2 Rektor har ordet. 5 Inledning. 6 Utbildning på grund- och avancerad nivå. 18 Forskning och utbildning på forskarnivå. 34 Fortlöpande miljöanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 Rektor har ordet. 5 Inledning. 6 Utbildning på grund- och avancerad nivå. 18 Forskning och utbildning på forskarnivå. 34 Fortlöpande miljöanalys"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2009

2

3 Innehåll 2 Rektor har ordet 5 Inledning 6 Utbildning på grund- och avancerad nivå 18 Forskning och utbildning på forskarnivå 34 Fortlöpande miljöanalys 42 Övrig återrapportering 52 Finansiell redovisning 75 Sammanställning av väsentliga uppgifter 77 Underskrifter 78 Förkortningar och definitioner DNR: ua /08 Grafisk form: Maria Widén, SLU informationsavdelningen Tryck: Repro, SLU 1(79)

4 Rektor har ordet Rektor har ordet Året som gick 2009 präglades till stora delar av den omfattande internationella utvärderingen Kvalitet och Nytta, eller Quality and Impact. Det var första gången som samtliga forskargrupper vid SLU utvärderades samtidigt med avseende på forskningens kvalitet och internationella genomslag. För SLU är det också betydelsefullt att vår forskning är till nytta och kommer till användning. Därför ingick i den stora utvärderingen även en separat del där representanter för näringsliv och samhälle bedömde verksamheten utifrån ett nyttoperspektiv. Vår vision Under året har vår vision att SLU är ett världsledande universitet inom livsoch miljövetenskaper beslutats av styrelsen. Utvärderingen bekräftade glädjande nog att forskningen vid SLU redan är världsledande inom flera viktiga områden. Bland de verksamheter som hamnade allra högst i de internationella panelernas bedömning återfinns flera skogliga forskningsfält som Forest Vegetation Ecology, Forest Pathology and Mycology, Wood Science and Fibre Biology, Remote Sensing och Soil and Plant-Soil Interactions. Vidare fick också Plant-Soil-Microorganism Interactions och Chemical Ecology liksom Molecular Genetics and Bioinformatics, det senare inom husdjursvetenskapen, högsta möjliga betyg. Den generella bedömningen över hela linjen är att SLU:s forskning är av hög kvalitet och står sig väl i den internationella konkurrensen. Den bibliometriska analysen bekräftar att SLU:s vetenskapliga publicering håller hög internationell kvalitet. SLU:s forskning fick också höga betyg vad gäller relevans och nytta av forskningen, där det bedömdes att mer än 75 procent av forskningen är av stor betydelse för näringsliv och samhälle. Dessa resultat är mycket glädjande, men det gäller att inte slå sig till ro, utan sträva efter att behålla och förstärka de redan framgångsrika miljöerna. Utvärderingen pekade också på några områden, däribland viktiga profilområden för SLU, där kvaliteten måste förbättras och där vi nu satsar för att bygga upp kompetensen. Resultaten av utvärderingen ligger till grund för fördelningen av de strategiska medel som ledningen nu anvisar. De går dels till redan starka områden, till fakultetsövergripande områden och till sk förstärkningsområden. Dessutom utdelas en belöning till de ovan nämnda bästa forskargrupperna. Utvärderingens nyttodel påpekade också att SLU bör utveckla sina omvärldskontakter ytterligare. En pott strategiska medel går därför till de så kallade institutsuppgifterna, där samverkan med näringsliv och samhälle av mer tillämpad karaktär står i fokus. Det är också glädjande att konstatera att intresset för SLU Holdings tjänster har ökat avsevärt under året. Under 2009 behandlades 47 ärenden rörande idéer och 2

5 Rektor har ordet uppfinningar, vilket innebär mer än en dubblering sedan SLU Holding ska stödja samtliga campusorter och samarbetar med de befintliga regionala innovationssystemen vid SLU:s campusorter. SLU:s verksamhetsidé Vår verksamhetsidé lyder: SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Vår verksamhet ligger väl i linje med de globala utmaningarna för framtiden. Där finns områden som klimatförändringar, konkurrens om mark och naturresurser, livsmedelsförsörjning, smittsamma sjukdomar m. m. som kräver forskning där den samlade styrkan hos fakulteterna utnyttjas. SLU har därför initierat en kraftsamling kring tvärvetenskapligt samarbete mellan olika forskargrupper genom tillkomsten av fyra nya plattformar: Future Forests (Framtidens skogar), ett pågående samfinansierat forskningsprojekt med Mistra, Umeå universitet och skogs näringen, Framtidens lantbruk, som befinner sig i startgroparna, Framtidens djurhälsa och välfärd, samt Människan i framtidens miljöer. Dessa fyra områden ger forskarna möjlighet att verka i ett bredare forskningssammanhang och tydliggör också universitetets kompetensprofil för omvärlden. Under året ökade SLU:s externa finansiering mycket kraftigt (18 procent). Ökningen består i huvudsak av vetenskapligt bedömda forskningsbidrag vilket är helt i linje med universitetets mål. Ökningen kommer i huvudsak från Formas, Mistra och Wallenbergsstiftelserna. Bland de större projekten kan nämnas Umeå Plant Science Centre som fick 75 miljoner kronor från Wallenbergstiftelsen för att kartlägga granens gener ett av de största och mest intressanta forskningsprojekten inom genetik området i världen! Tyvärr ökade inte vår internationella finansiering i önskad omfattning, här behövs fortsatt engagemang och stödinsatser för att öka intresset bland våra forskare att söka medel t ex inom EU:s ramprogram. Som för de flesta universiteten under året ökade söktrycket även till SLU:s utbildningar kraftigt, med närmare 40 procent. Flest sökande hade det numera treåriga djursjukskötarprogrammet, som fick närmare 50 sökande på varje utbildningsplats. Liksom under tidigare år är det framför allt utbildningar kopplade till djurskydd, djurvård och djurhållning som lockar. Men även agronomprogrammets ekonomiinriktning fick en ökning av antalet sökande med cirka 50 procent. En nyhet bland utbildningarna är styrelsens beslut under året att både lantmästar- och hippologprogrammen från och med 2010 kommer att vara treåriga. Detta för att tillmötesgå kraven på att göra dessa utbildningar högskolemässiga i enlighet med 3

6 Rektor har ordet Bolognamodellen. Då kortare varianter av dessa utbildningar ges av olika yrkesutbildande aktörer kan det komma att påverka söktrycket hos SLU. En kunskapsmiljö i världsklass SLU satsar för framtiden också genom att bygga moderna lokaler och faciliteter för verksamheten. Det pågår en total genomgripande förändring av campusområdet i Uppsala och till 2013 kommer vi att ha genomfört en omfattande omdaning. Vårt nya campus som nu växer fram ska ge goda förutsättningar för kunskapsutbyte och tillväxt för våra studenter, forskare och övriga medarbetare, liksom för partners som myndigheter och företag. Två stora byggnadsprojekt har startat under 2009 och ett tredje är i planeringsstadiet. Institutionerna slås ihop till kluster och får nya samlingsnamn: BioCentrum, Mark-Vatten-Miljöcentrum och Veterinäroch husdjurscentrum. Förväntningarna är att de nya byggnaderna ska bidra till att skapa förutsättningar för kreativa och inspirerande arbetsmiljöer, där ny kunskap, nya idéer och nya samarbeten mellan forskare ur olika miljöer kan uppstå och utvecklas. I början av hösten togs också det första symboliska spadtaget till den nya forskningsladugården på Funbo-Lövsta. Där flyttar de första djuren in i stallarna redan sommaren Anläggningen blir sannolikt Europas modernaste i sitt slag, med stallar för nöt, svin och fjäderfä. Målet är dessutom att den ska bli så gott som självförsörjande på energi. Sverige som ordförandeland i EU Det halvår då Sverige var EU-ordförandeland innebar bland annat att SLU Ultuna var värdplats för flera stora internationella konferenser. Den största, och som vi tillsammans med Jordbruksdepartementet var huvudarrangör av, var Rural Areas Shaping the Future, som hölls i slutet av oktober och attraherade mer än 400 deltagare från hela Europa. Dess tema var jord- och skogsbruksnäringarnas nyckelroll i utvecklingen av en kunskapsbaserad bioekonomi och de möjligheter EU-ländernas landsbygdsområden har i en sådan utveckling. Den följdes direkt av en konferens om häst, Equus 2009, även den med stort internationellt deltagande, och skogskonferensen Future Forest Monitoring in the European Union, vars syfte var att samordna den europeiska skogsövervakningen. Vid samtliga dessa internationella konferenser deltog våra forskare och visade upp den betydande kompetensbredd och forskningsexcellens som finns vid vårt universitet. Ekonomi Slutligen har SLU fortsatt en god ekonomi. Det låter oss vara fortsatt offensiva, göra nysatsningar, förstärka verksamheter inom olika områden och fortsätta att investera. De pågående rekryteringarna av framför allt akademiska medarbetare tar tid och har inte hunnit i kapp behoven, vilket lett till att vissa medel har ackumulerats. Nyrekryteringarna är en viktig del av vår långsiktiga strategi och vi förväntar oss att de nya medarbetarna kommer att ytterligare öka vår konkurrenskraft och bidra till en fortsatt positiv utveckling för vårt universitet. Tack för goda insatser Jag vill framföra ett varmt tack till alla fantastiska medarbetare och studenter vid SLU som bidragit till 2009 års goda resultat inom många områden. Särskilt tack till alla som har lagt mycket tid och kraft på planering, genomförande och deltagande i utvärderingen Kvalitet och Nytta i syfte att öka vår kompetens och konkurrenskraft för att fullt ut nå vår vision att SLU är ett världsledande universitet inom livs- och miljövetenskaper. Lisa Sennerby Forsse 4

7 Inledning Inledning Den minskade detaljstyrning av SLU i regleringsbrevet ger universitetet en stor frihet att redovisa sin verksamhet i årsredovisningen på ett rättvisande sätt och utifrån ett väsentlighetsperspektiv. Förutom återrapportering i regleringsbrev ska resultatredovisningen spegla uppdrag i olika lagar och förordningar, bland annat SLU:s egen förordning. För att underlätta en sådan redovisning har SLU under 2009 fastställt mål för universitetets olika verksamheter som har sin utgångspunkt i lagar och förordningar. Målen ska följas upp i årsredovisningen och ligga till grund för den interna styrningen och kontrollen. 5

8 Utbildning på grund- och avancerad nivå SLU:s mål för utbildning på grund- och avancerad nivå» utbildningen uppfyller såväl högt ställda vetenskapliga och pedagogiska kvalitetskrav som samhällets behov av kompetens inom SLU:s utbildningsområden,» den är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv,» utbildningsvolymen är större än år 2009 med en stor andel studenter på avancerad nivå. Återrapportering SLU skall beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. (SFS 1993:221) Utifrån SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi, Kunskap för en hållbar framtid, har universitetet utarbetat och beslutat om en policy för utbildningsfrågorna. Genom att anta en gemensam policy konkretiseras målen för de övergripande utbildningsfrågorna under fyraårsperioden och de grundläggande värderingarna som ska gälla slås fast. Vissa delar av målen i utbildningspolicyn följs upp i resultatredovisningen för 2009; andra kan först följas upp senare under perioden. SLU lämnade i december 2007 sin forsknings- och utbildningsstrategi till regeringen. I uppdraget att utarbeta en forsknings- och utbildningsstrategi ingår även att successivt under perioden redovisa måluppfyllelsen i årsredovisningen. SLU redovisar 2009 hur universitetet arbetat med vissa av målen i avsnitten Utbildning anpassad till omvärlden (avsnitt 3.2 i strategin), Samverkan med svenska och utländska lärosäten (3.4) och Så ska utbildningarna utvecklas (3.5). Studentinflytande En förutsättning för att nå SLU:s mål för utbildningen, är att samarbetet med studenterna är välfungerande, både i SLU:s olika rådgivande och beslutande organ och via det inflytande som utövas genom kurs- och programvärderingar. Vid SLU finns åtta studentkårer som samverkar i samarbetsorganet SLUSS (SLU:s samlade studentkårer). Det är SLUSS som utser representanter till universitets- och fakultetsorgan. SLU värnar om samarbetet med kårerna och bidrar till kårernas arbete, dels ekonomiskt, dels genom att årligen genomföra utbildningsdagar för nytillträdda representanter. Inför kårobligatoriets avskaffande 2010 har SLU under 2009 bistått kårerna med expertis för att utreda juridiska och ekonomiska konsekvenser av detta. Det kan bli komplicerat att hantera, eftersom några kårer har eget kapital i form av stipendiefonder och i något fall äger de sina hus. Studenterna har möjlighet att vara representerade i alla beslutande och rådgivande organ inom SLU. De har även möjlighet att delta i arbetsgrupper, studierektorsmöten samt att delta i utbildningskonferenser, nationellt och internationellt. Studenterna förväntas därutöver delta i kvalitetsarbetet via kurs- och programvärderingar. Universitetet har lagt stor möda på att hitta rutiner och utveckla webbaserade system för detta, men det är ett problem att svarsfrekvensen på webbaserade enkäter tenderar att bli låg. Undersökningar av tre års användning av systemet på en av SLU:s fakulteter visar att ca 1/3 av de studenter som beretts möjlighet att svara också gör det. Sviktande intresse bland studenterna för att besvara enkäter är dock inte unikt för SLU. 6

9 Utbildning Studentinflytande ur ett jämställdhetsperspektiv SLUSS upprättar en förteckning över studentrepresentanter i beredande och beslutande organ. År 2009 innehades 210 poster av 112 individer, varav 66 procent var kvinnor. Det betyder att könsfördelningen på tillsatta poster motsvarar studentsammansättningen, dvs. andelen kvinnor är högre än andelen män. Fördelningen mellan kvinnor och män inom hela SLU framgår av avsnittet om jämställdhet (sid 46). Det är SLU:s uppfattning att universitetet inte bör påverka vare sig vilka personer som utses eller den verksamhet som bedrivs inom studentkårerna. Universitetet är berett att stödja SLUSS och kårerna i alla de frågor som utbildningsbevakningen omfattar. Det är glädjande när studenterna på eget initiativ engagerat sig i jämställdhetsfrågor, rekryteringsarbetet inom Skogsmästarprogrammet är ett sådant exempel. I enlighet med intentionerna i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) ingår jämställdhetsarbetet vid SLU som en del i ett större sammanhang om likabehandling. SLU:s mål är att vara ett attraktivt universitet, både för svenska och utländska studenter. Särskilt programmen på avancerad nivå har ofta engelska som undervisningsspråk. Både avseende studentinflytande och ur likabehandlingsperspektiv, kan det bli ett problem att mötesspråket inom SLU är svenska, eftersom det är ett hinder för alla icke svensktalande studenters möjligheter till inflytande. Inom SLU har diskussioner inletts om att beslut på fakultetsnivå som rör studenter borde översättas till engelska, en fråga som ingår i universitetets övergripande arbete med att fastställa en språkpolicy. Kvalitetsfrågor inom utbildning Ledarskap och organisation År 2007 infördes en ny organisation där fakultetskanslierna förstärktes med utbildningsledare. De arbetar övergripande med utbildningsfrågor tillsammans med SLU:s grundutbildningsråd (GUR). GUR består av vicedekaner för utbildning och leds av universitetets prorektor. Arbetsformerna är nu etablerade och resultatet är en mer effektiv och tydlig ledning för SLU:s gemensamma utbildningsfrågor. En av de frågor som uppmärksammats är vikten av det pedagogiska ledarskapet. Systematiskt kvalitetsarbete Genom arbetet med utbildningspolicyn har också det systematiska kvalitetsarbetet kommit i fokus inom universitetets hela grundutbildningsorganisation. Samtliga fakulteter har konkretiserat hur uppföljningen av utbildningen ska ske inom ramen 7

10 Utbildning för sina respektive handlingsplaner och strategier. Den nya examensordningen har föranlett en översyn av kursplanerna, särskilt avseende de generella färdigheterna. Översynen görs i samarbete med biblioteket. Här kan också nämnas ett programövergripande arbete med att öka inslaget av etiska frågor inom djursjukvården för djursjukskötarna och veterinärerna. Forskningsanknytning Forskningsanknytningen inom SLU bedöms generellt sett vara hög. Högskoleverket skriver i rapport 2007:11R att SLU har / / en avundsvärd stark koppling mellan forskning och undervisning i och med att nästan alla lärare har en stark forskningsanknytning. Som stöd för att ytterligare utveckla forskningsanknytningen, har fakulteterna gemensamt gjort en enkät för att undersöka hur lärarna ser på forskningsanknytning och hur de arbetar med det på kursnivå, resultatet är under bearbetning. Behovet av ämnesmässig kompetens har setts över och brister har börjat åtgärdas; exempelvis har docentkompetenta lärare/forskare anställts för att undervisa på Skogsmästarprogrammet. I linje med den nya examensordningen och för att säkerställa tillräckligt ämnesmässigt djup, har SLU beslutat att de tidigare tvååriga utbildningarna ska bli treåriga och leda till kandidatexamen. Det nya djursjukskötare kandidatprogrammet startade hösten Hippologprogrammet har omarbetats och blir ett program med tre inriktningar (ridhäst, travhäst och islandshäst). Antagningen till treårigt hippologprogram sker första gången 2010 och utvecklingen av hippologprogrammet har skett i nära samverkan med branschorganisationerna inom hästnäringen. Utbildningen till trädgårdsingenjör är treårig sedan 2009 och lantmästarprogrammet blir treårigt från Universitetspedagogiskt centrum Under 2009 har de pedagogiska kurserna vid SLU fått en ny struktur och kurserna har delvis nytt innehåll. En helt ny kurs är Pedagogiskt ledarskap kurs för studierektorer. Kursen behandlar ledarskapet på institutionsnivå och går ut på att deltagarna utvecklar den egna rollen som studierektor. Genom utbildningen tydliggörs rollen som studierektor och är ett led i att nå SLU:s mål om tydligt ledarskap. Efter beslutet om att införa graderade betyg har SLU genomfört en stor insats för att utbilda lärarna i betygsättning, främst under Det har lett till att SLU under 2009 har uppnått målet att alla examinatorer vid SLU ska ha utbildning i att tillämpa betygssättning, utforma kriterier och göra bedömningar. Genom att formulera betygskriterier, fördjupas diskussionen om lärandemål och i synnerhet examinationen, som i hög grad styr studenternas lärande. Införandet av betyg har därmed inneburit att kvalitetsfrågorna inom utbildningarna kommit i fokus. För att nå kvalitetsmålen inom utbildningen är det viktigt att bedöma den pedagogiska skickligheten i samband med tillsättning av de tjänster där undervisning ingår. Under 2009 har SLU utvecklat nya kriterier och rutiner som ska förbättra dessa bedömningar. SLU samarbetar med andra universitet och högskolor även i frågor som rör pedagogisk utveckling. Ett av nätverken där SLU är aktivt är Stockholm-Uppsala universitets nätverk (SUUN). Inom SUUN:s grupp för högskolepedagogiska frågor förbereds NU2010 som är Sveriges största konferens för högskolepedagogisk utveckling. Även det internationella samarbetet omfattar pedagogisk utveckling. Inom Euroleague for Life Sciences (ELLS) driver SLU dessa frågor, särskilt avseende IT-stöd och pedagogiskt stöd. Pedagogisk utveckling kan också ingå som en del i det internationella samarbetet; t.ex. utbildning av lärare i Vietnam. På så sätt bidrar SLU till utveckling av högre utbildning globalt samtidigt som inspiration och kunskap inhämtas. 8

11 Utbildning Rekrytering och antagning Flera av de övergripande mål som SLU fastställt gäller rekrytering och antagning av studenter: - Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har en stark ställning i hela verksamheten. - Utbildningen är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv. SLU behöver rekrytera fler studenter, både för att få en antagning i konkurrens, och för att försöka motverka den könsmässigt sneda fördelningen inom utbildningarna. I tabell 1 redovisas sök- och antagningsstatistik till SLU:s program på grundnivå. Hösten 2009 var det nationella mönstret att landets högskolor hade fler sökande än 2008, vilket även gäller SLU. Ett av de mest översökta programmen vid SLU är sedan länge utbildningen till djursjukskötare. Antalet sökande till denna utbildning var dessutom mycket högre än vanligt, då den nya utbildningen till djursjukskötare omarbetats så att det inte längre krävs sex månaders praktik för att bli behörig. Även om man räknar bort denna oproportionerligt stora ökning så var SLU det universitet som hade störst ökning av antalet sökande. Tabell 1: Sök- och antagningsstatistik ; program på grundnivå Behöriga sökande individer Andel kvinnor, % Antal platser Antal antagna Andel kvinnor, % Andel lediga platser, % 8,4 13,4 15,8 8,0 Andelen lediga platser har minskat mellan 2008 och Minskningen beror på att fler studenter antagits 2009 men effekten förstärks av att två program ställdes in (jämfört med ett hösten 2008). Andelen lediga platser är beräknad på de program till vilka antagning har gjorts, vilket innebär att platser på program som ställs in räknas bort. SLU är ofta sin egen konkurrent om studenterna: många söker flera program vid SLU, men räknas bara en gång i sammanställningen. I beräkningen ingår civilingenjörsprogrammet i energisystem som är ett samarbete med Uppsala universitet. Söktrycket är ojämnt fördelat; utbildningar med anknytning till djur har fler sökande än antagna, liksom utbildningarna till landskapsarkitekt och jägmästare. Trots den stora ökningen av antalet sökande var det 12 av 29 sökalternativ (program på grundnivå med inriktningar) som inte fyllde platserna hösten 2009, 10 av dem startade med färre än 20 studenter. Andelen kvinnor bland nyantagna till program på grundnivå uppgår nu till 68 procent. Den könsmässiga snedfördelningen är påtaglig; hösten 2009 var det bara 8 procent av de nyantagna studenterna som började på program där könsfördelningen per definition är jämn, dvs. inom intervallet procent, lantmästarprogrammet och ekonomprogrammet. Det är en viss förbättring jämfört med 2008, då endast ett program hade jämn fördelning, vilket innebar att det bara var 2 procent av de nya studenterna som antogs till program med jämn könsfördelning. SLU:s handlingsplan för breddad rekrytering tar bl.a. upp behörighetsgivande förutbildningar och samarbeten med gymnasieskolor för att få en mer heterogen studentgrupp, såväl avseende kön som socioekonomisk bakgrund. Sådana verksamheter genomförs också; SLU ger en bastermin som gör det möjligt för studenter 9

12 Utbildning som inte har naturvetenskaplig bakgrund att komplettera sina förkunskaper. Terminen ger platsgaranti på vissa program, bl.a. kandidatprogrammet inom husdjursvetenskap. I Uppsala har SLU inlett ett samarbete med Katedralskolan som fått en ansökan om spetsutbildning i bioteknik beviljad. Planering pågår också för att starta ytterligare ett skogligt basår i Värnamo (förutom det som ges i samarbete med Jällaskolan i Uppsala). Antalet sökande till fristående kurser Som framgår av tabell 2, fortsätter antalet sökande till fristående kurser att öka. En stor del av ökningen består av utländska sökande utanför EU/EES-området. De flesta högskolor har fått hantera en explosionsartad ökning av antalet sökande som inte medför annat än ett omfattande administrativt merarbete. Utländska sökande anmäler sig ofta till fler alternativ (kurser) än svenska sökande, men de uppfyller sällan behörighetskraven. Orsakerna är flera; de saknar handlingar, de bifogar inte handlingar som går att bedöma, de har inte tillräckliga meriter, antingen ämnesmässigt eller avseende kravet på kunskaper i engelska. Tabell 2: Sökande, behöriga sökande och antagna till fristående kurs Ökning , % Sökande Behöriga sökande Antagna Vid SLU fick exempelvis de två mest sökta kurserna ställas in, trots att det var 300 sökande till var och en av dem. SLU har därför gjort en översyn av kursutbudet som erbjuds via de engelskspråkiga söksidorna på studera.nu samt beslutat följa en nationell överenskommelse inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) om anmälningstider. Förhoppningen är att dessa åtgärder sammantaget ska leda till att kurserna annonseras till rätt målgrupper. De mest populära fristående kurserna är på grundläggande nivå och handlar om fastighetsvärdering, fastighetsrätt, trädgårdsterapi, hund- och kattetologi samt hästens rörelseapparat. Av de 10 mest sökta är 9 distanskurser. Program på avancerad nivå (masterprogram) Enligt SLU:s strategi är målet att främst ge program på avancerad nivå inom prioriterade områden. Ett annat mål är att öka antalet studenter, generellt, men främst på avancerad nivå. Tabell 3: Program på avancerad nivå (masterprogram) Sökande Behöriga sökande* Antagna Registrerade Andel registrerade av antagna, % * Uppgifterna avseende antalet sökande för 2007 är inte jämförbara med uppgifterna från 2008 och Som framgår av tabell 3 är det inte främst fler behöriga sökande som behövs till masterprogrammen. Andelen registrerade studenter av dem som antogs var endast 25 procent år Det som däremot krävs är en mer träffsäker rekrytering för att 10

13 Utbildning få sökande som har möjlighet och prioriterar att läsa vid SLU. Av tabell 3 utläses även en försiktigt positiv trend avseende antalet registrerade, dvs. de studenter som påbörjat studierna. År 2010 kommer de första studenterna som läst till kandidatnivå enligt den nya examensordningen att vara behöriga för masterprogrammen, samtidigt som de planerade avgifterna för utländska sökande ännu inte hunnit införas. Därför är prognosen att antalet registrerade studenter på avancerad nivå fortsätter att öka även år Vad som därefter sker är svårbedömt och det beror på införandet av avgifter samt tillgång och storlek på eventuella stipendier. SLU fortsätter att bedriva tilläggsutbildning för utländska veterinärer (TUVE, omfatt ande 90 hp på avancerad nivå). År 2009 antogs 8 studenter och det var 6 veterinärer som utexaminerades från TUVE. Helårsstudenter och helårsprestationer i utbildning Som nämnts ovan är SLU:s mål för perioden att öka antalet studenter, främst på avancerad nivå. Utbudet av fristående kurser vid SLU utgår alltjämt i stor utsträckning från de kurser som finns inom programmen. Det betyder att många kurser annonseras både som fristående kurser och som programkurser. I praktiken innebär det att många av studenterna på fristående kurser samtidigt är inskrivna som programstudenter och de avser även att tillgodoräkna kurserna i en kommande examen. Vad gäller redovisningen av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) i tabell 4 nedan, har SLU valt att redan nu förbereda för att redovisa enligt den indelning som kommer att gälla hela perioden Uppdelningen mellan män och kvinnor framgår av tabell 18 sid 47). Tabell 4: Helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) HST Grundnivå Avancerad nivå Ej nivåklassade kurser Totalt Beställd utbildning HPR Grundnivå Avancerad nivå Ej nivåklassade kurser Beställd utbildning Totalt Prestationsgrad, % Grundnivå Avancerad nivå Ej nivåklassade kurser Beställd utbildning Utbildningsuppdrag Under perioden har minst helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU, varav minst i fristående kurs. SLU ska redovisa uppdelat på män och kvinnor antalet studenter i grundutbildningen och forskarutbildningen. Den anmärkningsvärt stora skillnaden avseende hst och hpr på avancerad nivå mellan 2007 och 2008 beror delvis på att programmen som följer den nya examensordningen (enligt Bologna) började på hösten 2007, de kurser som gavs under våren 2007 är inte klassificerade enligt den nya ordningen. Ökningen av hst/hpr på avancerad nivå mellan 2008 och 2009 är däremot en faktisk ökning. Antalet kurser som inte är nivåklassade minskar drastiskt under perioden som en direkt följd av över- 11

14 Utbildning synen av kursutbudet i anslutning till den nya examensordningen. Minskningen av beställd utbildning beror på att några av de kurser som tidigare givits som beställd utbildning nu ges via överenskommelser om platser för SLU:s studenter. Genomströmning Tidigare analyser av examinationen inom SLU visar att de studenter som avbryter sina studier gör det antingen tidigt, eller strax innan det självständiga (examens-) arbetet. Högskoleverkets databas med nyckeltal visar emellertid att andelen studenter som är kvar vid SLU efter termin två ( kvarvaro ) är ca procent, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet (63 64 procent). SLU:s kvarvaro är på samma nivå som jämförbara lärosäten; Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet. Endast Chalmers och Handelshögskolan har bättre kvarvaro (78 79 procent). Ett annat nationellt nyckeltal är andelen studenter som examineras eller har tagit minst 120 poäng (dvs. 180 högskolepoäng) inom 7 år. Även här är SLU:s resultat (74 76 procent) klart bättre än riksgenomsnittet (67 procent) och på samma nivå som andra jämförbara lärosäten. Endast Karolinska institutet är bättre (80 procent), vilket förklaras av att andelen utbildningar som leder till legitimationsyrken är högre där än vid SLU. Mot bakgrund av dessa båda nyckeltal tillsammans med ovan redovisade uppgifter (tabell 1, 2 och 3) om antagning och helårsprestationer är bedömningen att universitetet kommer att klara utbildningsuppdraget under perioden Utbildningsuppdrag Under perioden har minst helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU, varav minst i fristående kurs. SLU ska redovisa uppdelat på män och kvinnor antalet studenter i grundutbildningen och forskarutbildningen. Examinerade Enligt nya examensordningen (från 2007) har studenterna möjlighet att ta ut en kandidatexamen efter tre år och en master examen efter ytterligare två år. Det betyder att studenter på yrkesprogram kommer att kunna ta ut tre examina från ett och samma program. Studenter som skrevs in på korta program i den gamla studieordningen kan gå över i den nya och därmed ta ut fler än en examen. Nya rutiner måste utarbetas för uppföljningen så att antalet utfärdade examina med tillhörande poäng inte blir missvisande. Antal examina framgår av tabell 5. Tabell 5: Antal examina inom reguljär utbildning och uppdragsutbildning Förväntad programexamen Antal examinerade programstudenter Examensfrekvens på program, % Examina utan programantagning Totalt antal utfärdade examina varav dubbelexamina Examen i uppdragsutbildning Förväntad programexamen i tabell 5 ovan är summan av dem som borde ha blivit klara från vart och ett av programmen respektive år, utan hänsyn tagen till studieuppehåll, -avbrott eller liknande. Detta mått är grovt, och tar inte heller hänsyn till att det finns sådant som kan förklara variationer över tid, som t.ex. omstruktureringar av program. Dubbelexamen är när en individ tar ut två examina med stöd av i princip samma mängd poäng, något som förekommer mest på de långa yrkesprogrammen. Examen utan programantagning är när en student tar ut en examen vid SLU utan att vara antagen till ett program. Ofta, dock inte alltid, är det studenter som tillgodoräknar sig kurser från andra universitet. 12

15 Utbildning Tidigare analyser har visat att examensfrekvensen varierar beroende på typ av utbildning. De korta utbildningarna (som leder till en yrkesexamen) och de som leder till ett legitimationsyrke har högre examensfrekvens än de långa utbildningar som leder till generell examen. Ett undantag är utbildningar som leder till bristyrken, t.ex. skogsmästare, där studenterna ofta får arbete innan de avslutat sin utbildning. Ett av de vanligaste skälen till att de inte tar ut examen är att de inte blir klara med sina examensarbeten eller självständiga arbeten. SLU har sedan ett par år avsatt stimulansmedel för att det ska löna sig för institutionerna att lägga mer resurser på kurser där sådana arbeten ingår. På flera utbildningar har också enkätundersökningar genomförts för att ta reda på varför studenterna inte avslutar sin utbildning. Internationalisering Enligt utbildningspolicyn är SLU:s mål att öka de internationella inslagen i utbildningen och förbereda studenterna för en internationell arbetsmarknad. Även de studenter som inte åker på utbyten, eller väljer att arbeta utomlands, kommer säkerligen att ha internationella kontakter i sin framtida yrkeskarriär. För att säkerställa att utbildningarna har relevanta internationella inslag har SLU inlett en kartläggning av sådana inslag i utbildningen under SLU deltog som partner i fyra ansökningar till EU om gemensamma masterprogram. Av dessa godkändes tre; European Master in Agricultural Sciences, Food and Environmental Policy Analysis; Food for Life. Därutöver godkändes en ansökan avseende det befintliga programmet Master of Science in European Forestry, och en ansökan avseende gemensam forskarutbildning inom Forest and Nature for Society. Internationellt utbyte SLU har sedan 2006 haft ett pågående arbete med uppföljning och kvalitetssäkring av de avtal som gäller studentutbyten. Detta har lett till att flera bilaterala avtal som inte uppfyllt kvalitetskraven, bl.a. avseende aktivitetsgrad, har avslutats. Uppföljningen har fortsatt under 2009, då med översyn av deltagande och avklarade högskolepoäng för inresande utbytesstudenter via Erasmusavtal under de senaste fem läsåren. SLU har valt att prioritera två samarbeten inom Europa; The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network (NOVA) och Euroleague for Life Sciences (ELLS). Under 2009 var det 49 studenter som kom till SLU från ELLSuniversitet och 14 SLU-studenter som åkte till andra ELLS-universitet. Av tabell 6 framgår antalet studenter som rest inom ramen för de olika programmen. Studenter som deltar i utbyten inom NOVA och ELLS får emellertid sina stipendier antingen genom Erasmus eller Nordplus, därför ingår utbyten inom NOVA och ELLS i siffrorna i tabell 6. Registrering och redovisning av studentutbyten kan ske enligt olika principer. Ibland räknas antalet påbörjade utbyten, men det är också brukligt att räkna antalet in- och utresande individer. Detta ger olika resultat; samma student kan genom förlängningar delta på eller tre utbyten under en och samma vistelse. Det är också vanligt att ett utbyte pågår ett läsår och därmed över två budgetår. Sedan 2008 redovisar SLU antalet individer per utbytestyp och år, då den redovisningsprincipen är enklast att hantera. 13

16 Utbildning Tabell 6: Antalet in- och utresande studenter per utbytesprogram Inresande studenter Bilateralt utbyte Erasmus Mundus Erasmus Nordplus Linnaeus Palme 4 Totalt antal inresande Utresande studenter Bilateralt Erasmus Nordplus Linnaeus Palme 2 Totalt antal utresande Minor Field Study Antalet inresande studenter till SLU inom ramen för Erasmus är fortsatt högt. Antalet inresande studenter inom Nordplus har ökat, vilket delvis beror på att de baltiska staterna numera ingår i Nordplus. SLU har tillsammans med systeruniversiteten inom NOVA/BOVA gjort en ansökan till Nordplus om intensifierat samarbete (gemensamma intensivkurser samt lärar- och studentutbyte). Det sammanlagda antalet inresande Nordplusstudenter var 41, varav merparten deltog i en kurs som arrangerades av SLU och Estonian university of Life Sciences. Det var 18 SLU-studenter som reste inom ramen för Nordplus, varav 6 valde att delta i en intensivkurs vid ett NOVA-partneruniversitet. Lika många förlade sin Nordplusperiod till ett ELLS-universitet. Erasmus Mundus vänder sig främst till studenter från länder utanför EES-området, därför finns det inte några utresande SLU-studenter inom programmet. Det blygsamma antalet utresande SLU-studenter till trots är andelen något högre än riksgenomsnittet. År 2008 var det 2,22 procent av SLU:s alla studenter som reste ut via något utbytesavtal, rikssnittet är 1,88 procent, vilket placerar SLU på plats 13 av 40 vid en rangordning. Inte något lärosäte har mer än 10 procent utresande studenter. I ansökningsomgången hösten 2009 noterades ett ökat intresse för Erasmusprogrammet, ökningen motsvarande hela 63 procent. Utöver utbyten är det många SLU-studenter som får sin utlandserfarenhet genom att göra sitt examensarbete inom ramen för MFS (Minor Field Study). MFS är ett Sida-finansierat stipendium för mindre fältstudier som administreras av Internationella programkontoret. Det ger studenter på universitet och högskolor möjlighet att på plats i ett utvecklingsland under minst åtta veckor samla material till självständigt arbete/examensarbete. SLU beviljades 40 stipendier under 2009 varav 28 nyttjades av SLU-studenter. De övriga 12 nyttjades av studenter från andra universitet i Sverige som sökt MFS via SLU. Efterfrågan är större än utbudet av MFS-stipendier, 60 MFS-ansökningar har inkommit under Linnaeus-Palme är ett Sida-finansierat utbytesprogram för lärare och studenter på universitet och högskolor. Linnaeus-Palme ska bidra till ett långsiktigt samarbete mellan lärosäten i Sverige och lärosäten i utvecklingsländer. Programmet är heltäckande och det omfattar ömsesidiga planeringsresor för lärare, lärarutbyten, språkresor och studentutbyten. SLU har varit framgångsrikt i Linnaeus-Palme; inför läsåret beviljades 9 av 10 ansökningar (beviljat belopp 913 tkr). Inför läsåret har SLU lämnat in 9 ansökningar om sammanlagt ca 2 mnkr. 14

17 Utbildning Samverkan inom utbildningen SLU samverkar med närliggande universitet om utbildningar och kurser. Tillsammans med Uppsala universitet ger SLU två civilingenjörsutbildningar; i energisystem och i miljö- och vattenteknik. Samarbeten förekommer också för att få kompetens inom områden utanför SLU:s områden, t.ex. juridik. I vissa fall sker det som beställd utbildning, i andra fall genom gästföreläsningar. Samverkan inom forskningen har givit upphov till kurser inom jägmästarprogrammet och till det internationella mastersprogrammet Plant and Forest Biotechnology. Samverkan sker också med andra utbildningsanordnare, t.ex. ger SLU kurser i fiskbiologi inom Forshagaakademins utbildningar. Samverkan är också viktig för att underlätta studenternas inträde på arbetsmarknaden. Under 2009 har verksamheten vid SLU Karriär tagit fart. SLU Karriär syftar till att ge studenterna en bra start på yrkeslivet. Målet är att det ska finnas möjlighet för studenter och arbetsgivare att mötas. SLU Karriär har tre målgrupper, studenter, SLU-anställda och arbetsgivare. Fokus är emellertid på studenterna, anställda kan t.ex. få stöd att bemöta studenternas frågor kring framtida yrkesval. SLU Karriär samverkar med flera etablerade nätbaserade tjänster, t.ex. Gröna jobb, Nationella Exjobbspoolen, och I praktiken högskola. Inom de beslutande organen för flera av SLU:s utbildningar finns näringslivsrepresentanter t.ex. från Hushållningssällskapet, Distriktsveterinärerna, LRF, Nordens Ark och Hästnärningens nationella stiftelse. För veterinärprogrammet avser SLU att bilda ett branschråd för att ytterligare stärka kontakten med avnämarna. S-fakulteten har ett externt fakultetsråd där fakultetsledningen har möjlighet att diskutera olika frågeställningar såväl inom utbildning som forskning och fortlöpande miljöanalys. SLU deltar i flera internationella ämnesrelaterade nätverk, bland annat ett som rör ackreditering av veterinärer. Fortbildning och annan uppdragsutbildning SLU:s mål för fort-, vidare och uppdragsutbildning är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. Det finns en lång tradition inom SLU att erbjuda kortare kurser och seminarier för yrkesverksamma inom områden som har koppling till sektorn. Dessa aktiviteter räknas inte som uppdragsutbildning, eftersom de inte är utbildning på högskolenivå. Med uppdragsutbildning avses att en uppdragsgivare köper utbildning på högskolenivå, ofta skräddarsydd, för en viss målgrupp som uppdragsgivaren utser. SLU:s utbud av fristående kurser innehåller även flera kurser som både är populära och lämpliga som fortbildning. Ett mål är att uppdragsutbildningen inom SLU ska öka. Tabell 7 visar antalet helårsstudenter i uppdragsutbildning under treårsperioden. Som framgår är uppdragsutbildning i nuläget en förhållandevis marginell företeelse. SLU ger en uppdragsutbildning på avancerad nivå åt Sida, Biodiversity, som står för merparten av utförda prestationer i uppdragsutbildning år SLU har under 2009 beslutat inrätta ett sekretariat för uppdragsutbildning för att kunna erbjuda mer kvalificerad utbildning för avnämarna. Tabell 7: Helårsstudenter och intäkter i uppdragsutbildning Hst Intäkter, tkr

18 Utbildning Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå Tabell 8: Intäkter, kostnader, finansiering samt årsarbetskrafter gällande utbildning på grund- och avancerad nivå. Återrapportering SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag i jämförelse med föregående år Balanserad kapitalförändring Intäkter* varav grundutbildning varav uppdragsutbildning** Kostnader varav inom grundutbildning varav inom uppdragsutbildning Årets kapitalförändring Summa kapital Finansiering via Anslag Bidrag Avgifter Årsarbetskrafter * I intäkter ingår även finansiella intäkter. ** Ej jämförbart mellan 2008 och tidigare år. T.o.m är uppgifterna hämtade från intäktskonton för utbildningsuppdrag. Fr.o.m är de hämtade från projektredovisningen och avser totala intäkter. 16

19 Utbildning Det ekonomiska resultatet för utbildning på grund- och avancerad nivå 2009 visar ett överskott på tkr (tabell 8). Den balanserade kapitalförändringen uppgår till tkr, vilket sammanlagt ger ett negativt utgående kapital på tkr. Det ackumulerade underskottet i uppdragsutbildningen uppgår till tkr, motsvarande 9 procent av verksamhetens intäkter. Med anledning av tidigare års ekonomiska underskott har SLU under 2009 genom fört en omfattande utredning om olika modeller för ekonomisk styrning av utbildningen. Ansvaret för utbildningen är delegerat inom universitetet, och den interna styrningen kommer säkerligen att variera mellan fakulteterna även framledes. Det kan dock konstateras att tidigare års ekonomiska resultat, tillsammans med utredningen om styrmodeller under 2009, har föranlett att nya fördelnings- och uppföljningsprinciper kommer att införas inom SLU. Flera institutioner har redan ändrat sin planering och minskat kostnaderna, vilket också delvis förklarar överskottet. Ändrade principer för tilldelning av resurser för ämnesområdet design har också påverkat resultatet. Målet är att utbildningen ska ha en ekonomi i balans - på alla fakulteter. SLU har 2009 utfört fler helårsstudenter än regeringens genomsnittliga årliga utbildningsuppdrag. Inom SLU får institutionerna full ersättning för all grundutbildning, även för prestationer utöver styrelsens uppdrag. Överproduktionen finansieras genom att medel överförs från forskningsanslaget. Totalt har 6 mnkr förts från forskning till utbildning För 2008 var situationen den omvända då utbildning på grund- och avancerad nivå underproducerade och 7 mnkr överfördes till forskningsanslaget. Djursjukvården redovisas i sin helhet under detta redovisningsområde. Avgiftsintäkter från djursjukvården uppgår till tkr för 2009 (2008: tkr). Av intäkterna till redovisningsområdet, exklusive avgifter i djursjukvården, utgör statsanslaget 93 procent (2008: 92 procent). 17

20 Forskning och forskarutbildning SLU:s mål för forskningen» fokusera på områden av strategisk betydelse för SLU:s verksamhetsidé och utbildningsuppdrag,» den är av högsta kvalitet och internationellt ledande inom sådana strategiska områden,» erbjuda miljöer som främjar och stimulerar nydanande excellent forskning. Forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsreformen 2004 och den därpå följande kraftiga omställningen av verksamheten har inneburit att SLU kunnat fokusera forskningsverksamheten på ökad kvalitet. Samtidigt har utrymmet för expansion ökat, dels genom att besparingar frigjort resurser, dels tack vare ökade anslag. Perioden präglas av ökade externa bidrag och ökad kvalitet i publiceringen, en utveckling som förstärkts under Universitetets ledning har under perioden fattat en rad beslut med inriktning mot tydligare styrning av forskningen vid SLU. Tydliga incitament för publicering och externfinansiering har införts i anslagsfördelningsmodellen, SLU:s strategi har implementerats i en mängd beslut och under 2009 genomfördes en nära nog heltäckande utvärdering av universitetets forskning och fortlöpande miljöanalys (Foma). Utvärderingen, kallad Kvalitet och Nytta (KoN) beslutades under 2008 och beskrivs i årsredovisningen för detta år. KoN slutrapporterades till styrelsen i december, då också ungefär 10 procent av statsanslaget för forskning fördelades med hänsyn till resultat och rekommendationer från utvärderingen. Resultat, synpunkter och rekommendationer finns i slutrapporten, Evaluation of Quality and Impact at SLU (KoN 09). På SLU:s hemsida finns även samtliga rapporter och annan dokumentation. Resultat och rekommendationer beskrivs i korthet nedan. Redovisningen av måluppfyllelsen i forsknings- och utbildningsstrategin omfattar delar av avsnitten Kvalitetsbefrämjande åtgärder (avsnitt i strategin), Samverkan med andra svenska lärosäten (2.2.2), Fortsatt internationalisering (2.2.3), SLU en självklar partner för samhälle och näringsliv (2.4) samt Utbildning anpassad till omvärlden (3.2). Resultat av den vetenskapliga bedömningen i KoN Resultatet från den vetenskapliga bedömningen kan sammanfattas i fyra punkter: - SLU:s vetenskapliga kvalitet bedöms generellt vara hög; 67 procent av forskargrupperna håller minst internationellt erkänd standard och 7 procent bedöms vara världsledande inom sina områden. - Resultatet för internationellt erkännande och ledarskap är i paritet med föregående kriterium; 60 procent av forskargrupperna har fått betyget gott eller högre. - Högst betyg fick SLU:s forskning på kriteriet relevans och nytta, där 76 procent av grupperna ansågs bedriva forskning av stor betydelse och av dessa var 43 procent av mycket stor eller högsta betydelse. Det var 4 procent som inte uppnådde medelgod. - Kriteriet strategi och potential var en sammanvägd bedömning av gruppernas 18

21 Forskning och forskarutbildning mål och planer samt förutsättningarna för en positiv utveckling. Bedömarna ansåg att många grupper inte formulerat någon tydlig, genomtänkt och realistisk strategi, och att framtidsutsikterna för flera grupper är osäkra, beroende på pensionsavgångar eller vakanta högre tjänster. Detta resulterade i relativt låga betyg; nästan en femtedel av grupperna fick underkänt. Vid en sammanvägning av kriterierna framstår Grundläggande växtvetenskap som SLU:s i särklass starkaste forskningsområde. Andra framstående områden är Växtskydd, Ekologi och miljövetenskap, Kemi, molekylärbiologi och mikrobiologi, Skogsbruk och skogsprodukter, samt Genetik och förädling. Inom varje område finns dock ofta en stor spridning mellan forskargruppernas resultat. Ett problem för SLU är att flera profilområden (med undantag för vissa individuella forskargrupper) i stort inte håller acceptabel kvalitet, t.ex. Djurhållning, Växtproduktion, Biosystem/teknik. I flera fall har även relevansen av den ofta tillämpade forskningen inom dessa områden bedömts vara sämre än väntat. Vetenskaplig publicering Den bibliometriska analysen i KoN visar att SLU:s vetenskapliga publicering håller hög internationell kvalitet. Medelciteringen av artiklar ligger generellt högt särskilt inom områdena Grundläggande växtvetenskap, Ekologi och miljövetenskap, Mark och vatten samt Livsmedel. Vetenskapsrådet har nyligen publicerat en rapport om citeringar av svenska publikationer (VR 2010:01) där det framgår att endast Stockholms universitet och Karolinska institutet i genomsnitt har en högre citeringsgrad. SLU kommer dock inte ut lika väl i en jämförelse av hur mycket som publiceras vid varje lärosäte, och i den aktivitetsrelaterade fördelning av statsanslag för forskning, som tillämpas av riksdagen, gick universitetet miste om resurser på grund av alltför få internationella artiklar i förhållande till statsanslagets storlek. Publiceringen har dock ökat kontinuerligt under hela 2000-talet (diagram 1). 19

22 Forskning och forskarutbildning Diagram 1: Antal artiklar med minst en SLU-adress. (Uppgifter från Web of Science, tre års flytande medelvärden) Under samma period har samverkan med andra lärosäten ökat kraftigt, särskilt utanför Sverige (diagram 2 ) fanns i medeltal 2,4 olika adresser per artikel medan siffran för 2009 var 3,2. SLU har som mål att samarbeta med utvalda lärosäten och den lista (tabell 9) över de organisationer som universitetet huvudsakligen sampublicerar med överensstämmer relativt väl med de tre lärosäten (Uppsala, Umeå och Lund) som återfinns i SLU:s strategi. Listan innehåller också de främsta svenska instituten inom sektorn liksom två europeiska universitet av hög klass. Tabell 9: Antal sampublicerade artiklar med de mest frekventa samarbetspartnerna Uppsala universitet 520 SVA 345 Umeå universitet 332 Lund universitet 226 Helsingfors universitet 181 Stockholms universitet 170 Karolinska institutet 151 KTH 106 Skogforsk 94 INRA 93 Göteborgs universitet 87 Linköpings universitet 76 Svensk Mjölk 65 Wageningen university 65 Diagram 2: Medelantal internationella adresser på vetenskapliga artiklar 2,00 1,90 1,80 1,70 1, Att fortsätta och intensifiera den samverkan som tydliggörs av diagram 2 och tabell 9, överensstämmer således väl med universitetets mål och strategi. Sammantaget pekar både kvalitetsutvärderingen och mer långsiktiga data mot att SLU utvecklas i rätt riktning, men att ytterligare ansträngningar bör göras för att öka publiceringen. Variationen mellan universitetets institutioner är mycket stor, där relativt många har en låg publiceringsfrekvens. En liten internationell publicering innebär att forskningen inte i tillräcklig grad blir utsatt för internationell 20

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Innehåll. 2 Rektor har ordet. 7 Utbildning. 23 Forskning och forskarutbildning. 33 Fortlöpande miljöanalys. 41 Övriga mål och återrapporteringskrav

Innehåll. 2 Rektor har ordet. 7 Utbildning. 23 Forskning och forskarutbildning. 33 Fortlöpande miljöanalys. 41 Övriga mål och återrapporteringskrav ÅRSREDOVISNING 2008 Innehåll 2 Rektor har ordet 7 Utbildning 23 Forskning och forskarutbildning 33 Fortlöpande miljöanalys 41 Övriga mål och återrapporteringskrav 52 Finansiell redovisning 75 Sammanställning

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå Dnr SLU ua 2014.1.1.1-572 1(5) Utbildningsnämnden BESLUT 2014-02-20 Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Educational programme. (180 ECTS credits)

Educational programme. (180 ECTS credits) HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN THE SCANDINAVIAN BUSINESS PROGRAMME Programkod: SGSBK Fastställd av HVS-nämnden 2008-01-29 Educational programme The Scandinavian Business Programme (180 ECTS credits)

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: ZWG22 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng Master Program in Environmental and Health Protection (One Year), 60 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Interna föreskrifter om examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU

Interna föreskrifter om examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua 30-1404/10 Rektor Beslut 2010-05-10 Interna föreskrifter om examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU I Allmänt Nya eller äldre föreskrifter I enlighet med

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Arvid Uggla, Oslo 28 jan 2008 VH-fakulteten rustar för framtiden Veterinärmedicin och husdjursvetenskap inom samma fakultet 2004 Ny institutionsstruktur

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School

Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Uppsala universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till utbytesstudier vid University of Minnesota Law School Anmälan NN har i en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) riktat

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Luleå tekniska universitet Med antagningsordning avses enligt 6 kap högskoleförordningen (SFS 1993:100), med senare ändringar,

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands

- En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Intresserad av att studera utomlands? Så går du tillväga! - En praktisk guide för du som vill åka på utbytestermin utomlands Till dig som har tänkt åka utomlands och studera: det är glädjande att du har

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår

Yttrande Carl Larsson Utbildningsansvarig 2014-09-12. Umeå naturvetar- och teknologkår samt Umeå Medicinska Studentkår UKÄ:s reg.nr: 32-205-14 Svaren nedan är från (härefter benämnt som US ) och avser Umeå universitet (härefter benämnt som UmU ) generellt, samt i vissa avseenden de organisatoriska delar av Umeå universitet

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 (10) Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (dnr 12/522) Fastställd av högskolestyrelsen den 6 november 2012 (7, protokoll

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla

Örebro universitet 2014-02-10 1. Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla 2014-02-10 1 Örebro universitet 17 000 studenter 90 program 800 kurser 1200 anställda 130 professorer 500 doktorander

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet BESLUT 2010-06-08 Dnr LiU-2009-00464 Senast reviderad 2014-06-05 Utbildningsplan för Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet Professional Qualification Course for Teachers

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya kurser

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya kurser Grundutbildningsnämnden RIKTLINJER Diarienummer: 40-389/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Reviderat: 2015-01-30 Giltighetstid: tills vidare Riktlinjer för kvalitetssäkring

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader

Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Umeå universitets modell för redovisning av gemensamma kostnader Beskrivning av redovisningsmodellen Innehållsförteckning Inledning 1 Bakgrund 2 Modellbeskrivning 4 Kostnadsbaserad modell 4 Kärn- och

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten?

Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Hur kan vi underlätta samarbete med utländska lärosäten? Rapport från en hearing Forum för internationalisering 12 april 2011 Stockholm Hearing 12 april I denna skrift redovisas vad som kom fram vid den

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

Handlingsplan för breddad rekrytering

Handlingsplan för breddad rekrytering UFV 2013/168 Handlingsplan för breddad rekrytering 2014 2016 Fastställd av Rektor 2014-01-21 Innehållsförteckning Inledning 3 Planer och aktiviteter vid Uppsala universitet 3 Bakgrund 4 Olika utbildningar-

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier

Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier 1 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Regler och rutiner för studentutbyten samt stipendier Fastställda av Utbildningsnämnden den 18 september 2002. 1. STUDENTUTBYTEN 1.1 Studentutbyten inom Erasmus Erasmus ingår i Sokrates

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020

En resa in i framtiden. Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En resa in i framtiden Vision och strategi 2015 2020 En fortsatt resa in i framtiden 6 En kreativ kunskapsmiljö i Linnés anda 9 Vision 9 Övergripande

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordningen är fastställd av rektor vid Kungl. Konsthögskolan (KKH) 2012-03-13. Övergripande regelverk Följande nationella regelverk styr högskolans examinationsordning

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen

Kvalitetssäkring av avtalsprocessen Kvalitetssäkring av avtalsprocessen -internationella samarbetsavtal inom grundutbildning steg för steg Avsikten med detta stöddokument är att kvalitetssäkra internationella samarbetsavtal inom grundutbildningen

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan 1 (9) Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Försvarshögskolan Gäller fr.o.m. 2012-12-01 Fastställd av rektor 2012-11-23 Box 27805, 115 93 Stockholm 651 80 Karlstad Besöksadress:

Läs mer

Utbildningsplan Magisterprogram i Energisystem Energy Online, 60 hp

Utbildningsplan Magisterprogram i Energisystem Energy Online, 60 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ MAGISTERPROGRAM I ENERGISYSTEM ENERGY ONLINE Programkod: TAETM Fastställd av NT-nämnden 2006-11-30 Utbildningsplan Magisterprogram i Energisystem Energy

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer