2 Rektor har ordet. 5 Inledning. 6 Utbildning på grund- och avancerad nivå. 18 Forskning och utbildning på forskarnivå. 34 Fortlöpande miljöanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 Rektor har ordet. 5 Inledning. 6 Utbildning på grund- och avancerad nivå. 18 Forskning och utbildning på forskarnivå. 34 Fortlöpande miljöanalys"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2009

2

3 Innehåll 2 Rektor har ordet 5 Inledning 6 Utbildning på grund- och avancerad nivå 18 Forskning och utbildning på forskarnivå 34 Fortlöpande miljöanalys 42 Övrig återrapportering 52 Finansiell redovisning 75 Sammanställning av väsentliga uppgifter 77 Underskrifter 78 Förkortningar och definitioner DNR: ua /08 Grafisk form: Maria Widén, SLU informationsavdelningen Tryck: Repro, SLU 1(79)

4 Rektor har ordet Rektor har ordet Året som gick 2009 präglades till stora delar av den omfattande internationella utvärderingen Kvalitet och Nytta, eller Quality and Impact. Det var första gången som samtliga forskargrupper vid SLU utvärderades samtidigt med avseende på forskningens kvalitet och internationella genomslag. För SLU är det också betydelsefullt att vår forskning är till nytta och kommer till användning. Därför ingick i den stora utvärderingen även en separat del där representanter för näringsliv och samhälle bedömde verksamheten utifrån ett nyttoperspektiv. Vår vision Under året har vår vision att SLU är ett världsledande universitet inom livsoch miljövetenskaper beslutats av styrelsen. Utvärderingen bekräftade glädjande nog att forskningen vid SLU redan är världsledande inom flera viktiga områden. Bland de verksamheter som hamnade allra högst i de internationella panelernas bedömning återfinns flera skogliga forskningsfält som Forest Vegetation Ecology, Forest Pathology and Mycology, Wood Science and Fibre Biology, Remote Sensing och Soil and Plant-Soil Interactions. Vidare fick också Plant-Soil-Microorganism Interactions och Chemical Ecology liksom Molecular Genetics and Bioinformatics, det senare inom husdjursvetenskapen, högsta möjliga betyg. Den generella bedömningen över hela linjen är att SLU:s forskning är av hög kvalitet och står sig väl i den internationella konkurrensen. Den bibliometriska analysen bekräftar att SLU:s vetenskapliga publicering håller hög internationell kvalitet. SLU:s forskning fick också höga betyg vad gäller relevans och nytta av forskningen, där det bedömdes att mer än 75 procent av forskningen är av stor betydelse för näringsliv och samhälle. Dessa resultat är mycket glädjande, men det gäller att inte slå sig till ro, utan sträva efter att behålla och förstärka de redan framgångsrika miljöerna. Utvärderingen pekade också på några områden, däribland viktiga profilområden för SLU, där kvaliteten måste förbättras och där vi nu satsar för att bygga upp kompetensen. Resultaten av utvärderingen ligger till grund för fördelningen av de strategiska medel som ledningen nu anvisar. De går dels till redan starka områden, till fakultetsövergripande områden och till sk förstärkningsområden. Dessutom utdelas en belöning till de ovan nämnda bästa forskargrupperna. Utvärderingens nyttodel påpekade också att SLU bör utveckla sina omvärldskontakter ytterligare. En pott strategiska medel går därför till de så kallade institutsuppgifterna, där samverkan med näringsliv och samhälle av mer tillämpad karaktär står i fokus. Det är också glädjande att konstatera att intresset för SLU Holdings tjänster har ökat avsevärt under året. Under 2009 behandlades 47 ärenden rörande idéer och 2

5 Rektor har ordet uppfinningar, vilket innebär mer än en dubblering sedan SLU Holding ska stödja samtliga campusorter och samarbetar med de befintliga regionala innovationssystemen vid SLU:s campusorter. SLU:s verksamhetsidé Vår verksamhetsidé lyder: SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Vår verksamhet ligger väl i linje med de globala utmaningarna för framtiden. Där finns områden som klimatförändringar, konkurrens om mark och naturresurser, livsmedelsförsörjning, smittsamma sjukdomar m. m. som kräver forskning där den samlade styrkan hos fakulteterna utnyttjas. SLU har därför initierat en kraftsamling kring tvärvetenskapligt samarbete mellan olika forskargrupper genom tillkomsten av fyra nya plattformar: Future Forests (Framtidens skogar), ett pågående samfinansierat forskningsprojekt med Mistra, Umeå universitet och skogs näringen, Framtidens lantbruk, som befinner sig i startgroparna, Framtidens djurhälsa och välfärd, samt Människan i framtidens miljöer. Dessa fyra områden ger forskarna möjlighet att verka i ett bredare forskningssammanhang och tydliggör också universitetets kompetensprofil för omvärlden. Under året ökade SLU:s externa finansiering mycket kraftigt (18 procent). Ökningen består i huvudsak av vetenskapligt bedömda forskningsbidrag vilket är helt i linje med universitetets mål. Ökningen kommer i huvudsak från Formas, Mistra och Wallenbergsstiftelserna. Bland de större projekten kan nämnas Umeå Plant Science Centre som fick 75 miljoner kronor från Wallenbergstiftelsen för att kartlägga granens gener ett av de största och mest intressanta forskningsprojekten inom genetik området i världen! Tyvärr ökade inte vår internationella finansiering i önskad omfattning, här behövs fortsatt engagemang och stödinsatser för att öka intresset bland våra forskare att söka medel t ex inom EU:s ramprogram. Som för de flesta universiteten under året ökade söktrycket även till SLU:s utbildningar kraftigt, med närmare 40 procent. Flest sökande hade det numera treåriga djursjukskötarprogrammet, som fick närmare 50 sökande på varje utbildningsplats. Liksom under tidigare år är det framför allt utbildningar kopplade till djurskydd, djurvård och djurhållning som lockar. Men även agronomprogrammets ekonomiinriktning fick en ökning av antalet sökande med cirka 50 procent. En nyhet bland utbildningarna är styrelsens beslut under året att både lantmästar- och hippologprogrammen från och med 2010 kommer att vara treåriga. Detta för att tillmötesgå kraven på att göra dessa utbildningar högskolemässiga i enlighet med 3

6 Rektor har ordet Bolognamodellen. Då kortare varianter av dessa utbildningar ges av olika yrkesutbildande aktörer kan det komma att påverka söktrycket hos SLU. En kunskapsmiljö i världsklass SLU satsar för framtiden också genom att bygga moderna lokaler och faciliteter för verksamheten. Det pågår en total genomgripande förändring av campusområdet i Uppsala och till 2013 kommer vi att ha genomfört en omfattande omdaning. Vårt nya campus som nu växer fram ska ge goda förutsättningar för kunskapsutbyte och tillväxt för våra studenter, forskare och övriga medarbetare, liksom för partners som myndigheter och företag. Två stora byggnadsprojekt har startat under 2009 och ett tredje är i planeringsstadiet. Institutionerna slås ihop till kluster och får nya samlingsnamn: BioCentrum, Mark-Vatten-Miljöcentrum och Veterinäroch husdjurscentrum. Förväntningarna är att de nya byggnaderna ska bidra till att skapa förutsättningar för kreativa och inspirerande arbetsmiljöer, där ny kunskap, nya idéer och nya samarbeten mellan forskare ur olika miljöer kan uppstå och utvecklas. I början av hösten togs också det första symboliska spadtaget till den nya forskningsladugården på Funbo-Lövsta. Där flyttar de första djuren in i stallarna redan sommaren Anläggningen blir sannolikt Europas modernaste i sitt slag, med stallar för nöt, svin och fjäderfä. Målet är dessutom att den ska bli så gott som självförsörjande på energi. Sverige som ordförandeland i EU Det halvår då Sverige var EU-ordförandeland innebar bland annat att SLU Ultuna var värdplats för flera stora internationella konferenser. Den största, och som vi tillsammans med Jordbruksdepartementet var huvudarrangör av, var Rural Areas Shaping the Future, som hölls i slutet av oktober och attraherade mer än 400 deltagare från hela Europa. Dess tema var jord- och skogsbruksnäringarnas nyckelroll i utvecklingen av en kunskapsbaserad bioekonomi och de möjligheter EU-ländernas landsbygdsområden har i en sådan utveckling. Den följdes direkt av en konferens om häst, Equus 2009, även den med stort internationellt deltagande, och skogskonferensen Future Forest Monitoring in the European Union, vars syfte var att samordna den europeiska skogsövervakningen. Vid samtliga dessa internationella konferenser deltog våra forskare och visade upp den betydande kompetensbredd och forskningsexcellens som finns vid vårt universitet. Ekonomi Slutligen har SLU fortsatt en god ekonomi. Det låter oss vara fortsatt offensiva, göra nysatsningar, förstärka verksamheter inom olika områden och fortsätta att investera. De pågående rekryteringarna av framför allt akademiska medarbetare tar tid och har inte hunnit i kapp behoven, vilket lett till att vissa medel har ackumulerats. Nyrekryteringarna är en viktig del av vår långsiktiga strategi och vi förväntar oss att de nya medarbetarna kommer att ytterligare öka vår konkurrenskraft och bidra till en fortsatt positiv utveckling för vårt universitet. Tack för goda insatser Jag vill framföra ett varmt tack till alla fantastiska medarbetare och studenter vid SLU som bidragit till 2009 års goda resultat inom många områden. Särskilt tack till alla som har lagt mycket tid och kraft på planering, genomförande och deltagande i utvärderingen Kvalitet och Nytta i syfte att öka vår kompetens och konkurrenskraft för att fullt ut nå vår vision att SLU är ett världsledande universitet inom livs- och miljövetenskaper. Lisa Sennerby Forsse 4

7 Inledning Inledning Den minskade detaljstyrning av SLU i regleringsbrevet ger universitetet en stor frihet att redovisa sin verksamhet i årsredovisningen på ett rättvisande sätt och utifrån ett väsentlighetsperspektiv. Förutom återrapportering i regleringsbrev ska resultatredovisningen spegla uppdrag i olika lagar och förordningar, bland annat SLU:s egen förordning. För att underlätta en sådan redovisning har SLU under 2009 fastställt mål för universitetets olika verksamheter som har sin utgångspunkt i lagar och förordningar. Målen ska följas upp i årsredovisningen och ligga till grund för den interna styrningen och kontrollen. 5

8 Utbildning på grund- och avancerad nivå SLU:s mål för utbildning på grund- och avancerad nivå» utbildningen uppfyller såväl högt ställda vetenskapliga och pedagogiska kvalitetskrav som samhällets behov av kompetens inom SLU:s utbildningsområden,» den är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv,» utbildningsvolymen är större än år 2009 med en stor andel studenter på avancerad nivå. Återrapportering SLU skall beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. (SFS 1993:221) Utifrån SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi, Kunskap för en hållbar framtid, har universitetet utarbetat och beslutat om en policy för utbildningsfrågorna. Genom att anta en gemensam policy konkretiseras målen för de övergripande utbildningsfrågorna under fyraårsperioden och de grundläggande värderingarna som ska gälla slås fast. Vissa delar av målen i utbildningspolicyn följs upp i resultatredovisningen för 2009; andra kan först följas upp senare under perioden. SLU lämnade i december 2007 sin forsknings- och utbildningsstrategi till regeringen. I uppdraget att utarbeta en forsknings- och utbildningsstrategi ingår även att successivt under perioden redovisa måluppfyllelsen i årsredovisningen. SLU redovisar 2009 hur universitetet arbetat med vissa av målen i avsnitten Utbildning anpassad till omvärlden (avsnitt 3.2 i strategin), Samverkan med svenska och utländska lärosäten (3.4) och Så ska utbildningarna utvecklas (3.5). Studentinflytande En förutsättning för att nå SLU:s mål för utbildningen, är att samarbetet med studenterna är välfungerande, både i SLU:s olika rådgivande och beslutande organ och via det inflytande som utövas genom kurs- och programvärderingar. Vid SLU finns åtta studentkårer som samverkar i samarbetsorganet SLUSS (SLU:s samlade studentkårer). Det är SLUSS som utser representanter till universitets- och fakultetsorgan. SLU värnar om samarbetet med kårerna och bidrar till kårernas arbete, dels ekonomiskt, dels genom att årligen genomföra utbildningsdagar för nytillträdda representanter. Inför kårobligatoriets avskaffande 2010 har SLU under 2009 bistått kårerna med expertis för att utreda juridiska och ekonomiska konsekvenser av detta. Det kan bli komplicerat att hantera, eftersom några kårer har eget kapital i form av stipendiefonder och i något fall äger de sina hus. Studenterna har möjlighet att vara representerade i alla beslutande och rådgivande organ inom SLU. De har även möjlighet att delta i arbetsgrupper, studierektorsmöten samt att delta i utbildningskonferenser, nationellt och internationellt. Studenterna förväntas därutöver delta i kvalitetsarbetet via kurs- och programvärderingar. Universitetet har lagt stor möda på att hitta rutiner och utveckla webbaserade system för detta, men det är ett problem att svarsfrekvensen på webbaserade enkäter tenderar att bli låg. Undersökningar av tre års användning av systemet på en av SLU:s fakulteter visar att ca 1/3 av de studenter som beretts möjlighet att svara också gör det. Sviktande intresse bland studenterna för att besvara enkäter är dock inte unikt för SLU. 6

9 Utbildning Studentinflytande ur ett jämställdhetsperspektiv SLUSS upprättar en förteckning över studentrepresentanter i beredande och beslutande organ. År 2009 innehades 210 poster av 112 individer, varav 66 procent var kvinnor. Det betyder att könsfördelningen på tillsatta poster motsvarar studentsammansättningen, dvs. andelen kvinnor är högre än andelen män. Fördelningen mellan kvinnor och män inom hela SLU framgår av avsnittet om jämställdhet (sid 46). Det är SLU:s uppfattning att universitetet inte bör påverka vare sig vilka personer som utses eller den verksamhet som bedrivs inom studentkårerna. Universitetet är berett att stödja SLUSS och kårerna i alla de frågor som utbildningsbevakningen omfattar. Det är glädjande när studenterna på eget initiativ engagerat sig i jämställdhetsfrågor, rekryteringsarbetet inom Skogsmästarprogrammet är ett sådant exempel. I enlighet med intentionerna i diskrimineringslagen (SFS 2008:567) ingår jämställdhetsarbetet vid SLU som en del i ett större sammanhang om likabehandling. SLU:s mål är att vara ett attraktivt universitet, både för svenska och utländska studenter. Särskilt programmen på avancerad nivå har ofta engelska som undervisningsspråk. Både avseende studentinflytande och ur likabehandlingsperspektiv, kan det bli ett problem att mötesspråket inom SLU är svenska, eftersom det är ett hinder för alla icke svensktalande studenters möjligheter till inflytande. Inom SLU har diskussioner inletts om att beslut på fakultetsnivå som rör studenter borde översättas till engelska, en fråga som ingår i universitetets övergripande arbete med att fastställa en språkpolicy. Kvalitetsfrågor inom utbildning Ledarskap och organisation År 2007 infördes en ny organisation där fakultetskanslierna förstärktes med utbildningsledare. De arbetar övergripande med utbildningsfrågor tillsammans med SLU:s grundutbildningsråd (GUR). GUR består av vicedekaner för utbildning och leds av universitetets prorektor. Arbetsformerna är nu etablerade och resultatet är en mer effektiv och tydlig ledning för SLU:s gemensamma utbildningsfrågor. En av de frågor som uppmärksammats är vikten av det pedagogiska ledarskapet. Systematiskt kvalitetsarbete Genom arbetet med utbildningspolicyn har också det systematiska kvalitetsarbetet kommit i fokus inom universitetets hela grundutbildningsorganisation. Samtliga fakulteter har konkretiserat hur uppföljningen av utbildningen ska ske inom ramen 7

10 Utbildning för sina respektive handlingsplaner och strategier. Den nya examensordningen har föranlett en översyn av kursplanerna, särskilt avseende de generella färdigheterna. Översynen görs i samarbete med biblioteket. Här kan också nämnas ett programövergripande arbete med att öka inslaget av etiska frågor inom djursjukvården för djursjukskötarna och veterinärerna. Forskningsanknytning Forskningsanknytningen inom SLU bedöms generellt sett vara hög. Högskoleverket skriver i rapport 2007:11R att SLU har / / en avundsvärd stark koppling mellan forskning och undervisning i och med att nästan alla lärare har en stark forskningsanknytning. Som stöd för att ytterligare utveckla forskningsanknytningen, har fakulteterna gemensamt gjort en enkät för att undersöka hur lärarna ser på forskningsanknytning och hur de arbetar med det på kursnivå, resultatet är under bearbetning. Behovet av ämnesmässig kompetens har setts över och brister har börjat åtgärdas; exempelvis har docentkompetenta lärare/forskare anställts för att undervisa på Skogsmästarprogrammet. I linje med den nya examensordningen och för att säkerställa tillräckligt ämnesmässigt djup, har SLU beslutat att de tidigare tvååriga utbildningarna ska bli treåriga och leda till kandidatexamen. Det nya djursjukskötare kandidatprogrammet startade hösten Hippologprogrammet har omarbetats och blir ett program med tre inriktningar (ridhäst, travhäst och islandshäst). Antagningen till treårigt hippologprogram sker första gången 2010 och utvecklingen av hippologprogrammet har skett i nära samverkan med branschorganisationerna inom hästnäringen. Utbildningen till trädgårdsingenjör är treårig sedan 2009 och lantmästarprogrammet blir treårigt från Universitetspedagogiskt centrum Under 2009 har de pedagogiska kurserna vid SLU fått en ny struktur och kurserna har delvis nytt innehåll. En helt ny kurs är Pedagogiskt ledarskap kurs för studierektorer. Kursen behandlar ledarskapet på institutionsnivå och går ut på att deltagarna utvecklar den egna rollen som studierektor. Genom utbildningen tydliggörs rollen som studierektor och är ett led i att nå SLU:s mål om tydligt ledarskap. Efter beslutet om att införa graderade betyg har SLU genomfört en stor insats för att utbilda lärarna i betygsättning, främst under Det har lett till att SLU under 2009 har uppnått målet att alla examinatorer vid SLU ska ha utbildning i att tillämpa betygssättning, utforma kriterier och göra bedömningar. Genom att formulera betygskriterier, fördjupas diskussionen om lärandemål och i synnerhet examinationen, som i hög grad styr studenternas lärande. Införandet av betyg har därmed inneburit att kvalitetsfrågorna inom utbildningarna kommit i fokus. För att nå kvalitetsmålen inom utbildningen är det viktigt att bedöma den pedagogiska skickligheten i samband med tillsättning av de tjänster där undervisning ingår. Under 2009 har SLU utvecklat nya kriterier och rutiner som ska förbättra dessa bedömningar. SLU samarbetar med andra universitet och högskolor även i frågor som rör pedagogisk utveckling. Ett av nätverken där SLU är aktivt är Stockholm-Uppsala universitets nätverk (SUUN). Inom SUUN:s grupp för högskolepedagogiska frågor förbereds NU2010 som är Sveriges största konferens för högskolepedagogisk utveckling. Även det internationella samarbetet omfattar pedagogisk utveckling. Inom Euroleague for Life Sciences (ELLS) driver SLU dessa frågor, särskilt avseende IT-stöd och pedagogiskt stöd. Pedagogisk utveckling kan också ingå som en del i det internationella samarbetet; t.ex. utbildning av lärare i Vietnam. På så sätt bidrar SLU till utveckling av högre utbildning globalt samtidigt som inspiration och kunskap inhämtas. 8

11 Utbildning Rekrytering och antagning Flera av de övergripande mål som SLU fastställt gäller rekrytering och antagning av studenter: - Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har en stark ställning i hela verksamheten. - Utbildningen är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv. SLU behöver rekrytera fler studenter, både för att få en antagning i konkurrens, och för att försöka motverka den könsmässigt sneda fördelningen inom utbildningarna. I tabell 1 redovisas sök- och antagningsstatistik till SLU:s program på grundnivå. Hösten 2009 var det nationella mönstret att landets högskolor hade fler sökande än 2008, vilket även gäller SLU. Ett av de mest översökta programmen vid SLU är sedan länge utbildningen till djursjukskötare. Antalet sökande till denna utbildning var dessutom mycket högre än vanligt, då den nya utbildningen till djursjukskötare omarbetats så att det inte längre krävs sex månaders praktik för att bli behörig. Även om man räknar bort denna oproportionerligt stora ökning så var SLU det universitet som hade störst ökning av antalet sökande. Tabell 1: Sök- och antagningsstatistik ; program på grundnivå Behöriga sökande individer Andel kvinnor, % Antal platser Antal antagna Andel kvinnor, % Andel lediga platser, % 8,4 13,4 15,8 8,0 Andelen lediga platser har minskat mellan 2008 och Minskningen beror på att fler studenter antagits 2009 men effekten förstärks av att två program ställdes in (jämfört med ett hösten 2008). Andelen lediga platser är beräknad på de program till vilka antagning har gjorts, vilket innebär att platser på program som ställs in räknas bort. SLU är ofta sin egen konkurrent om studenterna: många söker flera program vid SLU, men räknas bara en gång i sammanställningen. I beräkningen ingår civilingenjörsprogrammet i energisystem som är ett samarbete med Uppsala universitet. Söktrycket är ojämnt fördelat; utbildningar med anknytning till djur har fler sökande än antagna, liksom utbildningarna till landskapsarkitekt och jägmästare. Trots den stora ökningen av antalet sökande var det 12 av 29 sökalternativ (program på grundnivå med inriktningar) som inte fyllde platserna hösten 2009, 10 av dem startade med färre än 20 studenter. Andelen kvinnor bland nyantagna till program på grundnivå uppgår nu till 68 procent. Den könsmässiga snedfördelningen är påtaglig; hösten 2009 var det bara 8 procent av de nyantagna studenterna som började på program där könsfördelningen per definition är jämn, dvs. inom intervallet procent, lantmästarprogrammet och ekonomprogrammet. Det är en viss förbättring jämfört med 2008, då endast ett program hade jämn fördelning, vilket innebar att det bara var 2 procent av de nya studenterna som antogs till program med jämn könsfördelning. SLU:s handlingsplan för breddad rekrytering tar bl.a. upp behörighetsgivande förutbildningar och samarbeten med gymnasieskolor för att få en mer heterogen studentgrupp, såväl avseende kön som socioekonomisk bakgrund. Sådana verksamheter genomförs också; SLU ger en bastermin som gör det möjligt för studenter 9

12 Utbildning som inte har naturvetenskaplig bakgrund att komplettera sina förkunskaper. Terminen ger platsgaranti på vissa program, bl.a. kandidatprogrammet inom husdjursvetenskap. I Uppsala har SLU inlett ett samarbete med Katedralskolan som fått en ansökan om spetsutbildning i bioteknik beviljad. Planering pågår också för att starta ytterligare ett skogligt basår i Värnamo (förutom det som ges i samarbete med Jällaskolan i Uppsala). Antalet sökande till fristående kurser Som framgår av tabell 2, fortsätter antalet sökande till fristående kurser att öka. En stor del av ökningen består av utländska sökande utanför EU/EES-området. De flesta högskolor har fått hantera en explosionsartad ökning av antalet sökande som inte medför annat än ett omfattande administrativt merarbete. Utländska sökande anmäler sig ofta till fler alternativ (kurser) än svenska sökande, men de uppfyller sällan behörighetskraven. Orsakerna är flera; de saknar handlingar, de bifogar inte handlingar som går att bedöma, de har inte tillräckliga meriter, antingen ämnesmässigt eller avseende kravet på kunskaper i engelska. Tabell 2: Sökande, behöriga sökande och antagna till fristående kurs Ökning , % Sökande Behöriga sökande Antagna Vid SLU fick exempelvis de två mest sökta kurserna ställas in, trots att det var 300 sökande till var och en av dem. SLU har därför gjort en översyn av kursutbudet som erbjuds via de engelskspråkiga söksidorna på studera.nu samt beslutat följa en nationell överenskommelse inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) om anmälningstider. Förhoppningen är att dessa åtgärder sammantaget ska leda till att kurserna annonseras till rätt målgrupper. De mest populära fristående kurserna är på grundläggande nivå och handlar om fastighetsvärdering, fastighetsrätt, trädgårdsterapi, hund- och kattetologi samt hästens rörelseapparat. Av de 10 mest sökta är 9 distanskurser. Program på avancerad nivå (masterprogram) Enligt SLU:s strategi är målet att främst ge program på avancerad nivå inom prioriterade områden. Ett annat mål är att öka antalet studenter, generellt, men främst på avancerad nivå. Tabell 3: Program på avancerad nivå (masterprogram) Sökande Behöriga sökande* Antagna Registrerade Andel registrerade av antagna, % * Uppgifterna avseende antalet sökande för 2007 är inte jämförbara med uppgifterna från 2008 och Som framgår av tabell 3 är det inte främst fler behöriga sökande som behövs till masterprogrammen. Andelen registrerade studenter av dem som antogs var endast 25 procent år Det som däremot krävs är en mer träffsäker rekrytering för att 10

13 Utbildning få sökande som har möjlighet och prioriterar att läsa vid SLU. Av tabell 3 utläses även en försiktigt positiv trend avseende antalet registrerade, dvs. de studenter som påbörjat studierna. År 2010 kommer de första studenterna som läst till kandidatnivå enligt den nya examensordningen att vara behöriga för masterprogrammen, samtidigt som de planerade avgifterna för utländska sökande ännu inte hunnit införas. Därför är prognosen att antalet registrerade studenter på avancerad nivå fortsätter att öka även år Vad som därefter sker är svårbedömt och det beror på införandet av avgifter samt tillgång och storlek på eventuella stipendier. SLU fortsätter att bedriva tilläggsutbildning för utländska veterinärer (TUVE, omfatt ande 90 hp på avancerad nivå). År 2009 antogs 8 studenter och det var 6 veterinärer som utexaminerades från TUVE. Helårsstudenter och helårsprestationer i utbildning Som nämnts ovan är SLU:s mål för perioden att öka antalet studenter, främst på avancerad nivå. Utbudet av fristående kurser vid SLU utgår alltjämt i stor utsträckning från de kurser som finns inom programmen. Det betyder att många kurser annonseras både som fristående kurser och som programkurser. I praktiken innebär det att många av studenterna på fristående kurser samtidigt är inskrivna som programstudenter och de avser även att tillgodoräkna kurserna i en kommande examen. Vad gäller redovisningen av helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) i tabell 4 nedan, har SLU valt att redan nu förbereda för att redovisa enligt den indelning som kommer att gälla hela perioden Uppdelningen mellan män och kvinnor framgår av tabell 18 sid 47). Tabell 4: Helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) HST Grundnivå Avancerad nivå Ej nivåklassade kurser Totalt Beställd utbildning HPR Grundnivå Avancerad nivå Ej nivåklassade kurser Beställd utbildning Totalt Prestationsgrad, % Grundnivå Avancerad nivå Ej nivåklassade kurser Beställd utbildning Utbildningsuppdrag Under perioden har minst helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU, varav minst i fristående kurs. SLU ska redovisa uppdelat på män och kvinnor antalet studenter i grundutbildningen och forskarutbildningen. Den anmärkningsvärt stora skillnaden avseende hst och hpr på avancerad nivå mellan 2007 och 2008 beror delvis på att programmen som följer den nya examensordningen (enligt Bologna) började på hösten 2007, de kurser som gavs under våren 2007 är inte klassificerade enligt den nya ordningen. Ökningen av hst/hpr på avancerad nivå mellan 2008 och 2009 är däremot en faktisk ökning. Antalet kurser som inte är nivåklassade minskar drastiskt under perioden som en direkt följd av över- 11

14 Utbildning synen av kursutbudet i anslutning till den nya examensordningen. Minskningen av beställd utbildning beror på att några av de kurser som tidigare givits som beställd utbildning nu ges via överenskommelser om platser för SLU:s studenter. Genomströmning Tidigare analyser av examinationen inom SLU visar att de studenter som avbryter sina studier gör det antingen tidigt, eller strax innan det självständiga (examens-) arbetet. Högskoleverkets databas med nyckeltal visar emellertid att andelen studenter som är kvar vid SLU efter termin två ( kvarvaro ) är ca procent, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet (63 64 procent). SLU:s kvarvaro är på samma nivå som jämförbara lärosäten; Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Linköpings universitet. Endast Chalmers och Handelshögskolan har bättre kvarvaro (78 79 procent). Ett annat nationellt nyckeltal är andelen studenter som examineras eller har tagit minst 120 poäng (dvs. 180 högskolepoäng) inom 7 år. Även här är SLU:s resultat (74 76 procent) klart bättre än riksgenomsnittet (67 procent) och på samma nivå som andra jämförbara lärosäten. Endast Karolinska institutet är bättre (80 procent), vilket förklaras av att andelen utbildningar som leder till legitimationsyrken är högre där än vid SLU. Mot bakgrund av dessa båda nyckeltal tillsammans med ovan redovisade uppgifter (tabell 1, 2 och 3) om antagning och helårsprestationer är bedömningen att universitetet kommer att klara utbildningsuppdraget under perioden Utbildningsuppdrag Under perioden har minst helårsstudenter erhållit utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid SLU, varav minst i fristående kurs. SLU ska redovisa uppdelat på män och kvinnor antalet studenter i grundutbildningen och forskarutbildningen. Examinerade Enligt nya examensordningen (från 2007) har studenterna möjlighet att ta ut en kandidatexamen efter tre år och en master examen efter ytterligare två år. Det betyder att studenter på yrkesprogram kommer att kunna ta ut tre examina från ett och samma program. Studenter som skrevs in på korta program i den gamla studieordningen kan gå över i den nya och därmed ta ut fler än en examen. Nya rutiner måste utarbetas för uppföljningen så att antalet utfärdade examina med tillhörande poäng inte blir missvisande. Antal examina framgår av tabell 5. Tabell 5: Antal examina inom reguljär utbildning och uppdragsutbildning Förväntad programexamen Antal examinerade programstudenter Examensfrekvens på program, % Examina utan programantagning Totalt antal utfärdade examina varav dubbelexamina Examen i uppdragsutbildning Förväntad programexamen i tabell 5 ovan är summan av dem som borde ha blivit klara från vart och ett av programmen respektive år, utan hänsyn tagen till studieuppehåll, -avbrott eller liknande. Detta mått är grovt, och tar inte heller hänsyn till att det finns sådant som kan förklara variationer över tid, som t.ex. omstruktureringar av program. Dubbelexamen är när en individ tar ut två examina med stöd av i princip samma mängd poäng, något som förekommer mest på de långa yrkesprogrammen. Examen utan programantagning är när en student tar ut en examen vid SLU utan att vara antagen till ett program. Ofta, dock inte alltid, är det studenter som tillgodoräknar sig kurser från andra universitet. 12

15 Utbildning Tidigare analyser har visat att examensfrekvensen varierar beroende på typ av utbildning. De korta utbildningarna (som leder till en yrkesexamen) och de som leder till ett legitimationsyrke har högre examensfrekvens än de långa utbildningar som leder till generell examen. Ett undantag är utbildningar som leder till bristyrken, t.ex. skogsmästare, där studenterna ofta får arbete innan de avslutat sin utbildning. Ett av de vanligaste skälen till att de inte tar ut examen är att de inte blir klara med sina examensarbeten eller självständiga arbeten. SLU har sedan ett par år avsatt stimulansmedel för att det ska löna sig för institutionerna att lägga mer resurser på kurser där sådana arbeten ingår. På flera utbildningar har också enkätundersökningar genomförts för att ta reda på varför studenterna inte avslutar sin utbildning. Internationalisering Enligt utbildningspolicyn är SLU:s mål att öka de internationella inslagen i utbildningen och förbereda studenterna för en internationell arbetsmarknad. Även de studenter som inte åker på utbyten, eller väljer att arbeta utomlands, kommer säkerligen att ha internationella kontakter i sin framtida yrkeskarriär. För att säkerställa att utbildningarna har relevanta internationella inslag har SLU inlett en kartläggning av sådana inslag i utbildningen under SLU deltog som partner i fyra ansökningar till EU om gemensamma masterprogram. Av dessa godkändes tre; European Master in Agricultural Sciences, Food and Environmental Policy Analysis; Food for Life. Därutöver godkändes en ansökan avseende det befintliga programmet Master of Science in European Forestry, och en ansökan avseende gemensam forskarutbildning inom Forest and Nature for Society. Internationellt utbyte SLU har sedan 2006 haft ett pågående arbete med uppföljning och kvalitetssäkring av de avtal som gäller studentutbyten. Detta har lett till att flera bilaterala avtal som inte uppfyllt kvalitetskraven, bl.a. avseende aktivitetsgrad, har avslutats. Uppföljningen har fortsatt under 2009, då med översyn av deltagande och avklarade högskolepoäng för inresande utbytesstudenter via Erasmusavtal under de senaste fem läsåren. SLU har valt att prioritera två samarbeten inom Europa; The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network (NOVA) och Euroleague for Life Sciences (ELLS). Under 2009 var det 49 studenter som kom till SLU från ELLSuniversitet och 14 SLU-studenter som åkte till andra ELLS-universitet. Av tabell 6 framgår antalet studenter som rest inom ramen för de olika programmen. Studenter som deltar i utbyten inom NOVA och ELLS får emellertid sina stipendier antingen genom Erasmus eller Nordplus, därför ingår utbyten inom NOVA och ELLS i siffrorna i tabell 6. Registrering och redovisning av studentutbyten kan ske enligt olika principer. Ibland räknas antalet påbörjade utbyten, men det är också brukligt att räkna antalet in- och utresande individer. Detta ger olika resultat; samma student kan genom förlängningar delta på eller tre utbyten under en och samma vistelse. Det är också vanligt att ett utbyte pågår ett läsår och därmed över två budgetår. Sedan 2008 redovisar SLU antalet individer per utbytestyp och år, då den redovisningsprincipen är enklast att hantera. 13

16 Utbildning Tabell 6: Antalet in- och utresande studenter per utbytesprogram Inresande studenter Bilateralt utbyte Erasmus Mundus Erasmus Nordplus Linnaeus Palme 4 Totalt antal inresande Utresande studenter Bilateralt Erasmus Nordplus Linnaeus Palme 2 Totalt antal utresande Minor Field Study Antalet inresande studenter till SLU inom ramen för Erasmus är fortsatt högt. Antalet inresande studenter inom Nordplus har ökat, vilket delvis beror på att de baltiska staterna numera ingår i Nordplus. SLU har tillsammans med systeruniversiteten inom NOVA/BOVA gjort en ansökan till Nordplus om intensifierat samarbete (gemensamma intensivkurser samt lärar- och studentutbyte). Det sammanlagda antalet inresande Nordplusstudenter var 41, varav merparten deltog i en kurs som arrangerades av SLU och Estonian university of Life Sciences. Det var 18 SLU-studenter som reste inom ramen för Nordplus, varav 6 valde att delta i en intensivkurs vid ett NOVA-partneruniversitet. Lika många förlade sin Nordplusperiod till ett ELLS-universitet. Erasmus Mundus vänder sig främst till studenter från länder utanför EES-området, därför finns det inte några utresande SLU-studenter inom programmet. Det blygsamma antalet utresande SLU-studenter till trots är andelen något högre än riksgenomsnittet. År 2008 var det 2,22 procent av SLU:s alla studenter som reste ut via något utbytesavtal, rikssnittet är 1,88 procent, vilket placerar SLU på plats 13 av 40 vid en rangordning. Inte något lärosäte har mer än 10 procent utresande studenter. I ansökningsomgången hösten 2009 noterades ett ökat intresse för Erasmusprogrammet, ökningen motsvarande hela 63 procent. Utöver utbyten är det många SLU-studenter som får sin utlandserfarenhet genom att göra sitt examensarbete inom ramen för MFS (Minor Field Study). MFS är ett Sida-finansierat stipendium för mindre fältstudier som administreras av Internationella programkontoret. Det ger studenter på universitet och högskolor möjlighet att på plats i ett utvecklingsland under minst åtta veckor samla material till självständigt arbete/examensarbete. SLU beviljades 40 stipendier under 2009 varav 28 nyttjades av SLU-studenter. De övriga 12 nyttjades av studenter från andra universitet i Sverige som sökt MFS via SLU. Efterfrågan är större än utbudet av MFS-stipendier, 60 MFS-ansökningar har inkommit under Linnaeus-Palme är ett Sida-finansierat utbytesprogram för lärare och studenter på universitet och högskolor. Linnaeus-Palme ska bidra till ett långsiktigt samarbete mellan lärosäten i Sverige och lärosäten i utvecklingsländer. Programmet är heltäckande och det omfattar ömsesidiga planeringsresor för lärare, lärarutbyten, språkresor och studentutbyten. SLU har varit framgångsrikt i Linnaeus-Palme; inför läsåret beviljades 9 av 10 ansökningar (beviljat belopp 913 tkr). Inför läsåret har SLU lämnat in 9 ansökningar om sammanlagt ca 2 mnkr. 14

17 Utbildning Samverkan inom utbildningen SLU samverkar med närliggande universitet om utbildningar och kurser. Tillsammans med Uppsala universitet ger SLU två civilingenjörsutbildningar; i energisystem och i miljö- och vattenteknik. Samarbeten förekommer också för att få kompetens inom områden utanför SLU:s områden, t.ex. juridik. I vissa fall sker det som beställd utbildning, i andra fall genom gästföreläsningar. Samverkan inom forskningen har givit upphov till kurser inom jägmästarprogrammet och till det internationella mastersprogrammet Plant and Forest Biotechnology. Samverkan sker också med andra utbildningsanordnare, t.ex. ger SLU kurser i fiskbiologi inom Forshagaakademins utbildningar. Samverkan är också viktig för att underlätta studenternas inträde på arbetsmarknaden. Under 2009 har verksamheten vid SLU Karriär tagit fart. SLU Karriär syftar till att ge studenterna en bra start på yrkeslivet. Målet är att det ska finnas möjlighet för studenter och arbetsgivare att mötas. SLU Karriär har tre målgrupper, studenter, SLU-anställda och arbetsgivare. Fokus är emellertid på studenterna, anställda kan t.ex. få stöd att bemöta studenternas frågor kring framtida yrkesval. SLU Karriär samverkar med flera etablerade nätbaserade tjänster, t.ex. Gröna jobb, Nationella Exjobbspoolen, och I praktiken högskola. Inom de beslutande organen för flera av SLU:s utbildningar finns näringslivsrepresentanter t.ex. från Hushållningssällskapet, Distriktsveterinärerna, LRF, Nordens Ark och Hästnärningens nationella stiftelse. För veterinärprogrammet avser SLU att bilda ett branschråd för att ytterligare stärka kontakten med avnämarna. S-fakulteten har ett externt fakultetsråd där fakultetsledningen har möjlighet att diskutera olika frågeställningar såväl inom utbildning som forskning och fortlöpande miljöanalys. SLU deltar i flera internationella ämnesrelaterade nätverk, bland annat ett som rör ackreditering av veterinärer. Fortbildning och annan uppdragsutbildning SLU:s mål för fort-, vidare och uppdragsutbildning är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. Det finns en lång tradition inom SLU att erbjuda kortare kurser och seminarier för yrkesverksamma inom områden som har koppling till sektorn. Dessa aktiviteter räknas inte som uppdragsutbildning, eftersom de inte är utbildning på högskolenivå. Med uppdragsutbildning avses att en uppdragsgivare köper utbildning på högskolenivå, ofta skräddarsydd, för en viss målgrupp som uppdragsgivaren utser. SLU:s utbud av fristående kurser innehåller även flera kurser som både är populära och lämpliga som fortbildning. Ett mål är att uppdragsutbildningen inom SLU ska öka. Tabell 7 visar antalet helårsstudenter i uppdragsutbildning under treårsperioden. Som framgår är uppdragsutbildning i nuläget en förhållandevis marginell företeelse. SLU ger en uppdragsutbildning på avancerad nivå åt Sida, Biodiversity, som står för merparten av utförda prestationer i uppdragsutbildning år SLU har under 2009 beslutat inrätta ett sekretariat för uppdragsutbildning för att kunna erbjuda mer kvalificerad utbildning för avnämarna. Tabell 7: Helårsstudenter och intäkter i uppdragsutbildning Hst Intäkter, tkr

18 Utbildning Ekonomisk redovisning av utbildning på grund- och avancerad nivå Tabell 8: Intäkter, kostnader, finansiering samt årsarbetskrafter gällande utbildning på grund- och avancerad nivå. Återrapportering SLU ska redovisa kostnader per redovisningsområde samt intäkter fördelat på anslagsmedel, avgifter respektive externa bidrag i jämförelse med föregående år Balanserad kapitalförändring Intäkter* varav grundutbildning varav uppdragsutbildning** Kostnader varav inom grundutbildning varav inom uppdragsutbildning Årets kapitalförändring Summa kapital Finansiering via Anslag Bidrag Avgifter Årsarbetskrafter * I intäkter ingår även finansiella intäkter. ** Ej jämförbart mellan 2008 och tidigare år. T.o.m är uppgifterna hämtade från intäktskonton för utbildningsuppdrag. Fr.o.m är de hämtade från projektredovisningen och avser totala intäkter. 16

19 Utbildning Det ekonomiska resultatet för utbildning på grund- och avancerad nivå 2009 visar ett överskott på tkr (tabell 8). Den balanserade kapitalförändringen uppgår till tkr, vilket sammanlagt ger ett negativt utgående kapital på tkr. Det ackumulerade underskottet i uppdragsutbildningen uppgår till tkr, motsvarande 9 procent av verksamhetens intäkter. Med anledning av tidigare års ekonomiska underskott har SLU under 2009 genom fört en omfattande utredning om olika modeller för ekonomisk styrning av utbildningen. Ansvaret för utbildningen är delegerat inom universitetet, och den interna styrningen kommer säkerligen att variera mellan fakulteterna även framledes. Det kan dock konstateras att tidigare års ekonomiska resultat, tillsammans med utredningen om styrmodeller under 2009, har föranlett att nya fördelnings- och uppföljningsprinciper kommer att införas inom SLU. Flera institutioner har redan ändrat sin planering och minskat kostnaderna, vilket också delvis förklarar överskottet. Ändrade principer för tilldelning av resurser för ämnesområdet design har också påverkat resultatet. Målet är att utbildningen ska ha en ekonomi i balans - på alla fakulteter. SLU har 2009 utfört fler helårsstudenter än regeringens genomsnittliga årliga utbildningsuppdrag. Inom SLU får institutionerna full ersättning för all grundutbildning, även för prestationer utöver styrelsens uppdrag. Överproduktionen finansieras genom att medel överförs från forskningsanslaget. Totalt har 6 mnkr förts från forskning till utbildning För 2008 var situationen den omvända då utbildning på grund- och avancerad nivå underproducerade och 7 mnkr överfördes till forskningsanslaget. Djursjukvården redovisas i sin helhet under detta redovisningsområde. Avgiftsintäkter från djursjukvården uppgår till tkr för 2009 (2008: tkr). Av intäkterna till redovisningsområdet, exklusive avgifter i djursjukvården, utgör statsanslaget 93 procent (2008: 92 procent). 17

20 Forskning och forskarutbildning SLU:s mål för forskningen» fokusera på områden av strategisk betydelse för SLU:s verksamhetsidé och utbildningsuppdrag,» den är av högsta kvalitet och internationellt ledande inom sådana strategiska områden,» erbjuda miljöer som främjar och stimulerar nydanande excellent forskning. Forskning och utbildning på forskarnivå Fakultetsreformen 2004 och den därpå följande kraftiga omställningen av verksamheten har inneburit att SLU kunnat fokusera forskningsverksamheten på ökad kvalitet. Samtidigt har utrymmet för expansion ökat, dels genom att besparingar frigjort resurser, dels tack vare ökade anslag. Perioden präglas av ökade externa bidrag och ökad kvalitet i publiceringen, en utveckling som förstärkts under Universitetets ledning har under perioden fattat en rad beslut med inriktning mot tydligare styrning av forskningen vid SLU. Tydliga incitament för publicering och externfinansiering har införts i anslagsfördelningsmodellen, SLU:s strategi har implementerats i en mängd beslut och under 2009 genomfördes en nära nog heltäckande utvärdering av universitetets forskning och fortlöpande miljöanalys (Foma). Utvärderingen, kallad Kvalitet och Nytta (KoN) beslutades under 2008 och beskrivs i årsredovisningen för detta år. KoN slutrapporterades till styrelsen i december, då också ungefär 10 procent av statsanslaget för forskning fördelades med hänsyn till resultat och rekommendationer från utvärderingen. Resultat, synpunkter och rekommendationer finns i slutrapporten, Evaluation of Quality and Impact at SLU (KoN 09). På SLU:s hemsida finns även samtliga rapporter och annan dokumentation. Resultat och rekommendationer beskrivs i korthet nedan. Redovisningen av måluppfyllelsen i forsknings- och utbildningsstrategin omfattar delar av avsnitten Kvalitetsbefrämjande åtgärder (avsnitt i strategin), Samverkan med andra svenska lärosäten (2.2.2), Fortsatt internationalisering (2.2.3), SLU en självklar partner för samhälle och näringsliv (2.4) samt Utbildning anpassad till omvärlden (3.2). Resultat av den vetenskapliga bedömningen i KoN Resultatet från den vetenskapliga bedömningen kan sammanfattas i fyra punkter: - SLU:s vetenskapliga kvalitet bedöms generellt vara hög; 67 procent av forskargrupperna håller minst internationellt erkänd standard och 7 procent bedöms vara världsledande inom sina områden. - Resultatet för internationellt erkännande och ledarskap är i paritet med föregående kriterium; 60 procent av forskargrupperna har fått betyget gott eller högre. - Högst betyg fick SLU:s forskning på kriteriet relevans och nytta, där 76 procent av grupperna ansågs bedriva forskning av stor betydelse och av dessa var 43 procent av mycket stor eller högsta betydelse. Det var 4 procent som inte uppnådde medelgod. - Kriteriet strategi och potential var en sammanvägd bedömning av gruppernas 18

21 Forskning och forskarutbildning mål och planer samt förutsättningarna för en positiv utveckling. Bedömarna ansåg att många grupper inte formulerat någon tydlig, genomtänkt och realistisk strategi, och att framtidsutsikterna för flera grupper är osäkra, beroende på pensionsavgångar eller vakanta högre tjänster. Detta resulterade i relativt låga betyg; nästan en femtedel av grupperna fick underkänt. Vid en sammanvägning av kriterierna framstår Grundläggande växtvetenskap som SLU:s i särklass starkaste forskningsområde. Andra framstående områden är Växtskydd, Ekologi och miljövetenskap, Kemi, molekylärbiologi och mikrobiologi, Skogsbruk och skogsprodukter, samt Genetik och förädling. Inom varje område finns dock ofta en stor spridning mellan forskargruppernas resultat. Ett problem för SLU är att flera profilområden (med undantag för vissa individuella forskargrupper) i stort inte håller acceptabel kvalitet, t.ex. Djurhållning, Växtproduktion, Biosystem/teknik. I flera fall har även relevansen av den ofta tillämpade forskningen inom dessa områden bedömts vara sämre än väntat. Vetenskaplig publicering Den bibliometriska analysen i KoN visar att SLU:s vetenskapliga publicering håller hög internationell kvalitet. Medelciteringen av artiklar ligger generellt högt särskilt inom områdena Grundläggande växtvetenskap, Ekologi och miljövetenskap, Mark och vatten samt Livsmedel. Vetenskapsrådet har nyligen publicerat en rapport om citeringar av svenska publikationer (VR 2010:01) där det framgår att endast Stockholms universitet och Karolinska institutet i genomsnitt har en högre citeringsgrad. SLU kommer dock inte ut lika väl i en jämförelse av hur mycket som publiceras vid varje lärosäte, och i den aktivitetsrelaterade fördelning av statsanslag för forskning, som tillämpas av riksdagen, gick universitetet miste om resurser på grund av alltför få internationella artiklar i förhållande till statsanslagets storlek. Publiceringen har dock ökat kontinuerligt under hela 2000-talet (diagram 1). 19

22 Forskning och forskarutbildning Diagram 1: Antal artiklar med minst en SLU-adress. (Uppgifter från Web of Science, tre års flytande medelvärden) Under samma period har samverkan med andra lärosäten ökat kraftigt, särskilt utanför Sverige (diagram 2 ) fanns i medeltal 2,4 olika adresser per artikel medan siffran för 2009 var 3,2. SLU har som mål att samarbeta med utvalda lärosäten och den lista (tabell 9) över de organisationer som universitetet huvudsakligen sampublicerar med överensstämmer relativt väl med de tre lärosäten (Uppsala, Umeå och Lund) som återfinns i SLU:s strategi. Listan innehåller också de främsta svenska instituten inom sektorn liksom två europeiska universitet av hög klass. Tabell 9: Antal sampublicerade artiklar med de mest frekventa samarbetspartnerna Uppsala universitet 520 SVA 345 Umeå universitet 332 Lund universitet 226 Helsingfors universitet 181 Stockholms universitet 170 Karolinska institutet 151 KTH 106 Skogforsk 94 INRA 93 Göteborgs universitet 87 Linköpings universitet 76 Svensk Mjölk 65 Wageningen university 65 Diagram 2: Medelantal internationella adresser på vetenskapliga artiklar 2,00 1,90 1,80 1,70 1, Att fortsätta och intensifiera den samverkan som tydliggörs av diagram 2 och tabell 9, överensstämmer således väl med universitetets mål och strategi. Sammantaget pekar både kvalitetsutvärderingen och mer långsiktiga data mot att SLU utvecklas i rätt riktning, men att ytterligare ansträngningar bör göras för att öka publiceringen. Variationen mellan universitetets institutioner är mycket stor, där relativt många har en låg publiceringsfrekvens. En liten internationell publicering innebär att forskningen inte i tillräcklig grad blir utsatt för internationell 20

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Antal nybörjarplatser i utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå för läsåret 2016/17

Antal nybörjarplatser i utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå för läsåret 2016/17 SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2497 Rektor BESLUT 2016-06-21 nybörjar i utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå för läsåret 2016/17 Beslut Rektor beslutar att antalet nybörjar på program hösten 2016 fastställs

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

Dnr SLU ua 2015.1.1.1-498. Årsredovisning 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Årsredovisning 2014 1

Dnr SLU ua 2015.1.1.1-498. Årsredovisning 2014. Sveriges lantbruksuniversitet Årsredovisning 2014 1 Dnr SLU ua 2015.1.1.1-498 Årsredovisning 2014 Sveriges lantbruksuniversitet Årsredovisning 2014 1 Innehåll 1 Verksamhetsidé, vision och mål... 6 1.1 Verksamhetsidé... 6 1.2 Vision... 6 1.3 Strategiska

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua.fe.2010.3.0-3888 Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet Antagningsordningen gäller från och med utbildningar som startar

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uka.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består numera av sex blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng

Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-09-27 Mastersprogram i innovation och design, 120 högskolepoäng Master Program in Innovation and Design, 120 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges

Läs mer

Dnr SLU ua 2013.1.1.1-772. Årsredovisning 2012 1 (96)

Dnr SLU ua 2013.1.1.1-772. Årsredovisning 2012 1 (96) Dnr SLU ua 2013.1.1.1-772 Årsredovisning 2012 1 (96) Innehåll Årsredovisning 2012... 1 Rektor har ordet... 5 1 Verksamhetsidé, vision och mål... 7 1.1 Verksamhetsidé... 7 1.2 Vision... 7 1.3 Strategiska

Läs mer

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e)

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Sveriges lantbruksuniversitet Styrelsen BESLUT 2009-12-17 Enligt sändlista Dnr SLU 14-1645/09 Exp: 2009-12-18 Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Styrelsen beslutar

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet 1 Dnr M2009/2125 Internationella styrgruppen Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Modern medicinsk vetenskap är beroende av ny teknologi, ökat informationsutbyte

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Ny utbildningsorganisation vid SLU Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH ANVISNING Gäller från och med 2007-07-01 Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH Gäller fr o m 2007-07-01 Fastställd av rektor 2004-09-29 och 2005-03-31 Denna anvisning grundar sig på: Förordning om uppdragsutbildning

Läs mer

Årsredovisning Innehålls PM

Årsredovisning Innehålls PM Fastställt av Årsredovisning Innehålls PM 1. Syfte Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning senast

Läs mer

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd:

Ann-Sofie Axelsson, Akademichef Fastställd: för utbildning och forskning vid Inledning :s vision, mål och strategi för utbildning och forskning (hädanefter benämnd VMS-A3 ) beskriver vision och mål för akademins kärnverksamhet utbildning och forskning

Läs mer

Programmets benämning: Master of Science in Computer Engineering

Programmets benämning: Master of Science in Computer Engineering Dnr: HNT 2016/335 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Civilingenjör Datateknik Programkod: Programmets benämning: TACDA Civilingenjör Datateknik Master of Science in Computer

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora

Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora Beslutsdatum: 2014-03-25 Dnr: 2013/415-1.1 Fakulteten för konst och humaniora Plan för systematiskt kvalitetsarbete för grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora Beslutat av Fakultetsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering BESLUT 1 2010-06-24 Dnr LS 2010/499 Rektor Handlingsplan för internationalisering 2010-2011 Bakgrund Internationalisering är en av fyra strategier i universitetets Strategiska Plan 2007-2011 för att uppnå

Läs mer

3. Programmets mål Utbildningsplanen innehåller följande preciseringar i förhållande till högskoleförordningens (SFS 1993:199) examensbeskrivning.

3. Programmets mål Utbildningsplanen innehåller följande preciseringar i förhållande till högskoleförordningens (SFS 1993:199) examensbeskrivning. Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Master of Laws Programme, LL. M. Nivå: avancerad nivå 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för det ursprungliga Juristprogrammet, 270 högskolepoäng,

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR)

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Master of Laws Programme, LL. M. Nivå: Grundnivå, examen på avancerad nivå Fastställande Utbildningsplanen för det ursprungliga Juristprogrammet, 270 högskolepoäng,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST

RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST RIKTLINJER FÖR TILLGODORÄKNANDE VID HÖGSKOLAN VÄST Detta dokument innehåller dels förordningstext, dels lokala riktlinjer och allmänna råd. All text som är av karaktären nationell föreskrift eller förordning

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

LINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015

LINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015 LINNAEUS-PALME KRITERIER OCH PRIORITERINGSGRUNDER VID BEDÖMNING AV ANSÖKNINGAR INOM LINNAEUS-PALME 2013 2014 OCH 2013-2015 Kriterier och prioriteringsgrunder vid bedömning av ansökningar inom Linnaeus-Palme

Läs mer

Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet

Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet 1 Beslutsdatum 2016-06-27 Dnr V 2016/378 Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet Detta verktyg utgör ett stöd för fakulteter och institutioner i det kontinuerliga uppföljnings- och

Läs mer

Magisterprogrammet i Miljö- och hälsoskydd

Magisterprogrammet i Miljö- och hälsoskydd Teknisk naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 Dnr 514-759-10 Datum 2012-05-02 Sid 1 (6) Magisterprogrammet i Miljö- och hälsoskydd Master of Science Programme

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Masterprogram, molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Master's Programme, Molecular Techniques in Life Science 120,0 högskolepoäng

Masterprogram, molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Master's Programme, Molecular Techniques in Life Science 120,0 högskolepoäng Utbildningsplan Masterprogram, molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Master's Programme, Molecular Techniques in Life Science 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT17.

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

S som i samverkanslektor. Sara Brännström, samverkanskoordinator

S som i samverkanslektor. Sara Brännström, samverkanskoordinator S som i samverkanslektor Sara Brännström, samverkanskoordinator SLU:s verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och

Läs mer

Cross Media Interaction Design masterprogram

Cross Media Interaction Design masterprogram Samhällsvetenskapliga fakulteten/institutionen för informatik Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledning@informatik.umu.se www.umu.se Dnr 502-1440- 2010-09-15 Sid 1 (8)

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor

Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) Sustainable Urban Management Master s Programme, 120 credits 1 Beslut Rektor för SLU beslutade den

Läs mer

Processbeskrivning samt villkor gällande utbildningsprogram på avancerad nivå vid Linköpings universitet

Processbeskrivning samt villkor gällande utbildningsprogram på avancerad nivå vid Linköpings universitet 1(5) Processbeskrivning samt villkor gällande utbildningsprogram på avancerad nivå vid Linköpings universitet Bakgrund Syfte Detta dokument syftar till att beskriva process och hanteringsordning av sökande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI

Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå vid KI Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-12-19, dnr 4816/07-300 Träder i kraft 2008-01-01 2 Innehåll Tillgodoräknande vid KI...

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Innehåll. 2 Rektor har ordet. 7 Utbildning. 23 Forskning och forskarutbildning. 33 Fortlöpande miljöanalys. 41 Övriga mål och återrapporteringskrav

Innehåll. 2 Rektor har ordet. 7 Utbildning. 23 Forskning och forskarutbildning. 33 Fortlöpande miljöanalys. 41 Övriga mål och återrapporteringskrav ÅRSREDOVISNING 2008 Innehåll 2 Rektor har ordet 7 Utbildning 23 Forskning och forskarutbildning 33 Fortlöpande miljöanalys 41 Övriga mål och återrapporteringskrav 52 Finansiell redovisning 75 Sammanställning

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016

Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016 151217 KTH/UF/PLU+AUA Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016 Begrepp Definition/förklaring Kommentar 5-åriga utbildningar Andel lärare med högskolepedagogisk utbildning Civilingenjörs-, civilingenjörs-

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram RIKTLINJER Diarienummer: 40-388/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Grundutbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetssäkring

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

LTV-fakultetens strategi

LTV-fakultetens strategi 1(6) DNR: Slu.ltv.2014.1.1.1-679 Exp: 2014-06-25 LTV-fakulteten STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Fakultetsnämnd

Läs mer

Prefekt/FN-info

Prefekt/FN-info Prefekt/FN-info 20141111 Informationsmöte 2014-11-11 1) Samverkan Regional modell för engagemang 2) Beviljade forskningsprojekt 3) Pedagogisk meritering 4) Utbildningsfrågor 5) Forskningsfrågor 6) Övriga

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i

Läs mer

Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2015/16

Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2015/16 1(8) Dnr SLU ua 2014.1.1.1-2446 Exp. den: 25/9-14/JT Styrelsen BESLUT 2014-09-23 Sändlista Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2015/16 Beslut Styrelsen beslutar följande

Läs mer

Program för internationalisering

Program för internationalisering Dnr UFV 2015/280 Program för internationalisering Fastställt av konsistoriet 2015-11-12 Innehåll 1. Inledning 3 2. Förutsättningar för framgång 3 3. Världsledande forskning 4 3.1 Stärka Uppsala universitets

Läs mer

Det akademiska värdet av mobilitet

Det akademiska värdet av mobilitet Det akademiska värdet av mobilitet Förslag till åtgärder för att öka antalet utresande utbytesstudenter 2016-05-11 Anders Ahlstrand Bakgrund På forummötet i oktober 2013 diskuterades hinder och möjligheter

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå Dnr SLU ua 2014.1.1.1-572 1(5) Utbildningsnämnden BESLUT 2014-02-20 Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08

Läs mer

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Masterprogrammet i molekylära tekniker inom na 5MT15 Inrättad av rektor 2014-06-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-06-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-12-17 Sid 2 (5) 1. Basdata

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av Dnr FAK1 2010/158 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av tjänsteverksamheter Masterprogramme in Service Marketing and Management

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

Implementering av övergripande riktlinjer för utbildning vid SLU

Implementering av övergripande riktlinjer för utbildning vid SLU 1(7) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-2447 Exp. den: 2014-06-10/IA 1(7) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-2447 Exp. den: 2014-06-10/IA Utbildningsnämnden BESLUT Sändlista Implementering av övergripande riktlinjer för utbildning

Läs mer