av arbetsmarknadsinsatser förekommer: förmedling av arbetsgivarkontakter, insatser för att underlätta pendling till/från arbetsplatser, validering av yrkeskompetens och mentorskap Resultaten ska tolkas försiktigt då det finns risk att kommunerna tolkat frågan som att den gäller fler målgrupper än nyanlända. 2

21 Hälsa Hälsokommunikation Synen på hälsa, sjukvård och egenvård skiljer sig ofta åt beroende på vilken bakgrund man har. Alla har rätt till god information om hälsa och om sina rättigheter och skyldigheter gällande hälso- och sjukvård. 88 procent av länets kommuner som besvarade frågan uppger att de informerar nyanlända om möjligheten att få hälsosamtal/hälsoundersökning på vårdcentralen (figur 47). 85 procent av de svarande kommunerna informerar nyanlända om svensk hälso- och sjukvård. 62 procent av kommunerna som besvarat frågan bedriver hälsokommunikation på modersmål. Resultaten avser insatser utöver landstingets/primärvårdens hälsokommunikation. Hälsoinsatser Hälsa är grundläggande för att nyanlända ska kunna delta i olika insatser och etablera sig i samhället. En del kommuner bedriver hälsoinsatser riktade till nyanlända utöver landstingets/primärvårdens insatser. Det handlar i första hand om insatser/resurser för ensamkommande barn/ungdomar och om rehabiliterande insatser för individer med särskilda behov det bedrivs av 4 respektive 3 procent av länets kommuner som besvarade frågan och som haft ett mottagande av målgruppen (figur 48). 19 procent har insatser/resurser för övriga nyanlända barn. En mindre andel kommuner har insatser/resurser riktade mot personer i pensionsåldern. Samverkan kring individer med nedsatt prestationsförmåga En majoritet av Skånes kommuner med ett mottagande av vuxna som besvarat frågan uppger att de samverkar med Arbetsförmedlingen och med landstinget/primärvården kring individer med nedsatt prestationsförmåga, 67 respektive 54 procent (figur 49). 26 procent av de svarande kommunerna uppger att de samverkar med Försäkringskassan. 21

22 Interkommunal samverkan Många kommuner samverkar över kommungränserna kring verksamheterna för nyanlända och ensamkommande barn. Vanligast är det kring samhällsorientering, vilket gäller 89 procent av Skånes kommuner med ett mottagande av nyanlända som besvarat frågan (figur 5). 58 procent anger att de samverkar kring kompetensutveckling och 48 procent att de samverkar kring tolkning. Drygt 4 procent av länets berörda kommuner uppger att de samverkar kring uppföljning och metod samt sfi, 38 procent anger annan vuxenutbildning samt 35 procent yrkesutbildningar. Även andra verksamheter bedrivs genom interkommunal samverkan men i mindre omfattning till exempel arbetsmarknadsinsatser, fritid och föreningsliv samt skola/förskola. Kommunerna beskriver i flera fall samverkan som erfarenhetsutbyte: att man träffas och diskuterar gemensamma frågeställningar eller praktiska problem. I vissa fall sker konkret samverkan, exempelvis i form av gemensamt HVB för ensamkommande barn eller gemensam undervisning för elever inom samhällsorientering eller sfi. Behovet av interkommunal samverkan upplevs vara stort framöver (figur 51). Det efterfrågas inte minst inom de områden där samverkan redan nu är utbredd såsom samhällsorientering, men även inom andra områden såsom arbetsmarknadsinsatser, yrkesutbildning samt boende/bosättning. Flera små kommuner anger sin ringa kommunstorlek som argument för samverkan. 22

23 Länsstyrelsens insatser Nyttan för kommunerna Ökat erfarenhetsutbyte är vad kommunerna i Skåne lyfter fram som främsta nyttan av länsstyrelsens arbete. 33 procent av kommunerna som besvarat frågan uppger att länsstyrelsen i stor utsträckning bidragit till att de fått ökat erfarenhetsutbyte, 5 procent svarade att det gällde i viss utsträckning (figur 53). Därefter betonar flest kommuner ökad kunskap inom integrationsområdet, samt kunskap såväl om andra aktörers verksamhet såsom ökad kännedom om verksamheter i andra delar av landet. Minst nytta av länsstyrelsernas arbete, sett till enkätfrågans områden, upplever kommunerna rörande samverkan inom kommunen. Kommunernas betyg Sett till tio olika insatsområden och kommunikationsvägar erhåller länsstyrelsen bäst betyg ifråga om tillgänglighet. Här ger 6 procent av kommunerna med en åsikt betyget mycket bra, och knappt resten betyget ganska bra (figur 54). Betyget var även i övriga avseenden generellt gott, gällande både utbildningar/konferenser, hantering av ansökningar, informationsbrev, trycksaker med mera. Mest kritik framkom ifråga om initierande/samordning av nätverk/grupper, vilket 25 procent av de svarande kommunerna gav betyget ganska eller mycket dåligt. Resultaten baseras på kommuner med en åsikt i frågan; beträffande en del insatsområden saknade många kommuner en uppfattning. Behovet framöver Kommunerna uttrycker ett ganska eller mycket stort behov av insatser från länsstyrelsens sida framöver; det gäller flera insatsområden (figur 55). Allra främst lyfts behovet av utbildningar och konferenser samt råd och stöd medan intresset är relativt lågt för trycksaker/rapporter men även här uppger 4 procent av kommunerna ett ganska eller mycket stort behov. Försiktig tolkning av nytta och betyg Resultaten av utvärderingen av länsstyrelsens arbete ska tolkas försiktigt mot bakgrund av att mätningen genomfördes i form en icke-anonym enkät, med länsstyrelsen som ansvarig avsändare. Resultaten bör i första hand användas som indikatorer på vilka insatsområden länsstyrelsen anses vara relativt sett stark/svag inom samt vilka områden som Länsstyrelsen kan fortsätta att utveckla och förbättra framöver. 23

24 Bilaga 1. Länsstyrelsernas integrationsuppdrag 212 Länsstyrelserna ska: följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och lokal nivå och prioritera genomförandet av reformen för etablering av vissa nyanlända invandrare (RB 212, uppdrag 72) lämna ersättning till kommuner och kommunalförbund för insatser för beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan (ersättningsförordningen 21: samt RB 212 uppdrag 73) främja och stödja samarbete mellan kommuner om samhällsorienteringen (förordning om samhällsorientering 21: samt RB 212 uppdrag 74) teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av nyanlända (bosättningsförordningen 21: samt RB 212 uppdrag 75) verka för att öka regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, organisationer och företag som anordnar aktiviteter för nyanlända (etableringslagen 21:197 4, länsstyrelseinstruktionen 62 samt RB 212 uppdrag 76) medverka till att det ska finnas beredskap och kapacitet hos kommunerna att ta emot nyanlända respektive ensamkommande barn (länsstyrelseinstruktionen 62 samt RB 212 uppdrag 77) förhandla med kommuner om mottagande av ensamkommande barn (RB 212 uppdrag 78) stödja kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom svenskundervisning (sfi) (prop. 29/1: 6 s. 57) 24

25 Bilaga 2. Skåne länsresultat - Enkät om mottagande och etablering

26 (A) Kommunens mottagande av nyanlända 4 Kommuner med policy/handlingsplan för mottagande och etablering av nyanlända i olika grupper Skåne län Nyanlända vuxna Nyanlända barn Ensamkommande barn Kvotflyktingar Frågans lydelse: Har kommunen en dokumenterad aktuell policy/handlingsplan för mottagande och etablering av nyanlända, gällande följande grupper?, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsaltternativ: Ja ; Nej. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 3 av Skånes kommuner. 1

27 5a Kommuners bedömning av antal mottagna anvisade nyanlända 212 i relation till tecknad överenskommelse Skåne län Betydligt färre Något färre Motsvarande ÖK Något fler Betydligt fler Frågans lydelse: Vilken bedömning gör ni i dag av antalet mottagna nyanlända som anvisats från Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket kommer antalet mottagna under 212 (dvs. er prognos t.o.m. 31 december) motsvara den tecknade överenskommelsen eller kommer ni ta emot färre/fler?. Svarsaltternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 24 av Skånes kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända. 5b Kommuners skäl till att ta emot färre anvisade 212 än enligt överenskommelsen Skåne län Inga anvisningar För kort varsel Bostadsbrist Passande bostäder saknas Begränsad arbetsmarknad Otillräckligt samarbete med Af Långa ledtider hos Af Mottagande av kvotflyktingar Den nyanlände tackar nej Annat Frågans lydelse: Av vilket eller vilka skäl tar kommunen emot färre anvisade än vad som anges i överenskommelsen? (Flera svar kan anges.). Svarsaltternativen något förenklade i redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 14 av Skånes kommuner med en överenskommelse om mottagande som gör bedömningen de kommer att ta emot färre än vad som tecknats i överenskommelsen. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 1 procent. 2

28 5c Kommuners skäl till att ta emot fler anvisade 212 än enligt överenskommelsen Skåne län God arbetsmarknad Behov av arbetskraft Tillgång till bostäder Motverka en minskande befolkning Motverka en åldrande befolkning Annat Frågans lydelse: Av vilket eller vilka skäl tar kommunen emot fler anvisade än vad som anges i överenskommelsen? (Flera svar kan anges.). Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 4 av Skånes kommuner med en överenskommelse om mottagande som gör bedömningen de kommer att ta emot fler än vad som tecknats i överenskommelsen. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 1 procent. Den stora andelen annat-svar avser i första hand självbosättning och anhöriginvandring. 6 Kommuners beredskap för ev. snabba ökningar/minskningar i mottagandet Skåne län Nyanlända vuxna Nyanlända barn Ensamkommande barn Kvotflyktingar Frågans lydelse: Antalet nyanlända till kommunen kan påverkas av yttre faktorer och omvärldsförhållanden. Finns det beredskap för eventuella snabba ökningar/minskningar i kommunens mottagande av: Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ Ja, Nej. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 29 till 3 av Skånes kommuner. 3 % angav Vet ej gällande Ensamkommande barn. 3

29 (B) Lokal samverkan 7 Kommuner med lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (LÖK) för 212 Skåne län Frågans lydelse: Har kommunen en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen för 212 angående mottagande av nyanlända som omfattas av etableringsreformen (LÖK)?. Svarsalternativ: Ja ; Nej. Kommentar: Svarsandel i procent, baserat på svar från 26 av Skånes kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända eller ett mottagande av nyanlända vuxna under

30 8 Aktörer i den lokala överenskommelsen (LÖK), utöver kommunen och Arbetsförmedlingen Skåne län Migrationsverket 41 Länsstyrelsen 12 Försäkringskassan 18 Landstinget/primärvården 6 Bostadsbolag Ideell organisation Annan/andra aktörer Ingen ytterligare aktör Frågans lydelse: Vilka aktörer, utöver kommunen och Arbetsförmedlingen, ingår i den lokala överenskommelsen (LÖK) för 212?. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 17 av Skånes kommuner med en lokal överenskommelse (LÖK). 9 Kommuners deltagande i första etableringssamtalet på Arbetsförmedlingen för anvisade respektive självbosatta nyanlända Skåne län Nej, aldrig Ibland Oftast Ja, alltid Anvisade Självbosatta Frågans lydelse: Deltar kommunen i det första etableringssamtalet på Arbetsförmedlingen för:, följt av Anvisade nyanlända ; Självbosatta nyanlända. Svarsaltternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 24 av Skånes kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under

31 1 Kommuners användning av den lokala överenskommelsen (LÖK:en) för samordning av insatser Skåne län Inte alls I viss utsträckning I stor utsträckning mellan kommunens interna verksamheter med andra berörda aktörer Frågans lydelse: I vilken utsträckning använder kommunen den lokala överenskommelsen (LÖK) för att samordna insatser, med delfrågor och svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 17 av Skånes kommuner med en LÖK för a Kommuners erfarenhet av tydligheten i den lokala överenskommelsen (LÖK:en) rörande olika områden Skåne län Boende Sfi/vuxenutbildning Samhällsorientering Yrkesutbildning Arbetsmarknadsinsatser Gymnasium (18-2 år) Socialt stöd Rehabilitering Sjukvård/hälsa Underlag om den nyanländes bakgrund Översättning och validering av yrkeserfarenhet Ganska otydlig Mycket otydlig Ganska tydlig Mycket tydlig Frågans lydelse: Enligt kommunens erfarenhet, hur tydlig eller otydlig är ansvarsfördelningen i den lokala överenskommelsen (LÖK) rörande följande områden?, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt Omfattas ej av LÖK:en. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 12 och 16 av Skånes kommuner med en LÖK som omfattar respektive område. 6

32 11b Kommuner med en lokal överenskommelse (LÖK) som INTE omfattar enskilda områden Skåne län Boende 9 Sfi/vuxenutbildning Samhällsorientering Yrkesutbildning 21 Arbetsmarknadsinsatser 9 Gymnasium (18-2 år) 3 Socialt stöd 15 Rehabilitering Sjukvård/hälsa Underlag om den nyanländes bakgrund Översättning och validering av yrkeserfarenhet Frågans lydelse: Enligt kommunens erfarenhet, hur tydlig eller otydlig är ansvarsfördelningen i den lokala överenskommelsen (LÖK) rörande följande områden?, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: Mycket otydlig ; Ganska otydlig ; Ganska tydlig ; Mycket tydlig ; Omfattas ej av LÖK:en. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från kommuner med en lokal överenskommelse (LÖK) för Kommuners bedömning av möjliga problem för de nyanlända i samordningen av etableringsinsatser Skåne län Inget problem alls 7 6 Visst problem Ganska stort problem Mycket stort problem Väntetider mellan insatser Tidskrävande resor Bristande samordning av mellan parallella insatser insatser Frågans lydelse: När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser, i vilken utsträckning bedöms följande vara ett problem för de nyanlända i kommunen?. Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt Ingen uppfattning. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 18 till 19 av Skånes kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 212. Mellan 17 och 2 procent svarade Ingen uppfattning på respektive delfråga. 7

33 13a Kommuners erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända Skåne län Arbetsförmedlingen Migrationsverket Skattemyndigheten Länsstyrelsen Försäkringskassan Landstinget/primärvården Kommunal-/regionförbundet 1 Andra kommuner Verksamheter internt inom kommunen Ganska dåligt Mycket dåligt Ganska bra Mycket bra Frågans lydelse: Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt Har ingen form av samverkan. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 7 och 24 av Skånes kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 212 som besvarat frågan med en bedömning. 13b Kommuner UTAN samverkan med följande aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända Skåne län Arbetsförmedlingen Migrationsverket 3 Skattemyndigheten 33 Länsstyrelsen Försäkringskassan Landstinget/primärvården 1 Kommunal-/regionförbundet 57 Andra kommuner 17 Verksamheter internt inom kommunen Frågans lydelse: Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: Mycket dåligt ; Ganska dåligt ; Ganska bra ; Mycket bra samt Har ingen form av samverkan. Kommentar: Resultaten baseras på andelen som använt sig av sista svarsalternativet på frågan: Har ingen form av samverkan. Svarsandelar i procent, baserat på svar från 14 till 24 av Skånes kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under

34 14 Kommuners erfarenhet av samverkan med etableringslots/-arna Skåne län Mycket dåligt Ganska dåligt Ganska bra Mycket bra Har ingen form av samverkan Lots saknas i kommunen Frågans lydelse: Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med etableringslotsen/-arna i kommunen?. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 24 av Skånes kommuner. 15 Kommuners erfarenhet av mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) i olika avseenden Skåne län Boende Sfi/vuxenutbildning Samhällsorientering Yrkesutbildning 1 Arbetsmarknadsinsatser Gymnasium Skola/barnomsorg Socialt stöd Rehabilitering Sjukvård/hälsa Regional samverkan Ganska dåligt Mycket dåligt Ganska bra Mycket bra Frågans lydelse: Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) fungerat i fråga om:?, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsaltternativ enligt redovisningen samt Ingen uppfattning och Ej aktuellt. Kommentar: Resultaten baseras på mellan 6 och 24 av Skånes kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna som besvarade frågan med en bedömning. Frånsett svarsalternativen angav som mest 53 procent av kommunerna ingen uppfattning (ang. yrkesutbildning ) och 7 procent Ej aktuellt (ang. rehabilitering, arbetsmarknadsinsatser och yrkesutbildning ). 9