Från att existera till att leva Slutrapport för projektet Familjelotsen - Metodutveckling i samverkan

Transkript

1 Från att existera till att leva Slutrapport för projektet Familjelotsen - Metodutveckling i samverkan Linköpings kommun linkoping.se

2 Slutrapport 1 av 36 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och förutsättningar Projektets mål och syfte Syfte och effektmål Projektmål Målgrupp Projektorganisation Budget Kvalitetssäkring Riskanalys Genomförande Arbetet i projektet Projektledningsgruppen Operativa gruppen Familjelotsen Familjeombudens arbete Funktionen familjeombud Familjeombudens arbetsuppgifter Samskapande med projektfamiljerna Projektförlopp Resultat och måluppfyllelse Kommentarer till projektmål; Metodutveckling Kommentar till projektmål; Samordning Kommentar till projektmål; Samskapande Måluppfyllelse på familjenivå Redovisning av budget Slutsatser Funktionen familjeombud Familjeombudets förutsättningar och kompetens Utmaningar med funktionen familjeombud Familjernas behov och önskemål om hur stöd utformas Utvecklingsbehov i kommun och region utifrån målgruppens behov Implementering och utveckling Implementering i ordinarie verksamhet Utveckling en egen enhet Avslutande reflektioner Forskningsstöd

3 Slutrapport 2 av 36 Från att existera till att leva Slutrapport för projektet Familjelotsen - Metodutveckling i samverkan 1 Inledning Projektet Familjelotsen metodutveckling i samverkan startade i augusti 2014 liksom vårt arbete som projektledare för detta projekt. Detta är vår slutrapportering av projektet där vi beskriver bakgrund och förutsättningar för projektet, dess organisation och hur arbetet har fortskridit under åren. Vi redogör för förändringar som skett utifrån den ursprungliga projektansökan, redovisar hur arbetet gått i förhållande till projektmålen och slutligen summerar våra erfarenheter och tankar och föreslår hur dessa kan tas till vara och vidareutvecklas. FoU ansvarar för utvärderingen av projektet och kommer under hösten 2017 med sin rapport som bygger både på kvantitativa och kvalitativa data från projektet, samt en analys utifrån det samhällsekonomiska perspektivet. 1.1 Bakgrund och förutsättningar Omsorgsnämnden, Socialnämnden, Barn-och ungdomsnämnden och Bildningsnämnden fick i februari 2013 det gemensamma uppdraget att beskriva ett projekt för att utveckla bättre och tidigare stöd till unga och deras föräldrar, i syfte att förebygga HVB-placeringar. Uppdraget resulterade i en gemensam ansökan till den sociala investeringsfonden för att finansiera ett metodutvecklingsprojekt för att förbättra stödet till familjer med sammansatta behov och där vuxen och/eller barn har en neuropsykiatrisk diagnos. Behovet av ett utvecklingsarbete hade identifierats och lyfts fram bl.a. i studien Familjer i socialtjänsten, där en slutsats var att de familjer som har mest behov och har flest insatser från socialtjänsten är de som är minst nöjda med det stöd de får. Även personal från Lean Link, Råd&Stöd, Socialförvaltningen, Region Östergötland i form av Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) och Barnhabiliteringen (HAB) styrkte behovet av att utveckla metoder som ser familjen ur ett helhetsperspektiv och som kan förbättra samordningen för de familjer som har behov av många olika stödinsatser. Kommunstyrelsen fattade i april 2014 beslut om att bevilja medel ur den sociala investeringsfonden till ett nämndövergripande metodutvecklingsprojekt. Projektet skulle präglas av ett helhetsperspektiv, utgå från familjernas behov och inkludera familjeombud, förstärkt praktiskt/pedagogiskt stöd och stöd till arbete/utbildning. Projektet skulle pågå i tre år fr.o.m. augusti Finansieringen beräknades till 5 950t kr/år och återbetalning beräknas ske under 2017, 2018 och 2019 enligt uppgjord återbetalningsplan.

4 Slutrapport 3 av Projektets syfte och mål Syfte och effektmål Syftet med projektet är att hitta vägar för att samordna det stöd som finns för familjer med sammansatta problem där barn och/eller föräldrar har en neuropsykiatrisk diagnos och är aktuella inom socialtjänsten. Vidare är syftet att utveckla och anpassa insatser så att det motsvarar det behov som aktuella familjer har, vilket kan förebygga att barn och ungdomar behöver placeras i familje- eller på behandlingshem. Färre placeringar minskar kommunens kostnader. Projektet förväntas få resultat och effekter på tre nivåer: Familjenivån (effekter i form av påverkan på individ och grupp) Process och metodnivå (arbetsmetoder, kunskapsbildning, kunskapsanvändning och innovationer) Aktörsnivå (Samspelet mellan involverade organisationer, verksamheter) Förväntade effekter med ett samordnat stöd till hela familjen är att det för familjerna ska bidra till: en högre grad av trygghet främja en god psykisk hälsa ge ökad livskvalitet ökat självbestämmande och kontroll av sin livssituation bättre skolsituation för barnen Effekterna förväntas också sammanfalla med en del av kommunens strategiska plan och deras övergripande mål i form av; utanförskapet i Linköping minskar Linköpingsborna har en god hälsa Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam människor känner sig trygga i Linköping Linköpings kommun erbjuder välfärdstjänster med hög tillgänglighet och god kvalité Bättre samordning av samhällets insatser för dessa familjer kan ge långsiktiga samhällsvinster utifrån: att barn och ungdomar som klarar av skolgången i högre grad får arbete vilket generar skatteintäkter till samhället minskat behov av hälso- och sjukvård minskad kriminalitet

5 Slutrapport 4 av Projektmål Projektmålet har varit att i nära samarbete med familjerna i projektet utveckla metoder och förbättra samordningen av kommunens stöd för familjer med sammansatta behov, där en eller flera av familjemedlemmarna har en neuropsykiatrisk diagnos. Målsättningen har varit att familjer ska ha fått stöd via den nya funktionen familjeombud under projektets gång. Delmål har varit att familjernas situation påverkats positivt gällande; vardagssituationen hemma barnens skolgång barnens fritid arbete eller utbildning, alt. sysselsättning för föräldrarna Målgrupp Målgruppen under projekttiden är familjer som har barn i grundskoleåldern, är aktuella inom socialtjänsten och där en eller flera i familjen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Projektet vänder sig vidare till familjer med sammansatta problem. Med sammansatta problem menas att familjen har många olika behov där det behövs stödkontakter från olika instanser. Det handlar om svag anknytning till arbetslivet, svaga sociala nätverk, en hög stressnivå med fysisk och psykisk ohälsa, ansträngd ekonomi och barn som har svårt att få sina behov tillgodosedda i skolan. I projektansökan framgick att familjer med yngre barn skulle prioriteras eftersom det är en förebyggande insats. Vid urval av familjer till projektet har därför familjer med barn i de lägre grundskoleklasserna valts, framför de med äldre barn. Projektledarna valde vidare att erbjuda familjer som föreslogs från flera olika verksamheter. I vissa fall kände de professionella som föreslog familjerna inte till att det fanns andra professionella som arbetade i samma familj, utan det blev något som uppdagades i samband med att familjerna kom med i projektet. Inga avsteg har gjorts från de kriterier som sattes upp för målgruppen. Olika delar inom Region Östergötland har önskat få med familjer i projektet, men då det inte funnits någon kontakt inom socialtjänsten har inte dessa familjer kommit med. Det har även kommit in förslag på familjer där familjemedlemmar inte varit utredda, men där svårigheter finns som tyder på en neuropsykiatrisk diagnos. Dessa familjer har heller inte tagits med utifrån projektets tydliga avgränsning. Likaså har förslag om familjer där barn inte uppnått grundskoleålder inte tagits med utifrån projektets avgränsning. Hade det inte funnits ett tillräckligt stort underlag av familjer som uppfyllde kriterierna hade målgruppen kunnat utvidgas.

6 Slutrapport 5 av Projektorganisation Organiseringen av projektet tog sin utgångspunkt ur det förslag på projektorganisation som beskrevs i projektansökan. Den ena delen benämns Insats-/aktörssystemet och inkluderar de verksamheter som är direkt involverade i arbetet med målgruppen. Den andra delen i projektets organisation är Forsknings- och utvecklingssystemet som har utgjorts av FoU Centrum för vård och omsorg. Varje ingående förvaltning har en koordinator som har överblick över den egna verksamhetens aktiviteter och processer kopplade till projektet. I förhållande till den organisationsskiss som fanns i ansökan har en justering gjorts gällande den högsta nivån. Den politiska referensgruppen och styrgruppen på tjänstemannanivå slogs ihop, och har utgjorts av den redan befintliga BUF-gruppen. Där ingår presidierna från ingående nämnderna samt berörda förvaltningschefer. Det skol- och fritidsstöd som finns i insats/aktörsystemet har under projekttiden getts av de koordinatorer som är från skolan. När det kommer till forsknings- och utvecklingssystemet som har utgjorts av FoU Centrum så har den delen i projektet inte haft direktkontakt med målgruppen, utan ansvarar för utvärdering, uppföljning och kunskapsspridning. Det har skett ett nära samarbete mellan projektledare och FoU Centrum. Projektledarna har på 10% vardera varit anställda som medforskare och utfört standardiserade intervjuer med föräldrarna i projektet samt försett FoU med statiskt och material till utvärderingen. Styrgrupp - politisk och tjänstemän Styrgrupp BUF; presidierna för Barn- och ungdoms-, Social-, Omsorgs- och Bildningsnämnd samt ansvariga förvaltningschefer Projektledningsgrupp tjänstemannanivå Representanter från social-, omsorgs- och utbildningskontoren, Leanlink, Råd & Stöd, projektledare och FoU Centrum Projektet Insats/aktörssystem FoU-system Projektledare FoU Centrum, forskare i samverkan med Projektkoordinatorer medforskare (projektledarna) Familjeombud samt gruppledare Nordlandsforskning Stöd till arbete, sysselsättning, utbildning Styrgrupp Projektets styrgrupp har utgjorts av ordföranden i de nämnder som ingår i projektet samt förvaltningschefer. Dessa funktioner sågs regelbundet i samverkansgruppen BUF-styrgrupp som fanns innan projektet. Frågor kring projektet Familjelotsen har därmed varit en av många andra frågor som BUF-styrgrupp diskuterar och samverkar kring. Styrgrup-

7 Slutrapport 6 av 36 pen har tagit del av de årsrapporter och avrapporteringar som gjorts enligt projektets kommunikationsplan, samt FoUs halvtidsrapportering, men ej önskat de månadsrapporter som även skrivits inom projektet. Projektledarna och representant från FoU har träffat styrgruppen 1 gång/år, men även varit ute och informerat respektive nämnd och kommunstyrelsen vid var sitt tillfälle. Projektledningsgruppen Projektledningsgruppen har bestått av representanter från Socialförvaltningen, Omsorgskontoret, Utbildningskontoren, Leanlink, Råd&Stöd och FoU-Centrum och består i huvudsak av verksamhetschefer och planeringsledare. Ordförandeskapet har roterat terminsvis. Projektledarna har deltagit i projektledningsgruppen och fungerat som en länk till den operativa projektgruppen. Projektledare Projektet har bemannats med en projektledarfunktion omfattande 100 % tjänst, fördelat på två personer med 50 % vardera från Leanlink, Råd&Stöd och Socialförvaltningen. I den ursprungliga ansökan till sociala investeringsfonden föreslogs 0,5 projektledartjänst från Leanlink, Råd&Stöd. Inför projektstart 2014 beslutades dock att utöka projektledartjänsten från 0,5 årsarbetare till 1,0 och dela den lika mellan två projektledare med 0,5 från Leanlink Råd&Stöd och 0,5 från Socialförvaltningen. Socialnämnden hade i sin kalkyl angett 0,5 tjänst till koordinator och 0,25% till förstärkt vuxenstöd. Socialnämnden gjorde en omfördelning av beviljade medel och har istället använt resurserna till 0,5 tjänst projektledare och 0,25 koordinator. Båda projektledarna har på 10% av sina tjänster varit medforskare till FoU Centrum. Projektledarnas uppgift har varit att driva projektet mot projektmålen, informera om projektet, samarbeta med och stötta ansvariga verksamheter, samt vara kontakten till FoU- Centrum. Vidare har projektledarna ansvarat för att rapportera och dokumentera de aktiviteter som sker i projektet och lyfta viktiga frågor till projektledningsgruppen. Projektkoordinatorer Projektkoordinatorns uppgift har varit att informera om projektet inom sin egen organisation, säkerställa att egna verksamheten bidrar med resurser och kompetens enl. projektplanen, stöttat medarbetare i den egna verksamheten som är aktiva inom projektet, samt ingå i den operativa projektgruppen. Barn och ungdomsnämnden har under projekttiden använt sig av två koordinatorer om 20% vardera i sin tjänst. En koordinator är specialpedagog och arbetar i Konsultativt stödteam, en är fritidspedagog och tillhör Närvaroteamet. Sedan november 2016 har barn och ungdomsnämnden anställt en arbetsterapeut riktad mot en specifik skola som ett led i metodutveckling för elever med samma svårigheter som projektets målgrupp. Bildningsnämnden bedömde att deras deltagande i projektet kunde ske inom ramen för avsatta medel och så har skett. Det har funnits en koordinator från Jobb och Kunskapstorget som deltagit i projektets operativa grupp. Koordinatorn har medverkat till att det

8 Slutrapport 7 av 36 blivit en enkel väg in för projektets föräldrar i behov av Jobb- och Kunskapstorget tjänster samt bidragit med kunskap i projektet gällande arbetsmarknadsfrågor. När det gäller Råd&Stöd och Socialförvaltningen så har projektledarna också haft koordinatorfunktionen. Det har inneburit både för- och nackdelar. Att samma person haft båda uppdrag har inneburit vissa tid- och samordningsvinster, som lagts framförallt på projektledarfunktionen, men därmed på bekostnad av koordinatorsrollen. Vi kan se att det har varit en fördel på aktörsnivå att vi som projektledare kunnat vara med i de diskussioner som de andra koordinatorerna inte haft möjlighet att vara. När det gäller familjenivån och den egna metodutvecklingen på respektive förvaltningen, har det däremot blivit mer splittrat och inte samma fokus som det kunde varit med en koordinator som inte innehaft projektledarrollen. Familjeombud I januari 2015 anställdes tre familjeombud till projektet med Leanlink, Råd & Stöd som arbetsgivare. Familjeombudens uppgift har varit att företräda och stötta familjen utifrån uppdrag som familjen ger. De har vidare observerat och rapporterat hinder för samordning i samhällets strukturer, samt hinder som familjer har för att hantera sin vardag och föra dessa vidare till projektledningen. I ansökan ur sociala investeringsfonden gjordes en beräkning av 2 årsarbetare som familjeombud och 2 som praktiskt/pedagogiskt stöd som fördelades till Råd&Stöd. Inga medel avsattes i budgeten för annat än personalkostnader. Detta innebar att det enbart kunde anställas tre årsarbetare istället för som tänkt, fyra. Valet gjordes då att anställa tre personer med akademisk examen, två socionomer och en arbetsterapeut. I och med familjeombudens akademiska behörighet kunde de alla tre delta i kursen Innovation in Child Welfare Pratice som bedrevs på Masternivå i ett liknande nationellt projekt i Norge, via Nordlandsforskning/Högskolan i Bodö. FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete FoU-centrum ansvarar för att utvärdera projektet interaktivt och i dialog med projektgrupp, projektledningsgrupp samt styrgrupp. Fokus är på projektets tre nivåer, familjenivå, process- och metodnivå, samt aktörsnivå. Projektledarna är anställda på 10% som medforskare. FoU har våren 2016 utkommit med en halvtidsrapportering och förväntas i december 2017 vara färdiga med utvärderingen av hela projektet. Ett samarbete sker med Nordlandsforskning i Trondheim, Norge i form av att professor Willy Lichtwark har en roll i utvärderingen. I Norge pågår ett projekt med liknande syfte men med en annan organisering och där arbetet inte kommit lika långt.

9 Slutrapport 8 av Budget Den totala projektkostnaden under tre år beräknades vid ansökan om medel ur sociala investeringsfonden i mars 2014 till tkr. Fördelning uppdelad på nämnd visas i tabell 1 och planen för återbetalning i tabell 2. Varje nämnd som ingår i projektet ansvarar för uppföljning av sin egen budget. Tabell 1: Budgeterade kostnader fördelade per nämnd Kostnad 2014 fr 1/8 tkr 2015 Tkr 2016 tkr 2017 tom 31/7 tkr Summa tkr Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Totalt Tabell 2: Beräknad återbetalning med start 2016 Nämnd 2014 tkr 2015 tkr 2016 tkr 2017 tkr 2018 tkr 2019 tkr Summa tkr Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Totalt Kvalitetssäkring I samband med uppstart av projektet upprättades en projektplan innehållande en kommunikationsplan. Skriftliga rapporter har skett till styrgrupp och nämnder enligt uppgjord plan och i det format som anges i Linköpings kommuns projektstyrningsmodell. Tjänstemän i projektet använder sig av ett digitalt samarbetsrum där handlingar och dokumentation finns tillgänglig för samtliga medlemmar i projektlednings och den operativa gruppen. FoU Centrum ansvarar för utvärdering av projektet. De har en interaktiv utvärderingsdesign som har justerats något utifrån ursprunglig planeringen. De utvärderar resultat och effekter av projektet på tre olika nivåer; familjenivå, process- och metodnivå, samt aktörsnivå. FoU Centrum har gjort delrapporter i samband med årsrapportering samt en självständig halvtidsrapport. Utvärdering av projektet i sin helhet ska enligt ursprunglig plan vara klar december 2017.

10 Slutrapport 9 av Riskanalys I samband med utformning av en projektplan gjordes en riskanalys och det upprättades en riskhanteringsplan. Riskhanteringsplanen har sedan 2015 varit en stående punkt på dagordningen vid projektledningsgruppens sammanträden, där det har funnits möjlighet att lyfta nya risker. Det har skett en revidering av riskhanteringsplanen en gång per år och diskussion utifrån riskhanteringsplanen har redovisats i projektets återrapporter till projektets styrgrupp. Några av riskerna som sågs vid uppstarten av projektet blev i realiteten inget problem. Exempel är; att det skulle vara svårt att få familjer att delta i projektet, att familjer inte vill bli intervjuade för FoUs utvärdering och att familjer skulle avbryta sin medverkan. Däremot sågs risker som till viss del har inträffat och som vi försökt hantera inom projektet. T.ex. att det är svårigheter för tjänstemän att kunna prioritera möten gällande projektet. Det saknas oftast flera representanter vid projektledningsgruppens möten. Att representanter byter tjänster och det kommer nya påverkar intensiteten i gruppens arbete negativt. En annan risk som identifierades var: att inte alla involverade nämnder känner sig lika delaktiga då projektledarna är anställda från Leanlink Råd&Stöd och Socialförvaltningen. Projektledarna upplever att de under projektets första del inte lyckades engagera Utbildningsförvaltningen i förändringsarbetet på samma sätt som de gjorde med Socialförvaltningen och Råd&Stöd. Däremot har Utbildningsförvaltningen under sista projektåret tagit en mer aktiv del i projektet bl.a. genom att inneha ordförandeskapet i projektledningsgruppen, anställa en arbetsterapeut till en specifik skola och vara engagerad i projektets spridningskonferens. En annan risk som identifierades var att de ekonomiska vinsterna inte går att påvisa under projekttiden. Även om arbetet i projektet uppskattningsvis har förhindrat både familjehem- och HVB-placeringar, så är detta investeringar i familjers liv där de samhällsekonomiska vinsterna inte visar sig på kort sikt, utan först om kanske år när barnen gått ur skolan och förhoppningsvis är självförsörjande. Ytterligare en befarad risk som infunnit sig är att det är svårt att ändra i befintliga system. Våra specialiserade organisationer gör det svårt för de människor som är i behov av många olika insatser, men också svårt för professionella att vara flexibla och göra avsteg från sina uppdrag. Beställar- och utförarmodellen som Linköpings kommun använder sig av bygger på att varje verksamhet har ett eget avtal och varje avtal har sitt uppdrag innehållande både syfte och målgrupp. Att göra avsteg från sitt eget avtal i syfte att samverka för familjen som en enhet kräver stor flexibilitet av både ledning och medarbetare.

11 Slutrapport 10 av 36 2 Genomförande Det som under hela projekttidens gång genomsyrat arbetet är att det är ett metodutvecklingsprojekt som bedrivs och ska ge effekt på flera nivåer, såväl som för de familjer som deltar i projektet med också på process- och aktörsnivå. 2.1 Arbetet i projektet Projektledningsgruppen Projektledningsgruppen har träffats ca var sjätte vecka, tre gånger per termin, från att projektet startade. Ordförandeskapet i projektledingsgruppen har bytts vid varje terminsstart. Sedan 2015 har projektledarna fört protokoll och ansvarat för dokumentationen i det digitala samarbetsrummet för projektet. I det digitala samarbetsrummet sparas gemensamma protokoll från de träffar som rör projektet, samt avrapporteringar och årsrapporter. Även dagordning finns i samarbetsrummet och är tillgänglig för alla medlemmar att forma. Under projekttidens gång har 7 av 11 medlemmar i projektledningsgruppen bytts ut och några positioner har bytts flera gånger. Det innebär att det är få som är med och kan förklara exakt hur intentionen och tanken var med olika delmoment i projektet. Intensiteten i projektledningsgruppens arbete har troligtvis påverkats negativ, samtidigt som det kommit in personer med nya perspektiv som bidragit till projektarbetet. Oavsett gruppkonstellation tycker vi som projektledare att det har varit ett gott samarbetsklimat i gruppen, där det funnits en respekt för varandras verksamhet och situation. Efter ca ett år skapades en gemensam lista på utvecklingsbehov inom de förvaltningar som ingår i projektet. Utvecklingsbehoven har framförts av familjerna eller någon annan som arbetar i projektet och som stött på hinder i sin vardag utifrån hur projektets verksamheter är organiserade eller har för rutiner. Listan har varit ett levande dokument och en stående punkt på projektledningsgruppens dagordning. En del av de behov som framkommit, har under projekttiden lett till verksamhetsförändringar, en del är av den art att vi i kommunen inte äger frågan men genom att belysa bekymret har högre tjänstemän och politiker möjlighet att i sin tur lyfta frågan vidare. En befarad risk var att projektledningsgruppens medlemmar inte skulle prioritera möten. Denna risk har delvis infunnit sig och vi kan konstatera att frånvaron ökat ju längre projekttiden gått. Engagemanget har varit varierat från de olika medlemmarna i projektledningsgruppen. Likaså har det varierat när det gäller det interna arbetet som skett på förvaltningarna mellan projektledningsgruppens möten. Den enskilde medlemmen gör sina prioriteringar och det har inte vi som projektledare mandat att styra över. Däremot hade kanske ett tydligare ägarskap i projektet kunna göra skillnad.

12 Slutrapport 11 av Operativa gruppen Projektledarna bildade hösten 2014 tillsammans med projektkoordinatorerna och senare familjeombuden den operativa gruppen, för att samla de resurser som fanns i projektet och som inte ingår i projektledningsgruppen. Projektledarna har haft den sammankallande rollen, men det har varierat vem som skrivit protokoll. Syftet med mötena har varit att utbyta relevant information om varandras verksamheter och få kännedom om vad som diskuterats i projektledningen. Vidare har det varit en tidpunkt där enskilda ärenden kunnat diskuteras och planeras om familjerna har lämnat sitt samtycke till det. Inledningsvis träffades alla en gång i månaden, men under projektets andra år fanns inte samma behov av gemensamma träffar för hela gruppen, då enkla kontaktvägar hade byggts upp. Hela gruppen har därefter setts tre gånger per termin. Däremot fanns det ett större behov för familjeombud och skolkoordinatorer att ses, för att diskutera lösningar för enskilda barn i projektet. De har därför träffats kontinuerligt en gång i månaden. För de flesta familjer har barnens skolgång varit det som de främst önskat stöd kring. Skolans koordinatorer har utformat en arbetsmodell där de bl.a. kallar och håller i mötet istället för elevens rektor, vilket har gjort att familjerna upplevt det som att mer jämbördiga möten har kommit till stånd och att de har blivit lyssnade på. Samarbetet med skolkoordinatorerna har därför varit extra värdefullt. När det gäller operativa gruppen så har det inte skett några personalförändringar, förutom att den arbetsterapeut som skolan anställde i november 2016 har tillkommit. Det har varit hög närvaro på operativa gruppens möten under hela projekttiden Familjeombuden på Familjelotsen Familjeombuden är anställda i Leanlink, Råd&Stöd och arbetar på Familjelotsen. De har en gruppledare som även ansvarar för några andra verksamheter inom Råd&Stöd. Gruppledaren står för den dagliga arbetsledningen och har arbetsmiljö och personalansvar. Familjeombuden har extern handledning, 2 timmar, var tredje vecka. Familjeombuden är anställda med årsarbetstid. Deras grundschema är 8 till 17, men vid behov kan de arbeta tidigare eller senare, förlänga sina arbetsdagar eller arbeta helger. De gånger familjerna har behövt stöd utanför kontorstider har det varit värdefullt att familjeombuden har varit så flexibla och kunnat anpassa sig. I huvudsak är det dock på dagtid under veckodagarna som det finns behov utifrån att samordningen av andra professionella kontakter är en central del av arbetet och det är då andra professionella är i tjänst. 2.2 Familjeombudens arbete Funktionen Familjeombud Familjeombudens huvuduppgift är att arbeta på familjernas uppdrag och samordna de insatser som finns i familjen. De ska observera och rapportera hinder för samordning i

13 Slutrapport 12 av 36 hjälpapparaten, samt hinder som familjer har för att hantera sin vardag. Familjeombudsrollen har inte funnits i Linköpings kommun tidigare och familjeombuden har under projektettiden successivt format sin roll. Familjerna har lämnat samtycke till att familjeombuden får ta de kontakter som behövs för att kunna samverka med de olika stöd- och vårdkontakter som finns kring familjerna. Familjeombuden för inte journal och har ingen rapportskyldighet till någon verksamhet. Däremot har de sekretess och anmälningsplikt om de misstänker att ett barn far illa. Varje familj har ett ordinarie familjeombud och ett ställföreträdande familjeombud. Det tredje familjeombudet fungerar i det sammanhanget som en reflekterande resurs, så att de tre familjeombuden tillsammans bildar ett team Familjeombudens arbetsuppgifter Familjeombudens arbetsuppgifter är varierande utifrån att de arbetar på familjernas uppdrag och ingen familj är den andra lik. Däremot har vi allteftersom projektet gått sett ett mönster i det som familjerna önskar och behöver hjälp med. Vad det innebär i arbetsuppgifter för familjeombuden illustreras i modellen nedan. Det centrala i familjeombudets arbete är samordning och det framgår av modellens större mittboll. De olika bollarnas storlek kan variera och vara mer eller mindre framträdande beroende på hur familjens situation ser ut och i vilken fas av arbetet familjeombuden befinner sig med familjen. Efter modellen följer ett förtydligande av vad varje boll innebär, i vissa fall uppdelat på familje- och samhällsnivå. Figur 1. Familjeombudens arbetsuppgifter FAMILJ OCH FRITIDS- AKTIVITETER RELATIONS- SKAPANDE TYDLIG- GÖRA BEHOV UPPRÄTT- HÅLLA SAMORDNA KLARGÖRA ROLLER VIDARE- UTVECKLING PLANERING SAMHÄLLS- LOTS MÖTEN

14 Slutrapport 13 av 36 Samordna Familjerna har många kontakter och det finns ofta behov av att samordna och koordinera dessa så att de känner till varandra, arbetar åt samma håll och kan anpassa sina insatser efter vad som händer i familjen. Familjeombudet är ofta den enda som känner till hela familjens behov och vilka kontakter som finns. Deras roll blir därför att aktivt arbeta för att sammanföra och samordna familjens olika kontakter i de fall det behövs. Detta är avlastande och tidsbesparande både på familje- och samhällsnivå. Relationsskapande Familjenivå Grunden för familjeombudens arbete är att det finns en tillit och arbetsallians. För att bygga upp ett förtroende behövs tid. Det är viktigt att lära känna familjen och kunna lyssna in individens och dess familjs behov. Ibland måste familjeombuden praktiskt hjälpa familjen för att bevisa sina goda intentioner och få förtroende. Denna process kan ta lång tid. En del av familjerna har lågt förtroende för socialtjänsten eller skolan och har svårt att lita på det stöd som erbjuds. Samhällsnivå Familjeombuden skapar också relationer med professionella kring familjerna och bidrar till att andra professionella ser att det finns ett stöd och detta avlastar även dem i deras yrkesroll och ger arbetsro. Klargöra roller Familjenivå I arbetet med familjen så arbetar familjeombuden med att förklara vad olika professionella har för roller och befogenheter inklusive familjeombudens uppdrag. Vidare hjälper familjeombudet föräldrarna att förstå de förväntningar och krav som finns från samhället. Samhällsnivå Familjeombudet medvetandegör professionella om varandra och varandras olika uppdrag inklusive det egna. Detta möjligör att alla arbetar åt samma håll, förhindrar dubbelarbete och förenklar både för familj och samhälle. Tydliggöra familjens behov Familjenivå För att kunna ge rätt slags stöd är det viktiga att både familjen och familjeombudet förstår den specifika familjens behov. Att tydliggöra familjens behov är en process som sker tillsammans med familjen. Det är familjen själv som definierar och ringar in sina behov tillsammans med familjeombudet. Det innebär också att hjälpa familjen att acceptera olika förhållanden som inte går att förändra och härbärgera frustration och vanmakt. Samhällsnivå Familjeombuden tydliggör familjernas behov och svårigheter dels för den aktuella familjens olika professionella kontakter, dels för beslutsfattare som chefer och politiker. Under projekttiden har familjeombuden och projekts familjer uppmärksammat och lyft fram hinder för projektets målgrupp, som finns i samhällets stödapparat. Dessa åsikter har förts

15 Slutrapport 14 av 36 vidare till projektledare, chefer och politiker på olika sätt, bl.a. finns det på projektledningsgruppens utvecklingsbehovslista. Planering Familjenivå Familjeombuden hjälper familjerna att planera vardagen så att olika aktiviteter är genomförbara utifrån just den personens förmåga. De stöttar i att påbörja, fullfölja och slutföra olika aktiviteter som t.ex. vardagssysslor, ansökningar, kontakter och inköp. De hjälper familjen att prioritera utifrån vad som är viktigt och i vilken ordning det är möjligt att genomföra aktiviteter. Ett område som många familjer har svårt med är hushållsekonomi och att få pengarna att räcka till. Samhällsnivå Många av de företeelser som behöver planeras är återkommande från år till och år och från familj till familj. Ett verktyg för både familj och Familjeombudet kan vara ett årshjul, som till viss del redan används i olika verksamheter. Under projekttiden påbörjades arbetet med att skapa ett som skulle kunna vara gemensamma för många familjer, men också som är individuellt för en specifik familj. Ett årshjul skull kunna finnas både i fysisk och digital from och vara ett stöd och kom-ihåg både för familjer och professionella. Idéerna diskuterades med medarbetare från Kungliga tekniska högskolan och från högskolan i Köpenhamn men har under projekttiden inte kunnat bli verklighet. Möten Familjenivå Familjeombuden arbetar mycket med att möten ska bli till och att inbokade möten ska bli av. Bland annat kan familjeombudet stötta kring möten genom att informera och tydliggöra syftet, förbereda familj och professionella, initiera och sammankalla, skjutsa till, företräda familjen, föra minnesanteckningar och vara samtalsledare. En annan viktig funktion är att under mötet finnas med som stöd. Aktivt tolka och klargöra vad som sägs av båda parter. Se till att familjemedlemmen kommer till tals. Familjeombuden kan vidare företräda familjen i möten där familjemedlemmen inte har möjlighet att vara med eller för att avlasta dem då de har så många möten de behöver medverka i. Samhällsnivå Familjeombudet bidrar till att möten faktiskt blir av och kan också se till att kalla in professionella som behöver vara med samt minimerar risken för att familjen ska glömma eller missa att ta upp viktiga saker eller skicka in adekvata handlingar. De håller processer i gång. Familjeombuden blir också en informationsbärare mellan olika professionella och hjälpa dem att se till hela familjesystemet. Där det finns behov av en SIP informerar Familjeombudet om möjligheten, uppmuntrar och initiera att den görs och i vissa fall bjuder in.

16 Slutrapport 15 av 36 Samhällslots Familjeombudets uppgifter består mycket i att informera om och vägleda till olika insatser som finns i samhället, det kan röra sig om t.ex. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skuldrådgivning, olika kontakter inom vården m.fl. De bistår med praktiskt stöd så att kontakten också etableras och hjälper de familjer som behöver ansöka om ev. bidrag och bistånd. Vidareutveckling Familjeombuden hjälper till att utvärdera olika insatser/aktiviteter som görs i familjen. De uppmuntrar till att göra mer av det som är bra och ger feedback till berörda, både familjemedlemmarna och olika professionella. Familjeombuden observerar, känner av och frågar familjen ifall det är möjligt att ta ytterligare ett steg i en förändringsprocess och för dialog med de professionella kring detta. Familjeombuden påvisar vad i våra kommunala verksamheter som blir svårt och är ett hinder för familjerna. Upprätthålla Familjeombuden arbetar med att påminna och uppmuntra familjen till att hålla fast i rutiner som fungerar och använda ev. hjälpmedel. De återkopplar och följer upp det som har överenskommits. I perioder när familjen inte behöver så mycket stöd finns familjeombuden kvar som ett skyddsnät som lätt kan träda in ifall det åter behövs. Att komma in i ett tidigt skede gör att bekymren och konsekvenserna inte blir så stora och inte lika svåra att ta sig ur. Vetskapen om att man som familj kan höra av sig ifall det är något är en trygghet som är mycket värd. Fritids- och familjeaktiviteter Familjenivå Att förbättra barnens fritid är ett delmål i projektet som familjeombuden på flera sätt arbetat aktivt med. Familjeombuden har lyssnat in barnens önskemål, visat på olika aktiviteter, och kunnat vara med till en början. De har också påmint föräldrar om när barnens fritidsaktiviteter äger rum, undersökt om utrustning finns och påmint om att betala avgifter. Inom ramen för projektet har det varit möjligt att bekosta vissa barns fritidsaktiviteter. Under projekttiden har det varit möjligt att prova olika aktiviteter för familjen tillsammans med sitt familjeombud och tillsammans med andra familjer. Familjeombuden har efter familjernas egna önskemål anordnat gemensamma aktiviteter för projektets familjer. De har undersökt vad som erbjuds i kommunen och som inte är så kostsamt. Familjeombuden har planerat, arrangerat, funnits med som stöd och skapat en trygghet. De har vidare påmint, skjutsat och undanröjt sådant som kan vara ett hinder för att komma iväg. Inom ramen för projektet har det också varit möjligt att bekosta vissa inträden och biljetter. Samhällsnivå Familjeombuden skapar förståelse hos professionella att extra stöd kan krävas för att möjliggöra barnens fritidsaktiviteter.

17 Slutrapport 16 av Samskapande med projektfamiljerna I det uttalade målet för projektet Familjelotsen framgår att arbetet ska ske i nära samarbete med familjerna. Att familjeombudens arbete sker på uppdrag från familjerna som själva definierar och prioriterar sina behov är en stor del i att familjerna upplever att de är delaktiga i utformningen av det stöd de har från sitt familjeombud. Det är i övrigt projektledarnas uppdrag att möjliggöra att brukarna kommer till tals i projektet och det har under projekttiden skapats olika aktiviteter för att ge goda förutsättningar för att samskapa med familjerna. Det har också ägt rum träffar i Familjelotsens lokaler, i syfte att lyssna in vad projektets familjer önskar och har för åsikter. Föräldrarnas medverkan har möjliggjorts genom att familjeombuden har genomfört aktiviteter med barnen i angränsande lokaler. Projektledarna har vidare intervjuat de vuxna vid flera tillfällen. Föräldrarna själva har valt vilken plats de velat bli intervjuade på. Flera olika trivselaktiviteter har genomförts efter önskemål från familjemedlemmarna. På några av dessa aktiviteter har projektledarna funnits med för att fråga och lyssna in vad som familjemedlemmarna upplever som bra och mindre bra med projektet och vilka bekymmer de stöter på i sitt vardagliga liv. Några av föräldrarna har deltagit i planeringsdagar och i en workshop tillsammans med berörda tjänstemän i projektet. Familjer har också varit delaktiga och behjälpliga i olika moment inför gemensamma aktiviteter som ex. utforma inbjudningar och planera fritids- och trivselaktiviteter. Att delta i aktiviteter har inte bara lett till möjligheter att utforma sitt stöd och påverka sin livssituation, utan har också blivit uppskattade forum där familjerna kunnat dela erfarenheter och känslor med personer som har det på ett liknande sätt. Flera av familjerna har funnit styrka i varandra och en glädje i att umgås. Det viktiga har inte varit typen av aktivitet utan att möten har blivit av och minskat känsla av utanförskap och isolering. Detta har lett till att familjerna även stöttar varandra utan familjeombudens medverkan. Det är dock inte alla familjer som väljer att delta i dessa sammanhang, några är med ibland, några alltid och några familjer har helt valt bort denna del i projektet. En baksida med det upplägg som varit i projektet är att det kan vara svårt för vissa föräldrar att hantera den oro som blir för medmänniskor som inte mår bra och begränsa sitt engagemang till en nivå som uppskatttas. En annan svårighet med den sociala samvaron kan vara när det finns konflikter hos separerade föräldrar som båda är en del av projektet. Vid olika konfliktsituationer har familjeombuden alltid tagit barnets bästa i beaktande. 2.4 Projektförlopp I detta avsnitt beskrivs arbetet i projektet uppdelat per år, för att ge en förståelse för projektförloppet och synliggöra de delar som varit centrala och fört arbetet vidare. Augusti 2014 Projektet startade i augusti 2014, liksom projektledarna på del av sin tjänst. I september hölls en konferens i Vadstena med de tjänstemän som varit med och planerat och skrivit ansökan till projektet. Under konferensen skapades en gemensam vision om hur arbetet

18 Slutrapport 17 av 36 skulle se ut och vad familjerna skulle tycka när projektet var slut, den så kallade Vadstenavisionen, se nedan. Från och med augusti år 2017 fungerar det så här när familjer önskar/behöver stöd: När familjer önskar/behöver stöd gör de och vi professionella så här: Ett familjeombud kontaktas Familjen beskriver sin vardag Familjeombudet och familjen gör en kartläggning av nätverket och vilka kontakter som ska tas, vilka som ska samverka Familjeombudet hjälper familjen att prioritera vad som är viktigast att börja med och att alla är överens om vad nästa steg är Enkel ingång till stödet med hög tillgänglighet För att vara säkra på att familjerna verkligen får det stöd de önskar/behöver arbetar vi professionella så här: Familjerna är delaktiga, hög servicenivå/tillgänglighet Stödet anpassas efter hand, små steg tas med familjen Utvärdering med familjen kontinuerligt, vi är ärligt intresserade av feedback Vi arbetar gränsöverskridande, över nämndgränser och professionsgränser Vi visar respekt för familjerna och för varandra Vi medvetandegör familjerna om samhällets krav De familjer som vi har stöttat under projekttiden, säger att de allra mest uppskattar att: Det finns en person som vi vänder oss till, de har fått hjälp att samordna sina insatser Vi har blivit lyssnade på och respekterade De mår bättre och har fått ökat självförtroende De har blivit hjälpta med det de önskat hjälp med De upplever att de har mer kontroll över sin egen situation De har lärt känna andra familjer och fått vänner, brutit isolering Det helt nya i arbetssättet är att: ksamheterna har helhetssyn, vi utgår från hela familjens perspektiv och ser att familjerna finns i ett system Det ger nya metoder tillsammans med familjerna Vi är inte låsta i administration (regler och rutiner) Prestigelös samverkan Familjelotsens kafé har blivit en mötesplats Mod Under hösten 2014 så bildades projektledningsgruppen, liksom den operativa gruppen och båda grupper började regelbundet att mötas. Rekryteringsprocessen av familjeombud var klar i oktober. Samtliga familjeombud hade tre månaders uppsägningstid och började i januari Hösten 2014 ägnades vidare till att söka familjer till projektet, upprätta projektplan, planera för uppstart med bl.a. iordningsställa Familjelotsens lokaler. När det gäller rekrytering av familjer till projektet började vi som projektledare att skriftligen informera alla chefer som arbetade inom individ- och familjeomsorg inom den kommunala socialtjänsten. Därefter gick information ut till handläggare och behandlare som i sin tur föreslog avidentifierade familjer som de trodde kunde passa och vara hjälpa av att delta i projektet. Inledningsvis kom ca 30 förslag på familjer som uppfyllde kriterierna för deltagande. Projektledarna gjorde därefter ett urval av de föreslagna familjerna. Familjer som vi förstod var föreslagna från flera håll prioriterades, liksom de med yngre barn. När vi som projektledare valt ut familjer var det aktuell handläggare eller behandlare som i sin tur frågade sin familj om de önskade vara med i projektet. Enstaka familjer valde att tacka

19 Slutrapport 18 av 36 nej till erbjudandet. Flera av familjerna påpekade att det var något sådant här de saknat, andra tänkte att de kunde ge det en chans. Projektledarna intervjuade därefter familjerna i sin roll som medforskare till FoU för att ha uppgifter till projektets baslinjemätning i FoUs utvärdering Den första tiden efter att familjeombuden hade börjat sina anställningar handlade mycket om att ny arbetsgrupp och funktion skulle hitta sina arbetsformer. Familjeombuden började arbeta med två familjer var och antalet familjer i projektet utökades därefter successivt. Projektledarna matchade familjeombud med familj utifrån profession, erfarenhet och person. Ingen bakgrundsinformation lämnades över om familjen till familjeombudet, om inte familjen specifikt önskade det. Detta för att möjliggöra att familjerna själva fick ge sin bild av sin situation och sina behov och att familjeombuden inte hade några tankar eller föreställningar innan det första mötet. I arbetet med familjerna gällde det först för familjeombuden att skapa en relation. I vissa familjer gick det fort och familjeombuden blev på kort tid en självklar del av hjälpapparaten. I andra familjer tog det längre tid att skapa både kontakt och relation. Många familjer har dåliga erfarenheter av stöd från socialtjänsten och det tar tid att våga lita på en ny professionell kontakt och ta emot stöd. I slutet av 2015 hade familjeombuden skapat ett framgångsrikt sätt att arbeta på individoch familjenivå, där tid och flexibilitet var starka framgångsfaktorer. En del slutsatser gick att göra utifrån att många av familjerna hade gemensamma upplevelser och delade med sig av sina synpunkter. Många av de svårigheter som tydliggjorts har uppstått på grund av att verksamheter är så specialiserade och att det saknas samverkan mellan professionella. Detta kräver mycket av den enskilde för att samordna sin och familjens kontakter något som kan vara extra svårt om man har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Just bristen på kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar bland många olika professioner var också något som blev påtagligt. För att samla de hinder som familjerna och familjeombuden har påtalat skapades en gemensam lista i projektledningsgruppen där utvecklingsbehov i våra olika förvaltningar, skrevs ner. Det bestämdes att genomgång av listan skulle ske vid varje projektledningsmöte. Projektledningsgruppens medlemmar har ansvarat för att diskutera och arbeta vidare med de utvecklingsbehov som varit aktuella just inom den egen förvaltning. Det interna arbetet har återrapporterat vid projektledningsgruppens träffar. Under 2015 gick familjeombuden kursen innovation in Child Welfare Practice via Nordlandsforskningen på Högskolan i Bodö, Norge och utbytte erfarenheter med norska och andra svenska studenter Ytterligare några familjer kom med i projektet under året. En förälder avbröt sin medverkan och det blir tydligt att det i vissa situationer är svårt att arbeta med hela familjen och på uppdrag från familjen, när vuxna och barns behov går isär. Familjeombuden har sex familjer var och det har under projekttiden inte varit möjligt för dem att arbeta med fler

20 Slutrapport 19 av 36 familjer, annars hade många fler kunnat vara med då efterfrågan varit stor. Främst från medarbetare inom socialtjänsten men även från Region Östergötland och skolans värld. Det kom även förfrågningar från projektets familjer som har vänner som de tyckte skulle behöva ett familjeombud. Skolans koordinatorer är mycket uppskattade och hjälper fler elever att få det stöd de behöver i skolan. Skolans koordinatorer hjälper också till att skapa en förståelse bland pedagogerna för familjernas situation. Vissa barn får även hjälp till fritidssysselsättningar som annars inte hade varit möjliga Projektets representanter från socialförvaltningen, Råd&Stöd och skolan har regelbundet egna interna träffar. På dessa träffar diskuteras utvecklingsbehov och relevanta verksamhetsförändring i förhållande till dessa, som är av mer intern karaktär. Socialförvaltningen börjar prova ett koncept med familjehandläggare för att förenkla kontakten för familjer och erbjuder telefontid på eftermiddagen efter familjernas önskemål. Skolan anställer en arbetsterapeut som arbetar riktat mot en skola som en del av metodutvecklingen. Då det framkommit att det saknas kunskap bland de professionella kring neuropsykiatri anordnas två olika föreläsningar för personal inom socialtjänst och Jobb-och Kunskapstorget, en kring ADHD och en gällande autism. Skolan har sedan tidigare återkommande föreläsningar för pedagoger, men det som blir nytt är att föreläsningen också erbjuds personal som arbetar som vaktmästare, skolmåltidspersonal och skolskjutschaufförer. I FoUs regi intervjuas barnen av lektor i specialpedagogik, Kristina Hellberg, kring hur de har upplevt att vara en del av projektet. En personlig höjdpunkt för oss projektledare var att vi blev inbjudna till konferensen Social Work, Education and Social Development i Seoul och var där och berättade om vårt arbete med projektet Familjelotsen fram till och med juni Det sista halvåret av projektet kännetecknas av planering och aktiviteter på olika nivåer inför projektets avslut. Familjeombuden fortsätter att stötta familjerna och det finns hos vissa familjer stor oro för vilket stöd de kommer få efter projektet. I april fattar kommunstyrelsen beslut om att finansiera tre familjeombud året ut och att en återrapport ska ske med plan för implementering. De enskilda förvaltningarna diskuterar internt hur erfarenheterna ska tas till vara. Socialförvaltningen tillsätter en processledare, skolan planerar att arbetet med skolkoordinatorernas arbetsmodell, liksom anställningen av en arbetsterapeut ska fortsätta, och Råd&Stöd för att familjeombudens förhållningssätt ska influera arbetssättet i det sociala områdesarbetet Lambohov och Berga. Det bestäms vidare att projektledningsgruppen ska fortsätta träffas under hösten 2017, inför den gemensamma återrapporten till Kommunstyrelsen. I vår medforskarroll har vi som projektledare genomfört en andra survey med föräldrarna i projektet och samlat in uppgifter som förmedlats till FoU inför deras utvärdering och

21 Slutrapport 20 av 36 slutrapport. Vidare består arbetet i att sammanställa och dokumentera erfarenheterna av projektet men också planera för att hur dessa ska förmedlas. En spridningskonferens kommer att ske i september där bl.a. personal från alla ingående förvaltningar bjuds in, liksom politiker, vårdgrannar, andra samverkansparter och projektets familjer. Vidare skapas en film med professionella och några familjer som beskriver arbetet i projektet och vilken effekt det gett. 3 Resultat och måluppfyllelse FoU Vård och Omsorg ansvarar för utvärderingen av projektet och kommer under hösten 2017 redovisa de slutgiltiga resultaten från projektet och den objektiva analysen på hur arbetet har förlöpt. De kommer utvärdera projektet på de tre nivåerna, familj, process och aktör, samt göra en samhällsekonomisk analys med stöd av extern expertis. Vi som projektledare beskriver och kommenterar i detta avsnitt arbetet i projektet i förhållande till projektmål och syfte, framförallt utifrån vårt perspektiv och den kontakt som vi har med familjeombuden och familjerna, men också med den vetskapen som vi har fått från FoUs tidigare mätningar. De delarna i projektmålet som är centrala rör metodutveckling, samordning och samskapande. Projektets delmål har handlar om hur projektfamiljernas livssituation har påverkats gällande; vardagsliv, barnens skola och fritid, samt föräldrarnas sysselsättning. Målgrupp och omfattning När det gäller omfattning så var målet att kontinuerlig stötta 15 till 30 familjer. Vi har haft 18 familjer, fördelade på 20 hushåll och 60 individer, och lever därmed upp till det målet, trots att det byggde på den ursprungliga beräkningen av fyra familjeombud. Däremot har det inte varit någon genomströmning av familjer utan de flesta familjer har haft långvariga behov. De flesta familjer behöver fortsatt stöd efter att projektet avslutas. Samtliga 18 familjer har tillhört den i projektet tilltänkta målgruppen. 3.1 Kommentarer till projektmål; Metodutveckling Familjelotsen är först och främst ett metodutvecklingsprojekt där fokus har varit att hitta nya sätt att arbeta med en målgrupp där det finns sammansatta behov och där resultaten i bl.a. studien Familjer i Socialtjänsten visar att de arbetssätt som använts inom socialtjänsten för denna målgrupp inte varit verkningsfulla eller uppskattade av familjerna. Under projektettiden med Familjelotsen har familjeombuden utformat ett arbetssätt som beskrivs i modellen på sidorna 8-12 och som får ses som den främsta formen av metodutveckling i projektet. Grunden i familjeombudens arbetssätt är att arbeta flexibelt och utifrån familjens behov, där samordning av familjens olika vård och stödinsatser/kontak-

22 Slutrapport 21 av 36 ter är central. Den stora vinsten som många familjer uttrycker är familjeombudens möjlighet att arbeta med hela familjen, att familjeombuden kan föra deras talan och att de inte arbetar på uppdrag från någon myndighet. Utifrån arbetet i projektet så har nya rutiner och kontaktvägar skapats och vissa verksamhetsförändringar har kunnat komma till stånd. Det handlar inte om nya metoder, utan snarare om förhållningssätt och vissa systemförändringar som underlättar både för målgruppen och andra. Exempel på detta redovisas kortfattat här nedan, uppdelat på respektive förvaltning. Skola och fritid Skolans koordinatorer har utvecklat en arbetsmodell för hur de arbetar kring de elever i projektet som behöver stöd i kontakten med skolan. De blir inkopplade då föräldrarna upplever att det är bekymmersamt i skolan på olika sätt. Skolkoordinatorerna får genom information från familjeombuden, en förförståelse om familjen och hur man upplever barnets situation i skolan/på fritids/på fritiden, likväl får koordinatorerna en information om hur man från skolans håll upplever situationen. Att skolans koordinatorer är några som kan skolans värld, men inte tillhör barnets skola, är något som projektets familjer har uppskattat. Många föräldrar har egna dåliga erfarenheter av skolan och känner sig underlägsna i mötet med rektor och pedagoger. Att det istället är skolans koordinatorer som håller i skolmöten har gjort att föräldrarna känner sig tryggare i situationen. Följande delar har skolkoordinatorerna arbetet med; - Kartläggning - Återkommande skolmöten med föräldrar, familjeombud och representanter från skolan - Handledning till personal (konsultativt stöd) - Samordning kring möten mellan familj och skola - Samordning kring studiebesök, föreläsningar, etc. - Rapport om skolnärvaro för de elever som ingår i projektet Upplevelsen är att många av de elever vi möter saknar en meningsfull fritid och socialt umgänge utanför skolan, vilket är en riskfaktor. Under projekttiden har ett flertal elever i Familjelotsen erbjudits fritidssysselsättning, såsom fotbollsskola, simundervisning och cirkusskola. Man har också kunnat bidra till inköp av diverse fritidsmaterial, såsom skridskor. Som ett led metodutveckling anställdes i november 2016 en arbetsterapeut med uppdrag att arbeta i elevhälsoteam på en skola. Det innebär att föra dialog, observera, analysera och komma med förslag på lämpliga åtgärder såsom t.ex. kognitivt stöd, teknikstöd, anpassningar av elevens arbetsplats samt stötta verksamheten i individuell anpassning av lärprocesser och lärmiljöer allt för att få en inkluderande skolgång för eleverna med de svårigheter som projektets målgrupp har.

23 Slutrapport 22 av 36 Råd&Stöd Då Familjeombuden är anställda på Råd&Stöd så har fokus legat på Familjelotsen och utvecklingen av familjeombudsrollen. Samverkan har ökat mellan Familjeteamet och Team Socialpsykiatri då gruppledare träffas kontinuerligt och är informerade i gemensamma ärenden. Det fanns långt gångna planer på att skapa en grupp med personal från båda arbetsgrupperna som kunde arbeta i ärenden som hade insatser från båda teamen. Det har varit svårt att genomföra utifrån att det sker andra förändringar i verksamheten. I augusti startar en nya verksamheter med socialt områdesarbete i stadsdelarna Lambohov och Berga och planeringen är att arbetssättet ska vara influerat av familjeombudens förhållnings- och arbetssätt, trots att arbetet där riktar sig mot en bredare målgrupp. Socialförvaltningen När det gäller metodutveckling i relation till projektet Familjelotsen har arbetet framförallt utgått från de synpunkter som inkommit från projektets familjer och som handlar om att de önskar en samordning av arbetet som görs på Socialförvaltningen för deras familjer. Vissa familjer har handläggare från olika avdelningar och det skulle underlätta för familjerna om de i huvudsak hade kontakt med en handläggare och någon som ser familjen som en helhet. Det bestämdes därför att en av familjens handläggare skulle utses till en form av koordinator och funktionen har kallats Familjehandläggare. Några familjer som deltar i projektet har tillfrågades att testa denna funktion och dessa har valt sin handläggare för försörjningsstöd. Familjehandläggarna har inte haft så mycket att göra, kanske utifrån att arbetet började med familjer i Familjelotsen som har ett familjeombud som samordnar insatserna. Nu planeras för en pilotgrupp för familjer som har fler än tre handläggare på Socialförvaltningen. En belastad arbetssituation gör dock att det är svårt att prioritera utvecklingsarbete. Andra åtgärder som skett för den interna samordningen på socialförvaltningen är att det på checklistan vid överlämning av ärenden till annan enhet ska framgå vilka andra handläggare som finns på Socialförvaltningen. Chefsgruppen har haft en temadag kring samordning Ytterligare något som har skett utifrån önskemål från familjer är att det på AFI finns en telefontid på eftermiddagen en gång i veckan. Andra önskemål som framkommit är att kunna göra ansökan om försörjningsstödet via internet och få sms-påminnelser vid besök. Detta är funktioner som Socialförvaltningen sedan tidigare undersöker om det skulle kunna vara möjligt att erbjuda de som önskar. En annan aktivitet som ägt rum är att Familjelotsen i samband med medarbetardag har informerat om sin verksamhet och delat ut checklistor gällande vad professionella ska tänka på i bemötandet av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

24 Slutrapport 23 av 36 Jobb-och Kunskapstorget Jobb- och Kunskapstorget har med sin koordinator funnits som en enkel kontaktväg för familjeombuden och övriga koordinatorer i projektet. Den har bidragit med sin kunskap kring arbetsmarknadsfrågor och vilka insatser som finns tillgängliga i kommunen. Gemensamt för samtliga förvaltningar För alla förvaltningar har det blivit tydligt att det saknas kunskap bland anställda kring målgruppen. Det har ägt rum gemensamma föreläsningar kring ADHD och autism för att öka förståelsen och kunskapen om målgruppen. Att anpassa verksamheten och bemötandet är viktigt för att nå framgång både för individen, men också för verksamheters resultat. En annan gemensam metodutveckling handlar om den struktur som finns i projektet med samverkansgrupp på ledningsnivå samt handläggare/behandlar/pedagog nivå, som har varit en förutsättning för att annat framgångsrikt arbete kunnat ske. Vi vill också här lyfta fram den lista med utvecklingsbehov som skapats och arbetas efter i projektledningsgruppen. Vi återkommer till den under nästa rubrik. 3.2 Kommentarer till projektmål; Samordning En del av projektets mål är att förbättra samordningen av kommunens insatser för familjer med sammansatta behov. Synpunkter från höstens workshop var att det nämndövergripande arbetet både i projektlednings- och operativa gruppen har fungerat väl och att man önskar ett fortsatt nämndövergripande samarbete på båda dessa nivåer. Åsikten är att det har skapats samsyn och förståelse för familjernas behov och att beslutsvägar har påskyndats. När det gäller samverkan har projektets koordinatorer varit en avgörande faktor. Skolans koordinatorer har utvecklat en ny arbetsmodell som fungerar väl och där det sker ett nära samarbete med familjeombuden utifrån enskilda barn i projektet. Projektledningsgruppen har en gemensam lista på utvecklingsbehov där det synliggörs vad som är hinder för våra gemensamma familjer i kommunens verksamheter. Listan fyller flera funktioner. Dels blir det synligt för alla projektets verksamheter vad som är svårt för familjerna, dels vad som ligger inom och utanför det egna ansvarsområdet. Det skapas i projektledningen både en förståelse för familjernas helhetssituation, men även för de andra verksamheternas förutsättningar och utmaningar. Vi har förstått att listan också fyller en viktig del för familjeombuden och projektets familjer. Att kunna lyfta de svårigheter som finns, kunna vara med att påverka och vara en del till något som förbättrar

25 Slutrapport 24 av 36 för en medmänniska i samma situation, är värdefullt och en hjälp till att hantera en frustrerad situation. 3.3 Kommentarer till projektmål; Samskapande I projektmålet framgår vidare att arbetet ska ske i nära samarbete med familjerna. Att familjeombuden arbetar på uppdrag från familjerna är en utgångspunkt som i sig är medskapande, då det är de som styr vad de ska få stöd med. För att skapa goda förutsättningar för medskapande i projektet som helhet, har familjerna bjudits in till olika forum som utformats för att skapa goda förutsättningar för deltagande. Möten har lagts på tider som ska passa så många som möjligt, hämtning och skjuts har erbjudits de som behöver och familjeombuden har funnits med antingen som trygghetspersoner eller för att ta hand om barnen när föräldrarna deltagit i möten och diskussioner. Det har varit möten på Familjelotsen där projektledarna efterfrågat synpunkter bl.a. på projektet och hur stöd ska utformas i kommunen framöver, men även på planeringsdagar och workshop som skett med tjänstemän projektledningen och den operativa gruppen. Några föräldrar har medverkat i reportage i den norska tidningen Fontene, som är en norsk tidskrift för socialarbetare och flera är med i den film som görs om Familjelotsen. Familjeombuden har anordnat familjeaktiviteter, framförallt under skollov. Det har varit olika former av aktiviteter, dels de som vänt sig till alla familjer i projektet, dels de som skett inom den egna familjen. Familjeombudens medverkan har varit det som möjliggjort att familjen har kunnat komma iväg och göra något tillsammans. Utformningen av dessa aktiviteter har skett efter önskemål och förslag från föräldrar och barn i projektet. Familjeombuden har också kunnat visa på vad som finns i närmiljön för familjer och som inte kostar så mycket, för att introducera dem till det som kommunen har att erbjuda. 3.4 Måluppfyllelse på familjenivå När det gäller projektets delmål på individnivå så var ambitionen att familjernas situations skulle påverkats positivt gällande vardagssituationen, barnens skolgång, barnens fritid och föräldrarnas sysselsättning. I FoUs regi har flera olika mätningar och intervjuer gjorts för att belysa vilken påverkan projektet har gjort. För en mer heltäckande analys vill vi därför hänvisa till FoUs kommande rapport. Då det trots allt är en så viktig del för hur arbetet har formats så vill vi redovisa några exempel på hur familjerna har upplevt sitt deltagande i projektet och vad det har gjort för verkan. Vi väljer i vissa avsnitt att lyfta in familjernas röster i rapporten genom citat hämtade från de intervjuer vi gjort som projektledare. Familjernas vardagssituation Många av familjerna berättar om en vardagssituation som förbättrats och blivit lugnare sedan de gick med i projektet. De uppskattar det stöd som de fått framförallt från sina familjeombud. Det stödet i sig har gjort att även andra insatser och stödinsatser som finns

26 Slutrapport 25 av 36 i samhället fungerar och det har därför blivit en multiplikatoreffekt som i sin helhet bidragit till en positiv påverkan på familjesituation. Det har betytt att vi har börjat leva. Saker fungerar, vi har fått till läkarbesök, vi har utvecklat egna liv. Ekonomin har förbättrats. Vårt liv är fullt med möjligheter! Vårt liv hade inte sett ut som det gör idag om inte Familjelotsen varit. Jag (mamman) hade varit väck, mannen hade inte orkat och barnen hade varit placerade. Det har betytt hur mycket som helst annars hade det inte slutat bra. För oss är det en livsomvändning. Vi har blivit uppfångade så att vi är en normal familj. Jag (mamman) hade varit död annars. Otroligt mycket, vi hade inte varit där vi är idag om inte vi fått vara med i projektet. Vi hade inte orkat utan hade gått in i väggen. Vi var i botten när en ängel kom in och hjälpte oss. Vi stod då inför avhysning. Det är mer glädje i familjen nu. När båda föräldrarna mår bra och hjälps åt blir det bättre för hela familjen. Barnens skolgång Det som familjerna först önskade stöd kring när de kom i kontakt med projektet var stöd i kontakten med barnens skola. Det var det område som var mest angeläget för familjerna och något som orsakade stress och oro. Många av föräldrarna vittnade om en känsla av underlägsenhet i mötet med skolpersonal och att de fick ett helt annat bemötande när deras familjeombud eller skolkoordinator var närvarande. Barn och Ungdom är den förvaltning som har fått ökade kostnader under projekttiden. Vi ser att barn som är i behov av stöd har blivit uppmärksammade och får de insatser de är i behov av för att klara sin skolgång. Det finns flera solskenshistorier med elever som gått från hög frånvaro och inte kunnat läsa till hög närvaro och läskunniga. Det är dock ett ständigt pågående arbete att finnas med och stötta familjerna med barnens skolgång, liksom att skapa förståelse bland skolpersonalen för barnen och familjernas situation. Familjeombudet har superkontakt med barnets lärare. Skolan är bra nu, barnet får godkänt i alla ämnen och har mycket liten frånvaro. Familjeombudet hjälpte till när det blev konflikter i skolan, innan det blev byte till resursskola. Vi har också fått hjälp att hitta fritidsaktiviteter. Barnens fritidssysselsättning När det gäller barnens fritidssysselsättning är det dock inte helt oproblematiskt. Även i de fall där familjer fått ekonomisk hjälp med avgifter och där familjeombud inledningsvis visat på och skjutsat till aktiviteter, blir det avbrott i fritidssysselsättningen om inte familjeombudet kontinuerligt går in och motiverar och stöttar praktiskt så att barnen kommer

27 Slutrapport 26 av 36 iväg. Här blir det tydligt att många familjer behöver ett kompensatoriskt stöd som finns kvar över tid. Föräldrarnas sysselsättning En sammanställning av föräldrarnas sysselsättning från november 2016 visar på en mycket positiv utveckling. Eftersom önskemålet från familjerna har varit att prioritera barnens skolgång så fick den egna sysselsättningen stå tillbaka till förmån för barnen. När väl skolsituationen fungerade bättre kunde föräldrarna fokusera på den egna sysselsättningen. Resultaten gällande detta delmål kom därför först under den andra delen av projekttiden och visade då på en mycket positiv utveckling. I FoUs halvtidsrapport av projektet framgår bl.a. att öppenvårdsinsatser eller placeringar har kunnat undvikas och att arbetssituationen för andra professionella har underlättats. Jag har svårt med förändring. Det måste gå med snigelfart. Nu ska jag börja en sysselsättning, jag har inte haft det på många år. Det känns jobbigt, men en förändring är bara en förändring i början sen blir det en vana. 3.5 Redovisning av budget I tabellen nedan visas förbrukningen av medel i projektet, samt den reviderade planen för återbetalning. Värt att kommentera är att alla medel som beviljades inte har använts. Den stora skillnaden står barn- och ungdomsnämnden för, som redan i ansökan till sociala investeringsfonden framförde att det var svårt för dem att uppskatta vilka resurser som skulle behövas. Det gjordes då en beräkning utifrån att flera pedagoger skulle kunna anställas t.ex. på en enskild skola, vilket inte har gjorts, då målgruppen inte avgränsades till ett specifikt bostadsområde. Vid årsskiftet 2015/2016 har budgeten för HVB-placeringar övergått från Omsorgsnämnden till Socialnämnden. Detta påverkar den ursprungliga återbetalningsplanen och fördelningen i återbetalningen kommer lösas internt mellan Social- och Omsorgsnämnden. Tabell 3: Förbrukning av medel för projekt Familjelotsen Omsorgsnämnden Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnd Totalt Tabell 4: Reviderad återbetalningsplan utifrån förbrukade medel Totalt

28 Slutrapport 27 av 36 Kommentarer gällande socialt investeringsfondsprojekt Det saknas en god struktur i Linköping för att stötta framkomsten av sociala investeringsfondsprojekt, ge stöd under projekttiden och räkna på de eventuella samhällsekonomiska vinsterna. För att effektivisera arbetet i kommande sociala investeringsfondsprojekt borde Linköping överväga en liknande organisation för detta som finns t.ex. i Örebro eller Norrköping. Eftersom denna organisation inte fanns vid uppkomsten av projekt Familjelotsen så är utvärderingsdesignen i huvudsak inte kopplat till en ekonomisk mätning. Något som är problematisk vid beräkning av de förväntade samhällsekonomiska vinsterna av projektet. Ett av projektets ursprungliga syften är att minska kostnaderna för HVB-placeringar. Enligt den återbetalningsmodell som är kopplad till projektet ska en återbetalning påbörjas redan under projekttiden och vara klar Då placeringar på HVB i huvudsak görs bland ungdomar som är äldre än de grundskolebarn som är projektets målgrupp kommer det bli svårt att på så kort tid visa på projektets lönsamhet. Att en fungerande skolgång är den främsta skyddsfaktor för barn som annars riskerar att fara illa och att tidiga insatser för barn och ungdomar lönar sig är kända faktorer, men att visa denna effekt på dessa år blir svårt utifrån barnens ålder. 4 Slutsatser I detta kapitel summerar vi de erfarenheter vi har fått genom arbetet med projektet Familjelotsen. Vi beskriver det centrala i funktionen familjeombud och vilken kompetens och förutsättningar som behövs för rollen. Vidare redogör vi för de synpunkter och önskemål som familjerna direkt, eller indirekt via familjeombuden, lyft fram som svårigheter i sin vardag och i kontakten med kommunen. Till slut beskrivs förslag på hur arbetet framöver skulle kunna organiseras så att erfarenheterna från projektet tas till vara. 4.1 Funktionen familjeombud Idéen med familjeombudsfunktionen har under hela projekttiden känts rätt tänkt och är en resurs som saknats i kommunens utbud av stödinsatser. Familjeombudens funktion att fungera som språkrör, tolk och påminnare möjliggör att familjen får tillgång till det stöd som erbjuds från kommunen och regionens olika verksamheter och som de är i behov av. Möten kommer till stånd som annars hade avbokats och behov lyfts fram som inte syns eller är svåra att själv hävda. Den information som familjeombuden blir bärare av genom att finnas med i hela familjen bidrar till att även andra professionella påminns om att se familjen ur ett helhetsperspektiv. Några faktorer som vi ser varit extra framgångsrika hos våra familjeombud är tid och flexibilitet. Att kunna finnas med på kort varsel i olika typer av möten och anpassa sin arbetsdag utifrån familjens behov har varit viktigt för att skapa relation och förtroende. Att familjeombuden inte varit begränsade i sitt uppdrag eller funktion har uppskattats av familjen och även andra professionella. Flera familjer som saknar tilltro till samhället har

29 Slutrapport 28 av 36 uttryckt att orsaken till att de gick med i projektet var att de själva fick bestämma över sitt stöd och att familjeombuden inte rapporterar till någon myndighet. 4.2 Familjeombudets förutsättningar och kompetens Det arbetssätt som familjeombuden format bygger på att de ges rätt förutsättningar och att de har lämplig kompetens. Familjeombudet ska kunna ge ett flexibelt och mobilt stöd och ha en samordnade funktion för hela familjen. De tar inte över en behandlade roll utan samordnar främst de insatser som finns och kompenserar för det som saknas i avvaktan på att behövliga insatser kommer till. För att familjeombuden ska kunna arbeta flexibelt behöver de kunna arbeta utifrån årsarbetstid och ha möjlighet och mandat att vid enstaka situationer kunna stötta familjerna ekonomiskt. Utifrån Familjeombudens arbetsuppgifter och när det gäller kontakt med andra professioner, är en akademisk examen önskvärd. Detta för att kunna verka för ett jämlikt bemötande mellan familjeombud och andra professionella. Relevant högskoleexamen är exempelvis socionom, arbetsterapeut, sjuksköterska, beteendevetare, fritidspedagog eller speciallärare. Familjeombuden behöver vara lyhörda och kunna ge både emotionellt och praktiskt stöd. Erfarenhet av socialt arbete samt social kompetens och personlig lämplighet är av yttersta vikt. Viktiga kunskaper som ett familjeombud bör ha, är desamma som beskrivs för en samordnare i Nationellt kunskapscentrum anhörigas (Nka) kunskapsöversikt Samordning av stöd för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning och deras familjer (Ylvén 2015:5): Kunskap om funktionsnedsättningar Kännedom om relevanta lagar och bestämmelser Kännedom om hur man för familjens talan i kontakt med professionella Kännedom om hur man koordinerar olika kontakter Kännedom om andra verksamheter som erbjuder stöd Kunskap om att handleda andra professioner 4.3 Utmaningar med funktionen familjeombud De svårigheter som kommit fram och som är knutna till familjeombudsrollen är framförallt att det har varit svårt för andra professionella att förstå familjeombudens roll, speciellt där det inte fungerat med kommunikationen för att familjen inte gett sin tillåtelse till det. Några av familjerna har inledningsvis tyckt det varit svårt att veta vem de ska vända sig till, innan en tydlig arbetsfördelning gjorts mellan familjeombud och övriga professionella. Det är tydligt att en personalgrupp på tre familjeombud är för sårbart, t.ex. vid sjukdom, eller när det finns konflikter i familjen så professionella behöver ta olika perspektiv. Vid en permanentning av en familjeombudsenhet eller funktion så behöver det därför vara fler familjeombud och tydligt uttalat att de arbetar i par för att kunna vara än mer flexibla och avlasta varandra.

30 Slutrapport 29 av Familjernas behov och önskemål om hur stöd utformas Nedan följer en sammanställning av synpunkter på hur stödet ska utformas och vad som setts som positivt med familjeombudsfunktionen. Sammanställningen bygger på synpunkter från familjerna och professionella i projekt Familjelotsen. Synpunkterna redovisas i punktform för att de ska vara så lättlästa som möjligt. Familjer och professionella önskar för projektets målgrupp följande; Ett sammanhållet och flexibelt stöd som anpassas efter individ eller familj. Ett stöd som vid behov kan vara kompenserande och habiliterande, eftersom funktionsnedsättningar som exempelvis autism, inte går över. Familjeombuden har inte haft kravet att avsluta sitt uppdrag efter att vissa mål är uppnådda, utan när behov uppstår efter en tid med mindre behov av kontakt, har det gått snabbt för familjen att åter få det stöd de behöver från sitt familjeombud. En ombudsfunktion; som för ens talan och vid behov kan gå i en individs ställe. Familjeombudet förklarar både för individen och den professionella hur familjens situation och behov ser ut, samt vad som behöver göras, så att personen får rätt stöd vid rätt tillfälle. Den kan också avlasta familjen genom om att gå i någons ställe och gör att andra processer flyter på trots en individs frånvaro. En funktion som möjliggör möten genom att förbereda och återkoppla till individen och professionella, samt följa upp och stötta i att genomföra det som har bestämts. Stöd i vardagen och hjälp i att skapa strukturen. Familjerna vill inte sitta i samtal och prata om hur saker ska göras och varför det inte blir av. De vill ha handgriplig hjälp, att någon visar och i vissa fall avlastar genom att göra tillsammans eller istället för. Stöd i kontakten kring barnens skolgång. Funktionen som skolkoordinatorerna har haft genom att vara en enkel och opartisk väg till skolan har varit en framgångsfaktor. En stödinsats som har en helhetssyn. Det har varit en fördel att familjeombuden vid behov kunnat samordna hela familjens kontakter. Det har varit en avlastning både för familjen och för de professionella. Behov av kunskap och förståelse från professionella gällande funktionsnedsättningar. Både projektets familjer och vi som arbetat i projektet ser behov av utbildningsinsatser kring NP och att professionella har tillgång till relevant informationsmaterial gällande funktionsnedsättningarna. En funktion som har god kännedom om hur kommunen och samhället är uppbyggt, som kan beskriva det för familjen, liksom dess rätt- och skyldigheter.

31 Slutrapport 30 av 36 En funktion som Familjeombuden, som arbetar på familjernas uppdrag, med det som är mest angeläget för familjen och det som familjerna är motiverade till att förändra. Det har varit uppskattat och i vissa fall en förutsättning att familjeombuden inte arbetar på uppdrag från socialtjänsten. En funktion som familjeombud fungerar som familjens språkrör, översättare, minne. Det skapar trygghet och är stressreducerande för hela familjen. Flera familjer vittnar om mindre konflikter och en lugnare vardag sedan de fick stöd av sitt familjeombud. 4.5 Utvecklingsbehov i kommunen utifrån målgruppens behov Under projekttiden har hinder i kommunen och andra verksamheter i samhället framkommit, som inte kan ses som enstaka tillfälligheter eller specifikt för just en familj. Här nedan listas företeelser som återkommit och som lyfts fram som bekymmer av projektets familjer och familjeombud: Oförståelse från olika professionella kring barnens situation och funktionsnedsättningar. Specialisering inom socialtjänsten gör att familjer får flera handläggare och fler behandlare då familjens olika behov handläggs på/stöttas från olika enheter. Socialtjänstens organisation försvårar helhetssyn på familjen. Föräldrarnas känsla av underlägsenhet gentemot personal i socialtjänst och skola. Bristen på tillgängligheten inom olika verksamheter; svårigheter att nå fram på telefon utan att göra olika knappval. Ofta förekommande handläggarbyten och byte av stödkontakter. Kö till neuropsykiatriska utredningar. Barnen ska oavsett diagnos ha rätt till det stöd de behöver i skolan, men att veta vad ens svårigheter består i avlägsnar både skuld från barnen och deras föräldrar, samt ger dem rätt vägledning till en fungerande vardag. Att det inte går att sköta kontakter med socialtjänsten via internet t.ex. ansöka om försörjningsstöd. Hög arbetsbelastning inom socialtjänsten, vilket gör att handläggare och behandlare inte har möjlighet att vara så flexibla som krävs för att ge det stöd som individen behöver.

32 Slutrapport 31 av Implementering och utveckling Familjelotsen och familjeombuden arbetar med att förenkla för familjer som är i behov av många olika stödinsatser. Detta sker dels på individnivå i form av det stöd de får genom sitt familjeombud, dels på organisationsnivå utifrån att strukturella förändringar kommer till när hinder har påtalats. Oavsett hur mycket vi effektiviserar våra organisationer kommer det finnas personer som är i behov av stöd för att navigera i skolans värld eller samhällets stödapparat. I projektets målgrupp har många svårt med de exekutiva funktionerna. En persons exekutiva funktioner styr t.ex. förmåga till att ta initiativ, tidsuppfattning, förmåga att planera och organisera, skapa struktur i vardagen och förmåga att motivera sig själv till handlingar. En person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) saknar i varierande grad dessa förmågor och att samordna sina olika stödkontakter är nästintill omöjligt. I familjer som har behov av många olika insatser från kommun och Regionen är det därför viktigt att samhället kan erbjuda ett stöd i form av den samordnare som familjeombuden idag är för projektets familjer. Vi tror även att andra målgrupper skulle kunna vara hjälpta av en såda funktion, t ex. nyanlända personer, personer som lider av psykisk ohälsa eller personer som saknar neuropsykiatrisk diagnos men ändå har svårigheterna. Utifrån det så är det vår önskan och förhoppning att arbetet fortsätter så väl på individsom på samhällsnivå. Detta kan ske antingen genom att en egen enhet skapas, alternativt genom att forum för samverkan och familjeombud bibehålls, samt att kunskap och förhållningsätt införlivas i ordinarie verksamhet Implementering i ordinarie verksamhet Vid implementering i kommunens ordinarie verksamhet skulle invånarna, via service eller bistånd, få ett familjeombud som arbetar utifrån det arbetssätt som utvecklats i projektet. Utmaningen blir att skapa arbetsförhållanden som möjliggör för de blivande familjeombuden att vara så flexibla och mobila som krävs. I detta fall skulle det räknas som en insats från socialtjänsten och behöver hanteras utifrån det när det t.ex. gäller dokumentation. Vissa familjer har sett det som en fördel att familjeombuden inte tillhör någon myndighet och det skulle i så fall inte gå att erbjuda. Ska funktionen familjeombud erbjudas i kommunens ordinarie utbud av stödinsatser, kräver det att det finns forum för samverkan på så väl, medarbetar- som chefsnivå på det sätt som funnits med projektledning och operativa gruppen. Deltagarna i dessa båda grupper skulle då driva de frågor som lyfts i gruppen i den egna organisationen. Den operativa gruppen har utgjorts av koordinatorer från alla ingående förvaltningar. Koordinatorn är en enkel kontaktväg för andra professionella, den bidrar med kunskap och ingår i samverkansgrupp där enskilda ärenden med samtycke kan diskuteras. När det gäller det medskapande förhållningssätt som genomsyrat arbetet i Familjelotsen så kan det med fördel implementeras i ordinarie verksamhet, men det är viktigt att någon äger och driver frågan inom varje förvaltning så att fokus behålls tills det är en naturlig del av verksamheten.

33 Slutrapport 32 av 36 Den förvaltningsövergripande förteckning på utvecklingsbehov som under projekttiden kallats utvecklingsbehovslista, där strukturer och rutiner som uppfattas som hinder, kan även den implementeras i ordinarie verksamhet. Detta kan antingen hanteras i ett befintligt samverkansforum, eller i ett nytt som skapas i anslutning till att projektet avslutas. Något som ytterligare går att genomföra inom ramen för befintlig verksamhet är fortlöpande utbildningsinsatser kring NPF, gärna kommungemensamma och som en del i kommunens introduktionsprogram för nyanställda Utveckling en egen enhet Det förslag som vi tror mest på, både för att behålla och utveckla familjeombudets arbetssätt, är att skapa en enhet där familjeombud arbetar med familjer med sammansatta behov. Denna enhet ska finnas både för familjer och individer, oavsett om det finns neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller ej. Det gemensamma för enhetens brukare är behov av många olika insatser och samordning av dessa. Enheten skulle vara en gemensam verksamhet för flera kommunala aktörer, som socialtjänst, skola/fritid och Jobb-och kunskapstorg, där även Region Östergötland bör vara en del. En önskvärd storlek på en familjelotsenhet skulle omfatta ca 10 familjeombud. Detta skulle innebära att cirka 100 familjer i Linköping kontinuerligt kan få stöd från ett familjeombud. Under projekttiden har det funnits tre familjeombud, det är för sårbart och endast något som fungerar under en begränsad tid. En enhet med familjeombud kan vidare fungera som bas för brukarinflytande där medskapande sker på det individuella planet dvs. hur stödet ska utformas i den egna familjer samt på samhällsnivå. Enheten skulle kunna vara ett lärcentrum för evidensbaserad verksamhet och arbeta med uppföljningar och fortbildning, samt ha en koppling till relevanta forskningsmiljöer 5 AVSLUTANDE REFLEKTIONER Vi kan nu summera tre års intensivt och intressant arbete, som har varit kantade av givande möten, genuint engagemang från familjer och medarbetare, insikter och lärdomar, men också vanmakt och frustration. Frustration och vanmakt över samhällets komplexa strukturer och inneboende hinder för att stötta en familj ur ett helhetsperspektiv, men också de svårigheter som finns för vissa familjer att förändra sin situation eller över den kunskap som saknas bland professionella om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi känner också en tacksamhet och glädje över de erfarenheter och kunskaper vi fått genom arbetet i projektet och möten med dess familjer, samt de framsteg som skett såväl på familje- som samhällsnivå. När vi blickar tillbaka på den vision vi gemensamt tog fram i Vadstena hösten 2014 kan vi se att vi inom ramen för projektet i många avseenden har nått dit vi siktade. Kommentarer från familjerna som Vi har gått från att existera till att leva vittnar om projektets betydelse för en målgrupp som vi tidigare har haft svårt att erbjuda det stöd de behöver.

34 Slutrapport 33 av 36 För oss som arbetar i projektet har det blivit tydligt att det behöver finnas ett flexibelt stöd som arbetar för hela familjen, kan samordna alla familjens insatser och som kan finnas med över tid. För en funktionsnedsättning går inte över, den är varaktigt och stödinsatserna bör inriktas på att underlätta tillvaron för den som har NPF snarare än att upphäva funktionsnedsättningen. Den här målgruppen behöver en habiliterande insats, istället för en rehabiliterande och ett stöd som tar ansvar för helheten. Redan tidigt i vårt metodutvecklingsprojekt kunde vi konstatera att det snarare är avsaknaden av metoder som är framgångsrikt i arbetet med denna målgrupp och att tid, flexibilitet och en god relation är de viktigaste framgångsfaktorerna. Att arbeta som familjeombud är inte en ny metod. Det är däremot en funktion som tar ansvar för helheten och arbetar utifrån ett förhållningssätt där det är familjen själv som känner till sina behov, men behöver stöd och anpassningar för att få vardagen att fungera. För många av dessa familjer har så många kontakter så det skulle vara svårt för vem som helst att samordna dessa. Paradoxen blir att vi i samhället kräver mest av dem som har minst förutsättningar för att just organisera, strukturera, driva på och fullfölja, då detta är viktiga delar i samordning men något som i varierande grad saknas av en person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Ett tidigare använt argument för denna målgrupp som vi tycker är värt att upprepas är att vissa behöver mer för att få lika mycket. Detta är en målgrupp som behöver mer, men som vi också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan tjäna mer på om vi investerar i. Detta är ett projekt som finansierats av den sociala investeringsfonden och FoUs utvärdering kommer i högre grad belysa de ekonomiska aspekterna över tid på projektet. Utan att närmare redogöra för de ekonomiska beräkningarna vill dock poängtera vikten av att i ett tidigt skede investera i dessa familjer och att vi inte har råd att låta bli. Ett förslag på hur detta ska gå till är att erbjuda familjer som är i behov av det ett samordnat och flexibelt stöd likt det som erbjudits via projekt Familjelotsen. För att detta ska vara möjligt behöver vissa förändringar ske i kommunens arbete med dessa familjer men som en klok mamma i projektet säger för att stärka sig själv; en förändring är bara en förändring i början - sedan blir det en vana. Vi tycker att kommunen som arbetar för en sammanhållen stad ska skaffa sig en ny vana och erbjuda dessa familjer ett sammanhållet stöd. Avslutningsvis vill vi tacka och lyfta fram vår tre kompetenta och engagerade familjeombud Anna-Lena Petersen, Cecilia Cras och Charlotta Elm och deras gruppledare Hanna Leinhard. Det är dessa som i huvudsak har format arbetet i projektet och har ett förhållningssätt i sitt arbete som inte kan sammanfattas på något bättre sätt än med vår kommuns ledord; modiga, mänskliga och mångfasetterade!

35 Slutrapport 34 av 36 6 Forskningsstöd Vi har bara 20 hushåll i vårt projekt, men det finns många rapporter och mycket forskning som stödjer de synpunkter som familjeombuden och Familjelotsens familjer har framfört. På kommande sida följder referenser till en del rapporter som påtalar vikten av ett flexibelt, habiliterande stöd för familjer där det finns neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Attention (2015). Min son fick till slut jourboende, med det var först när jag höll på att kollapsa En enkätundersökning om socialtjänstens och omsorgens insatser till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Brar, A. Socialmedicins tidskrift 3/2013 Livet med ADHD Konsekvenser och inifrånperspektiv Bredmar, M., Davidsson, B., Leinhard, H. & Pettersson, G. (2014) Pengarna, barnen och livet. En kvalitativ studie om familjer med sammansatta problem och deras möte med socialtjänsten. FoU-rapport 76:2014. Linköping: FoU-centrum för vård, omsorg och socialt arbete: Linköpings kommun Bruno, L. (2012). Föräldrar med kognitiva svårigheter att bryta ny mark Erfarenheter från Uppsala län. ISBN nr Stiftelsen Allmänna Barnahuset och SUF-Kunskapscentrum. Clifford, G., Fauske, H., Licthwarck, W. & Marthinsen, E. (2015) Minst hjelp til dem som trenger det mest? Slutrapport fra forsknings- og utviklingsprosjektet Det nye barnevernet Bodö: Nordlandsforskning AS. Davidsson, Bo Halvtidsutvärdering av projektet Familjelotsen Stöd till familjer med sammansatta problem, metodutveckling i samverkan ISSN , FoU 2016 Folkhälsomyndigheten (2015). Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionspolitiken Dnr 00599/2014, 13 mars 2015 Ingard, C. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap (2014) Hur upplever familjer sina behov av stöd, när en eller flera familjemedlemmar har en ADHD diagnos? En litteraturstudie Janeslätt, G. & Afsaneh Hayat Roshanay, A. H. (2015). Föräldraskap hos vuxna med ADHD eller Autismspektrumtillstånd konsekvenser för barnet samt metoder för stöd. Kunskapsöversikt. ISBN Nka Linnéuniversitetet 2015:7 Mesl, N & Kodele T Co-creating process of Help: Collaboration with Families in the Community

36 Slutrapport 35 av 36 Socialstyrelsen (2016) Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2016 ISBN Artikelnummer Socialstyrelsen (2014). Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD Ett kunskapsstöd ISBN Artikelnummer Socialstyrelsen (2013). Samverka för barns bästa - en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer ISBN Artikel Sveriges Kommuner och Landsting SKL Vänta inte - Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga Psynkrapport 1:2012 Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Positionspapper för ökad kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvård och socialtjänst 2015 Ylvén, R. (årtal). Samordning av stöd för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättningar och deras familjer. ISBN Nka (Nationellt kompetenscentrum anhöriga)