Å R S R E D O V I S N I N G 2010

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2010

2

3 Innehåll REKTOR HAR ORDET 2 1. Verksamhetsidé, vision och mål Verksamhetsidé Vision Strategiska mål 4 2. Underskrifter 7 3. Utbildning på grund- och avancerad nivå Antagning Examinerade Internationalisering Kvalitets- och utvecklingsarbete Jämställdhet och mångfald i utbildningen Samverkan inom utbildningen Kompetensutveckling för yrkesverksamma Studentinflytande Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå Utbildning på forskarnivå Rekrytering Aktiva forskarstudenter och nyantagna Examinerade Studiefinansiering Genomsnittlig nettostudietid Universitetsgemensamma kurser Forskarskolor Nöjda forskarstudenter Forskning Extern finansiering Internationell forskningsfinansiering Vetenskaplig publicering Prestigefyllda anslag och utmärkelser Strategiska satsningar Samverkan Institutsuppgifter SLU Holding AB Forskning om non food crops Bruka utan att förbruka Hållbar utveckling Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) Visst internationellt forskningssamarbete Ekonomisk redovisning av forskning och utbildning på forskarnivå Fortlöpande miljöanalys Fortlöpande miljöanalys som verktyg för hållbar utveckling Ny struktur för miljöanalysprogrammen Växelverkan mellan fortlöpande miljöanalys och forskning Fortsatt internationellt engagemang Beslutsunderlag med helhetssyn Särskilda medel enligt den sk. Klimatpropositionen Förbättrad kommunikation via webben Internationella året för biologisk mångfald Infrastruktur för forskning Ekonomisk redovisning av fortlöpande miljöanalys Personal och jämställdhet Personalstruktur Kompetensförsörjning och ledarskap Arbetsmiljö Jämställdhet och mångfald Sjuktal Infrastruktur Stöd till kärnverksamheterna Lokalförsörjning Universitetsdjursjukhuset, UDS Egendomsförvaltningen Övrig återrapportering Kostnader per prestationstyp Intern styrning och kontroll Engagemang i organisationsbildningar Finansiell redovisning Sammanställning av väsentliga uppgifter Förkortningar och definitioner 86 DNR: SLU ua Fe Grafisk form: Maria Widén, SLU kommunikationsavdelningen Tryck: Repro, SLU 1(87) 1

4 Rektor har ordet SLU:s styrelse har under 2010 fastställt ett antal kvalitetsmål för verksamheten. För att säkerställa högsta möjliga kvalitet i forskningen har SLU under 2010 arbetat med att konkretisera och implementera strategiska satsningar utifrån den omfattande internationella utvärderingen Kvalitet och Nytta (KoN), KoN konstaterade att SLU:s forskning generellt håller hög kvalitet i ett internationellt perspektiv och identifierade de forskningsmiljöer som är SLU:s vetenskapliga styrkeområden. Dessa områden har under 2010 fått ökade resurser för att upprätthålla och utveckla sin potential ytterligare. Därutöver förstärker SLU kompetensområden som exempelvis modellering, bioinformatik som har stor betydelse för forskningen eller för universitetets sektorsroll. Ansträngningar har även gjorts för att öka den interna samverkan mellan orter, fakulteter och vetenskapsområden. För öka nyttoutfallet har tillsatts en vice-rektor för samverkan och 18 nya lektorstjänster har utannonserats under Det är tjänster som kombinerar forskning med samverkansuppdrag inom områden av betydelse för den gröna sektorn och samhället i övrigt. Den vetenskapliga publiceringen vid SLU har ökat kontinuerligt sedan mitten av 2000-talet. Bibliometrisk analys bekräftar att SLU:s vetenskapliga publicering håller hög internationell kvalitet. Sammantaget pekar långsiktiga data mot att SLU utvecklas i rätt riktning, och jag är förvissad om att pågående ansträngningar kommer att ytterligare öka publiceringen. Externa forskningsbidrag fortsätter att öka och under 2010 har SLU i stor konkurrens erhållit finansiering för ett antal större strategiska satsningar från forskningsråd och stiftelser. SLU:s verksamhetsidé är att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidéns globala perspektiv har länge varit levande inom universitetet. Forskare, lärare och studenter vid SLU har alltid varit starkt engagerade i det globala utvecklingssamarbetet och SLU:s verksamhet ligger fortsatt väl i linje med de globala utmaningarna för framtiden. SLU har därför under 2010 antagit en strategi för global utveckling och inrättar nu ett centralt sekretariat för forskning, utbildning och kapacitetsbyggande för jord- och skogsbrukets utveckling i fattiga länder. SLU har som mål att öka utbildningsvolymen och det är positivt att antalet helårsstudenter ökade med ungefär 5 procent under 2010, vilket såväl beror på redan genomförda utökningar inom yrkesprogrammen som på ett ökande antal nyantagna masterstudenter. Under 2011 har vi delvis andra förutsättningar för studentrekrytering, då avgifter införs för studenter utanför EES-området och då vi nu inte har medel tillgängliga för fortsatt utökning av utbildning på grund- och avancerad nivå. På forskarnivå har vi en fortsatt återhämtning i antalet doktorander efter en lägre antagning En allt större andel av doktoranderna deltar i tematiska forskarskolor, vilket enligt de uppföljningar som gjorts visat sig vara positivt för doktorandernas studiemiljö och handledning. Uppdraget att bedriva fortlöpande miljöanalys ger SLU en unik roll bland svenska universitet. Utgångspunkten är samhällets behov som de uttrycks i riksdagens miljökvalitetsmål, internationella åtaganden och den övergripande målsättningen om en långsiktigt hållbar utveckling. Några viktiga insatser under 2010 har varit att genomföra de organisatoriska förbättringar som identifierades i KoN samt att öka fokus på internationalisering och helhetssyn i miljöanalysarbetet. SLU har också under året lanserat en helt ny extern och intern webbplats, där bl. a. miljöanalysen fått tydligare ingångar för statistik och miljöanalys. Glädjande är att SLU:s universitetsdjursjukhus, UDS, efter 2

5 Rektor har ordet ett omfattande arbete med framtagande av en gemensam värdegrund, vision och övergripande mål för verksamheten, nu har vänt ett negativt ekonomiskt resultat till ett överskott. Också innovationsverksamheten vid SLU är fortsatt framgångsrik genom SLU Holding AB:s arbete. Som exempel kan nämnas att Isconova AB, som utvecklar och tillhandahåller adjuvans till vaccin, noterades på OMX First North i november Under våren 2010 kom fyra propositioner som har stor betydelse för landets högskolor och universitet. Tre av dessa berör SLU, (den fjärde handlade om lärarutbildningen). Propositionen om studieavgifter blev offentlig redan i början 2010, propositionen om ökad kvalitet och förbättrat resurstilldelningssystem i högre utbildning kom i mars, liksom den så kallade autonomipropositionen, vilken föreslog ökad frihet för landets lärosäten. Till detta kom så också avskaffandet av kårobligatoriet den 1 juli. Av dessa propositioner blev det så småningom beslut. Det beslut som rör studieavgifter kommer vi att kunna se resultatet av först under 2011 men vi förväntar oss en nedgång i antalet utländska studenter som förmodligen blir högst avsevärd. Den nya kvalitetskontrollen och resurstilldelningssystemet för utbildning kommer att ställa stora krav på lärosätena då ett helt nytt system har införts. Det är de färdigheter studenterna har tillägnat sig vid utbildningens slut som ska granskas. Främst kommer självständiga arbeten att få ett stort inflytande på utfallet. Beträffande autonomireformen En Akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor har styrelsen uppdragit åt rektor att under 2011 analysera i vilka avseenden som det är lämpligt att utnyttja den ökade autonomin samt att lämna förslag till nya regelverk som kan träda i kraft tidigast år Efter kårobligatoriets avskaffande blev det under året klart att samtliga åtta studentkårer vid SLU blir kvar samt att de fortsatt för sin talan genom den gemensamma organisationen SLUSS. SLU har också genom beslut säkerställt kårernas ekonomiska stöd. Jämställdhetsarbetet vid SLU bedrivs under beteckningen Lika villkor. Under 2010 kan vi urskilja en positiv utveckling i den meningen att en jämnare könsfördelning uppnåtts inom tjänstekategorierna universitetslektor, forskarassistent och forskare inklusive post doc. Även vad gäller andelen kvinnliga professorer är utvecklingen positiv, där en tredjedel av nyanställda professorer under året var kvinnor. Däremot är nivån här fortsatt alldeles för låg och uppgår nu till 22 procent. Här måste arbetet intensifieras. År 2010 var ett i stora stycken gott år för SLU och det kan konstateras att SLU har fortsatt en god ekonomi. Den låter oss vara offensiva, göra nysatsningar, förstärka verksamheter inom olika områden och fortsätta att investera. I enlighet med vår långsiktiga strategi har de pågående rekryteringarna av framför allt akademiska medarbetare saktat ner något under Tidigare underskott av högutbildad personal är på väg att fyllas och vi förväntar oss att de nya medarbetarna kommer att ytterligare öka vår konkurrenskraft och bidra till en fortsatt positiv utveckling för vårt universitet. Även om rankningar av olika slag inte alltid visar en riktig bild av verksamheten kan noteras att SLU allt oftare ligger högt på olika listor över framstående lärosäten, både härhemma och internationellt. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till alla SLU:s medarbetare och studenter som bidragit till universitets goda resultat. Ert engagemang behövs och er kompetens är en förutsättning för universitetets fortsatta framgångar under kommande år. Lisa Sennerby Forsse 3

6 Verksamhetsidé, 1vision och mål Under 2009 fastställde SLU:s styrelse verksamhetsidé vision och mål för verksamheten som tar sin utgångspunkt i det uppdrag som är fastställt i universitetets förordning. Målen ska följas upp i årsredovisningen och ligga till grund för den interna styrningen och kontrollen. 1.1 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. 1.2 Vision SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper. 1.3 Strategiska mål SLU:s gemensamma mål är att verksamheten är av högsta internationella klass och kännetecknas av en stark koppling mellan utbildning och forskning, forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys bedrivs i samverkan med utvalda lärosäten, sektorerna och samhället i övrigt, forskningens resultat är kända och nyttjas i samhället, ha en stark internationell dimension, bl.a. genom strategisk samverkan med utländska universitet och forskningsinstitut, vi stärker Sveriges ställning som kunskapsnation och bidrar till utveckling av global förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser, studenter och personal har en arbetsmiljö och arbetsförutsättningar som tillhör de mest attraktiva, organisationen är väl fungerande med ett tydligt ledarskap och en effektiv resursanvändning, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har en stark ställning i hela verksamheten, personal och studenter är våra bästa ambassadörer. SLU:s mål för forskningen är att fokusera på områden av strategisk betydelse för SLU:s verksamhetsidé och utbildningsuppdrag, 4

7 Verksamhetsidé, vision och mål den är av högsta kvalitet och internationellt ledande inom sådana strategiska områden, erbjuda miljöer som främjar och stimulerar nydanande excellent forskning. SLU:s mål för utbildning på grund- och avancerad nivå är att utbildningen uppfyller såväl högt ställda vetenskapliga och pedagogiska kvalitetskrav som samhällets behov av kompetens inom SLU:s utbildningsområden, den är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv, utbildningsvolymen är större än år 2009 med en stor andel studenter på avancerad nivå. Mål för utbildning på forskarnivå vid SLU är att doktorer utbildade vid SLU är eftertraktade för sin höga kompetens, nationellt såväl som internationellt, omfattningen av utbildningen är dimensionerad så att såväl forskning som övrig arbetsmarknad kan förses med forskarutbildad arbetskraft, rekrytera de bästa forskarstudenterna och att en ökad andel har anställning under studietiden, utbildningen i hög grad bedrivs inom ramen för forskarskolor i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och internationella partners. SLU:s mål för fort-, vidare- och uppdragsutbildning är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. SLU:s mål för fortlöpande miljöanalys är att det finns en stark koppling mellan fortlöpande miljöanalys och övriga verksamhetsgrenar inom SLU verksamheten är ledande i Europa och bidrar aktivt till internationell utveckling av vetenskapligt grundad miljöanalys, leverera beslutsunderlag som medger att resursutnyttjande och miljökonsekvenser kan vägas samman. SLU:s mål för stöd till kärnverksamheterna är att kärnverksamheterna erbjuds goda servicenivåer, minimera kostnaderna för stödverksamheten inom överenskommen servicenivå, ha en kvalitetssäkrad och effektiv myndighetsutövning. 5

8 6

9 2 Underskrifter Årsredovisning 2010 för SLU Styrelsen har vid sitt sammanträde den 17 februari 2011 fastställt årsredovisningen för budgetåret Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Ingrid Petersson Ordförande Inger Andersson Marlene Areskog Göran Ericsson Rolf Lidskog Anja Pedersen Peter Sylwan Lisa Sennerby Forsse Rektor Maria Andersson Lennart Båge Bo Jonsson Johan Lindman Eva Thörnelöf Inger Åhman Ingrid Öborn 7

10 3 Utbildning på grund- och avancerad nivå 2010 har inneburit en fortsatt relativt kraftig ökning av den totala volymen utbildning på grund- och avancerad nivå. Antalet helårsstudenter har ökat med ungefär 5 procent samtidigt som prestationsgraden bibehållits på en i jämförelse med andra svenska lärosäten hög nivå. SLU:s mål är att öka utbildningen vid lärosätet och ökningen de senaste åren är till stor del ett resultat av satsningar på program med högt söktryck och masterutbildningar. Det är också ett resultat av stora ungdomskullar och att 2010 var det sista året där studenter utanför EES-området kunde antas för studier utan avgift. Resultatet för 2010 överensstämmer således väl med målet att öka utbildningens volym och att därmed både skapa en bättre balans mellan redovisningsområden inom universitetet och tillfredsställa en stor efterfrågan från arbetsmarknaden. Samtidigt pekar resultat på att det kommer att bli svårare att öka volymen kommande år, framför allt eftersom regeringen lagt restriktioner på hur stor del av anslaget som får användas för grundutbildning och den volym som uppnåtts 2010 överstiger något den nivå som kan ersättas med tillgängliga medel för utbildning på grund- och avancerad nivå. I den mån riksdagen inte ökar anslaget för utbildning måste således ytterligare ökningar av utbildningen finansieras genom effektiviseringar och/eller kvalitetssänkning. SLU:s utbildningsutbud reviderades i anslutning till den nya examensordningen Det är alltjämt yrkesutbildningarna som utgör basen i utbudet av utbildningar på grundnivå och som attraherar merparten av studenterna. De tvååriga yrkesutbildningarna ges nu som treåriga kandidatprogram, vilket är en utveckling i linje med både vetenskapliga kvalitetskrav och den nya examensordningen. Dessvärre är agronomexamen fortfarande 4,5 år. SLU har vid upprepade tillfällen framfört önskemål om en förlängning, vilket är i linje med agronomstudenternas önskemål. Många väljer redan nu att läsa kurser utöver kraven för agronomexamen så att de både får en yrkes- och en masterexamen. Universitetet eftersträvar att en ökande del av utbildningen ska avse avancerad nivå och resultaten för 2010 visar på en ökning med drygt 20 procent av helårsstudenterna på avancerad nivå. Antagningen till masterprogram ökade med drygt 70 procent. Resultatet speglar en långsiktig satsning på masterprogram och utökning av vissa längre yrkesprogram, men är också en effekt av en ökad antagning av utländska studenter, där införandet av avgifter kan förväntas medföra ett minskat antal studenter. Hösten 2010 utlyste SLU 23 masterprogram på avancerad nivå, varav de allra flesta har engelska som undervisningsspråk, eftersom de även vänder sig till utländska sökande. Nio av programmen ges i samarbete med andra universitet i Sverige 8

11 Utbildning på grund- och avancerad nivå och utomlands. Från 2011 införs avgifter för studenter som kommer från länder utanför EU/EES-området. Erfarenheter från andra länder som infört avgifter är att en kraftig minskning av antalet studenter är att vänta de första åren. 3.1 Antagning SLU behöver öka och bredda studentrekryteringen av flera skäl; för att få antagning i konkurrens till alla program, för att försöka motverka den könsmässigt sneda fördelningen inom flera av utbildningarna, för att säkerställa kompetensförsörjning inom SLU:s ämnen på sikt, och sist men inte minst för att nå målet om en större utbildningsvolym. Antagningsarbetet har de senaste åren ändrat karaktär. IT-stödet har utvecklats samtidigt som det pågått en medveten strävan att föra över så mycket som möjligt till det nationella systemet NyA. Trots detta pågår manuella granskningar i princip hela året till de totalt sju antagningsomgångarna (vår- och hösttermin, internationella kurser vår och höst, masterprogram, sommarkurser och antagningen till hippologprogrammet), där studenterna kan anmäla sig fram till kursstart eftersom tomma platser finns vid många program. Program på grundnivå Tabell 1 visar sökande och antagna individer till program på grundnivå för hela SLU. Söktrycket till programmen är alltjämt mycket varierande. Djurrelaterade utbildningar har flest antal sökande (i fallande ordning: djursjukskötarprogrammet, veterinärprogrammet, etologi och djurskydd, agronom med husdjursinriktning). Därefter kommer landskapsarkitektprogrammet, jägmästarprogrammet och trädgårdsingenjör - odling. Inom agronomutbildningen har inriktningen landsbygdsutveckling på tre år blivit mer populär än de etablerade inriktningarna livsmedel och mark/växt, som inte fyller platserna. Hösten 2010 var första gången SLU antog studenter till treåriga hippolog- och lantmästarprogram. På hippologprogrammet var det även första gången antagning till den nya inriktningen islandshäst. För att tidigare hippologstudenter ska få möjlighet att få samma nivå på utbildningen som de som nu börjar, har arbetet med att utveckla ett påbyggnadsår pågått under Påbyggnadsåret kommer att erbjudas hösten Av sammantaget 27 utlysta sökalternativ var det 9 som inte fyllde platserna och 12 av de 26 program som startar har färre än 20 antagna studenter. (Mat och hälsa kandidatprogram ställdes in på grund av få sökande.) 9

12 Utbildning på grund- och avancerad nivå Tabell 1: Sökande och antagna till program på grundnivå Behöriga sökande individer Andel kvinnor, % Antal platser Antal antagna Andel kvinnor, % Fyllnadsgrad, % Den påfallande stora ökningen av sökande mellan 2008 och 2009 förklaras till stor del av ändrade behörighetskrav till djursjukskötarprogrammet; det krävs inte längre sex månaders praktik för att bli behörig. En direkt konsekvens är att programmet nu har fler behöriga sökande än veterinärprogrammet. Sökande till dessa två utbildningar utgör tillsammans drygt av det totala antalet behöriga sökande. Sett i ett längre perspektiv förefaller inte SLU:s utbildningsutbud vara så trendkänsligt, antalet antagna är relativt konstant över tid. Enligt SCB:s befolkningsstatistik kommer antalet 20-åringar emellertid att sjunka från 2012 och framåt. Andelen ungdomar som väljer SLU måste därför öka om SLU ska kunna behålla dagens utbildningsvolym, varför universitetet dels måste bredda sin rekryteringsbas, dels öka andelen i befintlig bas som söker SLU:s utbildningar. Dessvärre medför den nya gymnasieskolan som införs 2011 att det blir svårare för elever från naturbruksprogrammet att bli behöriga till högskolestudier. Dessa utgör idag ca 16 procent av det totala antalet antagna, på de treåriga programmen utgör de 25 procent. Med utgångspunkt från universitetets mål om en ökad utbildning och de för rekryteringen negativa förändringarna i omvärlden har ett rekryteringsråd inrättats för att förbättra marknadsföring och kommunikation. Redan under 2010 har framför allt marknadsföringen med webben som verktyg förändrats och förstärkts. Närvaro i sociala medier är viktiga inslag som tillsammans med en kampanjwebb åtminstone givit goda resultat vad avser unika besök på SLU:s webbplats. Program på avancerad nivå (masterprogram) Utbildningen på avancerad nivå har i relativa termer ökat mycket starkt, vilket huvudsakligen beror på en ökad antagning till masterprogrammen. Ökningen har flera orsaker, dels är rekryteringsbasen större; hösten 2010 var de första studenterna som läst till kandidatnivå enligt 2007 års examensordning behöriga för masterprogrammen, dels var 2010 sista året som studier i Sverige är avgiftsfria för studenter utanför EU/EES. Dessutom tycks det som om ett antal program etablerat sig som stabila alternativ på den svenska utbildningsmarknaden. De enskilda program som fått flest registrerade studenter är miljöekonomi och företagsledning, bioteknologi, landsbygdsutveckling och naturresursförvaltning, hållbar utveckling samt miljökommunikation (det senare är ett ettårigt magisterprogram). Masterprogrammen har sammantaget en stor andel utländska studenter, vilket har stor betydelse för universitetets strävan att skapa en internationaliserad miljö. Men som tabell 2 tydliggör, medför detta också att rekryteringen blir betydligt mindre träffsäker än då svenska studenter rekryteras - endast 38 procent av de som blir antagna påbörjar de facto utbildningen. Tabell 2: Sökande och antagna till program på avancerad nivå * Sökande Behöriga sökande* Antagna Registrerade Andel registrerade av antagna, % * Antagningsstatistiken för 2007 och bakåt är inte jämförbar för masterprogrammen. 10

13 Utbildning på grund- och avancerad nivå Det går förvisso att utläsa en positiv trend avseende antalet registrerade, dvs. de studenter som påbörjar studierna, men merparten av de studenter som läser masterprogram på SLU idag kommer från länder utanför EU/EES-området och redan vid årsskiftet 2010/2011 noteras att antalet sökande till masterprogrammen minskat med ca 75 procent inför Universitetet får inte registrera och lagra uppgifter om varifrån studenterna kommer, men enligt den enkät som skickats till de som nu läser något av de engelskspråkiga masterprogram kommer en majoritet av studenterna från länder utanför EU/EES-området, och då från Asien och Afrika. Helårsstudenter och helårsprestationer i utbildningen Utbildningens volym har under 2010 ökat mer än planerat och sannolikheten för att universitetet ska klara sitt uppdrag under treårsperioden är mycket hög. Även om antagningen av utländska studenter skulle minska kraftigt, och de minskande svenska ungdomskullarna tillsammans med en bättre konjunktur skulle slå igenom, så medför antagningsökningen hittills att studentantalet ökat under perioden. Prestationsgraden har också bibehållits på en förhållandevis hög nivå under 2010 och det finns inga indikationer på att den ska förändras i någon högre grad (Tabell 3). Den anmärkningsvärt stora skillnaden avseende hst och hpr på avancerad nivå mellan 2007 och 2008 beror delvis på att programmen som följer den nya examensordningen började på hösten 2007, och många av de kurser som gavs under våren 2007 var inte klassificerade enligt den nya ordningen. Ökningen av hst/hpr på avancerad från 2008 tom är däremot en faktisk ökning. Antalet kurser som inte är nivåklassade minskar planenligt under perioden som en följd av översynen av kursutbudet i anslutning till den nya examensordningen. Återrapportering Under perioden har minst helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU. SLU ska redovisa deltagandet i utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och i forskarutbildningen uppdelat på män och kvinnor. Tabell 3: Helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) HST Grundnivå Avancerad nivå Ej nivåklassade kurser Totalt HPR Grundnivå Avancerad nivå Ej nivåklassade kurser Totalt Prestationsgrad, % Grundnivå Avancerad nivå Ej nivåklassade kurser Uppdelningen mellan män och kvinnor framgår av tabell 6 s Examinerade Antal examina framgår av tabell 4. Enligt nya examensordningen (från 2007) har studenterna möjlighet att ta ut en kandidatexamen efter tre år och en masterexamen efter ytterligare två år. Det betyder att studenter på långa yrkesprogram 11

14 Utbildning på grund- och avancerad nivå kommer att kunna ta ut tre examina från ett och samma program. Utvecklingen av antalet examina över tid är således i hög grad en effekt av ett förändrat regelverk snarare än förändringar i utbildningen. Nya rutiner för uppföljningen håller på att utarbetas så att antalet utfärdade examina blir rättvisande med avseende på antalet examinerade individer. Tabell 4: Antal examina inom reguljär utbildning och uppdragsutbildning Examinerade programstudenter (ej uppdragsutb.) Examinerade utan programantagning Totalt antal utfärdade examina Examinerade i uppdragsutbildning med programantagning Ökningen av antalet examinerade programstudenter är emellertid förväntad; den motsvaras antingen av tidigare utökningar av platsantalet på t.ex trädgårdsingenjörsprogrammet, eller av att studenter på nya program nu börjar bli klara; t.ex. masterprogrammen och etologi och djurskyddsprogrammet. Examen utan programantagning är när en student tar ut en examen vid SLU utan att vara antagen till ett program. Examen i uppdragsutbildning avser studenter som tagit examen från ett program som är uppdragsutbildning. SLU har tidigare även inkluderat de som tar en generell examen med stöd av uppdragsutbildningskurser, men övergår alltså fr.o.m nu till den definition som stöds av studiedokumentationssystemet Ladok. Det innebär att dessa nu räknas som examinerade utan programantagning. Genomströmning Genomströmning har nationellt bedömts genom att mäta andelen av antagna och registrerade studenter som examineras, d.v.s. som kvoten av examinerade per antagna. Måttet är dock behäftat med svagheter och Högskoleverket har i sin rapport om genomströmning noterat att examina inte är ett bra mått på genomströmningen annat än på vissa yrkesutbildningar, främst de som leder till ett legitimationsyrke (HSV 2009:29). Tidigare analyser inom SLU har visat att examensfrekvensen varierar beroende på typ av utbildning. De korta utbildningarna (som leder till en yrkesexamen) och de som leder till ett legitimationsyrke har högre examensfrekvens än de långa utbildningar som leder till generell examen. Ett undantag är utbildningar som leder till bristyrken, t.ex. skogsmästare, där studenterna ofta får arbete innan de avslutat sin utbildning. Ett av de vanligaste skälen till att de inte tar ut examen är att de inte blir klara med sina examensarbeten. SLU har sedan 2005 avsatt stimulansmedel för att institutionerna ska lägga mer resurser på kurser där sådana arbeten ingår, men några mätbara effekter har inte kunnat noteras. Tidigare analyser visar att de studenter som avbryter sina studier gör det antingen tidigt, eller strax innan examensarbetet. Högskoleverkets databas med nyckeltal visar emellertid att andelen studenter som är kvar vid SLU efter termin två ( kvarvaro ) är ca procent, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet (63-64 procent). SLU:s kvarvaro är på samma nivå som exempelvis Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet. Endast Chalmers och Handelshögskolan har bättre kvarvaro (78-79 procent). Ett annat nationellt nyckeltal är andelen studenter som examineras eller har tagit minst 180 högskolepoäng inom 7 år. Även här är SLU:s resultat (74-76 procent) klart bättre än riksgenomsnittet (67 procent) och på samma nivå som andra jämförbara lärosäten. Endast Karolinska institutet är bättre (80 procent), vilket förklaras av att andelen utbildningar som leder till legitimationsyrken är högre där än vid SLU. Genomströmningen vid SLU är god i förhållande till övriga svenska lärosäten. 12

15 Utbildning på grund- och avancerad nivå 3.3 Internationalisering SLU:s mål är att utbildningarna ska vara attraktiva både internationellt och nationellt och att det internationella utbytet ska öka. Andelen inresande studenter är inte litet vid SLU, men det sker ingen ökning av det internationella utbytet sett över ett antal år (tabell 5). Detta tillsammans med den förväntade minskningen av studenter från länder utanför EES-området torde innebära att det internationella utbytet minskar i närtid och att SLU måste öka aktiviteten för att vända en sådan utveckling. Antalet inresande studenter via Erasmus var 2010 alltjämt förhållandevis stort medan antalet inresande studenter via bilateralt utbyte var betydligt mindre, om än ökande (Tabell 5). De bilaterala utbytena bygger på ömsesidighet; det krävs alltså att fler studenter vid partneruniversiteten kommer till SLU för att antalet utresande ska öka. För att uppnå detta strävar SLU efter att utveckla kursutbudet på engelska; det behövs fler utbildningar på grundnivå för att attrahera studenter i de engelsktalade länder dit svenska studenter vill åka (USA, Australien, Nya Zeeland, Kanada). Förutom att SLU inte har så många utbytesplatser i de populära länderna har de nya, mer restriktiva, reglerna för studiemedel en återhållande effekt på antalet utresande; särskilt för de studenter som läser långa program. Tabell 5: Antalet in- och utresande studenter per utbytesprogram Inresande studenter Bilateralt utbyte Erasmus Mundus Erasmus Nordplus Linnaeus Palme 4 2 Totalt antal inresande Utresande studenter Bilateralt Erasmus Nordplus Linnaeus Palme 2 1 Totalt antal utresande Minor Field Study Som framgår är Minor Field Study, MFS, ett jämförelsevis populärt alternativ för SLU:s studenter som vill skaffa sig utlandserfarenhet. MFS är ett Sida-finansierat stipendium som går till studenter som vill göra sitt examensarbete i utvecklingsländer. SLU har en tradition av att skicka förhållandevis många studenter på MFS jämfört med andra universitet. SLU:s samverkan inom nätverken Nova (The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network) och ELLS (Euroleague for Life Sciences) avser främst utbildningar och kurser på avancerad och forskarutbildningsnivå. 3.4 Kvalitets- och utvecklingsarbete SLU ska enligt sin instruktion bedriva utbildning på vetenskaplig grund. Universitetet har fastställt Kunskap för en hållbar framtid som är universitetets forsknings- och utbildningsstrategi För utbildningen betonas där bl.a. 13

16 Utbildning på grund- och avancerad nivå ett starkt samband mellan utbildning och forskning, samspelet med samhället och arbetsmarknaden, internationalisering och samverkan med andra lärosäten, kvalitetsutveckling och studentrekrytering. Rektor har fastställt Kvalitet i SLU:s utbildning, policy och strategi. Där fastslås bl.a. att utbildningen ska bedrivas effektivt, med en ekonomi i balans. En förutsättning för att nå det ekonomiska målet är att styrningen av SLU:s utbildning är väl fungerande och ger rätt incitament. Under 2009 påbörjades en utredning som ledde till vissa ändringar i anslagsfördelningen på fakultetsnivå under 2010, något som kommer att följas upp med en översyn av de SLU-övergripande rutinerna för anslagsfördelning till utbildningen. För att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet har fakulteternas utbildningsansvariga vicedekaner fastställt en gemensam arbetsordning som i högre utsträckning ska sammanfalla med administrativa rutiner för rekrytering, ekonomisk uppföljning och antagning. Förhoppningen är att också detta ska bidra till att utbildningen vid SLU blir mer effektiv. SLU avsätter årligen strategiska medel för pedagogiska utvecklingsprojekt. Under 2010 prioriterades satsningar inom Hållbar utveckling, yrkeskompetenser, rekrytering, examination och forskningsanknytning, dvs. satsningar som är i linje med universitetets strategi. Projekten presenteras på SLU:s pedagogiska dag som infaller i mars varje år. Under 2010 har lärarna vid SLU lagt ett omfattande arbete på att revidera betygskriterier och universitetet har också följt upp införandet av det nya betygssystemet med hjälp av en enkät som beräknas vara klar under våren Jämställdhet och mångfald i utbildningen Ett mål för SLU är att jämställdhet och mångfaldssperspektivet ska ha en stark ställning i hela verksamheten. Dessa frågor hanteras inom ramen för arbetet med lika villkor som är gemensamt för studenter och anställda. Det finns en handlingsplan som beskriver hur ansvaret är fördelat och hur likabehandlingsarbetet ska pågå fortlöpande och rutinmässigt inom olika delar av organisationen. Detta tydliggörs genom uppdrag i handlingsplanen som är fördelade till olika enheter inom universitetet. SLU:s studiesociala råd har ansvar för att handlingsplanen tas fram, uppdateras och följs upp. Några specifika uppdrag för 2010 var exempelvis att förbättra informationen till studenterna om deras rättigheter, uppdatera handlingsrutinerna vid misstanke om trakasserier och uppdatera tentamensregler för att minska risken för diskriminering. Det kanske mest påtagliga var beslutet att inrätta Stilla rum vid SLU:s alla campus. Rummet ska vara religionsneutralt och till för studenter som vill be eller meditera. Se även s. 53 om ansvaret för SLU:s likavillkorsarbete. Resultaten av den studiesociala enkäten 2010 visar emellertid att SLU alltjämt behöver uppmärksamma mångfaldsperspektivet och jämställdhetsfrågorna. För att öka medvetenheten bland SLU:s lärare om dessa frågor är könsmedveten pedagogik och likabehandling av studenter inslag som ingår i den universitetspedagogiska utbildningen. Två projekt vid SLU fick medel 2010 från regeringens Delegation för jämställdhet i högskolan. Stina Powell, utredare på enheten för miljökommunikation, fick 1,9 mnkr för projektet Ett jämställt SLU som bl.a. handlar om att öka kunskapen om jämställdhet i undervisningen. Docent Gun Lindestav fick 0,8 mnkr för projektet Att relaskopera jägmästarutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Projektet går ut på att hitta metoder för att minska andelen könsbundna val till och inom de skogliga utbildningarna, samt att implementera dessa metoder i verksamheten. SLU:s utbildningar har en sned könsfördelning. Inom den skogliga fakulteten finns flest män, medan det nästan bara är kvinnor på djurrelaterade utbildningar. Av alla nya programstudenter hösten 2010, var det 83 procent som hamnade i en 14

17 Utbildning på grund- och avancerad nivå grupp där könsfördelningen per definition är sned (utanför intervallet procent). Antalet program där könsfördelningen är jämn har dock ökat från 1 program 2008 till 5 program Det är ett grovt sätt att räkna och ska endast ses som en indikation. Vissa studentgrupper är så små att enstaka studenter ger oproportionerligt stora utslag. Fördelningen mellan kvinnor och män inom utbildning på grund- avancerad och forskarnivå framgår av tabell 6. Det finns inte några tecken på att övergången till forskarutbildningen skulle vara exkluderande. Den högre andelen män inom forskarutbildningen förklaras snarare av att där finns en högre andel studenter som kommer från länder med andra utbildningstraditioner än våra. Tabell 6: Kvinnor och män inom utbildning på grund- avancerad- och forskarnivå. Utbildning på grund- och avancerad nivå, hst Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt % Forskarutbildning, antal % Samverkan inom utbildningen SLU samverkar med närliggande universitet om utbildningar och kurser. Tillsammans med Uppsala universitet ger SLU två civilingenjörsutbildningar; i energisystem respektive miljö- och vattenteknik. Samarbeten förekommer också för att komplettera utbildningsprogrammen med kompetens inom områden utanför SLU:s egna, t.ex. juridik. Det kan ske som beställd utbildning, genom gästföreläsningar eller andra överenskommelser. Samverkan inom forskningen har givit upphov till kurser inom jägmästarprogrammet och till det internationella mastersprogrammet Plant and Forest Biotechnology. Samverkan sker också med andra utbildningsanordnare, t.ex. ger SLU kurser i fiskbiologi inom Forshagaakademins utbildningar och de skogliga basåren sker även de i nära kontakter med andra skolor. År 2010 antogs 22 elever från Jällaskolans basår till Skogsmästarutbildningen, varav 7 kvinnor. Innevarande läsår (2010/11) läser 24 elever basåret, varav 5 kvinnor. Samverkan är också viktig för att underlätta studenternas inträde på arbetsmarknaden. Genom SLU Karriär ska studenterna få stöd till en bra start på yrkeslivet. Verksamheten startade 2009 och syftet är att ge möjlighet för studenter och arbets givare att mötas. SLU Karriär har tre målgrupper: studenter, SLU-anställda och arbetsgivare. Fokus är emellertid på studenterna, anställda kan t.ex. få stöd att bemöta studenternas frågor kring framtida yrkesval. SLU Karriär samverkar med flera etablerade nätbaserade tjänster, t.ex. Gröna jobb, Nationella Exjobbs-poolen, och I praktiken högskola. Under 2010 genomförde SLU Karriär för första gången det nya konceptet Life Science Challenge. Företag inom SLU:s näringar kunde anmäla ett uppdrag eller ett problem som SLU-studenter fick 24 timmar på sig att gruppvis genomföra eller hitta lösningen till. Evenemanget planeras vara årligen återkommande och är ett led i att stärka näringslivsanknytningen för studenterna. SLU Alumni syftar till att universitetet ska kunna hålla kontakt med sina före detta studenter. I dagsläget är det drygt numera yrkesverksamma som aktivt anmält sitt intresse för nyhetsbrev och information t.ex. om SLU:s kompetensut- 15

18 Utbildning veckling för yrkesverksamma. Verksamheten har varit föremål för översyn under 2010 och kommer från 2011 att drivas från Campus Ultuna för att i större utsträckning kunna göra samordningsvinster med t.ex. SLU Karriär och för att få närmare kontakt med en större grupp av aktiva studenter. Inom de beslutande organen för flera av SLU:s utbildningar finns näringslivsrepresentanter t.ex. från Hushållningssällskapet, Distriktsveterinärerna, LRF, Nordens Ark och Hästnärningens nationella stiftelse. För veterinärprogrammet avser SLU att bilda ett branschråd för att ytterligare stärka kontakten med avnämarna. S-fakulteten har ett fakultetsråd med externa representanter där fakultetsledningen regelbundet diskuterar olika frågeställningar, såväl inom utbildning som inom forskning och fortlöpande miljöanalys. SLU deltar också i flera internationella nätverk, bland annat ett som rör ackreditering av veterinärer. 3.7 Kompetensutveckling för yrkesverksamma SLU:s mål är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. I syfte att öka omfattningen särskilt av uppdragsutbildning, har SLU fr.o.m inrättat ett sekretariat för uppdragsutbildning. Sekretariatet ska utveckla och genomföra efterfrågad, högskolemässig uppdragsutbildning inom SLU:s forskningsområden. Tabell 7 visar antalet helårsstudenter i uppdragsutbildning från och med Som framgår är uppdragsutbildning i nuläget en förhållandevis marginell företeelse. Med uppdragsutbildning avses att en uppdragsgivare köper utbildning på högskolenivå, där kursplanen blivit godkänd av fakultetsnämnd. Kursen kan skräddarsys för en viss målgrupp som uppdragsgivaren utser. Variationen mellan åren beror på att Sida tidigare finansierat ett masterprogram (Biodiversity) som dock inte gavs varje år. Tabell 7: Helårsstudenter och intäkter i uppdragsutbildning Hst Intäkter, tkr Vid sidan av uppdragsutbildning finns en lång tradition inom SLU att erbjuda kurser och seminarier för yrkesverksamma inom områden som har koppling till sektorn. Kortare kurser inom livsmedelssektorn, för hästnäringen eller kurser inom Movium om statens utemiljö är exempel på detta. Dessa räknas inte definitionsmässigt som uppdragsutbildning, men är efterfrågade av näringen. Även bland SLU:s utbud av fristående kurser finns flera kurser som både är populära och lämpliga som kompetensutveckling för yrkesverksamma. Under 2010 utvecklades kursen Djurhållning och djuromsorg, entreprenörskap och lärarens arbetsformer som kommer att ges av SLU under 2011 inom ramen för regeringens satsning på kompetensutveckling, Lärarlyftet. 16

19 Utbildning 3.8 Studentinflytande En förutsättning för att nå SLU:s mål för utbildningen, är att samarbetet med studenterna är välfungerande, både i SLU:s olika rådgivande och beslutande organ och via det inflytande som utövas genom kurs- och programvärderingar. Den första juli 2010 avskaffades kårobligatoriet. Inför detta bistod SLU under 2009 kårerna med expertis för att utreda juridiska och ekonomiska konsekvenser och förbereda övergången till en kårverksamhet i enlighet med de nya förutsättningarna. Detta arbete ledde till att samliga befintliga kårer vid SLU lämnade in en fullödig ansökan om kårstatus. SLU:s styrelse har också beviljat sådan status för alla åtta kårer från 1 juli 2010 till 30 juni Beslutet om kårstatus innebär att kårerna även fortsättningsvis förväntas samverka i samarbetsorganet SLUSS (SLU:s samlade studentkårer). Det är SLUSS som utser representanter till universitets- och fakultetsorgan. SLU värnar om samarbetet med kårerna och bidrar till kårernas arbete, dels ekonomiskt, dels genom att årligen genomföra utbildningsdagar för nytillträdda representanter. I anslutning till beslutet om kårstatus fick rektor uppdraget se över nuvarande regler för fördelning av ekonomiskt bidrag till studentkårerna. Enligt rektors beslut ska medlen användas för att stödja studentkårernas arbete med att stärka studentinflytandet vid SLU. Härutöver ska medlen finansiera doktorandombudsmannen och SLUSS presidium. För anvisade medel ska studentkårerna, förutom utbildningsbevakning, bedriva social verksamhet (t.ex. mottagande av nya studenter) och utåtriktad verksamhet (t.ex kontakter med arbetsmarknaden och med nationella och internationella studentnätverk). Rektors beslut innebär också att kårernas medel delas upp i en fast och en rörlig del som är beroende av antalet studenter kårerna företräder. Förutom direkta medel, främjar SLU forskarstudenternas engagemang genom s.k. prolongering, vilket innebär att representanter för forskarstudenter på olika nivåer får förlänga sin studietid för att kompensera för den tid de lägger ned på olika former av styrelse-, råds- eller nämnduppdrag. En viktig fråga för SLU blir nu att följa hur övergången till ett medlemskap baserat på frivillighet påverkar studentinflytandet. Enligt muntlig redovisning har tillströmningen av medlemmar under hösten varit god, såväl bland nyantagna som bland tidigare studenter. Återrapportering SLU ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. (SFS 1993:221) Studentinflytande ur ett jämställdhetsperspektiv I enlighet med intentionerna i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) ingår jämställdhetsarbetet vid SLU som en del i ett större sammanhang om likabehandling. Jämställdhetsfrågor behandlas främst i de ortsvisa studiesociala grupperna och i det SLU-gemensamma studiesociala rådet, men tas även upp i Rådet för forskarutbildning och Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå. SLUSS upprättar en förteckning över studentrepresentanter i beredande och beslutande organ. Hösten 2010 innehades 217 poster av 109 individer, varav 26 procent var män. Det betyder att andelen män som är engagerade i kårens studiebevakning nu är lägre än i studentpopulationen, där andelen uppgår till 36 procent. (Poster av tillfällig art, t.ex. olika arbetsgrupper, är inte inkluderade i SLUSS lista.) 17

20 Utbildning Återrapportering SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag. 3.9 Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå Av tabell 8 framgår intäkter, kostnader och finansiering för redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. Tabell 8: Intäkter, kostnader och finansiering för redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå Balanserad kapitalförändring Justering av kapital * Intäkter* varav grundutbildning varav uppdragsutbildning** Kostnader varav grundutbildning varav uppdragsutbildning Årets kapitalförändring Summa kapital Finansiering via Anslag Bidrag Avgifter * En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde. ** I intäkter ingår även finansiella intäkter. Det ekonomiska resultatet för utbildning på grund- och avancerad nivå uppgår till 1 mnkr för Den balanserade kapitalförändringen vid årets början uppgår till -38 mnkr. Därtill har en justering gjorts under 2010 på 17 mnkr. Denna gjordes efter en noggrann genomgång av det kapital som uppstått före Från och med 2010 bokförs kapitalet uppdelat per redovisningsområde i hela verksamheten. Utbildning på grund- och avancerad nivå redovisar sammantaget ett negativt utgående kapital på -19 mnkr. SLU har 2010 utfört fler helårsstudenter än regeringens genomsnittliga årliga utbildningsuppdrag. Vid SLU får institutionerna ersättning för alla prestationer, även för dem som är utöver styrelsens uppdrag. Överproduktionen finansieras genom att statsanslag överförs från forskningsanslaget. Det får ske upp till den gräns för minsta anslag som SLU ska enligt sitt regleringsbrev använda för forskning och utbildning på forskarnivå. För 2010 var överproduktionen så stor att det inte fanns utrymme att överföra hela beloppet, endast 17 mnkr av totalt 28 mnkr kunde föras mellan redovisningsområdena. Djursjukvården redovisas i sin helhet under utbildning på grund- och avancerad nivå. Avgiftsintäkterna från djursjukvård uppgick till 107 mnkr för 2010 (2009: 101 mnkr). Av intäkterna till redovisningsområdet, exklusive avgifter i djursjukvården, utgör statsanslaget 92 procent (2009: 93 procent). Kostnad per prestation utbildning på grund- och avancerad nivå I tabell 9 redovisas kostnad per prestation inom redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. I beräkning av kostnaden är uppdragsutbildning, 18

21 Utbildning beställd utbildning och djursjukvård exkluderade. På s. 60 finns en kortfattad redogörelse för beräkningsmetoden. Tabell 9: Kostnad per helårsstudent och helårsprestation (tkr) Kostnad Helårsstudenter Kostnad per helårsstudent Kostnad Helårsprestationer Kostnad per helårsprestation

22 4 Utbildning på forskarnivå Prioriterade verktyg i arbetet med att nå målen för utbildning för forskarnivå är: - öppen rekrytering, - avhandlingsarbeten grundade i forskningsprojekt med internationell konkurrenskraft, - kurser och andra aktiviteter som stödjer forskarstudenternas inlärning och träning, - utbildningsstrukturer som ger kontakter och diskussioner som leder till en förståelse av forskningens villkor, sammanhang och roll i samhället, - en förutsägbar försörjning av den enskilde forskarstudenten på en rimlig nivå under utbildningstiden. 4.1 Rekrytering Under 2010 utannonserades drygt 100 platser i forskarutbildningen via universitetets hemsidor. En del av dem annonserades även i dagspressen och/eller i internationella forskningstidskrifter. Det är dock inte alltid som utannonserade utbildningsplatser leder till att en behörig person kan antas. Rekrytering av nya forskarstudenter sker även i samband med internationella forskningssamarbeten eller genom att internationella studenter med stipendieförsörjning från sitt hemland kontaktar presumtiva handledare som föreslår dem för antagning till respektive fakultetsnämnd. Återrapportering SLU ska redovisa deltagandet i utbildningen på grund- avancerad och forskarutbildningsnivå. 4.2 Aktiva forskarstudenter och nyantagna SLU har sedan några år tillbaka runt 700 aktiva forskarstudenter varav drygt hälften är kvinnor. De senaste tre åren anas en svag ökning av antalet aktiva forskarstudenter (diagram 1). Sannolikt är ökningen kopplad till den ökade antagningen från 2007 och framåt (diagram 2). Sambandet är dock inte helt självklart, eftersom det är möjligt att vara antagen utan att vara aktiv i forskarutbildningen, t.ex. genom att undervisa eller genom föräldraledighet. 20

23 Utbildning på forskarnivå Diagram 1: Antal aktiva forskarstudenter Antal aktiva forskarstudenter Forskarstudenter med grundutbildning och erfarenhet från andra länder är viktiga för SLU:s internationalisering. Enligt den årliga utbildningsstatistiken från Högskoleverket har ungefär 30 procent av forskarstudenterna på SLU en internationell bakgrund. 4.3 Examinerade Antalet beräknade examina på forskarnivån har minskat från i genomsnitt 120 till ca 100 st per år de senaste åren, tabell 10. Följaktligen måste sammanlagt minst 218 examina avläggas under de två kommande åren för att SLU ska uppnå sitt utbildningsuppdrag på 415 examina under perioden Ungefär hälften av de examinerade är kvinnor. Under åren antogs i genomsnitt knappt 100 forskarstudenter per år. Därefter har den årliga antagningen ökat till i genomsnitt knappt 140 st, diagram 2. Under 2010 antogs 141 st varav ca 20 procent antogs till licentiatexamen. Det är alltjämt ovanligt vid SLU att först ta en licentiatexamen och sedan fortsätta för att ta en doktorsexamen. Antalet som avslutar utbildningen med en licentiatexamen varierar kraftigt mellan åren, men vanligen rör det sig om stycken årligen. Utbildningsuppdrag Under perioden har minst 415 examina i forskarutbildningen avlagts vid SLU. Licentiatexamen räknas i denna statistik som en halv examen. En doktorsexamen där licentiatsexamen tidigare tagits ut räknas som en halv examen. Diagram 2: Antal årligen nyantagna forskarstudenter och antal beräknade examina per år under åren Beräknade examina Antagning 4.4 Studiefinansiering Måluppfyllelsen avseende forskarstudenternas försörjning är god eftersom doktorandanställning är den vanligaste försörjningsformen 2/3 av de aktiva forskarstudenterna återfinns i denna grupp. Andelen som har doktorandanställning har ökat från 63 procent till 70 procent under den redovisade perioden. Utbildningsbidrag är 21

24 Utbildning på forskarnivå ovanligt och används så gott som alltid i kombination med annan SLU-anställning. Antalet som har annan SLU-anställning har stadigt minskat. Samtidigt har gruppen övrig finansiering ökat långsamt. Utländska forskarstudenter med personliga stipendier från annan organisation eller regeringen utgör en stor andel av de som ingår i gruppen med övrig finansiering. Tabell 10: Utbildning på forskarnivå. 4.5 Genomsnittlig nettostudietid Den genomsnittliga nettostudietiden för doktorsexamen är en knapp termin längre än de planerade åtta terminerna. Givet utbildningens individuella karaktär och risken för oplanerade hinder i forskningen är det en tillräckligt bra medelstudietid Antal Kv % Antal Kv % Antal Kv % Antal Kv % Antal Kv % Forskarstudenter Nyantagna (varav till lic) 110 (27) 55 (56) 92 (22) 58 (50) 149 (34) 54 (53) 128 (23) 53 (39) 141 (31) 52 (58) Aktiva Studiefinansiering* Doktorandanställning Utbildningsbidrag Annan SLU-anställning Övrig finansiering Examina Doktorsexamina Doktorsexamina, tidigare Lic Licentiatexamen Beräknande examen 121,0 125,0 109,5 100,5 97,0 Studietider, terminer Nettostudietid/dr-examen 8,7 9,0 8,7 8,8 8,1 8,9 Nettostudietid/lic-examen 6,2 7,1 5,9 6,4 5,3 *** * En forskarstudent kan under ett år ha flera olika försörjningsformer. Det innebär att samma person kan finnas med i sammanställningen under flera olika försörjningsformer ** Nettostudietiderna för 2009 har korrigerats, ändringarna är dock endast marginella. *** Ingen beräkning har gjorts då underlaget är för litet (4 st.) 4.6 Universitetsgemensamma kurser I syfte att nå målet om att forskarstudenterna ska bli internationellt konkurrenskraftiga inom forskning, utvecklingsarbete och problemlösning för olika typer av arbetsgivare kompletteras avhandlingsarbetet med kurser. SLU erbjuder årligen ett tjugotal generella kurser i vetenskapsteori, forskningsetik, grundläggande statistik, pedagogik, ledarskap och vetenskaplig kommunikation. Vanligen deltar minst 300 forskarstudenter per år i dessa kurser. Deltagandet är därmed tillräckligt stort för att kurserna ska kunna ges med hög kvalitet och med rimliga krav på effektiv resursanvändning. SLU och de andra nordiska lantbruksuniversiteten finansierar inom ramen för NOVA ett tjugotal forskarutbildningskurser per år. Förutom ämnes- och metodutbildning leder kurserna till nordiska forskarnätverk. 22

25 Utbildning på forskarnivå 4.7 Forskarskolor För att uppnå målet om en utbildningsstruktur som både skapar en ämnesmässig forskningsgemenskap och en hög kvalitet på nätverk och kursutbud, strävar SLU efter att utbildningen i hög grad ska bedrivas inom ramen för forskarskolor i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och internationella partners. Enligt en enkät till aktiva forskarstudenter var drygt 40 procent delaktiga i en forskarskola under 2009, och andelen ökar eftersom fler forskarskolor har startat under Under det senaste läsåret har forskarskolorna i Ultuna genomfört knappt 70 forskarutbildningsaktiviteter i form av ämneskurser, seminarier och workshops. Två forskarskolor med knytning till skogsforskningen ger exempel på olika former av samverkan: Forskarskolan i skogens skötsel och hållbara nyttjande finns både vid institutionen för skogens ekologi och skötsel i Umeå och vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp. Forskarskolan i skogsteknologi, FIRST (Forest Industrial Research School in Technology), bedrivs i samarbete med universiteten i Helsingfors och Joensuu. Båda forskarskolorna har en nära koppling till det svenska skogsbruket, där doktorandprojekten möter näringens prioriterade behov. 4.8 Nöjda forskarstudenter Forskarstudenterna är generellt sett mer nöjda nu än för fyra år sedan med utbildningens olika delar och aspekter. Enligt en regelbundet återkommande enkät ökade det s.k. nöjdhetsindexet från 6,1 till 7,6 (på en tiogradig skala) mellan 2006 och Enkäten visar också att de forskarstudenter som deltagit i en forskarskola är mer nöjda med kvaliteten på sin handledning än de som inte deltagit. Enkätundersökningen säkerställer därmed både att forskarstudenterna tycks ha attraktiva arbetsförutsättningar och att det är positivt att antalet forskarskolor ökar. I årsredovisningen för 2009 kommenterades resultatet av en undersökning av SLU-doktorer på arbetsmarknaden och situationen bedömdes då vara god. Ambitionen är att sådana undersökningar ska göras återkommande, dock inte varje år. 23

26 5 Forskning SLU:s forskning ökar i volym både tack vare ökade statsanslag och ökade externa bidrag och uppdrag. Särskilt ökade beviljade medel från Formas med nästan en tredjedel. Den internationella publiceringen av resultat fortsatte att öka, även om ökningen till stor del beror på ökad sampublicering. Sammantaget är utvecklingen dynamisk och väl i linje med universitetets mål. Utvecklingen är till en del en konsekvens av universitetets tydliga fokus på kvalitet i forskningen med införandet av olika stimulanspaket och tydliga strategiska satsningar. Ett aktivitetsrelaterat anslagsfördelningssystem och excellensbidrag infördes för ett antal år sedan, men den stora genomlysning av verksamheten som skedde genom utvärderingen Kvalitet och nytta (KoN) är kanske det som mest skapat förutsättningar för den positiva utvecklingen och flera större forskningsprogram har påbörjats, vilka förväntas ytterligare förstärka denna. En relativt stor satsning har sedan 2009 genomförts för att förstärka den internationella finansieringen av forskning men denna har ännu inte resulterat i tydliga resultat i form av ökat stöd. Möjligen har en negativ trend vänts genom att de internationella bidragen tycks öka något och en mycket tydlig förändring är att SLU:s aktivitet i form av ansökningar främst till EU har ökat kraftigt. 5.1 Extern finansiering SLU:s externa finansiering ökar inom redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå, vilket är i linje med universitetets mål (diagram 3). Resultatet indikerar att den förnyelse av SLU som inleddes 2004 nu ger resultat i form av förstärkt forskningsfinansiering. Omfattningen av den externa finansieringen var relativt konstant under perioden , för att sedan öka ganska kraftigt under Även mellan 2009 och 2010 har den externa finansieringen ökat. Sammantaget är ökningen 18 procent under perioden , vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning med 4,5 procent. Mellan 2009 och 2010 består ökningen huvudsakligen av bidrag från statliga myndigheter, främst från Sida. Inbetalningarna från forskningsråd och vetenskapliga stiftelser, där vetenskapligt bedömda forskningsbidrag redovisas, var i princip oförändrade mellan 2006 och 2008 för att sedan öka kraftigt under Under 2010 har den högre nivån i princip bibehållits. Inom gruppen har inbetalningarna från Formas och Mistra minskat jämfört med 2009, medan inbetalningar från Vetenskapsrådet har ökat. 24

27 Forskning Diagram 3: Inbetalningar av externa bidrag* och uppdrag för forskning (mnkr) Råd & vetenskapl stift Internationellt Statl myndigheter Övr *I 2009 års belopp är inbetalningen som avser forskningspropositionen (49 mnkr) exkluderad. Denna inbetalning är av tekniska skäl bokförd som ett bidrag, men är att betrakta som ett statsanslag. 5.2 Internationell forskningsfinansiering SLU har målet att en ökande andel externa forskningsmedel ska komma från internationella källor. Universitetet har tidigare uppmärksammat att den internationella finansieringen minskade. SLU inrättade därför Grants Office 2008 för att vända utvecklingen. Uppdraget för Grants Office är att ge stöd åt forskare som vill söka internationell forskningsfinansiering. SLU:s ansökningar om internationella forskningsbidrag har också ökat kraftigt; mellan 2009 och 2010 ökade antalet internationella ansökningar med 50 procent (från 64 st till 96 st). Diagram 4 visar SLU:s forskningsfinansiering från EU. Diagrammet antyder att den negativa utvecklingen kan vara på väg att brytas. Förhoppningsvis kommer det ökande antalet ansökningar även att ge än bättre utdelning på sikt. Diagram 4: Bidragsinbetalningar från EU finansiärer till SLU:s forskning och forskarutbildning (Euro) EU-bidraget kommer till största delen (70 procent 2010) från ramprogram (Framework Programme = FP) för forskning och utveckling kom FP-bidraget från två olika ramprogram (FP6 och FP7), och var fördelat på totalt 44 projekt. Konkurrenskrafts- och innovationsprogrammet CIP, miljöprogrammet LIFE och strukturfondsprogrammet Interreg är exempel på andra EU-program från vilka SLU har haft forskningsbidrag

28 Forskning Diagram 5: Andel internationella bidrag av totala bidragsinbetalningar till SLU:s forskning och forskarutbildning. 15 % 10 % 5 % 0 % EU Övriga internationella I diagram 5 utgörs övriga internationella finansiärer av ett 30-tal olika källor. Nordiska finansiärer, exempelvis forskningsrådet NordForsk, dominerar bland dessa övriga internationella. Generellt bidrar den internationella finansieringen till forskning inom de områden som SLU identifierat som styrke- och profilområden. Exempelvis är sjunde ramprogrammet SLU:s största enskilda internationella finansieringskälla Dessa bidrag har erhållits inom två teman: Livsmedel, jordbruk och bioteknik och Miljö (inklusive klimatförändringar), som är starka profilområden för SLU. 5.3 Vetenskaplig publicering Den vetenskapliga publiceringen vid SLU har ökat kontinuerligt sedan mitten av 2000-talet. En analys av 2010 års publicering visar att tio forskningsområden står för mer än hälften av det totala antalet publikationer. Störst produktion av artiklar sker inom områdena ekologi och veterinärvetenskap följt av skogsforskning och miljövetenskap. Dessa fyra områden står tillsammans för en tredjedel av den vetenskapliga publiceringen vid SLU. Den senaste femårsperioden har andelen artiklar som skrivs inom området ekologi ökat från 5 till 10 procent av den totala publiceringen vid SLU. Antalet publicerade artiklar och reviews som presenteras i diagram 6 har hämtats från Web of Science. Diagram 6: Antal artiklar med minst en SLU-adress * * Eftersom det förekommer en viss eftersläpning av registreringen i Web of Science är 2010 års värde en uppskattning baserad på uttag i februari 2011, uppräknad med 10%. 26

29 Forskning En studie av medelciteringen av artiklar visar att områdena cellbiologi, genetik, biokemi och molekylärbiologi, växtvetenskap och ekologi hör till de mest citerade. Tabell 11 visar de tio forskningsområden som publicerade flest artiklar 2010, samt vilken medelcitering artiklar publicerade inom respektive område haft under perioden Tabell 11: Antal publicerade artiklar för de tio forskningsområden med högst publicering 2010, medelcitering åren samt SLU:s andel av rikets publicering inom området. Forskningsområde* Antal artiklar Medelcitering SLU:s andel av rikets publicering inom området (%) Ekologi 93 19,8 25 Veterinärvetenskap 80 7,6 70 Skogsvetenskap 67 8,3 58 Miljövetenskap 66 14,2 18 Växtvetenskap 57 19,6 29 Jordbruksvetenskap, 44 8,4 85 mjölk - o husdjursvetenskap Biokemi och molekylärbiologi 42 20,0 6 Mark och vatten 40 10,1 62 Entomologi 27 8,2 47 Livsmedelsvetenskap 26 11,2 38 *Indelning enligt Web of Science SLU har som mål att samarbeta med utvalda lärosäten. Den lista (tabell 12) över de mest frekventa organisationer som SLU sampublicerar med innehåller sju svenska universitet, fyra europeiska universitet samt två framstående utländska och två svenska forskningsinstitut. I SLU:s strategi står det att SLU ska verka för en fördjupad samverkan med närbelägna lärosäten, med ett särskilt intresse av fortsatt utveckling av samverkan med universiteten i Umeå, Uppsala och Lund. Andelen sampublicerade artiklar med dessa tre universitet har ökat under den senaste femårsperioden. Tabell 12: Antal sampublicerade artiklar med de mest frekventa samarbetspartnerna Uppsala universitet 377 Umeå universitet 273 SVA 262 Lunds universitet 167 Helsingfors universitet 115 Stockholms universitet 114 Karolinska institutet 109 INRA 73 KTH 69 Köpenhamns universitet 66 Göteborgs universitet 63 Århus universitet 62 Wageningen university 59 Skogsforsk 57 Max Planck Society 51 27

30 Forskning Drygt hälften av den internationella sampubliceringen sker med författare knutna till universitet/organisationer inom EU. De två senaste åren har denna andel märkbart ökat. De enskilda länder som SLU:s forskare i störst utsträckning sampublicerar med är USA och Tyskland, där samarbeten med Tyskland ökat sedan några år tillbaka. Av diagram 7 nedan framgår i vilken utsträckning SLU:s forskare publicerar sig tillsammans med forskare i övriga delar av världen. Diagram 7: Sampublicering, per region. 70% 60% 50% 40% 30% % 10% 0% EU Nordamerika Övriga Europa Asien Australien & Nya Zeeland Afrika Sydamerika Sett i ett nationellt perspektiv kan det konstateras att inte bara SLU, utan i stort sett samtliga svenska universitet och högskolor ökat sin publicering de senaste åren, mycket till följd av en ökad sampublicering. SLU:s andel av den totala svenska produktionen av vetenskapliga artiklar är drygt 5 procent och har så varit under i stort sett hela 2000-talet. Att intensifiera och fortsätta den samverkan som tydliggörs av tabell 12 och diagram 7, överensstämmer således väl med universitetets mål och strategi. Sammantaget pekar långsiktiga data mot att SLU utvecklas i rätt riktning, men att ytterligare ansträngningar bör göras för att öka publiceringen. Variationen mellan universitetets institutioner är mycket stor, där relativt många har en förhållandevis låg publiceringsfrekvens. En liten internationell publicering innebär att forskningen inte i tillräcklig grad blir utsatt för internationell kritik och målet om hög kvalitet kan således inte säkerställas för dessa enheter. 5.4 Prestigefyllda anslag och utmärkelser Professor David Wardle är en av tio forskare i landet som utsetts till Wallenberg Scholars. Utmärkelsen är kopplad till ett anslag om totalt 15 mnkr från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Hans forskning fokuserar på samband mellan olika organismsamhällen ovan och under jord och hur dessa i sin tur styr funktionen hos terrestra ekosystem. Exempelvis studeras effekter av främmande och introducerade djurarter, skogsbrandens ekologiska roll, aspekter på öbiogeografi och hur en förändrad artdiversitet bland växter påverkar olika ekosystemprocesser. Tre forskargrupper vid SLU har i hård konkurrens beviljats stöd från Formas till s.k. starka forskningsmiljöer. Professor Linda Keeling leder programmet Excellenscenter för husdjurens djurskyddsforskning, ett samarbete med Linköpings universitet, där experter inom etologi, genetik och medicin utvecklar metoder för att mäta och utvärdera olika komponenter av djurvälfärd. Den andra forskar gruppen, ledd av professor Torgny Näsholm, arbetar inom hållbart nyttjande av framtida skogsresurser, med fokus på kol och kväve, bl.a. hur kväve kan användas för att öka skogsproduktionen och därmed inbindningen av kol utan att samtidigt riskera 28

31 Forskning ökat kväveläckage och ökade utsläpp av växthusgaser. Professor Hjalmar Laudon leder den tredje gruppen som studerar inverkan av organiskt kol, tungmetaller och persistenta organiska föreningar på kvaliteten hos vattendrag. Professor Erik Andreasson på Växtskyddsbiologi erhöll 20 mnkr i forskningsanslag för projektet Bladmögelresistens i potatis från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Angrepp av bladmögel kan leda till att hela skörden går förlorad på en vecka och mer än hälften av alla fungicider i Sverige används i potatis mot bladmögel. Inom Växtskyddsbiologi finns också den 40 personer starka forskargruppen Kemisk ekologi, som driver Linnéprojektet IC-E3, Insect Chemical Ecology, Ethology and Evolution. Inom projektet använder forskarna insekters doftsinne som modellsystem för att utforska den biologiska plasticitetens betydelse i olika tidsperspektiv, från sekundsnabba förändringar i centrala nervsystemet via inlärning till evolutionära förändringar. Detta gemensamma fyrtornsprojekt genererade flera viktiga publikationer under 2010 och kommer att halvtidsutvärderas SLU-forskare har också uppmärksammats för framstående forskning i andra sammanhang. Hilde Nybom, professor i hortikulturell genetik och växtförädling, har tilldelats Cancer- och Allergifondens Miljömedicinska pris för Nybom tilldelades priset för genetiska studier i tillämpad växtförädling, främst framtagandet av äppelselektionen Allgott som, när pågående kliniska studier genomförts, förväntas bli en äppelsort på marknaden som även äppelallergiker kan njuta av. 5.5 Strategiska satsningar I enlighet med rekommendationerna i 2009 års utvärdering av SLU:s forskning, KoN, har SLU under 2010 avsatt medel för att genomföra vissa strategiska satsningar. Under 2010 har SLU arbetat med att konkretisera och implementera dem. Fakultetsövergripande satsningar KoN rekommenderade bl.a. att SLU förstärker några kompetensområden av bredare karaktär, som har stor betydelse antingen för universitetets sektorsroll, eller som verktyg för forskningen. Ett exempel är ekonomi och landsbygdsföretagande, där förslag lämnats på hur detta forskningsområde bör profileras. Ett annat viktigt område är livsmedelsforskning, där det nu fattats beslut om framtida inriktning och organisation. För att säkerställa att SLU:s forskare ska ha tillgång till avancerad metodik, har all stödverksamhet i statistik samlats inom ramen för Biostokastikum, därutöver har en samordnad satsning genomförts på modellering. Motsvarande samordning planeras för bioinformatik och biobankerna. Sammantaget uppgår de fakultetsövergripande satsningarna till 12 mnkr. Förstärkning av starka forskningsmiljöer KoN identifierade de forskningsmiljöer som är SLU:s vetenskapliga styrkeområden. Dessa har under 2010 fått 12 mnkr för att utveckla sin potential ytterligare. Några områden som fått sådan förstärkning är ekologi, skoglig genetik och växtfysiologi, husdjursgenetik, växtskyddsbiologi, hortikultur, miljöekonomi och agrarhistoria. Förstärkningarna kan innebära att yngre forskare rekryteras eller att infrastruktur (laboratoriefaciliteter) kan byggas upp. Riktade satsningar har också gjorts i syfte att integrera enheter med liknande forskning, bl.a. inom växtbiologi och växtskydd. Förstärkning av områden med strategisk betydelse Fakulteterna har under året identifierat nyckelområden som är viktiga för SLU:s samhällsuppdrag, och där det finns behov av ökad vetenskaplig produktivitet och kvalitet samt av större kritisk massa. Exempel på sådana områden där satsningar 29

32 Forskning genomförts är kirurgi och medicin, renskötsel och landskapsarkitektur. Beroende på de specifika behoven kan satsningarna innebära t.ex. anställning av doktorander eller forskarassistenter, främjande av internationalisering eller integration av olika vetenskapliga perspektiv. Sammantaget har 15 mnkr avsatts för att förstärka områden med strategisk betydelse. Futureområden Nedan beskrivs ämnesövergripande tematiska områden, varav det första, tredje och fjärde fått 1 mnkr vardera under Alla fyra Futureområden tar upp frågor i linje med målen för Jordbruksdepartementets strategi Bruka utan att förbruka. 1) Future Agriculture (Framtidens lantbruk) Syftet med satsningen Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning är att bidra till hållbara lösningar på framtidens produktion av mat och andra produkter och tjänster för samhället. Det är ett ämnesövergripande forskningsinitiativ som syftar till att stärka forskning med fokus på livsmedelsproduktion och markanvändning, med utgångspunkt i olika scenarier för tiden fram till Framtidsscenarierna är utarbetade i samråd med forskare, representanter från näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer. Det nya forskningsprogrammet Future Agriculture Livestock, Crops and Land Use. A Strategic Programme for Research är ett direkt resultat av detta. Inom programmet finns forskningsfrågor om exempelvis mat, klimat, miljö, värderingar, målkonflikter och risker. Avsikten är att forskningsprogrammet ska inspirera till ny forskning och nya samarbeten mellan SLU och andra universitet, i samverkan med näringsliv och samhälle. Programmet har fokus på Sverige och Europa i ett globalt perspektiv, men avsikten är att på sikt inkludera forskning om globala livsmedels- och markanvändningsfrågor med ett utvecklingsperspektiv. En första workshop har arrangerats om framtidsscenarier för Afrika söder om Sahara, i syfte att identifiera specifika forskningsfrågor. Aktuella frågor som är viktiga för framtidens lantbruk har behandlats på lunchseminarier för studenter och anställda; t.ex. hur Hållbar utveckling kan integreras i utbildningen, etiska aspekter kopplat till lantbruk och livsmedelsproduktion, miljöskatt på mjölk och kött, vad som händer på den politiska nivån inom Sverige och EU av betydelse för lantbruksforskning. 2) Future Forests Forskningsprogrammet Future Forests handlar om att utveckla hållbara strategier för att nyttja skogens många möjligheter. Future Forests utarbetar vetenskapligt förankrade underlag så att beslutsfattare inom näringsliv och på myndigheter ska kunna göra optimerade avvägningar mellan olika intressen, s.k. ekosystemtjänster. Även inom Future Forest har framtidsscenarier färdigställts. Sammantaget har sju tvärvetenskapliga tematiska arbetsgrupper varit aktiva: Skogens roll i klimatarbetet, Biodiversitet och skogens multipla ekosystemtjänster, Vetenskap och värderingar i forskningsprogrammet Future Forests, Global översikt av modeller för integrering av biologisk mångfald i produktionsskog, Internationella trender och den svenska skogens framtid, Risk och osäkerhet vid intensivt skogsbruk samt Förutsättningar att etablera lokalt förankrad och ekosystembaserad förvaltning av älg. Därutöver har ett antal vetenskapliga publikationer, samt populärvetenskapliga reportage och nyhetsbrev, producerats. Seminarier och exkursioner har också organiserats i samarbete med Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA), Föreningen Skogen, Institutet för Framtidsstudier och Skogsstyrelsen. Det var Future Forest som arrangerade SLU:s årliga skogskonferens. Härutöver har seminarier, workshops och exkursioner genomförts 30

33 Forskning där avnämare har mött forskare för att exempelvis diskutera intressekonflikten mellan skogsbruk och älgjakt. 3) Future Animal Health and Welfare Den fakultetsövergripande satsningen Future Animal Health and Welfare innefattar främst forskning rörande sport- och sällskapsdjur, välfärd och hälsa hos vilda djur samt icke-djurslagsspecifik forskning. Satsningen inleddes under senare delen av 2010 med ett internt seminarium där forskare inom området förde fram sina tankar och visioner om potentiella framtida forskningsfält. 4) Future Urban Sustainable Environment (Människan i framtidens miljöer, FUSE) Forskningsprogrammet FUSE syftar till att åstadkomma energieffektiva urbana områden, där mark sparas för att odla livsmedel och råvaror samtidigt som livskvaliteten ökar för människan och därmed bidrar till hållbara miljöer. FUSE är fakultetsövergripande och inledningsvis har tematiska forskningsfrågor relaterade till täthet och förtätning identifierats. Utifrån dem förväntas fler forskningsfrågor kunna formuleras och utvecklas. Internationella forskare har inbjudits att medverka vid seminarier som vänder sig både internt och externt. Seminarieserien kommer att fortgå under 2011 med målsättningen att utmynna i en internationell forskarkonferens 2011/2012. En samverkan med PEAB har inletts kring ett urbant laboratorium i Varvsstaden, Västra hamnen, Malmö, för frågor rörande täthet och nya former för grönska. Inom programmet förbereds även en ansökan till EU om en s.k. COST-action att lämnas under Nationella strategiska forskningssatsningar SLU är engagerat i tre av de forskningsprogram som bildades som resultat av regeringens satsning på högkvalitativ forskning inom områden av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv (de s.k. lärosätesansökningarna). SLU har huvudansvar för ett program, Trees and Crops for the Future, och medverkar i ytterligare två, Bio4Energy och StandUp for Energy. Forests and other plants Denna satsning, som beviljades medel 2010, har antagit arbetsnamnet Trees and Crops for the Future (TC4F). Programmet har en styrgrupp bestående av representanter från SLU och Umeå universitet där även Skogforsk medverkar. Programmet syftar till att åstadkomma lösningar på frågor om ökad skogsproduktion som är uthållig och som inte äventyrar andra funktioner och värden i skog. En satsning sker därför på frågor som rör produktion i ett föränderligt klimat, genetik, föryngring och skötsel av skogsekosystem. Programmet ska också presentera lösningar för att framställa produkter från grödor som inte används för livsmedelsproduktion. Det gäller framställning av fetter och oljor från växter som kan användas i stället för oljebaserade produkter, det handlar också om stärkelse och proteiner med speciella egenskaper. Programmet är en utmaning för SLU och kräver ett ingående samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner och kunskapsområden. Detta fakultetsövergripande program består av fyra delar: 1) The impact of climate and nitrogen on carbon dynamics in forests, 2) Forest genetics and next generation of forest trees, 3) Sustainable and adaptive forest management, samt 4) Sustainable production of bio-products from plants. Programmet koordineras och samarbetar med andra stora program vid SLU som Future Forests, ICON och Berzelii Centre for Forest Biotechnology. Under året har doktorander, post-docs, forskarassistenter och andra forskare rekryterats genom öppna utannonseringar. I början av 2011 startar också en forskar- 31

34 Forskning skola som ska utbilda doktorer inom växtområdet som kan vara en bas för nästa generation forskare inom SLU. Budgeten för SLU:s del i projektet uppgår till 10 mnkr, för att 2014 komma upp till 26 mnkr per år. Programmet kommer att utvärderas Bio4Energy Bio4Energy syftar till att bygga upp en stark miljö för forskning och utveckling av grön teknologi baserad på träråvara. Satsningen är ett samarbete mellan Umeå universitet, SLU och Luleå tekniska universitet, med deltagande av de industriella aktörerna ETC, Innventia och Processum. Programmet täcker hela kedjan från produktion av skogsråvara till integrerad produktion av biobränsle, grön el, värme, kemikalier och biomaterial. Forskningen bedrivs inom sju olika plattformar: Råvara, Förbehandling och fraktionering, Katalys och separation, Biokemiska processer, Termokemiska processer, Processintegrering och Miljö. SLU ansvarar för den del av programmet som rör produktion och pelletering av råvaran, där bl.a. Umeå Plant Science Center och Enheten för biomassateknologi och kemi (SLU BTK) är de viktigaste utförarna. Under 2011 har verksamheten inletts med ett flertal möten för att föra samman forskare från de olika plattformarna. Två möten har hållits med industrin för att informera om forskningsplanerna och för att skapa kontaktytor. Vidare har nya forskare rekryterats och fältförsök för odling av snabbväxande asp i skogsmark har initierats i samarbete med Trees and Crops for the Future, den parallella lärosätessatsning som koordineras av SLU. Budgeten för SLU:s del i projektet uppgår till 3 mnkr för att 2014 komma upp till 9 mnkr per år. Programmet kommer att utvärderas STandUP for Energy STandUP for Energy är ett samarbete mellan Uppsala universitet, KTH, SLU och Luleå tekniska universitet. De övergripande målen är att minska kostnaderna för storskalig produktion av förnybar och hållbar el till konsumenterna, samt att utveckla kostnadseffektiva och energisnåla hybrid- och elfordon. Delprojektet vid SLU går ut på att utveckla en beslutsstödsmodell för miljöanpassad skörd av stubbar för bioenergi. Modellen bygger på användning av registrerade data i skördaren tillsammans med kända karaktäristika för mark- och biologisk mångfald från det aktuella hygget där stubbar ska skördas. I nästa steg ska hanteringen av GROT och salix till energi studeras för att optimera miljöprestandan i dessa bioenergisystem. Inom SLU:s del av programmet ingår även systemstudier av produktionen av biogas från vedartad biomassa. Projektet har under 2010 visat i labexperiment att salix kan rötas till biogas och att olika salixkloner ger olika stort utbyte av gas. Härutöver omfattas även studier av förbehandlingsmetoder liksom omfattande systemstudier så att energieffektivitet och systemrelevans för hela kedjan kan bedömas. Budgeten för SLU:s del i projektet uppgår till 1,5 mnkr och ökar gradvis för att 2014 komma upp till 5 mnkr per år. Programmet kommer att utvärderas Nya strategiska forskningssamarbeten Centrum för Växtforskning Centrum för Växtforskning är ett samarbete i Sydsverige för forskning och högre utbildning som bildades under 2010 av SLU och Lunds universitet. Verksamheten ska integrera grundläggande och tillämpad forskning om örtartade växters samspel med omgivningen, men även utveckla nya eller förbättrade grödor och produkter för användning inom livsmedel, medicin, material och energiområdet. Målet är att verksamheten ska ligga i den internationella forskningsfronten och vara attraktiv 32

35 Forskning för utländska forskare och studenter. Genom att kommersialisera forskningsresultaten ska centret bidra till ökad samverkan mellan universiteten och näringslivet. Centrum för växtforskning ska samverka med andra framstående forskningsmiljöer, nationellt och internationellt, och med näringsliv och samhälle. Science for Life Laboratory (SciLife Lab) Det nystartade nationella samarbetet SciLife Lab ska tillhandahålla moderna faciliteter för storskalig forskning inom molekylär biovetenskap. Satsningen initierades av Uppsala universitet, Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet. SLU kommer att fr.o.m ansluta sig formellt till samarbetet och bidra med teknikplattformar inom djurbiobanker och metabolomik. Inom komparativ genomik pågår sedan många år ett produktivt samarbete mellan SLU (husdjursgenetik och kliniska vetenskaper) och Uppsala universitet, som utgör en viktig komponent i SLU:s medverkan. 5.6 Samverkan SLU har som sektorsuniversitet en lång och vital tradition av samverkan med näringar och myndigheter med anknytning till jordbruk, skogsbruk, trädgårds odling, djurhållning och djursjukvård. Efterhand har denna tradition utökats till samverkan med aktörer inom naturvårds- och miljöområdet, livsmedelskedjan, samhällsplanering, bioenergisektorn och en bred bioteknikindustri. Tidigare har särskilda statsagronom- och statsveterinärtjänster och statskonsulenter skött om samverkan och det har även funnits en rådgivande verksamhet, Konsulentavdelningen, som bl.a. ansvarat för rådgivning och kunskapsförmedling av forskningsresultat till näringarna. Denna verksamhet är nedlagd sedan ett antal år och övriga nämnda tjänstetyper har också försvunnit. Det ömsesidiga behovet av samverkan med näringarna kvarstår dock, och SLU satsar nu mycket aktivt på att utveckla sin omvärldssamverkan. Utvärderingen KoN pekade mycket tydligt på omvärldens förväntningar på SLU att utöka och tydliggöra sina samverkansaktiviteter. Som ett direkt svar på denna förväntan avsatte styrelsen 11 mnkr i december 2009 till informations- och samverkansinsatser. SLU har under 2010 tillsatt en vice-rektor med ansvar för samverkan och beslutat utlysa 18 anställningar där innehavarna både ska bedriva egen högkvalitativ forskning och samverka med omgivande samhälle. Ambitionen är att denna satsning både ska vara till gagn för kunskapsutvecklingen hos SLU:s intressenter och för samhället i stort. Långsiktigt ska satsningen också bidra till en förbättrad forskningsfinansiering för SLU. Under 2010 har vicerektor för samverkan vid SLU formulerat en viljeyttring för SLU:s samverkan: Att vetenskapligt baserad kunskap bidrar till ett uthålligt nyttjande och förvaltande av de biologiska naturresurserna. Viktiga förutsättningar för att detta ska uppnås är att: 1. SLU:s samverkan inom livs- och miljövetenskaper utgår från forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys på hög internationell nivå, dvs. i linje med SLU:s övergripande vision. 2. SLU organiserar sektorsnära verksamhet i samverkan med det omgivande samhället, dvs. näringar, myndigheter, intresseorganisationer och medborgare. Verksamheten utgår från SLU:s traditionella sektorsroll för de areella näringarna, inklusive djursjukvård och hela livsmedelskedjan, men inkluderar även samhällsplanering, bioenergisektorn och en bred bioteknikindustri. 3. Intern samverkan mellan SLU:s fakulteter, institutioner, forskargrupper och forskare utvecklas för att kreativt och resurseffektivt ta tillvara olika interna synergimöjligheter. 33

36 Forskning 4. Samverkansaktiviteter organiseras, synliggörs och integreras i forskning, utbildning och Foma. Remisshanteringen inom SLU Remissflödet till SLU är en tydlig indikation på att universitetets kompetens är efterfrågad. Sedan 2008 finns systematisk dokumentation över inkomna remisser. Det verkliga antalet remisser är sannolikt högre, eftersom många remisser, särskilt de som kräver ämneskompetens, ställs direkt till en institution eller motsvarande. Remisser kommer antingen för att SLU har sektorskunnande eller ämneskompetens, är ett universitet, eller är en statlig myndighet (se tabell 13). Som framgår är det en betydande mängd remisser som kommer till SLU för att universitetet bedöms ha ämneskompetens inom området. Tabell 13: Antal remisser och bedömd orsak till att SLU har fått remissen. Orsak Sektorskunnande/ ämneskompetens Universitet/högskola Statlig myndighet Summa Det var 28 olika instanser som sände remiss till SLU under 2010 (departementen har räknats individuellt). Jordbruksverket, Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet är de dominerande avsändarna. Jordbruksverket stod ensamt för ca 30 procent av de ingivna remisserna. Tyvärr har remisstiderna ibland varit så korta att det inte varit möjligt att med rimliga resurser svara på dem. Detta är enligt SLU:s mening mycket olyckligt, då remissvar är ett sätt att kommunicera vetenskapligt grundade fakta till beslutsfattarna. Återrapportering SLU ska redovisa den verksamhet som kan betraktas som institutsuppgifter samt kostnaderna för denna. 5.7 Institutsuppgifter SLU har genomfört en ingående kartläggning av vilka verksamheter som utgör universitets institutsuppgifter. Dessa kan sammanfattas i nedanstående sex områden. Institutsuppgifterna är ofta integrerade i annan verksamhet och kostnaden är svår att hämta ur den ekonomiska redovisningen. Fakulteterna har i stället uppskattat hur mycket anslag de anvisar de olika institutsuppgifterna. Långliggande försök innebär försök som bedrivs under så lång tid att det är möjligt att följa vad som händer i marken, skogen eller produktionssystemet på lång sikt. Denna verksamhet avkastar få kortsiktiga resultat, men ger en kunskapsbas för forskning och utbildning av stor betydelse för den långsiktiga användningen av naturresurserna. Långliggande försök har många likheter med fortlöpande miljöanalys. Uppskattad anslagstilldelning: 46 mnkr. Forskning och utveckling i samverkan med näringen avser forskning som finansieras, planeras och genomförs i samverkan mellan SLU och näringen. För att definieras som institutsverksamhet krävs att verksamheten sker i samverkan med näringen, som också tar en aktiv del i finansieringen. Uppskattad anslagstilldelning: 36 mnkr. Regelbunden informationsverksamhet till näring och samhälle avser verksamhet för att informera om resultat från aktuell forskning vid SLU. Återkommande informationsinsatser såsom trycksaker, konferenser, webbinformation och frågelådor har sedan länge betraktats som en central verksamhet för SLU. Informationen vänder sig både till näringen och till samhället i övrigt. Uppskattad anslagstilldelning: 33 mnkr. Stöd till andra myndigheter avser uppgifter som utförs för att stödja andra myndig- 34

37 Forskning heter såsom utredningar, undersökningar eller deltagande i styrgrupper, kommittéer och andra organ. Stödet kan avse såväl svenska som europeiska myndigheter. Uppskattad anslagstilldelning: 9 mnkr. Klinisk verksamhet avser verksamhet inom Universitetsdjursjukhuset och VH-fakulteten som bedrivs som ett underlag för forskning och utbildning. Uppskattad anslagstilldelning: 5 mnkr. Samverkanslektorat är en ny anställning som nu skapas vid SLU. Innehavarna av dessa anställningar ska både forska, alternativt bedriva klinisk verksamhet, och samverka med omgivande samhälle. Vid SLU:s fyra fakulteter kommer det att finnas 18 sådana anställningar. Härutöver har rektor tillsatt en vicerektor för samverkansfrågor. Uppskattad anslagstilldelning: 11 mnkr. 5.8 SLU Holding AB SLU Holding AB:s uppgift är att skapa ekonomisk tillväxt och en ökad samhällsutveckling genom kommersialisering av innovationer, produkter och tjänster från SLU. Bolaget drivs på affärsmässiga grunder och syftar till att de idéer som tas fram inom eller i samarbete med SLU utvecklas kommersiellt. SLU Holding AB ägs till 100 procent av SLU. SLU Holding är verksamma på alla SLU:s campus. Verksamheten utgörs framför allt av innovationssupport och riskkapital. Intresset för SLU Holdings tjänster är fortsatt stort. Utmärkande är att allt fler ärenden rör samarbetsavtal mellan forskare och näringslivet har varit ett aktivt år inom riskkapitaldelen. SLU Holdings portfölj bolag Isconova introducerades under senhösten på OMX Nasdaqs handelsplats First North. Nyemissionen i samband med introduktionen genererade 80 mnkr till bolaget. Isconovas verksamhet är i grunden baserad på forskning om adjuvanser som används för att förbättra kvaliteten på vacciner. Forskningen sker inom veterinärmedicin, men nu kan tillämpningar inom humanmedicin också utvecklas. På förfrågan har SLU Holding gått in som aktiva delägare i Pheronet, ett företag som drivs av forskare inom växtskyddsbiologi. Pheronet tillverkar bland annat feromon fällor för övervakning av insektsangrepp. Bolaget gjorde under 2010 en nystart. Följdinvesteringar har gjorts i bolagen AroCell, NAHC och Isconova. Portföljbolagen Captigel och Svanova har även beviljats konvertibla lån. Verksamheten har under året även inriktats på att etablera nätverk, bl. a. genom medlemskap i AUTM, Association of University Technology Managers. Tillsammans med företrädare för portföljbolaget NAHC-Nature Assisted Health Care gjordes en rundresa i Kina för att skapa kontakter. Ett samarbetsavtal har skrivits med ett kinesiskt holdingbolag som är delägt av Tsinhua University. I syfte att öka intresset för innovationer och entreprenörskap anordnades under hösten entreprenörskapsprogrammet Trampolin vilket riktade sig särskilt till kvinnor verksamma vid SLU. Deltagarna fick, förutom utbildning i hur man utvecklar sina forskningsresultat till produkter eller tjänster, en personlig mentor från näringslivet. För att stärka SLU:s samarbete med näringslivet har SLU Holding slutit ett samarbetsavtal med Mentor4research, vilka erbjuder forskare mentorer inom industrin. SLU:s studenter är självklara partners i SLU Holdings innovationsarbete. Under året har studenter erbjudits timanställning för att bland annat genomföra marknadsundersökningar som kommit SLU Holding och portföljbolagen till nytta. För att utveckla och ge bra service till studenter som är intresserade av entreprenörskap samarbetar SLU Holding med Drivhuset i både Uppsala och Skaraborg. Drivhuset Skaraborg startade sin operativa verksamhet under 2010 och har redan hjälpt flera 35

38 Forskning studenter att starta företag och utveckla sina affärsidéer. Drivhuset i Uppsala har haft en ökad tillströmning av studenter från SLU som har tagit del av kursverksamheten, rådgivningar och föreläsningar samt startat företag. Aktivitetsnivån i Alnarp Inkubator har varit hög och numera finns fyra företag i inkubatorn. Återrapportering SLU ska redovisa översiktligt den forskning som pågår inom universitetet samt en strategi för hur den ska kunna utvecklas mot en fördjupad kunskap inom området nonfood crops (inkl. skogsbiomassa och odling av genmodifierade grödor (GMO)) i enlighet med vad som anges i propsitionen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008/09:50). 5.9 Forskning om non-food crops Vid SLU pågår flera forskningsprojekt som rör området non-food crops. En viktig del av verksamheten finns inom det nyligen startade Trees and Crops for the Future, som beskrivs ovan (se Forests and other plants ). Programmet baseras på en övergripande strategisk plan som syftar till att samla SLU-forskare med olika nyckelkompetenser för att utveckla och fördjupa kunskapen om hur skogsbiomassa och jordbruksgrödor med hjälp av bioteknik kan utnyttjas för att framställa råvaror för industriell användning. Även genmodifierade grödor studeras i programmet. Forskningen utförs i nära samarbete med kompletterande vetenskaplig expertis vid Umeå universitet och Skogforsk. Ett annat större projekt är SAMBA som är ett samarbete mellan SLU och Lantmännen Agroenergi AB. Projektet finansieras av Energimyndigheten, SLU och Lantmännen Agroenergi AB. Målet är att utveckla förädlingsmetoder för viktiga, komplexa egenskaper hos Salix där man med traditionella metoder har svårt att göra effektiva urval. För att åstadkomma hög och uthållig biomassaproduktion från Salix har genkartor konstruerats som ett led i att studera genetiken bakom resistens, tolerans och tillväxtegenskaper. Det långsiktiga målet är att utveckla molekylära markörer för användning inom växtförädlingen. SLU återkommer gärna till regeringen i särskild ordning om denna översiktliga redovisning inte är tillfyllest Bruka utan att förbruka Återrapportering SLU ska i återrapporteringen redogöra för hur myndighetens verksamhet bidragit till att uppfylla regeringens vision Bruka utan att förbruka med tillhörande (3) övergripande mål. (1) Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. SLU finns med sin forskning och utbildning i hela landet. Genom samverkan med näringsliv och offentlig sektor blir forskningsfrågorna inom SLU relevanta och resultaten kan bidra till effektivitet och därmed ökad konkurrenskraft. Den strategiska satsningen på de s.k. Future-områdena (s. 30) innebär att SLU tar ytterligare fasta på ett sådant arbetssätt. SLU är ett riksrekryterande universitet och de utexaminerade studenterna är verksamma i hela landet. (2) De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion SLU:s verksamhet inom den strategiska satsningen StandUp for Energy, som beviljats medel av regeringen under , är ett exempel på forskning som syftar till ny kunskap som främjar de gröna näringarnas möjlighet att ersätta fossila bränslen. Programmet syftar till att öka den storskaliga, kostnadseffektiva användningen av förnybar energi från skogs- och jordbruket med begränsad klimat- och miljöpåverkan. I dagsläget är det miljöhänsyn som begränsar användningen av biomassa från skogen. Genom att förbättra precisionen i miljöanpassningen kan uttaget öka, vilket i sin tur snabbt ökar andelen förnybar elproduktion. Detta är också utgångspunkten för SLU:s arbete inom STandUP. (se även s. 32). 36

39 Forskning Ett annat forskningsprogram vid SLU som ligger i linje med målsättningen är MicroDrive, där bland annat energieffektiva system för biogas- och etanolproduktion från biobränslen från jord- och skogsbruk utvecklas i nära samarbete med ett stort antal intressenter. Växtbiomassa är den största förnybara organiska råvarukällan vi har på jorden. Men tekniken för att framställa biobränslen ur denna måste utvecklas om vi ska kunna dra nytta av den enorma, gröna produktionen. Idag framställs bioetanol huvudsakligen från odlade grödor som sockerrör, sockerbetor, vete och majs. Det går också att utvinna etanol ur cellullosarik växtbiomassa, främst restprodukter från jord- och skogsbruk. Den cellulosarika växtbiomassan måste dock förbearbetas för att man ska få ett rimligt utbyte av etanol. Detta kan göras med hjälp av starka syror eller enzymer som produceras av olika växtnedbrytande mikroorganismer i naturen. Det är framförallt svampar som finns i naturen och som naturligt producerar dessa enzymer. (3) De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik Ett ansvarstagande jord- och skogsbruk innebär bl.a. att produktionen bedrivs med ett minimum av negativa effekter på de vilda arterna och på ekosystemen. SLU har beviljats medel av Formas för flera nya forskningsprojekt inom området jordbruk och biologisk mångfald. Forskningen omfattar bl.a. effekterna av övergång till ekologisk produktion och ändrad markanvändning på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. En annan aspekt som studeras är hur miljörådgivning kan påverka attityder till biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Genom verksamheten inom Centret för djurvälfärd bidrar SLU till en mer etisk djurhållning, se särskild återrapportering s Hållbar utveckling SLU:s verksamhetsidé handlar om att utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidén stämmer väl överens med intentionerna i Högskolelagens första kapitel, 5, som föreskriver att högskolan i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Alla SLU:s utbildningsprogram har inslag med koppling till hållbar utveckling. Som framgår av avsnittet om utbildning har SLU beslutat avsätta medel för att ytterligare stärka hållbarhetsperspektivet i utbildningarna. Hållbar utveckling är ett område där SLU:s kompetens redan är eftertraktad av studenterna; ett av de mest sökta programmen på masternivå är Sustainable development, som ges i samarbete med Uppsala universitet. På masternivå finns även programmet Hållbar Stadsutveckling, som ges i samarbete med Malmö högskola. Större delen av den forskning och fortlöpande miljöanalys som bedrivs vid SLU har mycket stor relevans för den politiska målsättningen om hållbar utveckling. De fyra Futureområdena är exempel på ämnesövergripande forskning som syftar till att bidra till och ett långsiktigt hållbart nyttjande och förvaltande inom jord- och skogsbruk, djurhållning och stadsutveckling, och därmed förväntas medverka till hållbar utveckling i samhället i stort. Under återrapporteringen Bruka utan att förbruka redovisas ett urval av forskning som även den bidrar till kunskapsutveckling om hållbar utveckling. Nedan nämns ytterligare några exempel på sådan forskning. 37

40 Forskning Genetiska resurser SLU har en omfattande forskning som rör utnyttjandet av växtgenetiska resurser. Förutsättningarna för denna forskning och dess tillämpning har avsevärt förbättrats genom de särskilda resurser som ställts till SLU:s förfogande för verksamhet kring växtförädling. Inom denna ram pågår dels forskning som kan underlätta för kommersiella aktörer, dels förädling av nya sorter i vissa växtslag (potatis, frukt och bär). SLU har i uppdrag att anlägga en nationell genbank på Alnarp för genetiska resurser av vegetativt förökade nytto- och prydnadsväxter, dvs. växtslag som inte omfattas av genbanken vid NordGen Växt. Också i övrigt har SLU omfattande samlingar av genetiska resurser som utgör en viktig bas för forskning om utnyttjandet av olika växter. Husdjuren är viktiga för både lantbruk och samhälle, för livsmedelsproduktion, bevarande av ett öppet landskap och som sport- och sällskapsdjur. Oavsett djurslag gäller att vi har rätt djurmaterial för aktuellt användningsområde. Hållbar utveckling kräver att avel bedrivs för mer hållbara djur och att produktionssystemen är resurseffektiva och miljövänliga. SLU:s forskning om olika djurraser är inriktad både på högre produktion/prestation och bättre hälsa och fruktsamhet. Ökad produktivitet bidrar till en klimatsmart produktion och bättre djurhälsa bidrar till en god djurvälfärd. Eftersom både avel och livsmedelsproduktion blir allt mer globaliserad är forskningen bl.a. inriktad på bästa utnyttjande av de globala genresurserna. I forskning för utvecklingsländernas behov är det en särskild utmaning att finna metoder och system för att bevara och utveckla lämpliga djurraser och deras produktion för krävande miljöförhållanden. SLU Energi och klimat I början av 2010 inrättades SLU sekretariatet Energi och klimat (EoK) för att skapa en gemensam och tydlig ingång till den mycket omfattande verksamhet som SLU har inom energi- och klimatområdet. Sekretariatet är universitetsövergripande och alla fakulteter har representanter i EoK. SLU stod 2009 för nära hälften av den bioenergiforskning som finansierades av de stora finansiärerna inom området; Energimyndigheten, Värmeforsk, Stiftelsen lantbruksforskning och Formas, tillsammans 281 mnkr. SLU finansierar också Tema-projekt, professorer och forskare inom energiområdet. Härutöver är SLU partner i två energiprojekt inom regeringens strategiska forskningssatsning Utöver bioenergi, skogsenergi och agroenergi, har SLU också verksamhet inom områdena energi och landskapet och fisken och vattenkraften liksom systemresp klimatfrågor kopplade till energifrågan. EoK:s uppdrag är sammanfattningsvis att: Informera inom SLU om vad som pågår av energi- och energirelaterad klimatforskning inom och utanför SLU Analysera läget i stort för att få underlag för att initiera och samordna nya satsningar inom SLU och tillsammans med partners utanför SLU Mäkla kontakter dels mellan forskargrupper som inte känner varandra, dels mellan forskare och intressenter/avnämare utanför forskarsamhället. Marknadsföra den verksamhet som finns vid SLU inom området energi- och energirelaterad klimatforskning. Samordna verksamhet internt och mellan SLU och andra intressenter för att på så vis optimera insatserna. Under 2010 har SLU Energi och klimat koordinerat SLU:s deltagande i det strategiska lärosätesprojektet STandUP for Energy samt ingått i dess programråd. EoK har haft regeringsuppdrag att - inom ramen för EU:s hållbarhetskriterier för bio- 38

41 Forskning drivmedel - beräkna växthusgasutsläpp vid odling av råvara för biodrivmedel samt för framställning av biogas. Bland annat detta har lett till att sekretariatet initierat en SLU-plattform för forskning om markanvändning och växthusgasemissioner. Under 2010 har EoK deltagit i diskussioner om om F3-fordonsbränslecentrum där SLU sedan 2010 ingår som part, SCAR-CWG (Standing Committee o Agricultural Research) inom EU där SLU deltar via Formas, Energihuset i Uppsala där SLU medverkar och ingår i styrelsen Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) SCAW samordnar forskning, uppdragsutbildning, expertutlåtanden, konferenser/ workshops med anknytning tilldjurvälfärd omfattande alla djurslag, med betoning på lantbruks- och försöksdjur. SCAW samlar nationell kompetens inom djurskydds- och djurvälfärdsområdet. I styrgruppen är Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket (SJV) och länsstyrelserna adjungerade. Djurskyddsutbildningar för landets veterinärer och länsstyrelseanställda har arrangerats och genomförts tillsammans med Jordbruksverket. SCAW har även hållit kurser för de djurförsöksetiska nämndernas ledamöter och medverkat inom SLU:s grundutbildningar. Utifrån ett uppdrag från Jordbruksverket har SCAW med SLU, SVA, SJV, Centrum för vilt- och fiskforskning samt SCAW:s fisk expertgrupp arrangerat en konferens om fiskvälfärd. SCAW har också deltagit i flera internationella konferenser. SCAW samarbetar med ansvariga myndigheter genom att medverka i expertkommittéer och referensgrupper, t.ex. som SLU:s expert i utredningen om djurskyddslagen och samrådsgruppen för djurskydd vid slakt. Under 2010 har SCAW även medverkat inom en av EFSA:s arbetsgrupper. (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet). På regeringens uppdrag har SCAW lagt fram förslag om EU:s nätverk för djurvälfärdsfrågor. Inom ramen för detta har kontakter tagits med djurvälfärdsforskare från andra EU-länder liksom representanter för EU-kommissionen och EU-parlamentet. Diskussioner pågår f.n. om SCAW ska vara Sveriges expertfunktion (enligt Rådets Förordning (EG) nr 1099/2009) om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning respektive i Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål samt vara Sveriges kontaktpunkt i EU för validering av alternativa metoder Visst internationellt forskningssamarbete SLU har gjort en utsökning bland de avtal som är registrerade i universitetets kontraktsdatabas. Det finns endast sju forskningskontrakt som omfattar något av de länder som avses. I samtliga fall är det EU-finansierade forskningsprojekt, koordinerade av andra universitet, där SLU är en av flera samarbetspartners. Dessutom finns ett utbytesavtal med Sydafrika inom Linnaeus-Palmeprogrammet som vänder sig till lärare och studenter. Det är SLU:s bedömning att inte något av dessa avtal är av den långsiktiga, strategiska betydelsen som regeringen efterfrågar. Återrapportering SLU ska redovisa utvecklingen för Nationellt centrum för djurvälfärd. Regeringen gör en genomgång av samarbetet med samtliga länder med vilka Sverige har ett mellanstatligt avtal om forskningssamarbete. SLU ska mot denna bakgrund redovisa och kommentera den samverkan som SLU har eller förbereder, och som är av större långsiktig eller strategisk betydelse, med samarbetspartner i Indien, Japan, Sydafrika och Sydkorea. Redovisningen ska, när så är möjligt, innefatta en kortfattad redogörelse för resultaten av samarbetet. 39

42 Forskning Återrapportering SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag Ekonomisk redovisning av forskning och utbildning på forskarnivå Av tabell 14 framgår intäkter, kostnader samt finansiering för redovisningsområdet forskning och forskarutbildning. Tabell 14: Intäkter, kostnader, finansiering samt årsarbetskrafter för redovisningsområdet forskning och forskarutbildning Balanserad kapitalförändring Justering av kapital * Intäkter** varav forskning varav uppdragsforskning** Kostnader varav forskning varav uppdragsforskning Res. från andelar i dotterföretag Årets kapitalförändring Summa kapital Finansiering via Anslag Bidrag Avgifter * En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde ** I intäkter ingår även finansiella intäkter. Det ekonomiska resultatet för forskning och utbildning på forskarnivå uppgår till 32 mnkr för Den balanserade kapitalförändringen vid årets början uppgår till 391 mnkr. Därtill har en justering gjorts under 2010 på -40 mnkr. Denna gjordes efter en noggrann genomgång av det kapital som uppstått före Från och med 2010 bokförs kapitalet uppdelat per redovisningsområde i hela verksamheten. Forskning och utbildning på forskarnivå redovisar sammantaget ett utgående kapital på 383 mnkr. Överskottet 2010 förklaras till stor del av att såväl statsanslag som externa medel ökat under senare tid samt att universitetet inte hunnit utveckla verksamheten i samma takt. SLU planerar att använda kapitalet och fortsätter därför att öka antalet anställda inom forskning, framför allt genom nyanställningar. Därtill är kostnadsökningar att vänta i samband med nybyggnationerna. Av intäkterna till redovisningsområdet utgör statsanslaget 50 procent (2009: 48 procent). Differensen mellan summa kapital ett år och balanserad kapitalförändring efterföljande år beror på resultatdispositioner och rättelser. Kostnad per prestation forskning och utbildning på forskarnivå I tabell 15 redovisas kostnad per prestation inom redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå. I beräkning av kostnaden är institutsuppgiften, förvaltning av SLU:s egna fastigheter (den del som inte hyrs ut till interna hyresgäster) och lantbruksdrift exkluderade. Antal vetenskapliga publikationer har hämtats från Web of Science och inkluderar artiklar och reviews. Eftersom det förekommer en eftersläpning av registreringen i Web of Science är 2010 års värde en uppskattning 40

43 Forskning baserad på ett uttag i februari, uppräknad med 10 procent. På s. 60 finns en kortfattad redogörelse för beräkningsmetoden. Tabell 15: Kostnad per publikation (tkr) Kostnad Vetenskapliga publikationer Kostnad per publikation

44 6 Fortlöpande miljöanalys Uppdraget att bedriva fortlöpande miljöanalys ger SLU en unik roll bland svenska universitet. Utgångspunkten är samhällets behov som de uttrycks i riksdagens miljökvalitetsmål, internationella åtaganden och den övergripande målsättningen om en långsiktigt hållbar utveckling. Närheten till forskning och den växelverkan det innebär är ett självklart motiv till varför fortlöpande miljöanalys ska bedrivas vid SLU. 6.1 Fortlöpande miljöanalys som verktyg för hållbar utveckling Fortlöpande miljöanalys syftar till att ge underlag för planering och uppföljning av att vi i Sverige använder våra förnyelsebara naturresurser på ett hållbart sätt. Detta ligger helt i linje med Jordbruksdepartementets strategiska mål för ( Bruka utan att förbruka ) som bland annat syftar till konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk, skogsbruk, vattenbruk och fiske. I ett internationellt perspektiv ligger SLU långt framme inom miljöanalysområdet och på flera områden är SLU tongivande i Europa. Beställare av verksamheten är bland annat regeringskansliet, centrala och regionala myndigheter samt EU-kommissionen och EU:s institutioner. Viss uppdrags verksamhet förekommer också och resultaten publiceras ofta i beställarnas egna rapporter. Miljöanalysinformation används även av näringsliv, intresseorganisationer och allmänheten. Några viktiga utvecklingsinsatser under 2010 har varit att genomföra de organisatoriska förbättringar som identifierades i utvärderingen KoN, samt att arbeta i riktning mot de nya mål för miljöanalysen som SLU:s styrelse antog De sen are innebär ökat fokus på internationalisering och helhetssyn i miljöanalys arbetet. Ett exempel är utredningen som genomförts i samråd med regeringskansliet om vilka behov av miljöinformation som kan förväntas till följd av EU-samarbetet. Som ett led i utvecklingen av KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) genomfördes en extern utvärdering under Utvärderarna pekar på CKB:s viktiga samhällsroll och identifierar flera angelägna utvecklingsmöjligheter (se vidare s. 46). 6.2 Ny struktur för miljöanalysprogrammen På rekommendation av KoN-utvärderingen ändrades under 2010 antalet miljöanalysprogram från elva till nio och fakulteterna fick ett tydligare programansvar (tabell 16). Genom revisionen förstärks kopplingen till miljökvalitetsmålen ytterli- 42

45 Fortlöpande miljöanalys gare. De fyra naturtypsinriktade programmen (Skog, Jordbrukslandskap, Sjöar och vattendrag samt Bebyggd miljö) får ett tydligare ansvar för synteser i enlighet med målsättningen att samtidigt belysa produktionspotentialer och miljökonsekvenser. För att konkretisera de av styrelsen fastställda målen har rektors råd för fortlöpande miljöanalys under 2010 fastställt delmål och uppföljningsbara indikatorer. Programvisa mål ska, efter samråd med intressenterna, beslutas av fakulteterna under 2011 för att kunna användas i anslagsfördelningen. Tabell 16: Översikt över de nio nya programmen inom fortlöpande miljöanalys och hur de relaterar till Nationella miljökvalitetsmål och datavärdskap, internationell resp. nationell rapportering och samverkan, samt fördelning per program av de särskilda medel som anvisats i klimat- och energipropositionen. Program Nationella miljökvalitetsmål/ datavärdskap Internationell rapportering och samverkan Nationell samverkan Skog S-fakulteten tkr Levande skogar, Ett rikt växtoch djurliv/officiell statistik om skogarna E-forest, ICP Forests, FAO, Eurostat, ICP Integrated Monitoring, European Forest Data Centre (EFDAC), FOREST EUROPE, European National Forest Inventory Network (ENFIN) Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Jordbruksverket, Svenska Jägareförbundet, SMHI (SND-KM) Jordbrukslandskap NL-fakulteten tkr Ett rikt odlingslandskap/ Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS) Uppföljning av EU:s jordbrukspolitik, Habitatdirektivet, Europeiska miljöbyrån (EEA) Naturvårdsverket, Jordbruksverket Sjöar och vattendrag NL-fakulteten tkr Levande sjöar och vattendrag/ Nationellt datavärdskap för sjöar och vattendrag Vattendirektivet, Habitatdirektivet, ECOSTAT, EIONET, HELCOM, OSPAR, EU:s miljödirektorat, EEA, Internationella Havsforskningsrådet Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket, SCB, Vattenmyndigheterna, Länsstyrelserna Bebyggd miljö LTJ-fakulteten tkr God bebyggd miljö Landskapskonventionen Naturvårdsverket, Riksantikvarie ämbetet, Boverket Klimat S-fakulteten tkr Begränsad klimatpåverkan/ Databas för internationell rapportering Klimatrapportering, klimatkonventionen och Kyotoprotokollet, växthusgasprognoser för sektorn LULUCF, EU:s monitoringmekanism, SMED konsortiet, International Carbon Observation System (ICOS), European Phenology Network (EPN). Stöd till regeringen i klimatförhandlingar. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, SMHI, IVL Biologisk mångfald NL-fakulteten tkr Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö/ Nationellt datavärdskap för arter Habitat- och fågeldirektiven, Konventionen om biologisk mångfald (CBD), GBIF Sweden (Global Biodiversity Information Facility), Global Taxonomy Initiative, Naturvårdsunionen (IUCN), LifeWatch, European Topic Centre on Biological Diversity (ETC-BD ), European Centre for Nature Conservation (ECNC), Planta Europa. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Länsstyrelserna, SMHI (SND-KM) 43

46 Fortlöpande miljöanalys Övergödning NL-fakulteten tkr Ingen övergödning/ Nationellt datavärdskap för jordbruksmark EU:s ramdirektiv för vatten, SMED rapportering (HELCOM, OSPAR, EEA), EU:s marina direktiv, EU:s nitratdirektiv Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheterna Försurning NL-fakulteten tkr Bara naturlig försurning, Levande sjöar och vattendrag/ Nationellt datavärdskap för sjöar och vattendrag ICP Waters, ICP Integrated Monitoring, Luftkonventionen (UNE-CE/CLRTAP) Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen Giftfri miljö VH-fakulteten tkr Giftfri miljö/nationell datavärd för växtskyddsmedel i vatten Rapportering till Europeiska miljöbyrån (EEA), samverkan med Luftkonventionen, EU:s ramdirektiv för vatten och direktiven om växtskyddsmedel. Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, SVA 6.3 Växelverkan mellan fortlöpande miljöanalys och forskning Det första övergripande målet för fortlöpande miljöanalys går ut på att öka växelverkan mellan miljöanalys och forskning. Det innebär konkret att nya forskningsrön och nya metoder ska användas för miljöanalys, men även att tidsserier med miljöövervakningsdata ska användas som underlag för forskning. Några av de forskningsresultat som under 2010 kommit till användning inom fortlöpande miljöanalys handlar t.ex. om olika sätt att minska fosforförluster från jordbruksmark och metoder för att mäta försurningskänsligheten i små vattendrag. Miljöanalysdata har använts bl.a. för att uppskatta kolförrådet i svensk åkermark och för att studera skogsbrukets effekter på vattenkvalitet på landskapsnivå. Flera infrastruktursatsningar pågår också med extern finansiering där miljöanalysdata sammanställs och görs tillgängliga för forskare. Den största av dessa satsningar är LifeWatch (se vidare s. 47). Målet om ökad växelverkan kan följas upp genom att se i vilken utsträckning personal inom fortlöpande miljöanalys även är verksam inom utbildning på grundoch avancerad nivå och/eller forskning och utbildning på forskarnivå. Av diagram 8 framgår att måluppfyllelsen har ökat under tidsperioden Antalet personer inom fortlöpande miljöanalys som även är verksamma inom minst ett annat redovisningsområde har ökat stadigt under tidsperioden från 82 till 184. Här ingår personer som haft en lönekostnad (inkl lönekostnadspåslag) på minst 300 tkr i 2009 års prisnivå. Även andelen personer inom fortlöpande miljöanalys som är verksamma inom minst ett annat redovisningsområde har ökat under tidsperioden, från 37 procent år 2006 till 53 procent 2010 (diagram 8). Diagram 8: Andel verksamma inom fortlöpande miljöanalys som även är verksamma inom andra redovisningsområden. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% TOT FO GU 44

47 Fortlöpande miljöanalys Diagram 8 tar inte hänsyn till i vilken omfattning personer är verksamma i andra redovisningsområden. För att skapa kopplingar mellan olika verksamheter krävs förmodligen en viss omfattning inom respektive område. Om man utgår från att en sådan gräns är minst 25 procent inom fortlöpande miljöanalys och lika mycket inom något av de andra områdena, så har andelen personer inom detta intervall ökat under tidsperioden. År 2006 fanns 31 personer (14 procent) inom intervallet. Motsvarande siffra för 2010 är 72 personer (21 procent). 6.4 Fortsatt internationellt engagemang Internationell rapportering och/eller samverkan ingår i alla SLU:s miljöanalysprogram i linje med SLU:s andra övergripande mål för miljöanalysarbetet (tabell 16). Ett exempel är att Riksskogstaxeringen regelbundet levererar skoglig statistik till FAO (Food and Agriculture organization of the United Nations) och den svenska statistiken finns tillgänglig som interaktiv grafik. SLU var initiativtagare till det europeiska nätverket för skogstaxering (ENFIN), som nu blivit mycket betydelsefullt i EU-samarbetet. I rapporten SLU:s fortlöpande miljöanalys 2015 Informationsbehov för EU-samarbetet presenteras de ökade behov som följer av EU-direktiv, förordningar, beslut samt andra internationella överenskommelser. SLU leder eller medverkar i flera projekt med internationell anknytning, t.ex. EU-projektet Baltic Compass som startade under Projektet arbetar med gränsöverskridande strategier för att minska övergödning och andra risker i Östersjön, samt genomförande av Baltic Sea Action Plan. SLU har också deltagit vid FN:s klimatkonferens COP16 i Cancún, Mexico i förhandlingarna om utveckling av rapporteringssystemet för växthusgasutsläpp. Inför detta möte hade SLU tidigare bistått med särskilda förhandlingsunderlag till regeringskansliet. 6.5 Beslutsunderlag med helhetssyn Efterfrågan på vägledande beslutsunderlag från samhällets olika sektorer ökar och SLU arbetar för att erbjuda sådana. Miljöfrågor är i de flesta fall komplicerade; flera faktorer samverkar och motstående intressen måste kunna analyseras och konsekvenser av olika handlingsalternativ presenteras. Miljöanalysen stödjer bl.a. den långsiktiga förvaltningen av Heurekasystemet, som ger beslutsunderlag för skogliga konsekvensanalyser. Modellsystem håller också på att utvecklas för att bedöma kostnadseffektiviteten av åtgärder i jordbruket som minskar läckaget av kväve och fosfor. Genom att ansvaret för synteser och syntesarbete tydliggjorts och också stärks ekonomiskt avser SLU att verksamheten ska utvecklas ytterligare i linje med detta tredje övergripande mål. 6.6 Särskilda medel enligt den sk. Klimatpropositionen För åren har SLU fått ett tillskott om 40 mnkr för 2009 och ytterligare 5 mnkr per år för 2010 och 2011 till verksamhet inom fortlöpande miljöanalys. Detta har inneburit att SLU kunnat vidareutveckla miljöanalysen genom nya långsiktiga satsningar. Huvuddelen av medlen har kanaliserats till miljöanalysprogrammen, som verkar genom projekt. Dessa bildar tillsammans en helhet för programmet. Prioriteringarna har genomförts i nära samråd med programmens externa referensgrupper (tabell 16). Under 2010 har ca 100 projekt finansierats. Huvuddelen av dessa startade 2009 och är av långsiktig karaktär. Flertalet av programmen engagerar forskare från mer än en fakultet. En viss övergripande projekt- Återrapportering SLU ska redovisa användningen av de särskilda medel som anvisats i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat (prop.2008/09:162) för fortlöpande miljöanalys. 45

48 Fortlöpande miljöanalys verksamhet har också finansierats till stöd för alla miljöanalysprogram (tabell 17), vilket bland annat innefattar fjärranalys. Tabell 17: Användning av de särskilda medel som anvisats i klimat och energipropositionen, inklusive pris- och lönekompensation (tkr). Miljöanalysprogram (för uppdelning på program, se tabell 16) Övergripande projektverksamhet Kompetenscentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) Dataplattformar Summa KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) CKB bildades 2006 och finansierades t.o.m med bidrag från Statens Jordbruksverk (återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel). Från och med 2010 finansieras CKB av medlen i klimat- och energipropositionen (tabell 15). CKB utarbetar underlag för ett hållbart växtskydd i lantbruket och verktyg för beslutsstöd åt olika användare (myndigheter, konsulter, industrin och forskare). En webbplats finns för att sprida kunskap om växtskyddsmedel i miljön. De första fem årens verksamhet har utvärderats av externa experter på uppdrag av SLU. Utvärderarna skriver att CKB fyller på ett utmärkt sätt en viktig roll i samhället och behovet av CKB:s insatser har ökat sedan centret inrättades, bl.a. beroende på de ökade kraven till följd av EU:s olika regelverk. Kvalitetsarbete Medel från klimat- och energipropositionen har även använts inom det övergripande kvalitetsarbetet inom fortlöpande miljöanalys (tabell 15). Under 2010 har en kvalitetsguide utarbetats med riktlinjer för SLU:s kvalitetsarbete avseende bl.a. insamling, lagring och tillhandahållande av data. Kvalitetsguiden ska tillämpas från och med Riktlinjer för framtida hantering av metadata inom SLU har också utarbetats liksom förslag på system för presentation av metadata enligt profiler som baseras på internationell standard. Förbättringsarbetet inom datavärdskapen för Jordbruksmark samt Sjöar och vattendrag har fortsatt under Projekt för gemensamma arbetsflöden i datahanteringen i respektive datavärdskap pågår, liksom ett projekt för mer flexibel sökning och visning av data i en gemensam webbportal. De internationella, regionala och nationella miljörelaterade avtalen ökar stadigt samtidigt som betydande mängder beslutsunderlag efterfrågas. Sammantaget innebär det att den samlade mängd information som Sverige förbundit sig att regelbundet leverera nu är mycket stor. Ansvaret för att leverera dessa data ligger normalt på nationella myndigheter, men de är främst fokuserade på beställar- snarare än utförarkompetens inom miljöanalysområdet. SLU:s fortlöpande miljöanalys är en av få aktörer i landet som med kvalitet och kontinuitet kan bedriva det arbete som krävs för att leverera de data som efterfrågas. För att kunna fortsätta den långsiktiga utvecklingen av miljöanalysen (inkl. miljöövervakningen) så att den svarar upp mot de ökade behoven krävs att de särskilda medlen permanentas. 6.7 Förbättrad kommunikation via webben SLU har fortsatt att förmedla kunskap från fortlöpande miljöanalys till media, miljötjänstemän, miljöchefer och en miljöintresserad allmänhet. Under 2010 har förbättrad struktur och utökat innehåll om miljöanalys på SLU:s webbplats prioriterats, till exempel genom en tydligare ingång för statistik och miljödata. En läsvärdesundersökning av SLU:s miljöanalystidskrift Miljötrender visar att 95 procent 46

49 Fortlöpande miljöanalys av läsarna tycker att det är en bra tidning och 80 procent anser sig ha nytta av innehållet för sitt arbete. I en annan utvärdering gav webbplatsbesökare det sammanfattande betyget 4 av 5 för SLU:s webb om miljöanalys. 6.8 Internationella året för biologisk mångfald FN utlyste 2010 till det Internationella året för biologisk mångfald för att öka förståelsen för och kunskapen om den biologiska mångfaldens betydelse för livet på jorden. I anslutning till FN:s år ägnade även SLU särskild vikt att uppmärksamma den biologiska mångfalden. Huvudtemat för ArtDatabankens Flora- och faunavårdskonferens Biologisk mångfald var står vi? var FN:s internationella mål att hejda förlusten av biologisk mångfald. Deltagarna fick lämna förslag till konkreta åtgärder som senare överlämnades till politiker och beslutsfattare under Almedalsveckan i Visby. ArtDatabanken deltog även i Nordiska ministerrådets monter vid tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald i Nagoya, Japan i oktober. ArtDatabanken har vidare utfört flera uppdrag åt Naturvårdsverket t.ex. genom att stödja genomförandet av olika EU-direktiv. Från och med 2010 ansvarar Art- Databanken för ett nytt nationellt datavärdskap för arter. Ytterligare ett nationellt nätverk av frivilliga rapportörer, faunaväktare, har etablerats i liknande former som för floraväktare. Rödlistade arter i Sverige 2010 färdigställdes och publicerades under året. Under 2010 har ytterligare två volymer av Nationalnyckeln färdigställts åt bokverkets ca prenumeranter. 6.9 Infrastruktur för forskning Genom en överenskommelse med Vetenskapsrådet ska SLU utveckla en nationell infrastruktur, Svenska LifeWatch för forskning om biodiversitet. Detta sker i samarbete med andra svenska universitet och myndigheter. ArtDatabanken står för genomförandet och resultatet ska vara tillgängligt för svenska forskargrupper. SLU blir således värduniversitet för Svenska LifeWatch, som kommer att ha noder vid Lunds, Umeå och Göteborgs universitet, samt vid Naturhistoriska riksmuseet, SMHI, och Fiskeriverket. Tanken är att samla information från olika databaser om arter, annan biodiversitet och omvärldsfaktorer i en portal där även verktyg för analys, arbetsflöden, modellering och presentation ska finnas. Satsningen pågår och möjliggörs genom samfinansiering från Vetenskapsrådet och SLU. Liknande projekt pågår för att göra Riksskogstaxeringens data, från 1923 till nutid, bättre tillgängliga för forskning. Sedan 2005 hanterar ArtDatabanken anslag till inventeringar och taxonomisk forskning samt stöd till landets biologiska museer. Svenska artprojektet fördelade under 2010 ca 11 mnkr till taxonomisk forskning. Arbete med dåligt kända organism grupper, t.ex. svampar och vissa insektsgrupper, har prioriterats. NLfakulteten har tilldelat ArtDatabanken uppdraget att från 2011 börja bedriva forskning inriktad på att analysera förändringar i arters och populationers utbredning mot bakgrund av landskapets förändringar. Forskningen ska baseras på ArtDatabankens omfattande databaser. 47

50 Fortlöpande miljöanalys Återrapportering SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag Ekonomisk redovisning av fortlöpande miljöanalys Av tabell 18 framgår intäkter, kostnader samt finansiering för redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys. Tabell 18: Intäkter, kostnader samt finansiering för redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys Balanserad kapitalförändring Justering av kapital * Intäkter** varav uppdrag Kostnader varav uppdrag Årets kapitalförändring Summa kapital Finansiering via Anslag Bidrag Avgifter * En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde ** I intäkter ingår även finansiella intäkter. Det ekonomiska resultatet för fortlöpande miljöanalys uppgår till -1 mnkr för Den balanserade kapitalförändringen vid årets början uppgår till 35 mnkr. Därtill har en justering gjorts under 2010 på 23 mnkr. Denna gjordes efter en noggrann genomgång av det kapital som uppstått före Från och med 2010 bokförs kapitalet uppdelat per redovisningsområde i hela verksamheten. Fortlöpande miljöanalys redovisar sammantaget ett utgående kapital på 56 mnkr. SLU redovisade ett ganska kraftigt överskott inom fortlöpande miljöanalys Det förklarades av att SLU tilldelades en anslagsförstärkning i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat. Universitetet hann inte utveckla verksamheten i samma takt som anslaget ökade. Resultatet för 2010 visar emellertid att verksamhetens omfattning nu motsvarar tilldelade medel. Det finns planer för hur kapitalet ska användas i olika delar av verksamheten inom redovisningsområdet. Av intäkterna till redovisningsområdet utgör statsanslaget 52 procent (2009: 52 procent). 48

51 Fortlöpande miljöanalys 49

52 Personal och 7jämställdhet 7.1 Personalstruktur Medelantalet anställda vid SLU uppgick 2010 till personer. Det är en ökning med 56 personer eller 1,6 procent jämfört med år Omräknat till årsarbetare uppgick antalet till stycken, jämfört med för år Även det är en ökning med 1,4 procent. I tabell 19 framgår att universitetets årsarbetare ökat med sammanlagt 410 stycken, eller 17 procent, under perioden 2006 till Antalet lärare och forskare har under samma period ökat med 208 årsarbetare eller 25 procent. Det har skett en förskjutning när det gäller fördelningen mellan lärare/forskare och stödpersonal. Andelen lärare och forskare vid SLU har ökat från 34 procent år 2006 till 36 procent 2010 (diagram 9). Utvecklingen är i enlighet med universitetets långsiktiga mål att effektivisera administrationen och förklaras bland annat av att SLU under de senaste åren avsatt resurser för att rekrytera lärare och forskare, särskilt professorer, forskarassistenter och Post Docs. Därmed förbättras också förutsättningarna för att klara målet att SLU:s verksamhet ska vara av högsta internationella klass. Antalet professorer ökar stadigt under tidsperioden, sammanlagt med 27 årsarbetare eller 14 procent. Av SLU:s professorer var 56 procent rekryterade och 44 procent befordrade i december Mellan åren 2009 och 2010 är det kategorierna universitetslektor, forskarassistent och laborativ personal (särskilt forskningsingenjörer) som står för den största andelsmässiga ökningen. Tabell 19: Årsarbetare per anställningskategori Förändring (%) Professor ,4 Universitetslektor ,2 Forskarassistent ,4 Forskare (inkl Post Doc) ,2 Adjunkt och övriga lärare ,3 Doktorand ,4 Administrativ personal ,6 Laborativ personal ,6 Teknisk personal ,9 Arvodister ,8 Totalt ,4 50

53 Personal och jämställdhet Under den senaste femårsperioden har universitetet anställt ett stort antal forskarassistenter och Post Docs. Detta har skapat en bredare bas av juniora forskare vid SLU (diagram 9), vilket har bedömts vara nödvändigt för att ytterligare stärka universitetet. Andelen juniora forskare av samtliga lärare och forskare har ökat från 29 procent år 2006 till 34 procent Diagram 9 indikerar att den relativa ökningen av juniora forskare nu avstannat i och med att andelen juniora forskare av alla lärare och forskare minskat något mellan 2009 och Diagram 9: Andel lärare/forskare (ej forskarstudenter) av total personal (mörk stapel) och andel juniora forskare av lärare/forskare (ljus stapel). Årsarbetare i andel som procent. 40% 35% 30% 25% 20% 15% Andel lärare/forskare Andel juniora Vid SLU är 326 årsarbetare 61 år eller äldre (se tabell 20) vilket motsvarar 11 procent av alla årsarbetare. Av dessa är 60, eller drygt var fjärde, professor. Det får betraktas som normalt eftersom de flesta som utses till professor är minst 40 år. Variationen är dock stor mellan fakulteterna. Av tabell 18 framgår att en relativt stor andel professorer och universitetslektorer finns inom intervallet år, samtidigt som relativt få i dessa tjänstekategorier är 50 år eller yngre. Även forskarassistenterna uppvisar en förhållandevis hög medelålder med tanke på att denna grupp är att betrakta som juniora forskare. Att det förhåller sig på detta sätt antyder att varje steg i forskarkarriären tar förhållandevis lång tid. Det skulle i så fall innebära att tiden som senior forskare blir ganska kort för många personer. Samtidigt har medelåldern bland SLU:s nyexaminerade doktorer sjunkit från 37 år ( ) och är nu 36 år (2009). För riket som helhet gäller att medianåldern för nyblivna doktorer sedan 1980-talet har pendlat mellan 34 och 36 år (källa: SCB). Tabell 20: Antal årsarbetare för 2010 fördelat per tjänstekategori och ålder Totalt Professor Universitetslektor Forskarassistent Forskare (inkl Post Doc) Adjunkt och övriga lärare Doktorand Administrativ personal Laborativ personal Teknisk personal Arvodister Totalt

54 Personal och jämställdhet Återrapportering Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en analys och bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål. (SFS 2000:605) 7.2 Kompetensförsörjning och ledarskap I september 2010 inleddes det tvååriga projektet Hållbart akademiskt ledarskap. Bakgrunden är insikten om att ledarskapet, på olika nivåer inom SLU, är direkt avgörande för att förverkliga visionen att bli ett universitet i världsklass inom livsoch miljövetenskaperna. Det övergripande och främsta ingångsvärdet för satsningen är således förhoppningen om att utveckla ett ledarskap som medverkar till att nå visionen om att SLU ska vara ett universitet i världsklass. Ett annat ingångsvärde är KoN-utvärderingen, som tydligt indikerade att det finns ett behov av att stärka det akademiska ledarskapet - i synnerhet vad gäller de strategiska och de personliga dimensionerna. Utifrån detta avsattes 5 mnkr per år i fem år fr.o.m för bl.a. ledarskap och jämställdhet. Av rektorsbeslutet framgår ett antal riktlinjer och åtgärder som ska genomföras inom ramen för projektet: - Utvärdering av nuvarande ledarskapsprogram Hållbart akademiskt ledarskap - Formulering av en, för SLU styrande, ledarskapsidé och medarbetarskapsidé - Behovsanalys med utgångspunkt i ledarnas vardagliga arbetssituation - Undersöka de strukturella (organisatoriska och kulturella) förutsättningarna för att vara chef vid SLU - Skapa en långsiktig strategi för det framtida arbetet med ledarutveckling vid SLU - Skapa ett samlat program för ledar- och medarbetarutveckling - Att arbeta bredare med ledarskap och fokusera på fler målgrupper jämte prefekter och enhetschefer exempelvis forskningsledare och programkoordinatörer. Under 2010 har en arbetsgrupp tillsatts som bl.a. har gjort en omvärldsanalys av ledarutveckling vid andra universitet och genomfört en behovsinventering. Detta ska ligga till grund för ledarskapsidén som beslutas av rektor i början av Arbetsgruppen har även förberett tre ledarutvecklingsprogram som ska genomföras under 2011 (SLU ledarskap, SLU chefskap och SLU projektledning). Satsningen inleds med en inspirationsdag Ledardagen i januari Sedan tidigare har det pedagogiska ledarskapet uppmärksammats och ingår nu i den nya utbildningen för studierektorer som ges av universitetspedagogiskt centrum. Styrelsen har även givit rektor i uppdrag att presentera en kompetensförsörjningsplan under våren Arbetsmiljö En strävan inom SLU:s arbetsmiljöarbete under 2010 har varit att integrera de tre delarna fysisk arbetsmiljö, säkerhetsfrågor och den psykosociala arbetsmiljön. Syftet är att de tre delarna ska stödja varandra och tillsammans bidra till att stärka SLU:s kontinuerliga arbetsmiljöarbete. Nya riktlinjer för ett systematiskt arbetsmiljöarbete på institution/motsvarande har utarbetats för att stödja cheferna i detta, t.ex. genom olika rutiner och blanketter. Riktlinjerna ska garantera en miniminivå för institutionernas arbetsmiljöarbete. SLU:s internutbildningar i arbetsmiljöfrågor har under året systematiserats och det finns en utbildningsplan för 2010 och 2011 som är förankrad i Ordförandekonferensen för arbetsmiljö och säkerhet. Syftet är att genom återkommande utbildningstillfällen för chefer och skyddsombud säkra en grundkompetens i arbetsmiljöfrågor i enlighet med arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:019) om ett integrerat arbete med dessa frågor. SLU avser också fortsätta utveckla informationen till medarbetarna i arbetsmiljöfrågor. Avsikten är att det ska finnas en SLU-gemensam arbetsmiljöportal på internwebben. 52

55 Personal och jämställdhet 7.4 Jämställdhet och mångfald Ett mål för SLU är att jämställdhetsperspektivet ska ha en stark ställning i hela verksamheten. Den strategiska nivån för information och förankring av SLU:s arbete med dessa frågor är ordförandekonferensen för Lika villkor. Med begreppet Lika villkor avses att alla anställda, studenter och sökande ska ges lika villkor oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion, annan trosuppfattning eller ålder. Ordförandekonferensens uppdrag är att utarbeta förslag till årlig Lika villkorsplan och Lika villkorsstrategi för universitetet som helhet, samt att följa upp föregående års plan för Lika villkor. Vid varje fakultet samt vid universitetsadministrationen ska det finnas utskott för Lika villkor. Lika villkorsutskottens uppdrag är att utarbeta underlag till Lika villkorsplaner och före slå uppdrag för den egna fakulteten respektive universitetsadministrationen. Ett sådant är att förbättra nyckeltalen för att följa upp jämställdhet vid universitetet. Se även avsnittet om jämställdhet och mångfald i utbildningen, s. 14. Av diagram 10 framgår att anställningskategorierna universitetslektor och forskarassistent har en jämn könsfördelning per definition, dvs. inom intervallet procent. Kategorierna doktorand och forskare inklusive Post Doc är mycket nära en jämn könsfördelning. Däremot är könsfördelningen skev bland professorerna, där andelen kvinnor är liten. Det gäller även för anställningskategorin administrativ personal, om än i mindre omfattning, men där är män underrepresenterade. Fördelningen mellan kvinnor och män varierar mellan rekryterade och befordrade professorer. Bland rekryterade professorer är andelen kvinnor något högre, 26 procent i december Bland befordrade professorer uppgick andelen kvinnor till 19 procent vid samma tidpunkt. SLU har tidigare uppmärksammat problemet att förhållandevis få kvinnor ansöker om att bli befordrade till professor. Inom ramen för universitetets arbete för likavillkor görs uppföljningar av att medarbetarsamtal genomförs, eftersom de är lämpliga tillfällen att diskutera karriärvägar och möjligheter till befordran. Universitetet avser att fortsätta arbetet att skapa goda förutsättningar för kvinnor att i högre grad ansöka om befordran. Av 9 befordrade professorer under 2010 uppgick antalet kvinnor till 4. Diagram 10: Andelen kvinnor/män per anställningskategori. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Professor Universitetslektor Forskarassistent Forskare inkl Post Doc Adjunkt och övriga lärare Doktorand Administrativ personal Laborativ personal Teknisk personal Diagram 11 visar utvecklingen av andelen kvinnor per anställningskategori under perioden Kategorierna universitetslektor, forskarassistent och forskare inklusive Post Doc har under denna period haft en positiv utveckling i den meningen att en jämnare könsfördelning uppnåtts. Diagrammet visar också att ökningen av andelen kvinnor bland doktorander har avstannat och är nu mycket nära gränsen för jämn könsfördelning. Andelen kvinnor bland professorer uppgick 2010 till 22 procent, vilket är den högsta under perioden. Av dem som rekryterades eller befordrades till professor under 2010 var 9 av 23 kvinnor. Det finns således en svag trend att andelen kvinnor bland professorer ökar. 53

56 Personal och jämställdhet Diagram 11: Andel kvinnor fördelade efter tjänstekategori % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Prof Lektor Fo ass Forskare Adjunkt & D oktorander A dm Lab T ekn (inkl Post övrlärare Doc) Återrapportering Uppgift ska lämnas om de anställdas frånvaro pga. sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Uppgift ska också lämnas om 1. den sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 2. sjukfrånvaron för kvinnor respektive män, samt, 3. sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, år och 50 år eller äldre. (SFS 2000:605) 7.5 Sjuktal Från och med 2010 beräknar SLU andelen sjukfrånvaro i enlighet med ESV:s allmänna råd, dvs. sjukfrånvaro dividerat med den ordinarie arbetstiden. I ordinarie arbetstid ingår inte tjänstledighet utan lön från arbetsgivaren, ej heller övertid/ komptid. Däremot ingår t.ex. semester, föräldraledighet och sjukfrånvaro. I tabell 21 har sjuktalen för justerats i enlighet med denna definition. Tabell 21: Sjukfrånvaro, procent* Man 1,6 1,6 1,5 1,5 1,4 Kvinna 3,9 3,7 3,4 3,0 2,5 Inom resp. åldersgrupp Ålder 29 1,1 1,2 1,3 1,1 1,0 Ålder ,0 2,4 2,1 2,0 1,8 Ålder 50+ 3,0 3,5 3,5 3,0 2,5 Genomsnitt 2,8 2,7 2,5 2,3 2,0 Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) i förhållande till total sjukfrånvaro (%) Som framgår av tabell 21 minskar sjukfrånvaron över tid. Minskningen motsvarar en generell minskning i hela landet och kan därför antas bero på andra faktorer än dem SLU kan påverka, som exempelvis ändring av reglerna för sjukförsäkring. Möjligen kan minskningen till viss del förklaras av den förskjutning av personalsammansättningen som tidigare presenterats. Den kategori som minskat, administrativ personal, består till stor del av dem som har högst sjukfrånvaro; kvinnor över 50 år. 54

57 55

58 8Infrastruktur 8.1 Stöd till kärnverksamheterna Universitetets olika administrativa enheter och funktioner ska tillsammans säkerställa att kärnverksamheten erbjuds god service, att ledningar på universitetets olika nivåer kan fatta beslut utifrån korrekta underlag, att besluten implementeras samt att lagar, förordningar och beslut efterföljs. För att följa upp målet om goda servicenivåer genomförs en årlig enkät om universitetsadministrationen. Undersökningen genomfördes första gången 2008, och tidsperioden är ännu för kort för att på en övergripande nivå kunna uttala sig om trender. Resultaten för de tre första åren är emellertid förhållandevis stabila och indikerar att servicenivån är rimligt god. Målet att minimera kostnaderna följs upp utifrån två mått. Det första måttet är antalet anställda som i huvudsak arbetar med administrativa uppgifter, i huvudsak inom administrationen (här kallat administratörer ) ställt i relation till totalt antal anställda vid universitetet (årsarbetskrafter). Tabell 22 visar utvecklingen under perioden Andelen administratörer uppgår enligt tabellen till 18,0 procent för Trenden är att andelen administratörer minskar under tidsperioden. Tabell 22: Andel administratörer* Årsarbetare administratörer Årsarbetare totalt Andel administratörer (%) 19,9 19,7 19,2 18,2 18,0 * Dock inte identisk med tidigare redovisad administrativ personal ovan, däri ingår vissa titlar som inte har administrativa uppgifter; t.ex. statskonsulent. Det andra måttet för att följa upp målet är kostnaden för administration ställt i relation till universitetets totala kostnad. Diagram 11 visar utvecklingen under perioden

59 Infrastruktur Diagram 11: Andel administrationskostnad (%)*. 12% 10% 8% 6% 4%. 2% 0% *Värdet för 2009 har justerats jämfört med föregående år; ändringarna är dock endast marginella. Administrationskostnadens andel av universitetets totala kostnader minskar under tidsperioden. För 2010 uppgår administrationens andel av kostnaderna till 10,0 procent. Det är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med år Den administration som utförs vid institutionerna ingår dock inte, då den inte redovisas på ett jämförbart sätt. Av diagram 11 framgår att de administrativa resurserna är förhållandevis oförändrade under en tidsperiod då universitetet expanderat. Indikationen är därför att andelen administrativa resurser minskar och att det därmed skett en effektivisering. Men det finns några faktorer att beakta: viss administration utförs av i stort sett varje anställd och måtten ovan tar inte hänsyn till den sammanlagda tid som lagts på administrativa uppgifter. Alltför stor effektivisering kan innebära att arbetsuppgifter vältras över från administratörer till akademisk personal. Av dessa mått framgår inte heller att administrationens uppdrag har utökats under de senaste åren, bl.a. efterfrågas fler utredningar och uppföljningar som beslutsstöd för forskning och utbildning. 8.2 Lokalförsörjning SLU hyr merparten av sina lokaler ( kvm vid utgången av 2010) av Akademiska Hus AB. Den inhyrda lokalytan har under 2010 minskat med kvm, vilket är i linje med SLU:s långsiktiga strategi att minska lokalytan till en för verksamheterna mer anpassad nivå. Lokalerna upplåts inom SLU med ett internhyressystem till universitetets olika institutioner och enheter. SLU:s lokalförsörjningsplan har reviderats under 2010 där anvisningar och riktlinjer för framtida byggnationer och anpassningar fastställs. Under 2010 har byggnationen av de två stora byggprojekten, BioCentrum och Mark-Vatten-Miljö, på Ultuna fortgått. Likaså har Lövstaprojektet, där nya stallar för forskning och undervisning uppförs, i stort sett utvecklats planenligt. Färdigställande och inflyttning för dessa tre projekt sker under SLU har under året fått regeringens godkännande att teckna ett 20-årigt avtal för nya veterinär- och husdjurscentrum (VHC). Markarbetena startade under september månad 2010 och inflyttning beräknas ske under andra halvåret Upprustningen av Campus Ultunas infrastruktur fortskrider enligt plan och beräknas vara färdigställt under Under året har även ett förslag till utformning av nybyggnation av lokaler för undervisning, universitetsadministrationen samt för klustret landskap och samhälle utarbetats. För campus Alnarp har en översiktlig plan för området startat. Vidare pågår en ombyggnation av Aulan och undervisningslokalerna i Agricum. I Skara färdigställ- 57

60 Infrastruktur des upprustningen av Hernqvistaulan och ombyggnaden av Brogården med undervisningslokal och hygienlokal. I Umeå pågår en planering för en påbyggnad av det s.k. Skogishuset. Dessutom pågår modernisering av laboratorielokaler och kontor. Ett nytt datanät är upphandlat för att införas på SLU:s etableringsorter. Det nya nätet för med sig säkrare, snabbare och kvalitativt högre digital kommunikation och kommer att tas i bruk under Videokonferensutbyggnaden på SLU:s större etableringsorter har fortsatt under året och nyttjandet av tjänsten ökar snabbt, vilket bedöms minska behovet av resor inom SLU. 8.3 Universitetsdjursjukhuset, UDS UDS är sedan 1 januari 2007 en enhet direkt under rektor. Sjukhuset består av fem enheter (hästkliniken, smådjurskliniken, ambulatoriska kliniken, bilddiagnostikkliniken och klinisk kemikliniken). Rektor har tillsatt en UDS-nämnd med två representanter från SLU:s ledning och två från VH-fakultetens ledning. Nämndens uppdrag är att hantera övergripande frågor som berör UDS och de institutioner som UDS samarbetar med. Universitetet har sett över principerna för den s.k. intrångsersättningen för utbildning och forskning vilket inneburit att SLU:s avsättning av medel till UDS ökat. Men UDS har också genomfört ett omfattande utvecklingsarbete, bl.a. med en gemensam värdegrund, vision och övergripande mål för verksamheten. Samtidigt har det pågått ett intensivt arbete med att se över och ifrågasätta kostnadsposter, och klinikerna har blivit bättre på att hantera ett decentraliserat ekonomiskt ansvar. Utöver detta har även ett förbättrat arbete med internkontroll och resultatrapportering givit resultat och UDS har nu vänt ett negativt ekonomiskt resultat till ett överskott. Sedan UDS bildades har verksamheten ökat väsentligt på båda klinikerna. Antalet fall på smådjurskliniken har ökat med 25 procent, från patienter 2006 till patienter På hästkliniken har antalet fall ökat med 103 procent, från patienter 2006 till patienter Egendomsförvaltningen En viss del av universitets verksamhet bedrivs i fastigheter som SLU förvaltar i egen regi. Sedan 1995 har SLU regeringens uppdrag att förvalta jord- och skogsbruksfastigheter som används i utbildnings- och forskningsverksamhet. SLU:s egendomsförvaltning Husbonden förvaltar idag sammantaget kvm byggnader, varav kvm är för forsknings- och utbildningsändamål. Den nya forskningsanläggningen i Lövsta kommer att öka byggnadsarealen med ca kvm enbart för forskning och försök. Markinnehavet uppgår till ca ha, fördelat på åker ha, skog ha och tomt/övrig mark 600 ha. Ungefär 34 procent av åkermarken är avsedd för försöksverksamhet och resterande drivs kommersiellt. Den stora forskningsanläggningen i Lövsta byggs i egen regi av SLU. Byggets första spadtag togs i augusti 2009 och arbetet följer fastställd tidplan. I anslutning till detta genomfördes visst markbyte varvid ca 40 hektar mark förvärvades från Uppsala kommun. Vid den nya anläggningen ska internationella forskarkollegor och forskare inom näringslivet erbjudas en unik forskningsmiljö, med ny teknik inom djurproduktionen och där forskning av högsta klass kan bedrivas inom djurvälfärd och djurhälsa, klimatsmart djurhållning och uthållig livsmedelsproduktion. Registrering av djurens produktion, konsumtion, beteende, reproduktion och hälsa kommer att ske kontinuerligt. Anläggningen började tas i drift under hösten 2010 och kommer att vara fullt i bruk under

61 Infrastruktur Hela anläggningen utformas energieffektivt och utrustas med hållbara material. En biogasanläggning placeras i anslutning till djuranläggningarna. Gödsel, foderrester och grönmassa kommer att rötas för framställning av bioenergi som används inom forskningscentret. En biobränsleanläggning finns i närheten av den nya djuranläggningen där närproducerad halm, flis och spannmål eldas. Ett slakteri kommer att placeras 2 km från den nya djuranläggningen för att minska transportsträckorna. Avfallet från slakte riet rötas vid Uppsala kommuns biogasanläggning. Förorenat dagvatten leds till en översilningsyta där biologisk rening sker. Det renade vattnet leds så småningom ut i Funboån. Inom egendomsförvaltningen är energifrågorna i fokus och flera strategiska investeringar görs. Maskinparken förnyas för att minska energiförbrukningen och gas och olja byts mot biobränsle, bland annat i utrustning för torkning av spannmål. 59

62 9 Övrig återrapportering 9.1 Kostnader per prestationstyp Enligt 3 kap. 1 i förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. De övergripande målen för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen. Där står att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna. I årsredovisningen för 2009 skrev SLU att ett utvecklingsarbete har initierats mellan lärosätena med syftet att utveckla mått som beskriver kostnad per prestation. Detta utvecklingsarbete presenterades på en konferens under 2010 med Högskolornas Redovisningsråd (en del av SUHF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund). Förslaget som också stämts av med Utbildningsdepartementet och Ekonomistyrningsverket, är att följande mått bör användas för att beskriva kostnaden per prestation inom huvuduppgifterna utbildning och forskning: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå - Kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) - Kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) Forskning och utbildning på forskarnivå - Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation Måtten redovisas i anslutning till den ekonomiska redovisningen per redovisningsområde. De är beräknade totalt för lärosätet och anges per år under den senaste femårsperioden. En förutsättning för de föreslagna måtten har varit att lärosätenas ekonomisystem byggts upp så att intäkter och kostnader kan särredovisas på respektive huvuduppgift, men inte på de uppgifter som finns inom båda, såsom exempelvis samverkan, internationalisering och kvalitetsarbete. Uppgifterna hämtas enbart ur olika redovisningssystem, vilket innebär att upp- 60

63 Övrig återrapportering gifterna är reviderbara. Med en prestation avses något som lämnar universitetet. Därmed är det också möjligt att skilja ut prestationer från sådant som är en förutsättning för dessa prestationer (och således inte någon egen prestation) som t.ex. antalet professorer eller antalet studenter per lärare. Varje lärosäte är sedan unikt på många sätt varför de framtagna uppgifterna inte låter sig jämföras mellan lärosäten utan bör enbart användas som jämförelse över tid för ett och samma lärosäte. 9.2 Intern styrning och kontroll SLU:s styrelse fastställde 2009 en process för intern styrning och kontroll för att säkerställa att SLU följer förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603). De övergripande målen för processen är att den interna styrningen och kontrollen vid universitetet fungerar på ett betryggande sätt, att målen för verksamheten uppnås effektivt och enligt gällande rätt, att verksamheten redovisas på ett tillförlitligt sätt, samt att universitetet hushållar väl med statens medel. Den interna styrningen och kontrollen är integrerad i planerings- och uppföljningsprocessen och koncentreras till de tillfällen under året då årsredovisningen respektive verksamhetsplan och anslagsfördelning fastställs. I samband med att årsredovisningen färdigställs i början av året följs föregående års riskanalys upp och en ny riskanalys genomförs utifrån verksamhetens resultat, bland annat dem som presenteras i årsredovisningen. De åtgärder som universitetet bedömer vara erforderliga verkställs sedan genom beslut om verksamhetsplan och anslagsfördelning i juni (universitet), september/oktober (fakultet) och oktober/ november (universitetsadministration) års riskanalys har genomförts på universitets- och fakultetsnivåerna samt i universitetsadministrationen. Underlag för analyserna var 2009 års riskanalys kompletterad med ett antal nya risker. På övergripande universitetsnivå har fem allvarligare risker identifierats: - Intresset för naturvetenskap avtar bland presumtiva studenter. - SLU binder i och med nybyggnationerna upp sig i en större andel fasta kostnader. - SLU lyckas inte rekrytera och behålla lärare/forskare i världsklass. - SLU har fortsatt få sökande till ett antal av utbildningsprogrammen. - Samordningen mellan orterna är inte tillräcklig för att verksamheten ska vara effektiv. 9.3 Engagemang i organisationsbildningar SLU:s engagemang i aktiebolag inskränker sig huvudsakligen till SLU Holding AB, som är ett dotterföretag till SLU. Härutöver har SLU intressen i ett antal stiftelser och ett ännu större antal föreningar, konsortier och andra samverkansformer. SLU lämnade under 2010 mindre bidrag, i form av medlemsavgifter och liknande, till några av dessa organisationer. SLU finansierar dessutom med statsanslag forskningsoch utbildningsverksamhet som SLU driver tillsammans med andra universitet och organisationer, exempelvis i olika centrumbildningar. SLU:s engagemang i organisationer föranleds av universitetets och samhällets behov av utbyte av kunskap och erfarenhet. Härutöver förvaltar SLU 94 stiftelser med ett kapital på cirka 335 mnkr. Dessa stiftelser har under 2010 genererat bidrag till SLU-anknuten verksamhet med cirka tkr samt till studerandestipendier med cirka tkr. De största bidragen kommer från stiftelsen August T Larssons fond med tkr, stiftelsen Mai och Erik Pehrssons donationsfond med 600 tkr och stiftelsen Professor Lars Tiréns dona tion 1958 med 404 tkr. SLU erhöll 2010 ersättning med tkr för att täcka kostnaderna för förvaltningsuppdraget. 61

64 10Finansiell redovisning Resultatutveckling SLU redovisar ett resultat på 32 mnkr för 2010 och den balanserade kapitalförändringen uppgår till 388 mnkr vilket ger ett utgående kapital på 420 mnkr. SLU har under åren 2005 till 2007 redovisat positiva resultat som en följd av de verksamhetsneddragningar som genomfördes under perioden 2002 till 2005, då stora personalminskningar gjordes. Det ekonomiska utrymme som då skapades har lett till att personalvolymen från och med 2007 ökat och SLU redovisade ett underskott för Regeringen genomförde i forskningspropositionen 2008 en förstärkning av forskningen i hela sektorn från och med SLU har under 2009 och 2010 därför redovisat överskott då denna satsning från regeringen tar tid att komma igång med. Även externfinansieringen har ökat eftersom SLU varit framgångsrika med att få forskningsbidrag och forskningsuppdrag, vilket också bidragit till resultatförbättringen. SLU:s personalvolym har fortsatt att öka med 150 helårsarbetskrafter under 2009 och 40 helårsarbetskrafter Personalvolymen kommer att fortsätta att öka då många strategiska rekryteringar tack vare forskningspropositionen är påbörjade men ännu inte slutförda. Diagram 13: Verksamhetsvolymen mätt i helårsarbetskrafter och utgående kapital Helårsarbetskrafter Utgående kapital mmkr Utgående kapital Rekrytering av akademisk personal tar lång tid att genomföra. Det finns alltså en fördröjning från det att ekonomiskt utrymme uppstår till att verksamheten ökar i volym och tar utrymmet i anspråk. Diagrammet ovan visar utvecklingen av SLU:s 62

65 kapital respektive personalvolymen under perioden Hela universitetssektorn håller på att expandera och många universitet har stora överskott. Detta innebär att anställningarna inom sektorn kommer att öka och som en följd av det kommer konkurrensen om akademisk personal också att öka. Kapitalutveckling och likviditet SLU har en stark likviditet och posten kassa och bank i balansräkningen uppgår till mnkr. En orsak till den starka likviditeten är resultatutvecklingen där SLU:s balanserade kapitalförändring och årets kapitalförändring nu uppgår till 420 mnkr. En annan orsak är att de oförbrukade bidragen har ökat och nu uppgår till 815 mnkr, vilket innebär en ökning med 81 mnkr jämfört med föregående år. Utvecklingen av likviditeten under perioden visas i diagram 14. Diagram 14: Likviditeten jämfört med oförbrukade bidrag och utgående kapital 2002 till 2010 mnkr Oförbrukade bidrag Balanserat kapital Utgående kapital och de oförbrukade bidragen ökade under perioden 2004 till 2007 och förklaras delvis av besparingseffekterna i det omfattande omställningsarbetet började kapitalet tas i anspråk, men 2009 och 2010 ökar det åter något beroende på effekter av forskningspropositionen, men även på grund av att SLU varit framgångsrika i att attrahera externa bidrag. Utvecklingen i den bidragsfinansierade verksamheten håller inte samma takt som bidragsinbetalningarna, vilket gör att de oförbrukade bidragen ökar. SLU har under 2005 till 2008 ökat andelen oförbrukade bidrag till att nu vara lika stora som cirka ett års inbetalningar. De oförbrukade bidragen har de tre senaste åren legat på denna nivå och bedömningen är att nivån är rimlig för att kunna skapa bra planeringsförutsättningar för SLU:s forskningsverksamhet. Diagram 15: Oförbrukade bidrag i förhållande till bidragsinbetalningar % 100% 80% 60% 40% 20% 0%

66 Att likviditeten inte ökar i samma takt som de oförbrukade bidragen och kapitalet mellan 2009 och 2010 beror på att de pågående nyanläggningarna ökar med 181 mnkr. Dessa påverkar likviditeten negativt tills anläggningarna färdigställs och lån tas upp. Diagram 16: Anläggningstillgångar och lån under åren Anläggningstillgång exkl pågående nyanläggning Pågående nyanläggning Lån En stor ökning av investeringarna har påbörjats genom byggnationen av SLU:s undervisnings- och forskningsanläggning i Lövsta. Det sker successivt och ökningen av balansposten pågående nyanläggningar förklaras av att där redovisas nedlagda kostnader i Lövsta. Anläggningen beräknas vara klar 2012 då den förs till avskrivningsplanen och lån tas upp. Enligt plan räknar SLU med att investeringarna kommer att öka ytterligare i samband med utbyggnaden av SLU:s campusområden. Även om Akademiska Hus AB svarar för investeringen i byggnader kommer SLU att ha investeringar i inventarier och utrustning i de nya lokalerna. SLU hade 2010 en låneram på 550 mnkr. Under året användes som mest 506 mnkr. SLU genomför, tillsammans med Akademiska Hus AB, stora förändringar i fastighetsbeståndet och det är främst nybyggnationer på Campus Uppsala som genom förs. Under 2011 kommer byggprojekten BioCentrum och Mark-Vatten-Miljö att färdigställas. Under 2010 har byggnationen av Veterinär- och husdjurscentrum (VHC) påbörjats. Detta beräknas vara klart 2014 och ett genomförandeavtal för uppförande av VHC har träffats med Akademiska Hus AB. I förlängningen kommer SLU att teckna ett 20-årigt hyresavtal. Byggprojekten kommer att leda till ökade lokalkostnader från och med Osäkerheten i hur byggprojekten kommer att påverka framtida lokalkostnader har lett till en försiktig hållning inom vissa verksamheter avseende nyinvesteringar och nyanställningar. För att kunna hantera en större andel fasta lokalkostnader i framtiden, kan SLU i nuläget inte binda upp för stor andel av det ekonomiska utrymmet i långsiktiga personalkostnader. Därtill kommer att det ekonomiska utrymme som universitetet ska utnyttja, ligger som kapital. Eftersom universitet ska finansiera verksamhet genom att använda kapital, har SLU medvetet satsat på att öka tidsbegränsade anställningar som post-docs och forskarassistenter. Lokalkostnaderna kommer att öka ungefär vid samma tidpunkt som dessa anställningar upphör. 64

67 Finansiering SLU finansieras med statsanslag till 56 procent och bidrag- och avgiftsintäkterna utgör 44 procent. Av de externa bidrag- och avgiftsintäkterna kommer 53 procent från statliga organisationer. Sammantaget är SLU:s verksamhet finansierad till 79 procent med statliga medel. Bidrags- och avgiftsintäkterna fortsätter att öka och ökar med 12 mnkr 2010 jämfört med föregående år. För 2009 fick SLU förstärkningen utifrån forskningspropositionen i form av ett bidrag från regeringen. Dessa betraktar SLU som statsanslagsmedel och siffrorna är justerade för detta. Bidrags- och avgiftsintäkterna ökar då med 61 mnkr. I diagram 17 visas SLU:s största enskilda finansiärer utöver statsanslaget. Diagrammet redovisar bidragen utifrån inbetalningar, och uppdragen utifrån vad som fakturerats. Största enskilda finansiären är Formas, följt av Naturvårdsverket och Sida. Diagram 17: SLU:s största finansiärer utöver statsanslaget. Formas Naturvårdsverket SIDA SLF Jordbruksverket Vetenskapsrådet EU Energimyndigheten Vinnova SSF Skogforsk Mistra Jämfört med föregående år är det Naturvårdsverket och Sida som står för de största ökningarna, men även bidrag från Vetenskapsrådet har ökat. Ökningen för Naturvårdsverket avser uppdrag inom fortlöpande miljöanalys. Externfinansieringsgraden inom forskning och forskarutbildning uppgår till 49,8 procent (52,5 procent) och inom fortlöpande miljöanalys till 47,7 procent (48,5 procent). 65

68 Diagram 18: Intäkter. Finansiella 0 % Intäkterna uppgår till mnkr för år 2010 (2009: mnkr). Det är en ökning med 129 mnkr, eller 5 procent, jämfört med Bidrag 26 % Avgifter18 % Statsanslag 56 % Intäkterna av statsanslag ökar med 118 mnkr, eller 8 procent, vilket förklaras av att de strategiska forskningsmedel om 49 mnkr som 2009 redovisades som bidragsintäkter nu räknas som statsanslag. Intäkter av avgifter ökar med nära 31 mnkr eller 18 procent. Det är främst intäkter av jordbruksprodukter (inklusive djur) som står för ökningen. Bidragsintäkterna har minskat med 19 mnkr, vilket främst förklaras av omklassificeringen av strategiska forskningsmedel (jfr statsanslag ovan). De finansiella intäkterna har på grund av det låga ränte läget under 2010 minskat med knappt 2 mnkr. Diagram 19: Kostnader. Drift 25 % Finansiella 0 % Avskrivningar 3 % Verksamhetens kostnader uppgår till mnkr för 2010 (2009: mnkr). Det innebär att kostnaderna ökat med 112 mnkr, eller 4 procent. Personalkostnaderna har ökat med 93 mnkr, eller 6 procent, jämfört med Antalet helårsarbetskrafter har ökat med 40. Driftkostnaderna har ökat med 19 mnkr, eller 3 procent. Lokaler 10 % Lokalkostnaderna och avskrivningar har inte förändrats sedan Personal 63 % De finansiella kostnaderna har minskat med knappt 1 mnkr. 66

69 RESULTATRÄKNING (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Resultat från andelar i dotterföretag Uppbördsverksamhet 9 Intäkter av avgifter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Transfereringar Anslagsmedel för finansiering av bidrag Medel från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Delsumma Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring

70 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Not Immateriella anläggningstillgångar 11 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar 12 Byggnader, mark och annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Summa Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotterföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa Varulager m.m. Varulager och förråd Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa Summa tillgångar

71 Balansräkning, forts KAPITAL OCH SKULDER Not Myndighetskapital Statskapital Uppskrivningskapital Donationskapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner Förskott från uppdragsgivare och kunder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa Summa kapital och skulder Ansvarsförbindelser 1. Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga 2. Övriga ansvarsförbindelser Inga Inga 69

72 ANSLAGSREDOVISNING (tkr) Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt reglerings brev Omdispo nerade anslagsbelopp Indragning Disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Redovisning mot anslag Utgiftsområde 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 1:29 Sveriges lantbruksuniversitet (ramanslag) ap. 1 Sveriges lantbruksuniversitet ap. 2 Förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp ap. 3 Analysverksamhet vid Sveriges lantbruksuniversitet Summa Redovisning mot inkomsttitel 3312:6 Övriga inkomster av försåld egendom Inkomster Summa Finansiella villkor avseende 1:29 Sveriges lantbruksuniversitet, Ramanslag SLU uppfyller de finansiella villkoren under anslaget enligt följande: - Av anslaget ska SLU, förutom de särskilda medel som SLU erhåller för strategiska satsningar, använda minst tkr för forskning och forskarutbildning och SLU har använt tkr. (SLU är en decentraliserad organisation där användningen av medel styrs genom anslagsfördelningen. Tilldelat anslag, exklusive institutsuppgifter uppgår till tkr för 2010.) För de strategiska forskningsområden som SLU har erhållit medel ska redovisas hur mycket som har förbrukats samt hur mycket som har fördelats till andra lärosäten. Inom området Hållbart nyttjande av naturresurser har tkr tilldelats SLU. Av dessa har tkr förbrukats av SLU, tkr överförts till Umeå universitet och tkr till Skogforsk. - SLU ska utbetala tkr med en tolftedel per månad till Gammelkroppa skogsskola för 25 årsstudieplatser och detta har gjorts. - Minst 75 procent av de medel som SLU totalt avsätter till studiefinansiering inom forskning och forskarutbildning ska avse anställning som doktorand. SLU uppfyller detta villkor. - Av anslaget ska minst tkr användas till fältforskningsverksamhet rörande ekologisk produktion och tkr har under året avsatts till ändamålet. För programperioden har det villkorats att tkr skulle användas och den totala avsättningen har varit tkr. - Av anslaget ska minst tkr användas till den verksamhet som bedrivs vid Centrum för ekologisk produktion och konsumtion och tkr har använts. 70

73 - Av anslaget ska minst tkr användas till den verksamhet som bedrivs vid ArtDatabanken. Av dessa ska minst tkr användas för verksamhet med anknytning till Svenska Artprojektet och minst tkr för stöd till biologiska samlingar vid svenska museer och institutioner. Under 2010 har ArtDatabanken av anslagsmedel använt tkr och av dessa har tkr använts till Svenska Artprojektet och tkr för stöd till biologiska samlingar. - Av anslaget ska minst tkr användas för projekt avseende djurskyddsforskning och tkr har använts. - SLU ska efter rekvisition utbetala 600 tkr till Nordiska Genbanken för hyreskostnader och detta har gjorts. - SLU får utbetala högst tkr till annan utbildningsanordnare för hovslagarutbildning omfattande minst 35 utbildningsplatser per år och SLU har utbetalat tkr till sådan utbildning. - Anslaget får bekosta hippologutbildningen med högst tkr och anslagsförbrukningen för 2010 har uppgått till tkr. - Av anslaget ska minst tkr användas till verksamheten vid Movium varav tkr ska avse det nationella samordningsansvaret för kunskapsutveckling och kunskapsspridning om barns och ungas utemiljöer. Till Moviums verksamhet har använts tkr varav tkr har avsett ovan nämnda nationella samordningsansvar. - Av anslaget ska tkr avse anordnande av skogligt basår med minst 16 utbildningsplatser. Till ändamålet har avsatts tkr. - Anslaget ska finansiera förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp på ren samt studier av rovdjurspredation och den totala kostnaden får inte överstiga tkr, vilket den inte heller gjort. - Av anslaget ska minst tkr användas för utveckling av avelsarbete på fisk vid Kälarne och under året har tkr använts. Bemyndiganden SLU har inga bemyndiganden. 71

74 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR och NOTER Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) och förordningen om myndigheters bokföring (2000:606). Brytdagen för räkenskapsårets löpande bokföring var den 10 januari Undantag från EA-regler Enligt regleringsbrevet ska SLU, med undantag från anslagsförordningen (1996:1189), avräkna anslaget med en tolftedel av anslagsbeloppet per månad i samband med att medel utbetalas till SLU:s räntekonto i Riksgäldskontoret. SLU har enligt regleringsbrevet rätt att ta ut ersättning för sådana varor och tjänster som avses i 4 första stycket avgiftsförordningen (1992:191) utan den begränsning som föreskrivs i andra stycket samma paragraf. SLU medges i regleringsbrevet undantag från kravet i föreskrifterna till 7 kapitlet 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att särredovisa över- eller underskott i den bidragsfinansierade verksamheten. SLU medges undantag från 5 och 7 kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som mottagits från icke-statlig givare. Det gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Under 2010 har SLU inte utnyttjat detta undantag. För årsredovisningen 2010 medges SLU i regleringsbrevet undantag från bestämmelsen i 6 kapitlet 2 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att upprätta och avlämna en finansieringsanalys. Villkor för avgiftsbelagd verksamhet Enligt regleringsbrevet finansieras SLU:s djursjukvård, uppdragsforskning, uppdragsutbildning, beställd utbildning samt försäljning av produkter och tjänster med avgifter. Avgifternas storlek bestäms av SLU. För uppdragsforskning, uppdragsutbildning och beställd utbildning gäller krav på full kostnadstäckning. Det ekonomiska målet för djursjukvård respektive försäljning av produkter och tjänster är att avgifterna ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten. För arrende samt bygg- och marktjänster får SLU ta ut avgifter motsvarande full kostnadstäckning för det fall tjänsterna anses förenliga med myndighetens uppgifter. I tabellen nedan redovisas över- och underskott i avgiftsfinansierad verksamhet. Före 2008 särredovisades inte intäkter och kostnader för uppdragsverksamhet utan SLU antog att avgiftsintäkterna motsvarades av lika stora kostnader. För djursjukvård och fastighetsförvaltning har uppgifter dock tagits med även från åren före Övrig försäljning av produkter och tjänster är inget eget verksamhetsområde utan räknas fram som en restpost. Därför är det inte möjligt att redovisa kostnader och över-/underskott för denna. 72

75 Verksamhet Avgiftsbelagd verksamhet Över-/underskott 2008** Över-/underskott 2009 Intäkter 2010 Kostnader 2010 Över-/underskott 2010 Ack. över-/ underskott 2010 Med krav på full kostnadstäckning* Uppdragsforskning Fastighetsförvaltning Uppdragsutbildning Beställd utbildning Fortlöpande miljöanalysuppdrag Utan krav på full kostnadstäckning Djursjukvård* Övr. försäljn. av produkter & tjänster Andra intäkter än avgifter i verksamheterna ovan Intäkter av avgifter enligt RR * Avser totala intäkter inom resp. verksamhet, oavsett typ av intäkt, och går därför inte att jämföra med avgiftsintäkternas indelning i not 1. ** Uppgifterna för fastighetsförvaltning och djursjukvård har justerats i förhållande till årsredovisningen för För övriga verksamheter gäller uppgifterna fr.o.m. 2008, eftersom de inte särredovisades innan dess. Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar som t.ex. datorprogram, licenser och mjölkkvoter med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr exkl. moms bokförs som anläggningstillgång. Egenutvecklade immateriella tillgångar bokförs som anläggningstillgång om anskaffningsvärdet uppgår till minst 100 tkr exkl. moms. Avskrivningstiden för immateriella anläggningstillgångar är högst 5 år. Inventarier, utrustning m.m. med en ekonomisk livslängd på minst tre år samt med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr exkl. moms redovisas som materiella anläggningstillgångar. De klassificeras utifrån beräknad livslängd i grupper enligt följande: Objekttyp Avskrivningstid, år Persondatorer 3 Tekniska anläggningar och transportmedel 7 Utrustning i övrigt 5 Anläggning typ klimatkammare, televäxel 10 Byggnadsinventarier inkl. dragbänkar 10 Övrig lab- och kontorsinredning 10 Dragskåp och klimatkammare 15 Växthus, tornsilo etc. 15 Ekonomi-, kontors- och laboratoriebyggnader 25 eller 40 Värmeanläggningar 30 Bostads- och fritidshus 40 Markanläggningar, t.ex. täckdikning 40 Markanläggn. övriga inkl. skogsbilväg 10 Förbättringsutgift på annans fastighet 5 20 Som anläggningsdjur redovisas de djur som används i mjölkproduktionen, till avel eller forskning under mer än tre år, övriga djur redovisas som lager. 73

76 Anläggningsdjuren redovisas till bestämd mängd och fast värde, eftersom deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt och deras sammantagna värde är av underordnad betydelse för SLU:s redovisning. Det genomsnittliga värdet för djuren bestäms med hjälp av Skatteverkets föreskrifter om produktionsutgifter för djur i lantbruk. SLU tar inte upp lån motsvarande anläggningsdjuren, eftersom de till allra största delen är från egen uppfödning. Anskaffningen medför ingen betalning. Ny-, till- och ombyggnad på annans fastighet som uppgår till minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgift på annans fastighet. Även reparations- och underhållskostnader på annans fastighet som uppgår till minst 100 tkr redovisas som förbättringsutgift. För större byggprojekt som Akademiska hus driver bokförs nedlagd tid inom SLU som förbättringsutgift på annans fastighet. Konst tas i förekommande fall upp som anläggningstillgång om anskaffningen är gjord 2003 eller senare och om anskaffningsvärdet uppgår till minst 20 tkr. Ingen konst som uppfyller dessa krav har hittills köpts in av SLU eller överlåtits till SLU från Statens konstråd. Finansiella anläggningstillgångar utgörs av SLU:s aktieinnehav i helägda SLU Holding samt insatser i ekonomiska föreningar. Värderingen av aktieinnehavet i dotterföretaget SLU Holding har skett enligt kapitalandelsmetoden. Insatser i ekonomiska föreningar redovisas endast till bokfört värde då marknadsvärde för dessa tillgångar saknas. Projekt finansierade med externa medel SLU:s redovisning är uppbyggd på projektbas. Varje bidrags-/uppdragsfinansierat projekt med kontrakt värderas utifrån om det är pågående eller avslutat. För avslutade projekt redovisas över- eller underskott som årets kapitalförändring. För pågående projekt periodiseras en fordran eller skuld i balansräkningen (periodavgränsningsposter). En del projekt är samfinansierade av både anslag och bidrag. Med reservation för att projekten i redovisningen inte alltid motsvaras av hur projekten avgränsas i verkligheten, redovisades under 2010 anslagsintäkter på tkr i bidragsfinansierade forskningsprojekt. De totala bidragsintäkterna i dessa projekt uppgick till tkr och anslagsintäkterna motsvarade därmed 8 procent av dem. Utöver det redovisades ett underskott på tkr på grund av att bidragsintäkter enligt kontrakt inte fick användas till att täcka projektens andel av indirekta kostnader. Vad gäller utbildning på grundläggande nivå har anslag på 431 tkr tillförts i bidragsfinansierad verksamhet. Bidragsintäkterna i dessa projekt uppgick till tkr och anslagsintäkterna motsvarade därmed 6 procent av dem. Den redovisningsmodell för indirekta kostnader som har tagits fram av Sveriges universitets- och högskoleförbund tillämpas av SLU fr.o.m SLU har dock sedan länge fördelat indirekta kostnader till verksamheten. Varulager SLU:s varulager utgörs främst av egendomarnas jordbruksprodukter, kontorsbutikens varulager samt djur. Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Djur i lager värderas enligt Skatteverkets föreskrifter om produktionsutgifter för djur i jordbruk eller till 85 procent av marknadsvärdet där uppgift från Skatteverket inte finns (fisk och höns). Först-in-först-ut-principen (FIFU) tilllämpas som huvudregel. 74

77 Fordringar och skulder Fordringar är upptagna till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Som avsättning för pensioner och liknande förpliktelser redovisar SLU kommande ersättningar för pensioner för uppsagd personal samt delpensioner. Justering av kapital Under 2010 har SLU genomfört en översyn av kapitalredovisningen och övergått till att redovisa kapitalet per institution/enhet och redovisningsområde/projekt. Tidigare redovisades det enbart per institution/enhet totalt. Detta har lett till justeringar mellan redovisningsområdena, se not

78 NOTER (alla belopp i tkr) Resultaträkningen NOT 1: Intäkter av avgifter och andra ersättningar Djursjukvård Analyser ** Forskningsuppdrag, forskning fortlöpande miljöanalys Utbildningsuppdrag Övriga tjänster och uppdrag ** Jordbruksprodukter inkl djur Kurser och konferenser* Publikationer samt informations- och kursmaterial* Uthyrning av mark, lokaler och studentbostäder Övrigt Summa intäkter av avgifter och andra ersättningar * Intäktsslagen avser intäkter enligt 4 avgiftsförordningen, sammanlagt: ** Dessa jämförelsetal har korrigerats jämfört med årsredovisningen För Forskningsuppdrag redovisas de största finansiärerna nedan: Fakturerade intäkter från Naturvårdsverket Jordbruksverket Trafikverket (t.o.m. 31/ Banverket, Vägverket) Elforsk AB Umeå universitet SMHI Sida Norges Teknisk-Naturvitenskapelige universitet Skogsstyrelsen Region Skåne Strålsäkerhetsmyndigheten Värmeforsk service AB Uppsala BIO-X Intervacc AB Biogaia AB Mälarens vattenvårdsförbund Uppsala universitet Svensk Kärnbränslehantering AB Vindelns kommun Sveaskog Regeringskansliet Sametinget IKEA Vattenfall AB Länsstyrelsen Örebro län Stiftelsen Naturvård vid nedre Umeälven Stockholm Environment Institute Sametinget

79 Forts. För Forskningsuppdrag redovisas de största finansiärerna nedan: Region Skåne Stockholm environment institute Övriga Summa fakturerade intäkter Periodiseringar Summa intäkter av forskningsuppdrag Under Övrigt ingår: - Realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar Sponsring (Avser i huvudsak Akademikonferens) Lägre erhållen försäkringsersättning för salmonellasanering än tidigare bokfört Icke statliga försäkringsersättningar NOT 2: Intäkter av bidrag Inbetalningar från Jordbruksdepartementet (utbetalades 2009 som bidrag istället för statsanslag) FORMAS Vetenskapsrådet Jordbruksverket inkl. produktionsbidrag Sida Naturvårdsverket Energimyndigheten Övriga statliga myndigheter * Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA * Stiftelsen för strategisk forskning SSF * Övriga offentliga forskningstiftelser (KK,STINT,Vårdal) Kommuner och landsting** Svenska företag** * Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF** Övriga svenska stiftelser och organisationer mm** EU Nordiska ministerrådet mm * Övriga utländska bidragsgivare** * Summa inbetalningar Överföring till transfereringar avseende stipendier * Periodiseringar Summa intäkter av bidrag * Dessa jämförelsetal har korrigerats jämfört med årsredovisningen ** Dessa bidrag definieras som donationer, varmed avses bidrag från icke statliga finansiärer, med undantag för de strategiska forskningsstiftelserna och mellanstatliga organisationer som Sverige är anslutet till (3 donationsförordningen 1998:140). Nedan förtecknas de donationer som 2010 uppgick till mer än 30 basbelopp. 77

80 Fortsättning Not 2 Donator Ändamål Belopp Skogforsk Future Forests Sveaskog Förvaltnings AB Future Forests Skogforsk System för effektiv hantering av snytbaggeproblemet NORDISKA GENBANKEN Växtgenetik Familjen Erling Perssons stiftelse Metabola Markörer Skogforsk Snytbaggeprogrammet AT Larssons stiftelse Lantbruksforskning Stiftelsen lantbruksforskning Växtförädlingsverksamhet Stiftelsen skogssällskapet Future Forests HHolmen Skog AB Future Forests Bergvik Skog AB Future Forests IKEA of Sweden AB Hållbart skogsbruk kring södra Östersjön SCA Skog AB Future Forests LRF Skogsägarna Future Forests Bo Rydins stiftelse för vetenskaplig forskning Jämförelsestudie mellan tall och contortatall Kempes Minne, Stift Seth M Utrustning till vattenkvalitetslaboratorium E.ON Sverige AB:s Stiftelse för Forskning Bioenergiväxtföljd Pelletsindustrins riksförbund Pelletsplatform Stiftelsen Svensk Hästforskning Diagnostisera och prognostisera osteoartrit hos häst Crafoordska stiftelsen Studier av heterolog expression av kemireceptorer NOT 3: Finansiella intäkter Ränteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret Övrigt NOT 4: Kostnader för personal Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter m m Övriga personalkostnader NOT 5: Övriga driftkostnader Realisationsförlust vid försäljning/utrangering av anläggningstillgångar ingår med: NOT 6: Finansiella kostnader Ränta på lån hos Riksgäldskontoret Övrigt NOT 7: Avskrivningar och nedskrivningar I 2009 års kostnader ingick nedskrivning på tkr av ett ärendehanteringssystem som aldrig togs i bruk 78

81 NOT 8: Resultat från andelar i dotterföretag Preliminärt resultat från andelar i SLU Holding för innevarande år Justerat resultat för föregående år NOT 9: Uppbördsverksamhet Avser sådant överskott vid försäljning av fastigheter som enligt kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) ska inbetalas till statsbudgeten. NOT 10: Årets kapitalförändring I nedanstående tabell uppdelas resultaträkningen i redovisningsområden enligt regleringsbrevet. Alla intäkter och kostnader för gemensamma funktioner har fördelats på redovisningsområdena med lönekostnad som fördelningsbas. Resultaträkning per verksamhetsgren (tkr) Grundläggande högskoleutbildning Forskning och forskarutbildning Fortlöpande miljöanalys Ingående ackumulerat kapital 1) Disposition av fg års kapitalförändring Justering av kapital 2) Utgående balanserad kapitalförändring Totalt Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Internbokföring netto Summa Verksamhetsutfall Resultat från andelar i intresseföretag Årets kapitalförändring Utgående ackumulerat kapital ) ) ) Med ackumulerat kapital avses här årets kapitalförändring + balanserad kapitalförändring. 2) En stor översyn har gjorts under 2010 och kapital bokförs nu på redovisningsområde. 3) Varav avser djursjukvård. 4) Varav avser fastighetsförvaltning och lantbruksdrift. 79

82 Balansräkningen NOT 11: Immateriella anläggningstillgångar Utgifter för forskning och utveckling Rättigheter och andra immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde Korrigering anskaffningsvärde -407 Årets investering Årets avyttring, anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Årets avskrivning Återförd avskrivning på avyttring Restvärde Elektroniskt ärendehanteringssystem invärderat 2008 med tkr avskrevs helt NOT 12: Materiella anläggningstillgångar Byggnader, mark o annan fast egendom Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, djur m m Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärde Korrigering anskaffningsvärde Årets investering Ingående balans från SLI 112 Överföring till Lunds universitet -51 Årets avyttring, anskaffningsvärde Ingående ackumulerad avskrivning Årets avskrivning Ingående balans från SLI -72 Överföring till Lunds universitet 34 Återförd avskrivning på avyttring Ingående ackumul. nedskrivning Årets nedskrivning 0 0 Ingående ackumul. uppskrivning Återförd uppskrivning på avyttring Restvärde Av årets investeringar i byggnader, mark och annan fast egendom märks framförallt inköp av Götala för tkr och ombyggnation av Brogården i Skara för tkr. Av årets byggnadsavskrivningar är tkr hänförliga till uppskrivningskapitalet. Under maskiner, inventarier etc. har stora utrangeringar skett av utrustning som var fullt avskriven före , för att förbereda övergången till nytt anläggningsregister. Av pågående nyanläggningar avser tkr djuretablering på Lövsta och tkr slakteri på Lövsta. För det senare har SLU skrivit ett köpekontrakt med Faringe AT Fastighet AB om försäljning av 75 procent av fastigheten (byggnader och mark) under förutsättning av riksdagens godkännande. Från pågående nyanläggningar har tkr förts till årets investering. 80

83 NOT 13: Andelar i dotterföretag Aktieinnehavet avser helägda SLU Holding (3 000 aktier) Nominellt värde är 300 tkr. Aktierna överfördes 1998 till SLU från Näringsdepartementet till bokfört värde (4 000 tkr). SLU Holding är inte börsnoterat. Justerat resultat Preliminärt resultat NOT 14: Andra långfristiga värdepappersinnehav Avser insatser i ekonomiska föreningar. Marknadsvärde saknas NOT 15: Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Fakturerad kundfordran Övrig fordran Minskningen av övrig fordran avser skattekontot, pga. ett av Skatteverket sent fattat beslut om mervärdesskatt. NOT 16: Övriga fordringar I 2009 års fordran ingår lämnad handpenning för inköp av fastigheter med tkr. NOT 17: Förutbetalda kostnader Förskottsbetald hyra Övrigt NOT 18: Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter från statliga myndigheter Upplupna bidragsintäkter från övriga bidragsgivare NOT 19: Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 25 0 Skulder avseende uppbörd Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Ingående balans från SLI Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

84 NOT 20: Uppskrivningskapital Ingående balans Från föregående års kapitalförändring Utgående balans Uppskrivningskapitalet har sitt ursprung i den omvärdering av fastighetsvärdena som gjordes år Den del av av- och nedskrivningar samt försäljningar som är att hänföra till uppskrivningskapitalet ingår i årets kapitalförändring och överförs nästföljande år till denna balanspost. NOT 21: Donationskapital Ingående balans Från föregående års kapitalförändring 1 7 Utgående balans NOT 22: Balanserad kapitalförändring Ingående balans Ingående balans från SLI -419 Överfört till Lunds universitet och Regeringskansliet 149 Korrigeringar projektredovisning Föregående års kapitalförändring Omfört till donationskapital -1-7 Omfört till resultatandelar i dotterföretag Omfört till uppskrivningskapital Utgående balans NOT 23: Kapitalförändring enligt resultaträkningen Årets kapitalförändring, tkr, kommer att disponeras så att donationskapitalet tillförs 3 tkr - resultatandelar i dotterföretag tillförs 358 tkr - uppskrivningskapitalet tillförs tkr - balanserad kapitalförändring tillförs tkr NOT 24: Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Kostnaden för beslutad pensionsersättning för uppsagd personal har ökat med tkr mellan åren. NOT 25: Övriga avsättningar Avsättning insatser i de ekonomiska föreningar till vilka SLU levererar jordbruksprodukter Avsättning nedlagd verksamhet Avsättning engångspremie särskild pensionsersättning Ökningen av avsättning engångspremie särskild pensionsersättning förklaras av att fler personer har sagts upp 2010 i den åldersgrupp som har rätt till denna. 82

85 NOT 26: Lån i Riksgäldskontoret Ingående skuld Nya lån Årets amortering Utgående skuld SLU disponerar enligt regleringsbrevet en låneram på: Högsta utnyttjandenivån av låneramen under året var: NOT 27: Skulder till andra myndigheter Skuld avseende utgående mervärdesskatt Skuld avseende arbetsgivaravgift Avtalsförsäkringar Leverantörsskulder m.m NOT 28: Övriga skulder Personalens källskatt Löneskuld Övrigt NOT 29: Upplupna kostnader Semesterlöneskuld inkl sociala avgifter Övrigt NOT 30: Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag från statliga myndigheter Oförbrukade bidrag från övriga bidragsgivare Oförbrukade donationer Oförmedlade bidrag för transferering från statliga myndigheter Oförmedlade bidrag för transferering från övriga bidragsgivare Med donationer avses detsamma som i not 2. 83

86 Återrapportering Myndigheten skall i årsredovis ningen redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som avtalats för var och en av 1) ledamöterna i myndighetens styrelse, och 2) de ledamöter i myndighetens råd som utsetts av regeringen, och 3) de ledande befattningshavare vid myndigheten som utsetts av regeringen. För dessa personer ska myndigheten också uppge uppdrag som styrelse- eller rådsleda mot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. (SFS 2000:605) Ersättningar och uppdrag Namn Andersson, Inger, generaldirektör, vice ordförande Andrén, Björn, förutvarande vd von Bothmer, Roland, professor Edqvist, Lars-Erik, f.d. generaldirektör, styrelsens ordförande Ersättning, kr Gauffin, Elisabeth, vice styrelseordförande i LRF ALMI, ordförande. Gävert, Anna-Karin, * Inga. Ordförande i SLUSS, t.o.m Jensen-Waern, Marianne, professor Andra råds- och styrelseuppdrag utöver Sveriges lantbruksuniversitet samt ledamotskap i aktiebolag Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, ledamot, Kungliga skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Livsmedelsverkets insynsråd, ordförande, Statens veterinärmedicinska anstalts insynsråd, ledamot Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, SweTree Technologies AB, styrelseledamot, SkogsForsk, styrelseledamot, AB Karl Hedin Sågverk * Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Kungl. Vetenskapsakademien, ledamot, NordGen, Public Relations, Svalbard Global Seed Vault Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Anslagsnämnden, ordförande * Jordbruksverkets insynsråd, ledamot, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Petroleum AB, ledamot. Liew, Josefine, doktorand * Valiguard AB, Certifieringskommitté, ledamot. Liljelund, Lars-Erik, generaldirektör t.o.m Oskarsson, Agneta, professor Pedersen, Anja, första ledamot i SLUSS Inga. Petersson, Ingrid, Director Science Relations Sennerby Forsse, Lisa, rektor Sjölin, Marie, vice ordförande i SLUSS, fr.o.m Thörnelöf, Eva, avdelningschef, fr.o.m Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Formas, ordförande * Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Toxikologiska rådet vid Kemikalieinspektionen, ledamot, Formas forskarråd, ledamot Svenska Turistföreningen, ledamot Statens veterinärmedicinska anstalts insynsråd, ledamot * * Inga. Ugrai, Edit, stadsträdgårdsmästare Inga. Wahlbin, Clas, professor emeritus * Ersättning inklusive lön för anställning vid SLU. Norsk institutt for Skog og Landskap, UMB, Norge, Ledamot, Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, ledamot, Länsstyrelsens insynsråd, Uppsala, ledamot, Vetenskapliga rådet för Volvo Environmental Prize, ledamot, Regeringens Forskningsberedning, ledamot, Rådsgruppen för WWF, ledamot Stiftelsen för International Institut for Industrial Environmental economics, ordförande, Svenska bedömningskommittén för Nordiska Rådets Miljöpris, suppleant KK-stiftelsen, vice ordförande, t.o.m , Entreprenörskapsforum, ordförande, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, ledamot, Wahlbin Konsult AB, styrelsesuppleant. 84

87 11 Sammanställning av väsentliga uppgifter Låneram i Riksgäldskontoret (tkr) Beviljad Utnyttjad Kontokrediter i Riksgäldskontoret (tkr) Beviljad Maximalt utnyttjad Räntekonto i Riksgäldskontoret (tkr) Intäkter Kostnader Avgiftsintäkter (tkr) Budget i regleringsbrevet Faktiskt utfall som disponeras av SLU Anslagskredit (tkr) Beviljad Utnyttjad Utgående anslagssparande (tkr) Tilldelade bemyndiganden (tkr) Årsarbetskrafter och medelantal anställda Antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr) Kapitalförändring (tkr) Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring

88 12 Förkortningar och definitioner Förkortningar LTJ-fakulteten NL-fakulteten S-fakulteten VH-fakulteten Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Indexuppräkning Ekonomiska uppgifter redovisade i resultatredovisningen är inte indexerade. Definitioner m.m. Förutom nedan redovisade definitioner har Hög skole verkets begreppsmanual för högskoleområdet använts. Administrativa system: Underlag för resultatredovisning och finansiell redovisning är framförallt Ladok (system för studiedokumentation) och ekonomi- och personaladministrativa system. Aktiva forskarstudenter: Forskarstudenter med en aktivitetsgrad om minst 10 procent. Antal platser: Hur många sökande som planeras att antas till viss utbildning. Behöriga sökande: Sökande till viss utbildning som uppfyller villkoren avseende grundläggande och/eller särskild behörighet för tillträde till sökt utbildning. Doktorand: Tidsbegränsad anställning som ger forskar studenten möjlighet att främst ägna sig åt sin egen forskarutbildning. Doktorsexamen: Examen inom forskarutbildning som omfattar 240 högskolepoäng, varav minst 120 högskolepoäng skall utgöras av avhandling. Examinationsfrekvens: Andelen examinerade av antalet antagna så många år tidigare som motsvarar utbildningens längd. Extern finansiering: All finansiering utöver statsanslag; exempelvis medel från forskningsråd, Naturvårdsverket, Sida, övriga statliga myndigheter och verk, offentliga stiftelser, SLF, övriga stiftelser, privata företag, forskningsuppdrag, EU samt övriga finansiärer. Forskare: Chefsveterinär, filialföreståndare, forskningsledare, forskare, föreståndare, fältentomolog, fältmykolog, försöksledare, koordinator, kursledare, marinbiolog, statsagronom, statshortonom. 86

89 Helårsprestation (hpr): Summa avklarade poäng/högskolepoäng på kurs/delkurs under en viss period dividerat med 60. Helårsstudent (hst): Antal registrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poäng/högskolepoäng dividerat med 60. Högskolepoäng, hp: Från hösten 2007 är ett läsår 60 högskolepoäng. Internationella studentutbyten: Samtliga studenter i poängsatt studentutbyte i utbytes program (EU-program, Nordplus och bilaterala program). Junior forskare: Forskarassisten, Post Doc och forskare ( < 8 år sedan disputation). Licentiatexamen: Examen inom forskarutbildning som avser etapp om minst 120 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng ska utgöras av avhandling. Långtidssjukfrånvaro: Sjukfrånvaro i procent avseende frånvaro under en sammanhängande tid på 60 dagar eller mer. Lärare: Professor, gästprofessor, adjungerad professor, lektor, adjungerad lektor, adjungerad lärare, forskarassistent, gäst lärare, adjunkt. Medelantal anställda: Alla anställda exklusive timanställda. Helt tjänstledig personal ingår. Mätning görs varje månad och utgör underlag för medeltalsberäkningen. Nyantagna i forskarutbildning: Forskarstudent som för första gången registreras vid fakultet och redovisar en aktivitet om minst 10 procent, vid ett visst universitet eller vid en viss högskola. Prestationsgrad: Antalet hpr dividerat med antalet hst. Senior forskare: Professor, universitetslektor, samt forskare (8 år eller längre sedan disputation). Studiefinansiering: Av högskolan utgiven ersättning i form av anställning som doktorand, utbildningsbidrag eller annan typ av anställning i vilken forskarutbildning ska bedrivas på hel- eller deltid eller annan form av studiefinansiering t.ex. stipendium. Uppdragsutbildning: Utbildning som anordnas på uppdrag av en beställare mot erläggande av en avgift. Beställaren utser själv deltagarna. Beställaren kan aldrig vara enskild person. Utbildningsområde: Indelningsgrund för regeringens resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning. Årsarbetare: Antalet anställda personer omräknade till heltidsarbetande. Omräkningen innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidsanställning som deras anställning utgör. En halvtidsanställd person ingår således i summan som 0,5 årsarbetskraft. Tjänstledig personal ingår inte. (Till skillnad från medeltal anställda.) 87

90 En dag i maj 2008 hittade arkeolog Helena Hulth detta hänge i centrala Ultuna, mitt i SLU:s campus i Uppsala. Här i skala 1:1. Det föreställer en häst och är gjutet i brons eller vitmetall någon gång på 700-talet, förmodligen i Sverige. Nålfästen på baksidan visar att hästhänget först använts som spänne. Kanske bars hänget av en välbärgad man eller kvinna, vilket skulle stödja tanken om en aristokratisk bosättning under Vendeltid i Ultuna. Hästen var ett återkommande motiv för människan i de gamla gudasagorna. Bland dem finns Arvaker och Allsvinn, som sades dra solen. SLU har låtit avgjuta detta forna hänge och reproducerat smycket. Hästen går under namnet Allsvinn och kommer att finnas bland SLU:s profilprodukter under våren Foto: Markus Andersson, SAU