Vårdproduktionsutskottet

Transkript

1 Vårdproduktionsutskottet Lars Blixt Verksamhetscontroller BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr (7) Vårdproduktionsutskottet Investeringar inom hälso- och sjukvården 2013 Ordförandens förslag 1. Vårdproduktionsutskottet godkänner ombyggnad av vårdavdelning vid Skånes universitetssjukhus vilket innebär en bygginvestering med 7 Mkr varav, 2 Mkr 2013 och 5 Mkr 2014 samt utrustningsmedel med 3,5 mkr Vårdproduktionsutskottet godkänner extern förhyrning för Vårdcentralen Närlunda, Skånevård Sund samt utrustningsmedel om 1,2 mkr Vårdproduktionsutskottet godkänner utrustningsinvestering i en operationsrobot vid Skånes universitetssjukhus med 15,5 mkr Sammanfattning Förslag till investering föreligger inom hälso- och sjukvårdens byggram om 7 mkr och utrustningsram med 20,2 Mkr. Dessutom föreslås en ny extern förhyrning för vårdcentralen Närlunda i Helsingborg. I ärendet finns följande dokument 1. Beslutsförslag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Regionstyrelsen har hittills beviljat medel från ramen avseende bygginvesteringar enligt nedanstående tabell. Föreliggande förslag innebär att ytterligare 7 mkr i års bygginvesteringar avräknas från hälsooch sjukvårdens investeringsram. C:\pactdok\Vårdproduktions- beredningen\ \04 Investeringar inom hälso- och sjukvården 2013\ U15 VPU_Beslutsförslag.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (7) Byggnadsinvesteringar Pågående projekt > 50 mkr 71,0 100,0 200,0 Pågående projekt < 50 mkr 193,0 111,0 0,0 Summa pågående projekt 264,0 211,0 200,0 Förslag nya objekt enligt ärende VPU 2,0 5,0 0,0 Summa beslutade inklusive förslag 266,0 216,0 200,0 Ram sektor vård och hälsa B ,0 686, ,0 Kvar att disponera 377,0 470, ,0 Regionstyrelsen har hittills beviljat medel från ramen avseende utrustningsinvesteringar enligt nedanstående tabell. Föreliggande förslag innebär att ytterligare 15,5 Mkr 2013 och 4,7 Mkr för 2014 avräknas från hälso- och sjukvårdens investeringsram. Resterande budgetmedel reserveras för projekt som ännu inte är färdigberedda. Utrustningsinvesteringar Pågående projekt 591,1 364,1 14,0 Förslag nya objekt enligt ärende VPU 15,5 4,7 0,0 Summa beslutade inklusive förslag 606,6 368,8 14,0 Ram sektor vård och hälsa B ,0 464,0 576,0 Kvar att disponera 45,4 95,2 562,0 Kommentarer till investeringsobjektet Byggobjekt Vårdavdelning 1 ortopeden, Skånes universitetssjukhus Ortopediska kliniken inom Skånes universitetssjukhus har idag 127 egna vårdplatser, 78 i Malmö och 49 i Lund. Merparten, (ca 75%), av dessa beläggs av akuta patienter. De elektiva patienter som behandlas vid SUS domineras av komplicerade och/eller högspecialiserade patienter. En allt större andel av de elektiva operationerna har sedan 2005 förts över från de ortopediska klinikerna i Malmö och Lund till Trelleborg. I snitt har ca 10% av de elektiva operationerna förts över per år, vilket medfört att Ortopediska kliniken inom SUS enbart har kvar de elektiva operationer som av olika skäl inte kan utföras i Trelleborg. De senaste åren har inneburit att ett omfattande effektiviseringsarbete avseende vårdplatsutnyttjandet genomförts vid den ortopediska kliniken som medfört kortare vårdtider. Detta innebär att SUS bedömer att en ytterligare minskning av antalet ortopediska vårdplatser påverkar möjligheterna att upprätthålla produktionsvolymerna. Den ortopediska kliniken i Malmö ligger i en byggnad som innehåller den samlade ortopediskaverksamheten med bland annat vårdavdelningar, operationssalar, mottagning och rehabiliteringsenhet. Närheten till alla centrala funktioner underlättar optimering av flöden och ett effektivt resursutnyttjande.

3 Datum (7) Den nu aktuella vårdavdelningen är en av fyra i ortopedhuset och den av dessa som är i sämst skick avseende ytskikt och tekniska system. Sedan länge har insatser gjorts för att åstadkomma en förbättring av de lokalmässiga förutsättningarna för vårdavdelningen. I början av september evakuerades vårdavdelningen till tillfälliga lokaler i medicinhuset då det verksamhetskritiska kallelsesignalsystemet havererade och inte bedömdes vara möjligt att reparera. De tillfälliga lokalerna har begränsade möjligheter att bedriva effektiv vård inom ortopedi då de inte är anpassade för rörelsehindrade patienter samt för avståndet till övriga ortopediska enheter. Regionservice har tillsammans med SUS genomfört ett planeringsarbete för att åstadkomma en förbättrad lokalsituation för vårdavdelningen. I planeringsarbetet har olika alternativ prövats utifrån husets förutsättningar och utifrån den bedömda tid som verksamheten skall finnas i huset. Ortopedhuset är inte bland de hus som påverkas direkt av utvecklingen av sjukhusområdet i Malmö. Däremot bedöms verksamheten i huset kunna påverkas av den planerade nybyggnationen i den meningen att den kan flytta till denna när den är färdig. Detta innebär att insatser i de befintliga lokalerna planeras för slutenvårdsverksamhet utifrån en tidshorisont på ca 7 år. Dessa insatser beräknas till 7 Mkr bygginsatser och utrustning 3,5 Mkr. Vid beslut i november bedöms åtgärderna kunna vara färdiga till sommaren Investeringen innebär en ökad kostnad för med ca 1,6 Mkr per år i ökade kapitalkostnader. Från Skånes universitetssjukhus görs bedömningen att det är möjligt att hantera detta inom ramen för sin ekonomi. Extern förhyrning Vårdcentralen Närlunda, Skånevård Sund Vårdcentralen Närlunda ligger i den södra delen av Helsingborg och är bland de mindre i staden. I närområdet finns fyra offentligt drivna vårdcentraler, Närlunda, Planteringen, Ramlösa, och Råå. Dessutom finns en privat enhet Capio Söder som under de senare åren ökat antalet listade patienter. Motsvarande minskning finns hos de offentligt drivna vårdcentralerna. Den geografiska placeringen av verksamheterna medför olika förutsättningar och möjligheter. Befolkning och listade patienter ställer stora krav på anpassade arbetssätt och ett varierat utbud. Därtill kommer pågående och projekterade nybyggnationer och utvecklingsplaner i flera av de aktuella områdena där kommunen satsar för framtiden.

4 Datum (7) Det samlade underlaget gör att Skånevård Sund bedömer att inga avoch/eller omackrediteringar är aktuella i nuläget. Skånevård Sund planerar dock från årsskiftet 2013/2014 att införa gemensamma chefer för Vårdcentralerna Närlunda och Ramlösa och för Vårdcentralerna Planteringen och Råå. De samordningsvinster som ett gemensamt ledarskap möjliggör kommer båda verksamheterna till godo i form av ökat utbud och ökad tillgänglighet samt ett minskat resursbehov. Detta gäller även planering av BHVverksamhet samt övriga framtida tilläggsackrediteringar. Vårdcentralen Närlunda var vid etableringen, i början av 1990-talet, en läkarstation för tre läkare med sammanlagt sex kringpersonal bestående av distriktssköterskor, undersköterskor och sekreterare. Verksamheten har succesivt utvidgats och utvecklats och det är nu sammanlagt nitton personer som arbetar i lokalerna. Detta innebär att lokalerna är underdimensionerade medförande trängselproblematik och dåliga flöden. De är även undermåliga ur hygien- och arbetsmiljösynpunkt. Verksamheten omfattar nu läkarmottagning med öppen akut mottagning dagligen, med tre allmänspecialister, två ST- och en AT-läkare. Distriktssköterskemottagning, diabetes- och astma/kol mottagning, livsstilsmottagning och tobaksavvänjning samt mottagning för kost- och motionsrådgivning. Vårdcentralen har trots underdimensionerade lokaler höga värden i nöjd patient index och enheten tilldelades Glasäpplet för Antal listade Antal listade ACG sept CNI sept januari 2010* sept ** 2013*** VC Närlunda ,1 1,2 VC Planteringen ,0 1,5 VC Ramlösa ,0 0,9 VC Råå ,0 0,9 Capio cityklinik söder ,0 1,4 Summa * För Capio cityklinik söder är den första uppgiften avseende antalet listade från ** Adjusted clinical groups beskriver förväntat resursbehov av primärvård hos de patienter som är listade på en enhet baserat på deras sjuklighet *** Care need index beskriver risk för att utveckla ohälsa baserat på socioekonomi hos patienter listade på en enhet Området som vårdcentralen ligger i har utifrån de socioekonomiska faktorerna en hög förväntad sjuklighet. Närheten till vårdcentralen är för denna patientgrupp viktig. Den psykiska ohälsan är stor i området. Det finns en stor grupp äldre i området. Vårdcentralen har under lång tid byggt upp ett gott samarbete med äldreboende, seniorboende och hemsjukvården i området. Vid en flytt av Vårdcentralen Närlunda ges möjlighet att bereda plats för flera verksamheter som idag bedrivs i olika lokaler och få bättre anpassade lokaler till den verksamhet som ska bedrivas. Vårdcentralen planerar att ackreditera sig som äldrecentral.

5 Datum (7) Den utökade verksamheten har gjort att det under många år funnits planer för en om- och tillbyggnad. Under åren har flera förslag till förändring av nuvarande lokaler tagits fram men i samband med hälsovalets införande beslutades att avvakta med projektet. När Helsingborgshem planerade att bygga ett höghus på Närlundaområdet, ett par hundra meter från nuvarande vårdcentral sågs det som ett alternativ för vårdcentralen att flytta verksamheten dit. De nya lokalerna omfattar cirka 800 kvm BTA med en hyra på 1,4 Mk/år vilket skall jämföras med de gamla lokalerna som uppgick till ca 500 kvm och med en hyra om 0,6 Mkr. Utöver detta bedöms det vid flytten till de nya lokalerna behövas utrustningsinvesteringar om 1,2 Mkr vilket beräknas innebära ökade kapitalkostnader om 0,2 Mkr/år. Sammanlagt innebär detta en ökad årlig kostnad om 1 Mkr. Vårdcentralen har idag en ekonomi i balans och bedömer att detta kommer att vara möjligt även i de nya lokalerna bland annat genom att dessa kommer att möjliggöra ett utökat antal listade patienter. Förutsatt beslut kan verksamheten flytta in i de nya lokalerna i mars Enligt den av regionstyrelsen fastställda investeringsprocessen skall externa förhyrningar överstigande 10 mkr beslutsmässigt hanteras på samma sätt som egna investeringar. En nuvärdesberäkning av hyran för lokalerna för vårdcentralen Närlunda baserat på ett tioårigt hyreskontrakt hamnar på 11,4 Mkr. Hyreskontraktet skall då godkännas av vårdproduktionsutskottet. Lokal samverkan kring de nya lokalerna är genomförd 2013-xx-xx Utrustningsinvestering Reinvestering operationsrobot, Skånes universitetssjukhus Cancer i prostata är mannens vanligaste cancersjukdom och årligen får ca svenska män diagnosen prostatacancer. Många av dessa män diagnostiseras med en tidig och därmed botbar cancer. Flertalet genomgår operation, s.k. radikal prostatektomi, varvid hela prostata med vidhängande sädesblåsor tas bort. Med operation har man vanligen mycket goda möjligheter att bota patienten, som dock riskerar att drabbas av besvärande bieffekter, fr.a. urinläckage och impotens. Eftersom majoriteten av männen har en mycket tidig och icke-symptomgivande cancer är det viktigt att minimera de postoperativa följdverkningarna. Radikal prostatektomi har sedan 80-talet utförts med öppen kirurgisk teknik. I början av 2000-talet visade man att radikal prostatektomi också kan utföras på ett säkert och standardiserat sätt med titthålsteknik, s.k. laparoskopi. Titthålsoperation är en minimalinvasiv operationsteknik som visat sig erbjuda flera fördelar jämfört med öppen operation (minskade blodförluster, mindre postoperativ smärta kortare vårdtider etc.). Laparoskopisk radikal prostatektomi är emellertid ett mycket komplicerat ingrepp som tar lång tid att lära sig, vilket medfört att tekniken fått begränsad spridning.

6 Datum (7) För drygt 10 år sedan började man göra laparoskopiska prostatektomier med robotassistans, vilket avsevärt underlättade operationen, och som snabbt ledde till en snabb spridning världen över. Robotassisterad radikal prostatektomi har teoretiskt alla laparoskopins fördelar, men medför också högre kostnader. Det är fortsatt kontroversiellt om patientvinsterna med robotkirurgi motiverar kostnaderna, och det finns mycket få publicerade studier som på ett systematiskt sätt jämfört de båda operationsteknikerna. Trots detta har många urologkliniker såväl nationellt som internationellt infört tekniken. Det finns dock evidens för att robotkirurgi för nämnda ingrepp är en metod som för patienterna innebär en klar förbättring. En sammanfattning av evidensläget visar att robotteknik jämfört med konventionell öppen kirurgi resulterar i: Förbättrad kontinens efter 12 månader Förbättrad potens efter 12 månader Minskad perioperativ blodförlust men inga andra skillnader i övriga perioperativa resultat eller komplikationer. Data saknas om eventuella skillnader i biokemiskt, eller kliniskt tumörrecidiv. Studier saknas över långtidsresultat. Robotkirurgi har införts vid Skånes universitetssjukhus innan ovanstående underlag funnits tillgängligt. Som framgår är evidensen för eventuell förlängd överlevnad eller andra vinster med ingreppet ännu svagt. Det beror på att tekniken ännu inte har använts under så lång tid, dvs. att överlevnadsvinster kan ses först efter 15 års postoperativ uppföljning vid prostatacancer. Det pågår ett flertal prospektiva studier i syfte att utröna långtidsresultat och då särskilt recidiv av cancer och överlevnad. Skånes Universitetssjukhus förfogar i nuläget över fyra operationsrobotar i klinisk drift fördelade med två var i Lund respektive Malmö. Fördelningen av robotar speglar profileringen mellan de två sjukhusen med urologi koncentrerad till Malmö och gynekologi, som är den andra huvudanvändningsområdet för operationsrobotteknologin, koncentrerat till Lund. Den äldre av robotarna i Malmö är installerad 2006 och är av en äldre generation utrustning jämfört med den andra utrustning som finns på kliniken. Funktionen i utrustningen har försämrats och driftsstörningar förekommer. Skånes universitetssjukhus föreslår nu att utrustningen byts ut. Operationsrobottekniken är som nämnts dyr jämfört med konventionell operationsteknik. Delvis på grund av höga rörliga kostnader i form av material, men även kopplat till fasta kostnader i form av kapital- och servicekostnader. En viktig faktor är därför ett högt utnyttjande av utrustningar för att sprida de fasta kostnaderna på så många operationer som

7 Datum (7) möjligt. Huvuddelen av produktionen i Malmö utförs på den utrustning som är av den nyare modellen, installerad Det samlade antalet operationer på de två utrustningarna var 2012, 442 st. vilket var en ökning jämfört med 2011 med 13. SUS bedömer dock att antalet operationer kommer att öka ytterligare och att man under 2013 kommer att passera 500 operationer förutsatt koncentration av samtliga urologiska robotoperationer till Malmö. Det beräknade behovet av kapacitet på något/några års sikt bedöms till 625 i Malmö med befintlig fördelning av verksamheter. SUS har beräknat att för att klara av det förväntade kapacitetsbehovet på en utrustning krävs full verksamhet 12 h/dag 46 veckor om året och reducerad verksamhet till 30 % under 6 veckor om året. Detta har inte bedömts som realistiskt från sjukhusets sida. Den regionala bedömningen är att med sammanlagt 4 operationsrobotar i klinisk drift har en samlad överkapacitet. Samtidigt är tekniken fortfarande under utveckling och fler områden att applicera den på kommer att komma förutsatt att det finns ledig maskinkapacitet. En nyligen, av Socialstyrelsen, publicerad rapport visar att SUS driver utvecklingen av tekniken i landet. Förutsatt befintlig verksamhetsfördelning Malmö -Lund och med den från SUS bedömda utvecklingen av antal operationer bedöms det inte som rimligt att klara produktionen med en utrustning i Malmö. Investeringen är beräknad till 15,5 Mkr MTU(Medicinsk Teknisk Utvärdering) är genomförd. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Se under respektive objekt. Juridisk bedömning Samråd har skett med avdelningen för juridik. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser Samverkan med berörda fackliga organisationer Se under respektive objekt. Uppföljning Uppföljning sker enligt gällande regler för investeringsuppföljningen i samband med tertial- och årsbokslut. Yngve Petersson Tjänstgörande ordförande Lars-Åke Rudin Ekonomidirektör