NY 400 kv-ledning ÖRBY SNÖSÄTRA

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING DECEMBER 2016 NY 400 kv-ledning ÖRBY SNÖSÄTRA Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar anläggande och drift av markkabelförbindelsen Örby Snösätra, del av etapp 3 City Link, och utgör underlag till ansökan om koncession enligt ellagen. Ledningen berör Stockholms stad, Stockholms län.

2 SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och kostnadseffektiv elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 600 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2015 var omsättningen 8,8 miljarder kronor. Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats FÖRORD Svenska kraftnät planerar en ny elförbindelse för 400 kv mellan terminalplats Örby till den planerade stationen Snösätra i södra Stockholm. Det är en ca 5 km lång markkabelsträcka som berör Stockholms stad, i Stockholms län. Den nya elförbindelsen Örby Snösätra utgör en del av den tredje etappen av den längre elförbindelsen City Link, som förbättrar Stockholmregionens driftsäkerhet och binder samman stamnätet i norra och södra Stockholmsområdet, från Upplands Väsby i norr till Huddinge i söder. I denna miljökonsekvensbeskrivning beskrivs utbyggnadsförslaget för elförbindelsen Örby Snösätra och hur omgivningen förväntas att påverkas under byggnation och drift samt vilka konsekvenser som bedöms uppkomma. Dokumentet är framtaget utifrån 6 kap. 4 miljöbalken och utgör bilaga till ansökan om tillstånd (koncession) för den planerade markkabeln. Under sommaren 2015 genomfördes samråd om alternativa utredningskorridorer för denna kabelförbindelse. I januari 2016 beslutade Svenska kraftnät att gå vidare med huvudalternativet Örbyleden i kombination med delalternativet Örbyleden-D. Det innebär att förbindelsen i huvudsak följer Örbyleden med undantag från den sydligaste delen där den vid Trollesundsskogen viker av västerut och följer gångoch cykelvägar mot planerad station Snösätra. Elförbindelsen är en del av projekt Stockholms Ström, en ny struktur av Stockholmsregionens elnät för att långsiktigt säkra den framtida elförsörjningen. Förutom förstärkningar och nya elförbindelser innebär den nya strukturen att vissa befintliga luftledningar kan rivas och därmed frigörs mark till förmån för till exempel stadens bebyggelseutveckling. Målet med Stockholms Ström är att kunna uppfylla de krav på överföring, tillgänglighet, driftsäkerhet, miljö, flexibilitet och markutnyttjande som följer med en växande stad.

3 PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box Sundbyberg Svenska kraftnät Projektledare Anthon Samuelsson Anna Meder Ansvarig tillstånd och markåtkomst Katrin Seuss Ansvarig teknisk utformning Dahn Nilsson Tyréns AB Uppdragsledare Terese Billberg Handläggare Carina Öberg Linnéa Laaksonen Planfrågor Torbjörn Blomgren Karta/GIS Elin Elfving Interngranskning Malin Sjöstrand Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Tyréns AB, Sweco Energuide och Svenska kraftnät om inget annat angivits. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriverket: Lantmäteriverket / Svk-GSD Bilden på framsidan visar Örbyleden norrut. Fax Org.Nr Diarienummer hos Svenska kraftnät: 2013/164

4 4 INNEHÅLL SVENSKA KRAFTNÄT 2 FÖRORD 2 PROJEKTORGANISATION 3 SAMMANFATTNING 5 Bakgrund 5 Beskrivning av utbyggnadsförslaget 5 Alternativbeskrivning 5 Samråd 5 Miljöpåverkan 5 1. BAKGRUND OCH SYFTE Svenska kraftnäts uppdrag Behovet av planerad elförbindelse Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen Avgränsningar Angränsade projekt och kumulativa effekter Metod Tidplan 9 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD Koncession Övriga tillstånd Samrådsprocessen Samrådets genomförande Markupplåtelse och ledningsrätt ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Elsäkerhet Säkerhetsskydd ALTERNATIVREDOVISNING Nollalternativ Förordat alternativ Markkabel Utbyggnadsförslag Utredda och avförda alternativ Alternativ samförläggning med Ellevios kablar Alternativ Örbyledens vägområde och östra sida Alternativ Magelungsvägen-MA-A Alternativ Örbyleden-B Alternativ Örbyleden-C Alternativ Östra stråket Alternativ Högdalen Alternativ Tunnel och markkabel Alternativ Tunnel hela sträckan VERKSAMHETSBESKRIVNING Tekniska förutsättningar Stamnätet Växelström Tekniskt utförande Markkabel Optofiberkablar och jordlinor Mekaniskt skydd runt kablar Förläggningsmetoder Arbetsområdet Schakt och kabelplacering Skarvar och skarvplatser Elektriska och magnetiska fält Magnetiska fält Hälsoaspekter och rekommendationer Magnetfält för aktuell ledning Framtida underhåll i driftfas Underhåll och reparation av kabelsystemet Skogligt underhåll SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER Svenska kraftnäts bedömningsgrunder Miljökrav NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER Läshänvisning Inventeringar och utredningar Miljökonsekvenser Bebyggelse och boendemiljö Landskapsbild Områden av riksintresse Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Infrastruktur Planförhållanden Förorenade områden Tidsbegränsad påverkan under byggskedet SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR 51 BILAGOR 1. Bedömningsgrunder 2. Samrådsredogörelse för alternativa utredningskorridorer 3. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 4. Samrådsredogörelse för utbyggnadsförslag 5. Trädinventering 6. Arkeologiska utredningar och länsstyrelsens slutmeddelanden

5 5 SAMMANFATTNING Bakgrund Svenska kraftnät planerar en 400 kv-växelströms markkabel mellan befintlig terminalplats Örby och en planerad station vid Snösätra, en 4,7 km lång sträcka inom Stockholms stad. Kabelförbindelsen är en del av etapp 3 av den längre elförbindelsen City Link som binder ihop norra och södra Stockholmsområdets elnät och som genomförs inom projektet Stockholms ström för att förbättra driftsäkerheten i regionens elnät. För att bygga elektriska starkströmsledningar krävs ett tillstånd (koncession) enligt ellagen. Till ansökan ska bifogas bland annat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vilket är detta dokument. I MKB beskrivs de miljö- och samhällsintressen som berörs, till exempel boendemiljö och naturmiljö. Dessutom ska MKB innehålla en bedömning av hur projektet påverkar människors hälsa och miljön samt vilka konsekvenser det får. Beskrivning av utbyggnadsförslaget Det utbyggnadsförslag som har arbetats fram har lokaliserats utmed befintlig infrastruktur. Utbyggnadsförslaget går från befintlig terminalplats söderut längs västra sidan av Örbyleden. I södra delen passerar utbyggnadsförslaget strax söder om Nynäsbanan fram till den planerade stationen Snösätra. Den planerade 400 kv-ledningen består av nio kablar som ligger grupperade tre och tre i kabelförband (här gemensamt kallat ledningen) i ett kabelschakt. Schaktets bredd är normalt cirka 4 meter men kan variera beroende på markförhållandena. Ledningen läggs cirka 1,5 meter under marken. Kring ledningen ska ett visst säkerhetsavstånd hållas till andra typer av ledningar, byggnader och djupgående rötter från större träd. Riksintressen som påverkas av utbyggnadsförslaget är vägar och järnvägar. Utbyggnadsförslaget går i huvudsak längs redan byggda vägar och längs gång- och cykelvägar. Området som utbyggnadsförslaget passerar utgörs av tät bebyggelse, vilket gör att utrymmet är begränsat. Byggstart sker så fort nödvändiga tillstånd erhållits, vilket är beräknat till år Arbetena med kabelschakt och nedläggning av kablar mm. kommer att pågå i totalt två år. Elförbindelsen kommer att tas i drift senast sommaren Alternativbeskrivning Ett antal alternativ till sträckning har utretts. I denna MKB beskrivs kortfattat vilka dessa är och varför de har valts bort. Svenska kraftnät har valt ett utbyggnadsförslag mellan Örby och Snösätra utifrån teknisk, ekonomisk och miljömässig hänsyn. Samråd Samråd för det här projektet har genomförts i två steg. Länsstyrelsen, kommunen, andra myndigheter, intresseorganisationer, fastighetsägare, företag och allmänheten bjöds in till samråden. Det första samrådet omfattade olika utredningskorridorer och det andra samrådet omfattade utbyggnadsförslaget i vald utredningskorridor. Inför varje samråd togs samrådsunderlag fram, där utredningskorridorerna respektive utbyggnadsförslaget beskrevs tillsammans med förväntade konsekvenser för främst miljön, människor och riksintressen i området. Länsstyrelsen har fattat beslut om att den planerade elförbindelsen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Miljöpåverkan Att anlägga en kabelförbindelse i marken ger konsekvenser för miljön på olika sätt. Påverkan och konsekvenser blir störst i byggskedet. Störningar i form av hinder för trafiken, buller, dammbildning och tillfällig påverkan på grundvatten och ytvatten kan uppstå. Grävarbeten kan påverka forn- och kulturlämningar i marken. Under byggtiden krävs ett arbetsområde för åtkomst och genomförande. Träd och buskar kommer att behöva tas bort, vilket gör upplevelsen av boendemiljön sämre. Buskar och mindre träd kan återplanteras i viss mån, men stora träd får inte växa över elförbindelsen. Under driftskedet uppstår ett magnetfält. Magnetfältet runt en kabel är väsentligt lägre än för en luftledning. Utbyggnadsförslaget har lokaliserats så att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy kommer att innehållas. När bland annat den nya elförbindelsen har tagits i drift kan den nuvarande luftledningen, som ägs av Ellevio, och som berör större delen av markkabelsträckan rivas. Det medför indirekta, positiva konsekvenser för boendemiljön, landskapsbilden, rekreation och friluftslivet när den fysiska luftledningen och magnetfältet kring den försvinner. Sammantaget bedöms den planerade elnätsförbindelsen medföra i huvudsak obetydliga till små negativa konsekvenser i driftskedet. Under byggtiden bedöms påverkan bli liten till måttlig och konsekvenserna små negativa och uppkomma under den begränsade tid som byggarbetena pågår. Konsekvenserna bedöms bli mest negativa för boendemiljö och bebyggelse framförallt i form av begränsad framkomlighet för trafiken och på gång- och cykelvägar, genom buller och/ eller stomljud samt genom vibrationer i samband med schaktarbeten och transporter under byggskedet. De riksintressen som påverkas av utbyggnadsförslaget är vissa vägar och järnvägar. Utbyggnadsförslaget har lokaliserats för att minimera påverkan på riksintressen, men att korsa Örbyleden är dock nödvändigt. Korsningen kan ske på ett par alternativa platser och kommer att utredas mer inom ramen för detaljprojekteringen i syfte att minimera påverkan.

6 6 1. BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Svenska kraftnäts uppdrag Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras och att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > Utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt. > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el. > Verka för en robust elförsörjning. 1.2 Behovet av planerad elförbindelse Stockholmsregionens elbehov ökar. Elnätet behöver förstärkas och förnyas för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Svenska kraftnät har därför tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Ellevio (före detta Fortum), på uppdrag av regeringen, föreslagit en helt ny struktur för regionens elnät, projektet Stockholms Ström. För att förverkliga detta behöver drygt femtio delprojekt genomföras. Det är nya markkablar, luftledningar och transformatorstationer. En viktig del i Stockholms Ström är den nya elförbindelsen City Link som byggs i fyra etapper. Örby Snösätra utgör en del av den tredje etappen. City Link kommer att binda samman stamnätet i norra och södra Stockholmsområdet, från Upplands Väsby i norr till Huddinge i söder. När City Link är färdigbyggd kan elen matas från flera håll till Stockholmsområdet. Det säkrar elleveranserna för framtiden och möjliggör på sikt att en del befintliga luftledningar i regionen kan rivas. Den första etappen av City Link är nu byggd, med luftledning och markkabel. Den andra etappen planeras i tunnel under Danderyd, Solna och Stockholms innerstad. Koncessionsansökan för etapp 3 (Örby Snösätra) respektive etapp 4 (Snösätra Ekudden) lämnas till Energimarknadsinspektionen för prövning hösten/vintern Norra delen av etapp 3, mellan Skanstull och Örby, är färdigbyggd sedan ett antal år. Figur 1.1. Illustration av elens väg och elhandelns aktörer.

7 7 1.3 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen, en så kallad nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva den planerade 400 kv-ledningens direkta och indirekta konsekvenser på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt och på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. 1.4 Avgränsningar Denna MKB beskriver de effekter och konsekvenser som förutses uppkomma vid byggande och drift av 400 kv-ledningen, förlagd som markkabel, mellan Örby och Snösätra. Utbyggnadsförslaget beskrivs i avsnitt Se även figur 4.1. I MKB beskrivs och bedöms konsekvenserna av den miljöpåverkan som projektet antas medföra. De miljöaspekter och intressen som behandlas i MKB är bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, områden av riksintresse, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, infrastruktur, planförhållanden, markföroreningar samt tidsbegränsad påverkan under byggskedet. Figur 1.2. Översiktskarta över City Link, Hagby Ekudden. Örby Snösätra är en del av etapp 3.

8 Angränsade projekt och kumulativa effekter I anslutning till projekt Örby Snösätra pågår ett antal andra kabel- och luftledningsprojekt som har koppling till och kan medföra konsekvenser för möjligheten att förlägga en 400 kv-markkabel på sträckan Örby Snösätra. Nedan följer en sammanfattning av vilka projekt som pågår. Se översiktskarta över City-Link från Hagby till Ekudden i figur 1.2. STOCKHOLMS STRÖM Förbindelsen Örby Snösätra är en viktig del av en omfattande ombyggnad av Stockholmsregionens elnät, projektet Stockholms Ström. I och med att Stockholmsregionens elberoende ökar behöver elnätet förstärkas och förnyas för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. Örby Snösätra utgör en viktig del av etapp 3 av 400 kv-förbindelsen City Link, som är en förutsättning för att nå målet med Stockholms Ström. Det innebär bland annat att elleveranserna säkras för framtiden och möjliggör på sikt att en del luftledningar kan rivas. Läs mer i avsnitt 1.2 samt på STATION SNÖSÄTRA Till station Snösätra ska flera ledningar för stamnätet anslutas. Stationen placeras mellan Högdalen och Fagersjö. Stationsområdet ligger mellan Nynäsbanan och Magelungsvägen sydväst om Högdalens värmeverk. Markanvisningsavtal har tecknats för stationen och framtagande av detaljplan pågår. Samråd avseende stationen sker inom ramen för pågående detaljplaneprocess. Station Snösätra kommer att utgöra en viktig matningspunkt för att trygga elförsörjningen i södra Stockholm. ELFÖRBINDELSEN SNÖSÄTRA-EKUDDEN Snösätra Ekudden utgör den fjärde etappen av City Link och planeras som luftledning. Samråd har genomförts parallellt med samrådet för Örby Snösätra och koncessionsansökan planeras att lämnas till Energimarknadsinspektionen kring årsskiftet 2016/2017. Byggnation av etapp 4 planeras till ELLEVIOS (TIDIGARE FORTUM) ERSÄTTNING AV BEFINT- LIG MARKKABEL Från terminalplats Örby till station Högdalen går idag tre 110 kv markförlagda kabelförband som Ellevio äger. Dessa måste förnyas och ersättas med nya plastisolerade kablar. De nya kablarna grävdes ner sommaren Placeringen av kablarna påverkar var Svenska kraftnät kan förlägga kablarna för Örby-Snösätra. Delar av sträckningen (kabeldiket) för den gamla 110 kv-kabeln planeras att återanvändas för 400 kv-kablarna för Örby-Snösätra. Möjligheten att samförlägga Svenska kraftnäts och Ellevios kablar har utretts i ett tidigt skede men inte bedömts möjlig på grund av tekniska och utrymmesmässiga orsaker och med anledning av projektens olika tidplaner. BEFINTLIG LUFTLEDNING LÄNGS ÖRBYLEDEN I dagsläget finns en befintlig 220 kv-ledning mellan Örby och Högdalen, se figur 4.1. Luftledningen ägs av Ellevio. Ledningen sträcker sig längs Örbyleden och längs flera tätbebyggda områden, exempelvis östra delen av villaområdet i Örby. Inom ramen för Stockholms Ström kommer denna 220 kv-ledning att kunna rivas. 1.5 Metod Ett antal utredningskorridorer som bedömdes genomförbara mellan Örby och Snösätra har beskrivits i samrådsunderlaget från juni Samråd kring dessa genomfördes under Samrådsredogörelsen, daterad den 26 februari 2016, sändes till Länsstyrelsen i Stockholm som den 19 april 2016 beslutade att den planerade elförbindelsen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Utifrån erhållna yttranden i genomförda samråd och utifrån fortsatt utredningsarbete beslutade Svenska kraftnät att gå vidare med ett huvudalternativ, ett utbyggnadsförslag, se figur 4.1. Samråd om utbyggnadsförslaget genomfördes i slutet av maj/början av juni Utifrån inkomna yttranden har utbyggnadsförslaget utretts vidare och justerats. Det är det justerade utbyggnadförslaget som beskrivs i denna MKB. Förslag på åtgärder för att minska miljöpåverkan beskrivs. Alternativa sträckningsförslag som studerats och skäl till varför de avförts från vidare utredning redovisas också. Denna MKB har tagits fram med Svenska kraftnäts tidigare studier och utredningar som grund. Yttranden från samråd har inarbetats. Miljöintressen har hämtats från Länsstyrelsen i Stockholm, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Stockholms stad. Fältbesök har genomförts löpande vid behov inom ramen för utredningsarbetet. Analys av gällande detaljplaner och pågående planarbete har gjorts. GIS-underlag har inhämtats från länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Stockholms stad. Underlag från angränsande stationsplats- och ledningsprojekt har använts. För att fastställa ett utbyggnadsförslag har kulturvärdesinventeringar (WSP, samt Societas Archaeologica Upsaliensis, SAU Rapport 2016:16) och en inventering av värdefulla träd genomförts. Trädinventeringen längs utbyggnadsförslaget har genomförts med fokus på områdets södra del kring station Snösätra och utfördes i juni 2016 (Tyréns, ), se bilaga 5. De arkeologiska utredningarna har utförts under våren 2016 och återfinns som bilaga 6. Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se utförlig beskrivning under kapitel 6.1 samt bilaga 1.

9 9 1.6 Tidplan Samråd om den planerade 400 kv-elförbindelsen har skett i olika steg. Ett samråd om alternativa utredningskorridorer genomfördes våren Efter val av korridor genomfördes samråd om ett utbyggnadsförslag under försommaren Ytterligare utredningar har gjorts under tiden och nu, med stöd av genomförda samråd och utredningar, kan Svenska kraftnät presentera en sträckning för vilken koncession söks. Sträckningen beskrivs i denna MKB. Detaljprojekteringen kommer att påbörjas inom kort och beräknas pågå under I det skedet utförs geotekniska och vid behov miljötekniska undersökningar. Kompletterande arkeologiska utredningar utförs även vid behov och då i enlighet med länsstyrelsens beslut. Byggstart sker så fort nödvändiga tillstånd erhållits, i dagsläget beräknad år 2019, och byggarbeten kommer totalt att pågå i omkring två år. Preliminär tidsplan för drifttagning av elförbindelsen är sommaren I figur 1.3 ses en översiktlig tidplan för projektet. Tidplanen är en uppskattning och kan komma att ändras. Figur 1.3. Preliminär tidplan för utbyggnad av markkabelförbindelsen Örby Snösätra.

10 10 2. TILLSTÅND OCH SAMRÅD 2.1 Koncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession gäller tillsvidare. En miljökonsekvensbeskrivning biläggs ansökan om nätkoncession. I arbetet med upprättande av MKB har samråd hållits etappvis med bland andra berörda fastighetsägare, myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i MKB regleras i 6 kap. miljöbalken. Koncessionsansökan ska även innehålla kartor och en teknisk beskrivning. Prövningsmyndigheten, Energimarknadsinspektionen, inhämtar yttranden från berörda myndigheter, länsstyrelser och kommuner, fastighetsägare och andra sakägare. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om koncession ska beviljas. Koncessionsbeslutet kan överklagas och ärendet avgörs i sådant fall av regeringen. 2.2 Övriga tillstånd Förutom nätkoncession för linje krävs också tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom att frivilliga markupplåtelseavtal tecknas mellan fastighetsägare och Svenska kraftnät. Tillträde till berörda fastigheter säkerställs även genom ledningsrätt enligt ledningsrättslagen. Övriga tillstånd som krävs för en elförbindelse utförd som markkabel beror på om intrång görs i t.ex. vattendrag och strukturer som omfattas av generellt biotopskydd så som stenmurar, alléer och jordbruksmark. Om arbetet innebär ingrepp i fast fornlämning krävs tillstånd enligt kulturmiljölagen. Det kan bli aktuellt med dispenser och korsningsavtal vad gäller trafiken på Örbyleden. I byggskedet kan diverse tillstånd behövas så som schaktöppningstillstånd. 2.3 Samrådsprocessen Samrådsprocessen för nya elledningar genomförs i flera steg, en övergripande illustration visas i figur 2.1. Första steget i processen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver flera möjliga utredningskorridorer. Underlaget beskriver syftet med projektet, redovisar föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) och dess förutsedda miljöpåverkan. Materialet används i enlighet med 6 kap. miljöbalken i samrådsprocessen. Samråd sker i en vid krets av statliga myndigheter, organisationer och allmänhet samt med de som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Annonsering av samrådet genomförs och alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Efter samrådstiden upprättar Svenska kraftnät en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade elförbindelsen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Om länsstyrelsen beslutar att åtgärden ska antas medföra betydande miljöpåverkan genomförs, om så inte redan skett, ett nytt samråd med en utökad krets av allmänhet, statliga myndigheter och organisationer som kan antas bli berörda av den planerade 400kV-ledningen. Efter att den första samrådsprocessen har genomförts upprättas ett nytt samrådsunderlag som beskriver ett eller flera utbyggnadsförslag (dvs. förslag till sträckning för elförbindelsen). Underlaget skickas ut till berörda fastighetsägare, berörda myndigheter och intresseorganisationer. Annonsering genomförs och alla som vill har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådet kan ses som en gradvis process där strävan är att öka detaljeringsnivån för alternativen allt eftersom samrådet fortskrider. En viktig del i samrådet är att arbeta med både detaljer och en helhetssyn på alternativa lokaliseringar för att säkerställa att den sammantaget bästa sträckningen för den planerade elförbindelsen kan föreslås i ansökan. Inkomna synpunkter sammanställs tillsammans med Svenska kraftnäts kommentarer i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan om nätkoncession för elförbindelsen.

11 Samrådets genomförande Samråd för aktuellt projekt har genomförts i två steg, och vid båda tillfällena i en utökad krets. Som underlag för den första delen av samrådet togs ett samrådsunderlag fram som beskrev flera utredningskorridorer som kunde vara lämpliga för den planerade elförbindelsen. Underlaget beskrev syftet med projektet, redovisade föreslagen lokalisering, omfattning och utformning av studerade alternativ (lokalisering och teknik) och dess förutsedda miljöpåverkan. En samrådsinbjudan med bifogat samrådsunderlag skickades den 29 maj 2015 till berörda fastighetsägare, länsstyrelsen och kommunen, övriga myndigheter, företag och intresseorganisationer. De fastigheter som låg inom utredningskorridorerna samt inom 60 meter från respektive korridor ansågs direkt berörda. Övriga samrådsparter kontaktades via annons i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter den 2 juni 2015 samt i lokaltidningen Mitt i den 2 juni och 9 juni Informationsmöte med berörda hölls på Scandic Talk i Älvsjö. En samrådsredogörelse, daterad 26 februari 2016, upprättades och skickades till länsstyrelsen i Stockholms län. Samrådsredogörelsen bifogas i bilaga 2. Länsstyrelsen meddelade den 19 april 2016 att den planerade elförbindelsen och dess anläggande inte kan anses medföra en betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut redovisas i bilaga 3. Till den andra delen av samrådet presenterades ett nytt samrådsunderlag. Detta samrådsunderlag redovisade föreslagen lokalisering och utformning och förväntad miljöpåverkan inom vald utredningskorridor. Detta underlag hade därmed en ökad detaljeringsgrad över föreslaget utbyggnadsalternativ inom ett specifikt område. Samrådsinbjudan skickades till berörda fastighetsägare, länsstyrelsen, kommuner, övriga myndigheter, verksamhetsutövare och intresseorganisationer den 16 maj Övriga samrådsparter kontaktades via annons den 24 och 31 maj 2016 i Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och lokaltidningen Mitt i. Informationsmöte med berörda hölls den 2 juni 2016 på Scandic Talk i Älvsjö. Länsstyrelsen i Stockholms län framförde att påverkan på natur- och kulturvärden bör minimeras. För att erhålla ytterligare information om detta har Svenska kraftnät låtit utföra en trädinventering (bilaga 5) och en arkeologisk utredning (bilaga 6) som underlag för att kunna genomföra projektet med minsta möjliga påverkan. Övriga synpunkter som framfördes var bland annat kopplade till framkomligheten på Örbyleden och möjligheten till framtida exploatering längs denna. Leden är av riksintresse för kommunikationer och ska därmed skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra nyttjandet av anläggningen. Samrådsredogörelsen från denna del av samrådet redovisas i bilaga 4. Figur 2.1. Illustration av samrådsprocessen.

12 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja bygga elförbindelsen krävs förutom koncession och andra aktuella tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal (MUA) mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för elförbindelsen. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggningsarbeten eller liknande. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätt söks enligt ledningsrättslagen och gäller på obegränsad tid.

13 13 3. ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 Nationella miljömål I april 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För varje miljökvalitetsmål finns också ett antal preciseringar. Preciseringarna förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet av målen. De 24 etappmålen har antagits i omgångar och identifierar en önskad samhällsomställning, de är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Svenska kraftnät strävar efter att planera nya elledningar med så liten negativ påverkan på de nationella miljökvalitetsmålen som möjligt. Nedan följer en beskrivning av vilka nationella miljökvalitetsmål som i huvudsak bedöms beröras av den planerade verksamheten och hur dessa kan komma att påverkas. Mål som bedöms beröras och beskrivs vidare: Giftfri miljö, Säker strålmiljö, och God bebyggd miljö. Mål som inte bedöms beröras: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö Ett rikt växt och djurliv. Giftfri miljö Målet har formulerats på följande sätt av riksdagen: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Projektet bidrar till målet genom att eventuella markföroreningar som påträffas under schakt kommer att tas bort och skickas till en behandlingsanläggning. Säker strålmiljö Målet har formulerats på följande sätt av riksdagen: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Projektet bidrar till målet genom att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy beaktas vid lokalisering av utbyggnadsförslaget. Det innebär att magnetfältet som elförbindelsen ger upphov till normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Projektet möjliggör också, tillsammans med Stockholms Ström som helhet, att den befintliga 220 kv-luftledning som går utmed Örbyleden kan rivas. God bebyggd miljö Målet har formulerats på följande sätt av riksdagen: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Projektet bidrar, tillsammans med genomförandet av Stockholms Ström som helhet, till målet genom att den befintliga 220 kv-luftledningen kan tas bort vilket leder till att exponering från denna lednings magnetfält försvinner. Det innebär också att mark frigörs och kan också upplevas bli en förbättring av stadsbilden. Projektet kan motverka målet genom att träd och buskar i närrekreationsområden kan behöva tas bort. Buskar och mindre träd kan delvis ersättas genom återplantering, men eftersom större träd inte får växa över kabeln kan återplantering av dessa endast ske i anslutning till kabelschaktet. Förlusten av dessa träd kan minska upplevelsevärdena.

14 14 Regionala och lokala miljömål De nationella miljökvalitetsmålen är konkretiserade i regionala miljömål för Stockholms län samt lokala miljömål för Stockholm stad, vilka har studerats under planeringen av projektet. Eftersom dessa mål utgår från de nationella målen och har som syfte att dessa ska uppnås samt att projektet bedöms ha begränsad påverkan på de nationella målen, har det inte bedömts relevant att här även särskilt beskriva påverkan på de regionala och lokala miljömålen. 3.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken Enligt 5 kap. miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Det finns olika typer av miljökvalitetsnormer med olika rättsverkan. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) > vattenmiljökvalitet i grund- och ytvatten (SFS 2004:660) > vattenmiljökvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) > omgivningsbuller (SFS 2004:675). Av miljökvalitetsnormerna bedöms ingen bli påverkad av projektet. 3.3 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: > fatta långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy som tillämpas i alla ledningsprojekt: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Den forskning som gjorts har dock inte påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 mikrotesla, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige. Mer information om magnetfält finns i avsnitt Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen, starkströmsförordningen och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. I starkströmsföreskrifterna regleras bland annat minsta avstånd mellan elledningar, mark och byggnader. En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el. Den ska även vara anpassad till de yttre förhållanden som råder i dess omgivning. Vid byggandet av en kabelanläggning tillämpas bland annat föreskrifter i Svensk Standard SS som ger riktlinjer för hur en kabelförläggning i mark skall utföras. Som branschstandard används även EBR-beskrivningar (ElByggnadsRationalisering) från Svensk Energi och meddelanden från Telestörnings-nämnden.

15 Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. I Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd ställs bland annat krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen. Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet.

16 16 4. ALTERNATIVREDOVISNING 4.1 Nollalternativ Nollalternativet är det alternativ som bedöms vara den förutsedda utvecklingen om den planerade elförbindelsen mellan terminalplats Örby och station Snösätra inte byggs. Alternativet innebär att Stockholmsregionens elnät inte förstärks som planerat för att säkra den framtida elförsörjningen. En mycket viktig del i det nya elnätet är den nya 400 kvförbindelsen City Link som byggs i fyra etapper genom Stockholms centrala och östra delar, se figur 1.2. Örby Snösätra utgör en del av den tredje etappen. Elförbindelsen bidrar till flera starka inmatningar av el till Stockholmsområdet, vilket förstärker elnätet, ökar driftsäkerheten samt bidrar till att tillgodose det framtida elförsörjningsbehovet. Alla fyra etapper är beroende av varandra och behövs för att nå detta. Att inte bygga den tredje etappen av City Link medför att leveranssäkerheten inte kan upprätthållas i Stockholmsregionen och att det framtida elförsörjningsbehovet därmed inte kan tillgodoses. Det medför även att ett antal inplanerade rivningar av befintliga 220 kv-ledningar inte kan genomföras. Ungefär personer som idag bor inom 200 meter från dessa luftledningar kommer således även i fortsättningen att ha en luftledning i sin närmiljö. Den mark som idag tas i anspråk för dessa luftledningar kommer därmed inte att kunna användas till andra ändamål. Om den nya 400 kv-ledningen mellan Örby och Snösätra inte byggs, kommer de negativa konsekvenser och störningar som förläggningen medför, att utebli. 4.2 Förordat alternativ Markkabel Även om luftledning i normalfallet är huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik för överföring av växelström gör tät bebyggelse och annan infrastruktur att luftledning inte bedömts lämpligt i det aktuella projektet. Markutrymmet är mycket begränsat varför bedömningen gjorts att det inte är genomförbart att bygga en luftledning på sträckan. Ledningen planeras därför som markförlagd 400 kv-kabel.

17 Utbyggnadsförslag För den nya 400 kv-ledningen mellan Örby och Snösätra har ett utbyggnadsförslag arbetats fram. Det har lokaliserats utmed befintlig infrastruktur och följer i huvudsak utmed gång- och cykelvägen på västra sidan Örbyleden och södra delen av Trollesundsskogen mot Högdalens industriområde fram till station Snösätra, se figur 4.1. Utbyggnadsförslaget är ca 4,7 km långt. Nedan beskrivs utbyggnadsförslaget som även delats upp i delsträckor. Den första delsträckan utgörs av sträckan från terminalplats Örby fram till och med korsningen Örbyleden (väg 229) Huddingevägen (väg 226). På denna sträcka går utbyggnadsförslaget parallellt med gång- och cykelväg i en grönyta mot Huddingevägen. Denna delsträcka benämns Huddingevägen västerut. Korsningen av Örbyleden kan ske på ett par alternativa platser och kommer att utredas mer inom ramen för detaljprojekteringen. Från korsningen av Örbyleden går utbyggnadsförslaget söderut parallellt med Örbyleden. I hög grad följer utbyggnadsförslaget befintlig gång- och cykelväg. Denna delsträcka benämns Örbyleden söderut. Strax norr om Högdalens industriområde viker utbyggnadsförslaget av västerut och följer där en gång- och cykelväg genom ett skogsområde, Trollesundsskogen. Delsträckan benämns Trollesundsskogen. Fjärde och sista delsträckan består av utbyggnadsförslaget då det viker söderut, väster om industriområdet. Sista delsträckan benämns Passage Magelungsvägen. Magelungsvägen har vägnummer 271. Utbyggnadsförslaget har valts utifrån tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter och utifrån inkomna samrådssynpunkter. Det har lokaliserats med hänsyn till befintlig bebyggelse och anläggningar både över och under mark samt med hänsyn till planerad bebyggelse i pågående detaljplaner. En sträckning längs Örbyleden bedömde Svenska kraftnät vara lämpligast framförallt då det bland annat framkom i samrådet att en sträckning längs Magelungsvägen kan hindra exploatering vid Älvsjömässan och Örby. Svenska kraftnät har utrett möjligheten att förlägga 400 kv-ledningen i Örbyleden. Att förlägga en stamnätsledning i en trafikerad väg innebär en sämre driftsäkerhet eftersom det innebär betydande svårigheter avseende åtkomst för reparationsåtgärder. Kablar i väg bör därför enbart övervägas då inga andra framkomliga alternativ finns. Örbyleden är även av riksintresse och ingår i ett omledningsnät för fordonstrafik om Södra länken behöver stängas. Detta innebär att exploateringar eller förändringar inte får påverka framkomligheten negativt. Svenska kraftnät bedömde utifrån aktuella förutsättningar att en kabelförläggning i Örbyleden försvårar tillträdet för underhåll och reparation av kablar med risk att driftsäkerheten påverkas (det vill säga att förbindelsen behöver ligga ur drift under lång tid). Dessutom bedömde Svenska kraftnät att det finns ett lämpligt och genomförbart alternativ till förläggning i väg. Geotekniska undersökningar med mera kommer att utföras och detaljlösningar i korsningar med annan infrastruktur kommer att studeras, inom ramen för detaljprojekteringen. I utbyggnadsförslagets sydligaste del, delsträckan Trollesundsskogen samt Passage Magelungsvägen, har det funnits alternativa sträckningar inom utbyggnadsförslaget. Vid Trollesundsskogen har ett alternativ studerats närmare industriområdet och ett längre norrut i anslutning till befintlig gång- och cykelväg. En förläggning närmare industriområdet bedöms vara att föredra med avseende på att det innebär mindre konflikt med andra ledningar som ligger förlagda parallellt med gång- och cykelvägen. Dessutom bedömdes påverkan på naturmiljön vara lägre då färre antal värdefulla träd behöver avverkas. Vid Passage Magelugnsvägen har tre alternativa sträckningar (1, 2 och 3), studerats, se figur 4.2, där alternativ 1 valts. Alternativ 3 går delvis längs befintlig gång- och cykelväg, som är uppbyggd på stödmur, vilket bland annat innebär större tekniska utmaningar jämfört med alternativ 1. Alternativ 2 innebär att Nynäsbanan korsas där banvallen är låg vilket innebär att utrymmet för den schaktfria korsningen minskas. Alternativ 2 innebar även en förläggning mellan och relativt nära två teleanläggningar med master, som kräver vissa respektavstånd, samt att alternativet har större andel berg i dagen och därigenom sannolikt kräver mer sprängning jämfört med alternativ Utredda och avförda alternativ Alternativ samförläggning med Ellevios kablar Samförläggande av ny 400 kv-ledning Örby-Snösätra med Ellevios nya 110 kv-ledning har utretts men inte bedömts som möjlig. Dels på grund av att samförläggande kräver ännu större utrymme, dels på grund av tidsaspekten Alternativ Örbyledens vägområde och östra sida I samrådsunderlag för utredningskorridorer utgjorde alternativet längs Örbyleden ett brett stråk som omfattade själva vägområdet såväl som markytor på var sida om leden. Förläggning av markkabel på Örbyledens östra sida har avförts framförallt efter samråd med Stockholms stad på grund av omfattande utbyggnadsplaner på vägens östra sida. Ellevios 110 kv kabelförläggning utmed Örbyledens västra sida begränsar även möjligheten för Svenska kraftnät att förlägga 400 kv-kablar inom vägområdet. Örbyleden är av riksintresse och de störningar som ett förläggande i vägområdet skulle medföra har bedömts som alltför stora, se kapitel Svenska kraftnäts princip är att förläggning av markkabel i vägbana enbart övervägs då inga andra framkomliga alternativ finns.

18 18 Älvsjö Örby slott Terminalplats Örby!( Huddingevägen västerut Hemskogen Älvsjö gård Huddingev. Stureby Svedmyraskogen Scandic Svedmyra Örbyleden Örby Örbyleden söderut Högdalen Trollesundsskogen Trollesundsskogen Bandhagen Hökarängstoppen Majroskogen Gubbängen Magelungsv. Ormkärr Hagsätra Passage Magelungsvägen Högdalens industriområde Högdalstoppen Station Högdalen Högdalen Rågsved!( Fagersjötoppen Snösätra Ny station Snösätra!( Värmeverk m Fagersjöskogen ± Översiktskarta planerad 400 kv ledning (markkabel) Teckenförklaring!( Befintlig anläggning!( Planerad anläggning Planerad 400 kv ledning (markkabel) Avgränsning delsträckor Befintliga ledningar 220 kv luftledning Figur 4.1. Översiktskarta utbyggnadsförslaget med markerade delsträckor.. Lantmäteriet, Svenska kraftnät-geodatasamverkan

19 Alternativ Magelungsvägen-MA-A Alternativet följer Huddingevägen västerut från terminalplats Örby och viker sedan av, söderut längs Magelungsvägen fram till stationsläget för Snösätra, se figur 4.2. Alternativet var ett av två huvudalternativ i tidigare samrådsunderlag men har avförts framförallt på grund av framtida exploateringar kring Älvsjömässan, sankmarkförhållanden vilket innebär tekniska svårigheter. Utrymmet är också väldigt begränsat på vissa sträckor utmed Magelungsvägens västra sida, där Nynäsbanan ligger mycket nära vägen Alternativ Örbyleden-B Alternativet viker av från Örbyleden åt sydväst i höjd med Högdalens industriområde och passerar sedan mellan befintlig transformatorstation Högdalen och Högdalens kraftvärmeverk innan det passerar vidare mellan Högdalstopparna åt sydväst ner mot området för station Snösätra. Alternativet avfördes framförallt på grund av konflikter med pågående och planerade verksamheter inom Högdalens industriområde Alternativ Örbyleden-C Alternativet viker av från Örbyleden åt sydväst i höjd med Högdalens industriområde, liksom alternativ B. Det fortsätter i sydostlig riktning, öster och vidare söder om Högdalens kraftvärmeverk och mellan Hökarängstoppen och Fagersjötoppen för att därefter ansluta till stationsområdet Snösätra. Alternativet avfördes bland annat på grund av byggnadstekniska svårigheter, längre sträckning och hänsyn till utvecklingsplaner av rekreationsområdet kring Högdalstopparna Alternativ Östra stråket Detta alternativ går från terminalplats i Örby österut i en vid båge runt Stureby, sedan söderut mellan bostadsområden mot Örbyleden och vidare mot Snösätra. Alternativet är cirka 5,8 km långt, det vill säga cirka 1 km längre än utbyggnadsalternativet, se figur 4.2. I Svenska kraftnäts initiala framkomlighetsstudier har alternativet bedömts som olämpligt och ej framkomligt. Till största delen går korridoren igenom bostadsnära rekreationsskog. Skog behöver avverkas där kabelkorridoren ska fram. Vid en passage har det även bedömts troligt att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte kan innehållas. Terräng- och geotekniska förutsättningar anses bitvis vara svåra med berg i dagen eller berg nära markytan. Alternativet avfördes därför på grund av konflikt med miljöintressen i kombination med den långa sträckan och dess tekniska svårigheter Alternativ Högdalen Detta alternativ går inledningsvis utmed Örbyleden, se figur 4.2, men viker vid Skebokvarnsvägen av från leden och går åt sydväst genom bostadsområdena i Högdalen/Bandhagen. Alternativet passerar genom olika grönområdena nära flera skolor. Alternativet avfördes trots att det är kortast, ca 4,5 km. Skälen till det var främst påverkan på boendemiljöer både i byggskedet, i form av försämrad framkomlighet och bullerpåverkan, och i driftskedet med risker för överskridande av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Alternativ Tunnel och markkabel Alternativet utgör en kombination av mark- och tunnelförlagd kabel. Alternativet innebär att den första delen mellan terminalplats Örby fram till Älvsjömässan går i en tunnel. Därefter följer korridoren Huddingevägen västerut innan den viker av åt sydost längs Magelungsvägen. Total längd är cirka 5,3 km, varav cirka 1,2 km tunnel. Att förlägga en del i tunnel är en lösning för att klara trånga passager i ytläge längs med Huddingevägen, väster om korsning med Örbyleden. Nackdelar med tunneldrivningen har bedömts vara påverkan på boendemiljöer genom buller, vibrationer och stomljud. Det finns också risk för att energibrunnar och byggnader påverkas av förändrade grundvattenförhållanden. Markförhållanden på delar av sträckan är inte heller gynnsamma för tunnelbyggnation. Tunnelalternativet medför även en betydligt högre kostnad och väsentligt längre byggtid. Mot bakgrund av ovanstående och exploateringsplanerna kring Älvsjömässan har tunnel/markalternativet på sträckan bedömts som ej lämpligt att utreda vidare och avfördes tidigt från vidare utredning Alternativ Tunnel hela sträckan En tunnel på sträckan Örby-Snösätra har utretts och skulle innebära cirka 3,5 km tunnel och cirka 0,6 km tillfartstunnel. Flera alternativa tunnelkorridorer har utretts. Sträckningen bedömdes gynnsam ur bergteknisk aspekt. En osäkerhetsfaktor i underlaget var behovet av eventuellt en ytterligare utrymningstunnel. Nackdelar med tunneldrivningen har bedömts vara risk för påverkan på boendemiljöer genom buller, vibrationer och stomljud. Det finns också risk för att till exempel energibrunnar och byggnader påverkas av förändrade grundvattenförhållanden. Men framförallt skulle kostnaden för tunnelförläggningen grovt räknat bli dubbelt så hög som för markförlagda alternativ. Byggtiden skulle också bli väsentligt längre. Mot bakgrund av ovanstående har Svenska kraftnät bedömt att alternativet är olämpligt och ligger utanför den tidsram som gäller för projektet som helhet och har därför avförts från fortsatt utredning.

20 20 Älvsjö Örby slott Terminalplats Örby!( Huddingevägen västerut Hemskogen Älvsjö gård Huddingev. Stureby Svedmyraskogen Scandic Svedmyra Örbyleden Örby Örbyleden söderut Högdalen Trollesundsskogen Trollesundsskogen Bandhagen Hökarängstoppen Majroskogen Gubbängen Magelungsv. Ormkärr Hagsätra Passage Magelungsvägen!( 1 Högdalen Rågsved!( Fagersjötoppen Snösätra Ny station Snösätra!( 2!( 3 Högdalens industriområde Högdalstoppen Station Högdalen!( Värmeverk m Fagersjöskogen ± Översiktskarta alternativ Teckenförklaring!( Befintlig anläggning!( Planerad anläggning Avgränsning delsträckor Planerad 400 kv ledning (markkabel) Korridor Korridorens södra del!( 1 Variant 1!( 2 Variant 2!( 3 Variant 3 Planerad 400 kv ledning (markkabel) Huvudalternativ Alternativa sträckningar Befintliga ledningar 220 kv luftledning Avförda utredningskorridorer Högdalen Östra stråket Tunnel och mark MA-A Örbyleden-B Örbyleden-C Angränsade projekt - korridor - linjer Utbyggnadsförslag Snösätra - Ekudden Figur 4.2. Översiktskarta utredda alternativ. Lantmäteriet, Svenska kraftnät-geodatasamverkan

21 21 5. VERKSAMHETSBESKRIVNING 5.1 Tekniska förutsättningar Stamnätet Sverige tillsammans med övriga Nordens länder tillhör det så kallade stamnätet. Stamnätet är ett gemensamt system av elnät där de enskilda ländernas växelströmsnät utgör grundstommen. Stamnätet möjliggör en nordisk balans- och reservhushållning vilket är en förutsättning för en gemensam elmarknad. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de olika länderna ska kunna synkronisera med varandra och kopplas samman. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig elproduktion ska kunna anslutas. Stora mängder förnybar elproduktion tillkommer både på land och till havs och effekthöjningar görs i kärnkraftverken. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av de stora nya produktionsvolymerna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. 5.2 Tekniskt utförande Markkabel Aktuell markkabel, är av typen enfaskabel som har en ledare (1) som består av antingen aluminium eller koppar, se figur 5.1. Kring ledaren finns ett lager för elektrisk isolation (2) som består av tvärbunden polyetenplast ( PEX ). Runt isolationen läggs ett lager med koppartrådar (3) som en jordande skyddsskärm. Svällband (4) på båda sidor om skärmen tätar kabeln för inträngande vatten vid en eventuell skada. En aluminiumfolie (5) förhindrar att vatten tränger in genom den yttre skyddande plastmanteln (6) av polyeten. Kablarna kommer att ha en ytterdiameter på ca 150 mm. Samtliga material i markkablarna kan återvinnas i framtiden. Kablarna beräknas ha en livslängd på uppskattningsvis år Växelström Växelströmsteknik är idag den helt dominerande tekniken inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Luftledning för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Vanligtvis är växelströmsledningar om 400 kv inte lämpliga att gräva ned, detta eftersom det uppstår fasförskjutningar mellan ström och spänning, vilket genererar s.k. reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. Men på korta avstånd är markkabel för 400 kv möjlig. Figur 5.1. Kabel i genomskärning. 1) ledare, 2) isolation, 3) koppartråd, 4) svällband, 5) aluminiumfolie, 6) polyeten.

22 22 Den typ av förbindelse med markförlagda kablar som föreslås på sträckan Örby-Snösätra kommer att bestå av nio enfaskablar som är grupperade tre och tre. Kablarna förläggs i tre så kallade triangelförband med litet inbördes avstånd, se figur 5.2. En fördel med kabelförband i triangel är att de upptar en relativt smal korridor samt ger ett mindre magnetfält, jämfört med kablar som förlagts bredvid varandra. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna (400 kv) med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna, då de transporteras på kabeltrummor, på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade till korta längder på varje kabeltrumma Optofiberkablar och jordlinor Övrig utrustning som krävs i en markkabelförbindelse är kommunikationskablar. Tre kommunikationskablar (optofiberkabel) är tänkta att installeras i kabelskyddsrör (s.k. kanalisationsrör) tillsammans med 400 kv-kablarna mellan terminalplats Örby och station Snösätra, se figur 5.2. Dessa behövs bland annat för att överföra mätdata mellan stationerna och mäta temperaturen på kablarna. I kabeldiket kommer även ett antal jordlinor och potentiallinor att förläggas som kommer att säkerställa att elsäkerhetskravet uppfylls för anläggningen Mekaniskt skydd runt kablar För att skydda kablarna (400 kv-kablar, optokablar och övriga linor) från framtida mekanisk påverkan kan olika metoder tillämpas och olika mekaniska skydd användas. Det mekaniska skyddet för PEX-kablar utgörs vid en normalförläggning till stor del av det förläggningsdjup som dessa läggs på. Ett stort djup ger högre skydd samtidigt som det elektriska personskyddet stärks. När det gäller Örby-Snösätra, och dess 400 kv-kablar, så ingår denna elförbindelse i det prioriterade stamnätet vilket innebär att särskilda åtgärder behövs för att säkerställa driften utan avbrott på grund av externa mekaniska skador (främst schaktskador från grävmaskiner). Samtidigt är omgivningsförhållandena (stadsmiljö med mycket infrastruktur) sådana att en grund förläggning är önskvärd för att hålla nere schaktvolymerna (större förläggningsdjup ger ett bredare kabeldike med mer schaktmassor). I detaljprojekteringsskedet avgörs behovet av mekaniskt skydd och hur det lämpligast utformas. Figur 5.2. Principbild visande tvärsnittet för en kabelförläggning.

23 Förläggningsmetoder Förläggning av markkabel utförs normalt genom att ett schakt grävs i aktuellt område. Då berg förekommer kan sprängning behöva genomföras. Vid förläggning där till exempel större befintliga vägar och järnvägar passeras kan borrning ske under dessa, se figur 5.3. Vegetation kan behöva tas bort vid markförläggning av kabel. I vissa fall kan det vara aktuellt att återplantera vegetation. Större träd och buskar med djupgående rötter får inte etableras över kablarna i kabeldiket på grund av att rötter kan skada kablarna medan mindre träd och större buskar kan tillåtas. Kabelförläggning innebär att en s.k. ledningsgata anläggs i mark, smalare än för en luftledning. Kabeln rullas ut från en kabeltrumma upplyft på en vagn, se figur 5.5. Normalt får ca meter kabel plats på en kabeltrumma. Denna relativt korta kabellängd innebär ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel och därmed försämrad driftsäkerhet. Efter att kablarna placeras i schakten om ca meter återfylls de med lämpligt material så fort som möjligt Arbetsområdet Det är i dagsläget inte bestämt exakt hur schakt och förläggningsarbetet kommer att utföras och således inte hur arbetsområdet blir under byggtiden. Detta kommer att studeras närmare under detaljprojekteringen. Vad gäller arbetsområdets bredd och omfattning så beror det på platsen och arbetsmetodens förutsättningar. Behovet av arbetsvägar för att nå arbetsområdet varierar också beroende på detta. Se vidare i kapitel för en utförligare beskrivning av arbetsområde samt principfigurer i figur Arbetsområdet kommer under hela arbetets utförande att vara stängslat med staket och vid arbete inom vägområde så kommer barriärer att ställas upp mot fordonstrafiken. Figur 5.4. Principbild visande kabeldike med förlagda kablar i tätortsmiljö. Figur 5.3. Hammarborrning under Nynäsbanan (Trångsund) resp. styrd bergborrning under Saltsjöbanan mot Lännerstasundet. Figur 5.5. Principbilder visande uttransport av och utdragning av 400 kv-kabel från trumma på vagn.

24 Schakt och kabelplacering Då det i dagsläget inte är bestämt exakt hur schakt och förläggningsarbetet kommer att utföras beskrivs här ett antal principer för anläggning av markförlagd kabel. Markförlagda elkablar med den kapacitet som behövs i aktuellt projekt, fordrar normalt ett kabelschakt (kabeldike) med ett ungefärligt djup på ca 1,5 meter en bottenbredd på ca 3 meter och ca 4 meter i dagöppning (dvs. i marknivå) se figur 5.2. Kabelschaktets bredd i marknivå påverkas av markförhållanden, lösare mark ger t.ex. ett bredare kabeldike. Även förekomsten av berg, med sprängning som följd, kommer att påverka kabeldikets bredd och djup. För att inte påverka eller påverkas av andra tekniska installationer eller större vegetation behöver kablarna förläggas med ett säkerhetsavstånd till dessa. Avståndet varierar beroende på typ av närliggande teknisk installation och vegetation. Säkerhetsavståndet kan gälla till elkablar, kommunikationskablar, telekablar, luftledningar, rörinstallationer (fjärrvärme, vatten, avlopp, gas etc.), byggnader eller annan anläggning som antingen kan påverkas av kablarna eller påverka dem. Avståndet som fordras mellan 400 kvkablarna och angränsande anläggningar baseras på en kombination av ett elektriskt-, mekaniskt- och termiskt säkerhetsavstånd Skarvar och skarvplatser Utmed sträckningen kommer kablarna att behöva skarvas på ett antal platser, se figur 5.7. I anslutning till skarvplatserna/ skarvgroparna behövs även utrymme för kringutrustning. Placering av dessa sker med hänsyn till platsens förutsättningar. I detaljprojekteringen kommer lämpliga platser för respektive skarvgrop att identifieras. För ÖrbySnösätra förbindelsen kommer preliminärt åtta stycken skarvplatser att behövas. Figur 5.7. Principbild visande skarvgropens preliminära dimensioner. Figur 5.8. Exempel på kabelschakt i gatumiljö under och efter avslutat arbete. Figur 5.6. Principbild visande schakt utmed gång- och cykelväg.

25 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Runt en markkabel finns ett magnetfält men inte något elektrisk fält då detta förhindras av den jordade skärm som finns runt varje enskild kabel. Det är strömmen i kabeln ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftledningar och elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtork, till exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 mikrotesla Magnetiska fält Magnetiska fält alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt ungefär med kvadraten på avståndet till ledningen dvs. om man ökar avståndet till det dubbla så sjunker fältet till en fjärdedel. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det bara går en väldigt låg ström i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet Hälsoaspekter och rekommendationer EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett slutgiltigt ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektriska och magnetiska fält och hälsoproblem. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer och tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker som kan hämtas på finns mer information Magnetfält för aktuell ledning Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. Vid planering av nya stamnätsledningar är Svenska kraftnäts policy att magnetfälten inte ska överstiga 0,4 mikrotesla där människor vistas varaktigt. Mer information om Svenska kraftnäts magnetfältspolicy finns i avsnitt 3.4. En fördel av kablar i triangelförband är att de ger ett mindre magnetiskt fält jämfört med kablar som förlagts bredvid varandra. På grund av det lilla avståndet mellan de olika fasledarna i kablarna så reduceras fältet kraftigt, så kallad utsläckning. I aktuellt fall så underskrids 0,4 mikrotesla på ett större avstånd av ca 10 meter från centrumlinjen, detta vid en normalförläggning i triangel (se principfigur 5.2).

26 Framtida underhåll i driftfas Underhåll och reparation av kabelsystemet Markkabeln kontrolleras årligen i samband med översyn i fält. Vid dessa tillfällen genomförs vid behov även en viss röjning av den åtta meter breda skogsgatan. En mer omfattande underhållsbesiktning genomförs vanligen vart åttonde år. Eventuella fel på kabeln lokaliseras med hjälp av speciell utrustning och åtgärdas på plats. Den tekniska livslängden på kabeln är ca år Skogligt underhåll Underhållsröjning ska i största möjliga utsträckning utföras under barmarksperioden. Röjning för ledningsgatan för markkabel sker lämpligen vart 6:e år med en röjningsbesiktning däremellan. Detta sker för att inte större rotsystem ska kunna medföra risker för driften och för att öka tillgängligheten vid akuta driftstörningar. Generellt gäller att all lågväxande vegetation ska sparas. Skogsgatan får härigenom ett tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Enbuskar, lågväxande videarter, gräs och ormbunkar håller effektivt plantor av högväxande arter borta. De bör därför gynnas genom att de befrias från konkurrens med högväxande arter. Avverkningen utförs på sådant sätt att mark- och miljöskador i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske till exempel genom avverkning på tjälad mark och att maskinerna är utrustade med miljöband och använder miljöoljor. Hänsyn ska även så långt som möjligt tas till fastighetsägarens önskemål när det gäller prydnadsträd, fruktodlingar mm. i eller i anslutning till ledningsgatan.

27 27 6. SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER 6.1 Svenska kraftnäts bedömningsgrunder I en process att utreda och beskriva miljökonsekvenser av en verksamhet är det viktigt att en utvärdering utförs på ett så objektivt sätt som möjligt. Det är också lämpligt att konsekvenserna sätts i proportion till hur värdefullt ett intresse är. Sedan några år tillbaka arbetar Svenska kraftnät med egna bedömningsgrunder, se bilaga 1. Dessa är framtagna tillsammans med en expertgrupp av miljökonsulter med syftet att de bedömningar som sker i olika delar av en miljökonsekvensbeskrivning ska bli så enhetliga och objektiva som möjligt. Bedömningsgrunderna ger också fördelen av att det skapas en jämförbarhet mellan miljökonsekvenser i olika projekt. Bedömningsgrunderna utgör en grundstomme till de bedömningar som görs inom ramen för en miljökonsekvensbeskrivning men de kan i det enskilda fallet, för varje individuellt projekt, behöva anpassas. För att bedöma miljökonsekvenser använder Svenska kraftnät en trestegsmodell i vilken värdet på berörda områden längs utbyggnadsförslaget bedöms (steg 1) liksom hur stor påverkan på områdena bedöms bli (steg 2). Fyra värdeklasser används i steg 2 (litet, måttligt, högt och mycket högt) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor). Sist vägs ett områdes värde och den påverkan som antas ske på området ihop i en matris (steg 3), i vilken en antagen konsekvens kan utläsas, se tabell 6.1. Konsekvenserna är klassade i en sexgradig skala (obetydliga, små, små-måttliga, måttliga, stora och mycket stora). Boendemiljö faller utanför modellen på så sätt att det inte går att värdera en boendemiljö på samma sätt som de andra miljöaspekterna. För boendemiljö görs bedömningen direkt utifrån påverkan. Påverkan på riksintressen, påverkan på gällande planer, infrastruktur och förorenade områden saknar framtagna värderingsskalor. Bedömningen görs dock alltid av någon som är sakkunnig på området. I den samlade bedömningen görs en sammanvägning av konsekvensbedömningarna för de olika intresseområdena och respektive delsträcka. 6.2 Miljökrav Svenska kraftnäts krav avseende miljö och hälsa (TR ) gäller för hela anläggningsfasen. Miljökraven omfattar bland annat inköp av material och utrustning, upplagsplatser och avfalls- och kemikaliehantering. Tabell 6.1. Bedömningsmatris för gradering av miljökonsekvenser. Konsekvensen faller ut genom en kombination av värde och påverkan. LITET VÄRDE (1) MÅTTLIGT VÄRDE HÖGT VÄRDE (2) (3) MYCKET HÖGT VÄRDE (4) Ingen/obetydlig påverkan (0) Liten negativ påverkan (1) Måttlig negativ påverkan (2) Stor negativ påverkan (3) Val av nivåindelning på konsekvenser 1-9= Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 12= Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser En mer ingående beskrivning av bedömningsgrunderna medföljer som bilaga 1.

28 28 7. NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖRVÄNTADE MILJÖKONSEKVENSER 7.1 Läshänvisning I detta kapitel beskrivs de konsekvenser som utbyggnadsförslaget förväntas medföra på de värden som finns i området, bland annat boendemiljö och bebyggelse, landskapsbild och natur- och kulturmiljö. Sist i detta kapitel beskrivs de olika typer av konsekvenser som byggskedet kan innebära och som inte har beskrivits i föregående kapitel. I kapitel Bebyggelse och boendemiljö beskrivs projektets konsekvenser för hälsa och välbefinnande. I kapitel Landskapsbild beskrivs projektets konsekvenser för landskapets utseende. I kapitel Områden av riksintresse beskrivs projektets konsekvenser för de riksintressen som definierats enligt miljöbalken. I kapitel Naturmiljö redovisas projektets konsekvenser för naturmiljö, det vill säga växter, djur och de ekologiska sambanden. I kapitel Kulturmiljö beskrivs projektets konsekvenser för fornminnen och andra historiska samband i landskapet. I kapitel Rekreation och friluftsliv beskrivs projektets konsekvenser för möjligheterna att använda parker, idrottsplatser och andra rekreationsområden. I kapitel Naturresurser, beskrivs projektets konsekvenser för möjligheterna att använda våra naturresurser på ett hållbart sätt. Ett exempel på naturresurser är grundvatten. I kapitel Infrastruktur beskrivs projektets konsekvenser för annan infrastruktur, till exempel vattenledningar, vägar och järnvägar. I kapitel Planförhållanden beskrivs hur projektet samspelar med planer som reglerar bebyggelse och annan markanvändning. I kapitel Förorenade områden beskrivs förekomsten av markföroreningar och hur detta kommer att påverkas av projektet. I kapitel Tidsbegränsad påverkan under byggskedet beskrivs den miljöpåverkan projektet har och som inte beskrivits i kapitlen dessförinnan. I varje kapitel föreslås även åtgärder för att mildra de effekter projektet kan ha. Generellt gäller att en stor del av den negativa miljöpåverkan som uppstår då markkabeln anläggs kan förebyggas eller mildras genom olika åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara försiktig och skonsam sprängteknik, skydd av befintlig vegetation, återplantering, skyddsåtgärder i byggskedet för att minimera utsläpp, hänsyn vad gäller tider för bullrande arbeten, skydd av forn- och kulturlämningar, omdirigering av trafik, informationsinsatser och mycket annat. Exakt vilka åtgärder som kommer att genomföras utreds i samband med detaljprojekteringen. Kartor och illustrationer har tagits fram för att underlätta förståelsen av de resonemang som förs i texten Inventeringar och utredningar Arkeologiska utredningar etapp 1 och etapp 2 har utförts efter beslut av länsstyrelsen i anslutning till utbyggnadsförslaget samt inom planområdet för station Snösätra. Värdefulla träd har inventerats längs hela sträckan. Vid Snösätra station har även naturmiljön generellt inventerats. 7.2 Miljökonsekvenser Bebyggelse och boendemiljö Beskrivning Utbyggnadsförslaget är beläget i ett tätbebyggt område i Stockholm nära bebyggelse, boendemiljö och arbetsplatser. Inom 100 meter från utbyggnadsförslaget finns två förskolor, två grundskolor, ett kommunalt stödboende och en kommunal idrottshall. Inga av dessa anläggningar ligger inom 50 meter från utbyggnadsförslaget. En befintlig 220 kvluftledning går längs Örbyleden och den kan eventuellt påverka omgivningen genom sin synlighet och vetskapen om det magnetfält som alstras från den. Planerad 400 kv-ledning kommer inte att beröra enskilda fastigheter utan har lokaliserats till allmän plats och övrig mark främst ägd av Stockholms stad. Fyrtiosex bostadshus ligger inom 50 meters avstånd från utbyggnadsförslaget. Det närmaste av dessa är Ramsökaren 2:1 (tidigare Bandhagens gymnasium, direkt öster om Bandhagens tunnelbanestation), vars ena hörn ligger 15 meter från utbyggnadsförslaget. Konsekvenser Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy får inte magnetfältsnivån, för nya växelströmsledningar, överstiga 0,4 mikrotesla där människor bor eller vistas varaktigt. Det innebär att bostadsbebyggelse inte kan ligga närmare än cirka 10 meter från kabelförbandets mitt. Ledningens läge och magnetfältpolicyn kan således till viss del begränsa möjligheten till ny bostadsbebyggelse. Ledningen placeras så att policyn klaras för befintlig bebyggelse. Påverkan blir därmed liten och konsekvenserna små i driftskedet. En ny 400 kv-ledning mellan ÖrbySnösätra, inom ramen för Stockholms ström, bidrar till att den befintliga 220 kv luftledningen kan rivas. Det innebär att den nuvarande magnetfältspåverkan från 220 kv-ledningen upphör.

29 29 Rivningen av luftledningen innebär även en påverkan i form av förbättrade upplevelsevärden för närboende samt för gång- och cykeltrafikanter på gång- och cykelvägarna som går under eller utmed ledningen. Ett borttagande av den befintliga 220 kv-ledningen är en indirekt, positiv konsekvens för bebyggelse och boendemiljö då projektet genomförs. I driftskedet kommer de markförlagda kablarna inte att vara synliga. Upplevelsen av den bostadsnära miljön och längs gång- och cykelstråk kan dock komma att försämras på grund av behovet av nedtagning av träd och vegetation. Dessa kan bara delvis återplanteras då inte större träd med djupgående rötter tillåts att etablera sig direkt över kablarna. Exakt vilka träd och vilken växtlighet som behöver tas ned är i nuläget inte utrett. Gräs och vegetation kommer till viss del att återetableras intill ledningens sträckning. Upplevelsen av det vardagsnära landskapet kan delvis komma att påverkas om träd behöver avverkas i anläggningsskedet, vilket bedöms kunna innebära små negativa konsekvenser. Sammantaget bedöms projektet medföra ingen eller liten negativ påverkan för boendemiljö och bebyggelse och således obetydliga till små negativa konsekvenser i driftskedet. Rivningen av befintlig 220 kv ledning medför positiva, indirekta konsekvenser. Tillfälliga stora negativa konsekvenser bedöms kunna uppstå under en begränsad tid i byggskedet. Förslag till åtgärder Återplantering av mindre träd och större buskar i anslutning till kabeln inom arbetsområdet. Försiktig sprängning i byggskedet Landskapsbild Beskrivning Utbyggnadsförslaget följer i hög grad befintlig, storskalig infrastruktur. Huddingevägen, Örbyleden, befintliga kraftledningar och korsande järnvägs- och tunnelbanespår bildar markanta linjära element som avgränsar bebyggelseområdena. Längs delsträckan som går från terminalplats Örby fram till korsningen Örbyleden-Huddingevägen, Huddingevägen västerut, är landskapsrummet delvis trångt där Huddingevägen är nedsänkt i bergskärning. I övrigt är landskapet relativt öppet längs delsträckan. Landskapsrummet längs delsträcka Örbyleden söderut, där utbyggnadsförslaget följer befintlig gång- och cykelväg längs ledens sydvästra sida, är något öppnare än längs Huddingevägen. Örbyleden går överlag nedsänkt jämfört med omkringliggande markytor. Utmed leden finns bullerskyddsvallar och skärmar mot omgivande bebyggelse. Vid enstaka passager öppnas väglandskapet upp mot omgivande bebyggelse. Längs med vägen löper gång- och cykelvägar i en närrekreationszon för bebyggelsen. Här och var finns grova tallar och ekar på bergiga knallar. Annars är vegetationen överlag lövskog av relativ ung ålder. Efter att den markförlagda ledningen tagits i drift kan befintlig 220 kv-luftledning längs gång- och cykelvägen rivas. Landskapsbilden bedöms ha litet värde. Längs delsträcka Trollesundsskogen, mellan Örbyleden och Magelungsvägen, ligger Högdalens industriområde som tillsammans med Högdalens kraftvärmeverk och återvinningscentral utgör ett industri- och bangårdsområde med olika verksamheter. Högdalens kraftvärmeverk är dominerande i industrilandskapet. Järnvägsspår, flera luftledningar och varierande verksamheter ger ett komplext intryck. De fåtal öppna områden som finns här har ruderatkaraktär (mark störd av mänsklig verksamhet). En bred skogbevuxen zon avgränsar industriområdet norrut mot Bandhagen. I skogsområdet går flera gångvägar. Skogsområdet går delvis under benämningen Trollesundsskogen och har bitvis höga naturoch rekreationsvärden. Delar av skogsområdets norra del håller på att tas i anspråk för ny bebyggelse. Landskapsbilden bedöms ha litet värde. Längs delsträckan Passage Magelungsvägen domineras landskapsbilden av storskalig infrastruktur i form av väg och järnväg. Utbyggnadsförslaget går i dalgången mellan Högdalstoppen och Floras kulle. Den större öppna yta som passeras strax söder om Magelungsvägen är en terminalplats för ballastmaterial. På södra sidan om Nynäsvägen tangerar utbyggnadsförslaget en glänta som vetter mot ett större öppet område. I utbyggnadsförslagets slutdel, vid station Snösätra är landskapet halvöppet. Landskapsbilden bedöms ha litet värde. Sammantaget bedöms landskapsbilden ha litet värde.

30 30 Konsekvenser I driftskedet blir en ny markförlagd ledning i stort sett omärkbar. Träd och vegetation, som kan komma att röjas i en korridor över kabeldiket, kan dock medföra en viss negativ påverkan på upplevelsen längs sträckan. Det kan också medföra att visuella skydd mot t ex Örbyleden minskar. Rivningen av befintlig 220 kv-luftledning längs Örbyleden bedöms innebära en förbättring ur landskapsbildhänseende för närboende samt främst för gång- och cykeltrafikanter längs gång- och cykelvägarna som går under eller utmed ledningen. Ett borttagande av den befintliga 220 kv-ledningen innebär en indirekt, positiv konsekvens för landskapsbilden då projektet genomförs. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli obetydlig till liten och konsekvenserna obetydliga till små negativa i bygg- och driftskedet. Förslag till åtgärder Större buskar och mindre träd kan ersättas i anslutning till kabeldiket Områden av riksintresse Beskrivning Aktuella riksintressen som berörs av utbyggnadsförslaget illustreras i figur 7.2. Järnvägen Västerhaninge-Älvsjö, Örbyleden och Huddingevägen, utgör riksintressen enligt 3 kap 8 miljöbalken. Stamnätet för el är inte utpekat som riksintresse enligt 3 kap 8 miljöbalken men enligt Länsstyrelsen i Stockholms län är stamnätsledningar till sin funktion att betrakta som riksintresse. Befintlig 220 kv-ledning går från terminalplats Örby, längs med Örbyleden, till Högdalens station. Utgående från Högdalens station finns flera luftledningar som går åt nordöst och sydväst. Konsekvenser Förläggningen av 400 kv-ledningen kommer att utföras med schaktfri metod under Nynäsbanan och eventuellt även under Örbyleden. Detta innebär att trafiken inte behöver påverkas. Påverkan och konsekvenserna blir obetydliga. Om det blir nödvändigt att göra korsande schakter kommer trafiken att påverkas kraftigt, vilket medför stora negativa konsekvenser för riksintresset Örbyleden i byggskedet. Dessa blir dock tillfälliga. I driftskedet bedöms ingen påverkan på utpekade riksintressen uppstå och inga konsekvenser bedöms uppstå. Förslag till åtgärder Schaktfria metoder ska övervägas vid korsning av Nynäsbanan. Schaktfri metod bör övervägas vid korsning av Örbyleden. Figur 7.1. Gång- och cykelvägen passerar emellanåt ekar, grövre tallar och berg i dagen. Här en passage där gång- och cykelvägen utmed Örbyleden har vikit av västerut in mot Trollesundsskogen.

31 31 Figur 7.2. Karta över riksintressen.

32 Naturmiljö Beskrivning Längs utbyggnadsförslaget finns olika livsmiljöer vilket skapar möjligheter för olika arter. Ett övergripande naturvärde är även möjligheterna för växter och djur att sprida sig mellan livsmiljöerna. Längs hela sträckan, se figur 7.5, finns det naturvärden i form av grönytor i urban miljö med större träd, antingen enstaka exemplar eller dungar. Längs Huddingevägen och den norra delen av Örbyleden finns det skogsalm. Skogsalm är en rödlistad art som är akut hotad och har mycket höga värden för naturmiljön. Sälg förekommer längs hela sträckan. Sälg är en primär födokälla för pollinerande insekter tidigt på våren, och det är därför av stor betydelse för denna ekosystemtjänst med regelbundna inslag av sälg i landskapet. Sälg förekommer rikligt inom utredningsområdet, och bedöms ha måttliga höga värden. Även hassel, rönnbär och fågelbär inom utredningsområdet bedöms ha betydelse för biologisk mångfald, och har därmed måttliga naturvärden. Längs gång- och cykelvägen genom Trollesundsskogen är naturen öppen och parklik med klippta gräsytor och högre gräs, buskar och sly. Naturvärdet består i viss mån i att stråket förbinder Trollesundsskogen med grönytorna västerut och söderut mot Fagersjö. Ett område med klass 3, visst naturvärde, i ekdatabasen (av fyra klasser där 1 är högst och 4 är lägst) finns mellan industriområdet och bostadsområdet Bandhagen i nordväst och kan påverkas i kanten av ledningsdragningen. Naturvärdet längs planerad 400 kv-ledning bedöms vara måttligt. Rågsveds friområde är ett sammanhängande natur- och rekreationsområde sydväst om Magelungsvägen mot Magelungen. Friområdet tillsammans med Högdalstopparna och Fagersjöskogen utgör den innersta delen av den så kallade Hanvedenkilen som utgör en länk in mot Stockholms naturoch parkområden och berör området där utbyggnadsförslaget ansluter till station Snösätra, se figur 7.5. Detta samband har betydelse för ekologiska processer. Utredningar pågår för att ta fram förslag till en samlad naturreservatsbildning för Rågsveds friområde-högdalstopparna och Fagersjöskogen. I den sydligaste delsträckan, Passage under Magelungsvägen, bedöms de högsta naturvärdena längs hela utbyggnadsförslaget finnas. Området ingår i en större grönstruktur som kärnområde och spridningszon i Hanvedenkilen. Där utbyggnadsförslaget passerar norr om Magelungsvägen och mot Högdalens industriområde finns ett ekområde som fått klass 3 i ekdatabasen (klass 1-3 där 1 innebär det högsta naturvärdet. Det framhålls dock att alla ekmiljöer är värdefulla eftersom de i ett större perspektiv är en bristvara). På södra sidan Nynäsbanan finns ett område som är utpekat som naturvärde (det vill säga uppfyller ej kriterier för nyckelbiotop) i Skogsstyrelsens databas ( Utbyggnadsförslaget tangerar även ett nyckelbiotopsområde söder om Nynäsbanan och bron över denna för Magelungsvägen, se figur 7.5. Sammanfattningsvis bedöms de högsta naturvärdena längs utbyggnadsförslaget finnas vid utbyggnadsförslagets sydligaste del, det vill säga längs passagerna av Magelungsvägen och Nynäsbanan. Figur 7.3. Område för ny station Snösätra har karaktär av ruderatmark. Figur 7.4. Gång- och cykelväg längs Örbyleden. Vegetation finns bitvis tätt längs gång- och cykelvägen. Förekomst av tekniska installationer är tydliga i form av brunnar, luckor och ventiler.

33 33 Figur 7.5. Karta med natur- och kulturvärden.

34 34 Figur 7.6. Karta över grönstruktur. Hämtad från Översiktsplan Den gröna promenadstaden, stadsbyggnadskontoret Stockholms stad. Utredningskorridorerna är inlagda på grönstrukturkartan.

35 35 Konsekvenser Då planerad 400 kv-ledning förläggs under mark berörs inte spridningsmöjligheter och ekologiska samband på längre sikt, och barriäreffekter till följd av ledningen uppstår endast under byggskedet. Almar längs Huddingevägen står så pass nära att det är risk att de blir fällda eller får skadade rötter. Detta skulle innebära stor påverkan och stora negativa konsekvenser för naturmiljön, då dessa exemplar sannolikt är av stor betydelse för den lokala förekomsten av alm. Enstaka sälgar som fälls bedöms inte medföra stora konsekvenser i det långa loppet eftersom sälg snabbt växer upp igen. Avverkning av samtliga sälgar bedöms dock medföra negativa konsekvenser. Detsamma gäller om samtliga hasselbuskar och bärträd fälls. I övrigt bedöms påverkan på naturmiljöintressen i bygg- och driftskedet, längs delsträckorna Huddingevägen västerut och Örbyleden söderut vara obetydliga och konsekvenserna obetydliga. Ekmiljön i Trollesundsskogens södra del riskerar att naggas i kanten. Enstaka träd i gränsen mellan Trollesundsskogen kommer att behöva avverkas. Detta bedöms ge små negativa konsekvenser. Utbyggnadsförslagets passage under Magelungsvägen och Nynäsbanan innebär att fullt uppväxt skog måste avverkas. Detta bedöms ge upphov till den största negativa påverkan på naturmiljövärdena längs det utredda utbyggnadsförslaget. Ekmiljöer kan komma att påverkas negativt. Avverkningen söder om Nynäsbanan blir ytterst marginell. Ekdungen väster om tänkt stationsläge riskerar att påverkas till viss del genom avverkning. Utbyggnadsförslaget bedöms här ge måttliga, negativa konsekvenser. Påverkan på de övergripande ekologiska sambanden för Rågsveds friområde och Hanvedenkilen bedöms preliminärt bli liten och medföra små negativa konsekvenser i byggskedet, samt inga konsekvenser i driftskedet. Där avverkade öppna korridorer skapas genom uppvuxen skog kan det dock inte uteslutas att spridning försvåras för en del arter medan vissa kan komma att gynnas. Sammantaget bedöms utbyggnadsförslaget ge måttliga, negativa konsekvenser för naturmiljön på sträckan Passage under Magelungsvägen, söder om Nynäsbanan, i driftskedet. I övrigt är konsekvenserna små. Konsekvenserna i byggskedet blir sammantaget obetydliga till små negativa och tillfälliga. Förslag till åtgärder I största mån undvika intrång i ekdungar belägna på höjder nära station Snösätra. Undvika att undvika att skada eller fälla almar längs sträckningen. I möjlig mån återetablera vegetation samt spara enstaka hassel, sälg och bärträd. Om möjligt lämna större fällda träd för att öka inslaget av död ved och minska negativ påverkan på miljöer viktiga för biologisk mångfald. Spara matjord och återför efter arbetet. Matjord där främmande arter påträffats, såsom björnloka, bör dock inte återföras, då denna jord kan innehålla vilande frön. Vid framtida underhållsåtgärder med risk att åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, och om den inte är tillstånds- eller anmälningspliktigt, ska samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken ske med berörd länsstyrelse. Figur 7.7. Grövre solbelysta tallar och ädellövträd kan hysa naturvärden. Figur 7.8. Örbyleden, vy norrut.

36 Kulturmiljö Beskrivning Utbyggnadsförslaget berör inga utpekade riksintressen, regionala kulturmiljöer eller byggnadsminnen. Fornlämningsinventeringar har utförts vid flertalet tillfällen i området, därutöver har Stockholms stadsmuseum utfört specialinventeringar. Uppgifter om förekomst om fornlämningar har samlats in från Riksantikvarieämbetets fornsök (FMIS) och redovisas på karta, se figur 7.9. Forn- och kulturlämningar inom eller i direkt anslutning till utredningsförslaget redovisas i text och tabell nedan med nummer enligt FMIS (RAÄ nr). Länsstyrelsen har i detta projekt fattat beslut enligt kulturmiljölagen om arkeologiska utredningar (etapp 1 och 2). Dessa har utförts under 2016 för att säkerställa fornlämningarnas status. Genomförd utredning etapp 1 resulterade i att objekt 300 (röjningsröse från senare tid) samt objekt 301 (boplatsindikation) avfördes som fornlämningar. Efter genomförd utredning etapp 2 avfördes även objekt 302 samt RAÄ Stockholm 336 som fornlämningar. Avseende Brännkyrka 224:1 (Örby gamla bytomt) konstaterades att fornlämningen är felaktigt inprickad i Riksantikvarieämbetets FMIS och att fornlämningen har en något begränsad utbredning. Länsstyrelsen kommer att göra ändringsanmälan till FMIS. På karta, figur 7.9, redovisas fornlämningens utbredning och avgränsning innan åtgärd om förändrad avgränsning utförts av FMIS. I figur 7.9 redovisas de fornlämningar som är registrerade inom eller omedelbart invid utbyggnadsförslaget. Utbyggnadsförslaget berör inte registrerade fornlämningar i den norra delen samt i sträckningens södra del, nordväst om ny station Snösätra. Nordväst om ny station Snösätra och omedelbart söder om järnvägen finns ett flertal fornlämningslokaler vilka utgörs av gravar från järnåldern (RAÄ 236, 234, 377, 371, 375 och 389). Utbyggnadsförslaget är på sträckan lokaliserat söder om järnvägen. På den norra sidan om järnvägen ligger två lokaler med skålgropar (RAÄ 617 och 235) samt en vägbank (RAÄ 323). Förekomsten av gravar och skålgropar visar att platsen under förhistorisk tid varit en attraktiv miljö för människor. Det finns även en stor möjlighet att det funnits fler boplatser någonstans i närheten av befintliga fornlämningslokaler. Det har dock inte gått att konstatera några boplatser. Järnvägen delar idag dessa miljöer och skapar en fysisk barriär som innebär att miljöernas samband har brutits. Tabell 7.1. Berörda fornlämningar och kulturlämningar i anslutning till utbyggnadsförslaget. RAÄ NR ANTIKVARISK BEDÖMNING LÄMNINGSTYP KOMMENTAR Brännkyrka 224:1 Fornlämning Örby gamla bytomt Eventuell påverkan studeras vid detaljprojektetering. Stockholm 323 Kulturhistorisk lämning Färdväg Utbyggnadsförslagets lokalisering innbär att RAÄ 323 inte bedöms påverkas. Stockholm 617 Bevakningsobjket Hällristning (skålgropar) Är lokaliserad norr om järnvägen och bedöms inte påverkas. Stockholm 235 Fornlämning Hällristning (skålgropar) Är lokaliserad norr om järnvägen och bedöms inte påverkas. Brännkyrka 236 :1-2 Fornlämning Gravgrupp, två stensättningar Stockholm 377 Bevakningsobjekt Stensättning Stockholm 334 Fornlämning Stensättning Stockholm 371 Fornlämning Stensättning Stockholm 375 Fornlämning Stensättning Stockholm 389 Fornlämning Stensättning Stockholm 392 Uppgift om Fyndplats, grönsten Närmaste markering i FMIS (RAÄ 236.1) ligger cirka 50 meter från fastighetsgräns för järnväg. Eventuell påverkan studeras i detaljprojektering. Raä 377 betraktas som fornlämning. Markering i FMIS ligger cirka 47 meter från fastighetsgräns för järnväg. Eventuell påverkan studeras vid detaljprojektering. Markering i FMIS ligger cirka 39 meter från fastighetsgräns för järnväg. Eventuell påverkan studeras vid detaljprojektering. Markering i FMIS ligger cirka 47 meter från fastighetsgräns för järnväg. Eventuell påverkan studeras vid detaljprojektering. Markering i FMIS ligger cirka 33 meter från fastighetsgräns för järnväg. Eventuell påverkan studeras vid detaljprojektering. Markering i FMIS ligger cirka 27 meter från fastighetsgräns för järnväg. Eventuell påverkan studeras vid detaljprojektering. Markering i FMIS ligger cirka 21 meter från fastighetsgräns för järnväg. Eventuell påverkan studeras vid detaljprojektering.

37 37 Figur 7.9. Karta över resultatet av arkeologiska utredningar.

38 38 Konsekvenser Vid framtida underhålls- eller reparationsåtgärder som medför att det kan finnas risk för att någon fast fornlämning kan komma att beröras ska samråd hållas med länsstyrelsen. Så långt som möjligt anpassas och projekteras utbyggnadsförslaget för att undvika intrång i registrerade forn- och kulturhistoriska lämningar Utbyggnadsalternativet är lokaliserat omedelbart invid avgränsning för Brännkyrka 224:1. Eftersom utförd arkeologisk utredning konstaterat att fornlämningens inprickning är felaktig, kan bedömning om påverkan på fornlämningen inte utföras ännu. Fornlämningarna på den norra sidan om järnvägen bedöms inte komma att påverkas då utbyggnadsförslaget föreslås lokaliseras på den södra sidan. Passagen av RAÄ 323 bör kunna ske utan påverkan då denna ligger väl synlig i och invid gångväg/elljusspår. På den södra sidan om järnvägen är avståndet mellan fastighetsgräns för järnväg och fornlämningar meter enligt FMIS. Utbyggnadsförslaget innebär att det kommer göras markingrepp för kabel parallellt med järnvägen inom detta område. Vid detaljprojektering av ledningens kabelsträckning är målsättningen att ligga så nära järnvägens fastighet som det är tekniskt möjligt för att undvika intrång i fornlämning. Om detta ej är möjligt och att fornlämningar påverkas genom schaktets lokalisering är detta en negativ konsekvens för kulturmiljön. Ingrepp i fornlämning är tillståndspliktigt enligt kulturmiljölagen och ansökan om tillstånd hanteras av länsstyrelsen. Utbyggnadsförslaget bedöms sammantaget inte påverka kulturmiljöns upplevelsevärde i driftskedet. Markytan kommer att återställas, vara tillgänglig för besökare och ingen negativ konsekvens bedöms uppstå avseende kulturmiljön i driftskedet. I byggskedet bedöms små negativa konsekvenser eventuellt kunna uppstå om enstaka fornlämningar påverkas. Förslag till åtgärder Vid anläggnings- och underhållsåtgärder i närheten av fornlämningar markeras de med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras. Skulle en tidigare ej känd fornlämning påträffas under underhållsåtgärderna avbryts arbetena och anmälan sker till berörd länsstyrelse. Hänsyn till fornlämningar tas i samband med anläggande av byggvägar. Massor som uppkommer i samband med schaktning för kabel i fornlämningsnära områden, såsom på den södra sidan om järnvägen, transporteras till tillfälligt upplag för massor. Detta för att inte riskera att massor läggs på fornlämningar. Länsstyrelsen har i detta skede inte bedömt att fler kulturmiljöutredningar behöver genomföras. I detaljprojekteringen får utredas om risk för påverkan på fornlämning finns för RAÄ 224:1 respektive lämningar söder om Nynäsbanan, och behov av slutundersökning föreligger eller ej. Figur Sönderkörd fornlämning RAÄ Stockholm 336, konstaterad i samband med arkeologisk utredning 2016.

39 Rekreation och friluftsliv Beskrivning Utbyggnadsförslaget går överlag längs med gång- och cykelvägar som utgör viktiga kommunikationsstråk. Dessa vägar går i flera fall i områden som kan betecknas som bostadsnära rekreationsmark som utnyttjas för lek och promenader. På Örbyledens västra sida ligger befintlig bebyggelse relativt nära vägområdet. Utbyggnadsförslaget går här längs med en gång- och cykelväg av regionalt intresse. Längs denna sträcka, Örbyleden söderut, finns en zon mellan Örbyleden och bebyggelsen där det finns bullervallar och bullerplank samt grönområden här och var, med lekmöjligheter och bollplaner. Här ligger också en kommunal idrottshall, Bandhagshallen, på Örbyledens västra sida i Bandhagen. Norr om Högdalens industriområde ligger ett bredare skogsbevuxet område, Trollesundsskogen, genom vilket flera gång- och cykelvägar passerar. Området utgör ett värdefullt närrekreationsområde och området har karaktär av parkmark med inslag av naturlig skog. Bebyggelseexploateringar på den norra sidan har naggat området i kanten. De öppna markerna på och kring Högdalstopparna, som föreslås utvecklas till ett attraktivt rekreationsområde, är flitigt utnyttjade som närrekreationsmark. Utbyggnadsförslaget berör inte topparna direkt men korsar den mindre väg som utgår från Magelungsvägen och som är en av entréerna till topparna. Det område som utbyggnadsförslaget påverkar har måttligt värde för rekreation och friluftsliv. Konsekvenser Under byggskedet innebär utbyggnadsförslaget störning i form av buller och transporter som även kan innebära begränsad framkomlighet, vilket innebär störning som kan uppfattas negativt ur rekreationssynpunkt. Vägen från Magelungsvägen till Högdalstopparna kan komma att hindras tillfälligt. Sannolikt medför byggskedet små negativa konsekvenser. I driftskedet påverkas inte möjligheten till rekreation och utnyttjande av närrekreationsområden samt gång- och cykelvägar. Den rekreativa kvaliteten kan påverkas negativt om större träd avverkas. Utbyggnadsförslaget genom Trollesundsskogen kan medföra minskad rekreativ kvalitet om träd behöver avverkas i större omfattning längs gång- och cykelstråket. Rivningen av befintlig 220 kv-luftledning längs Örbyleden bedöms innebära en indirekt, viss förbättring ur rekreationshänseende främst för gång- och cykeltrafikanter längs gångoch cykelvägarna som går under eller utmed ledningen då projektet genomförs. I driftskedet bedöms dock påverkan sammantaget som obetydlig till liten och konsekvenserna som obetydliga till små negativa. Förslag till åtgärder Inom områden som påverkats starkt av avverkning bör återplantering ske av buskar och träd, av en typ som inte med tiden utvecklar djupgående rötter. Tillfälliga omledningar av gång- och cykelvägar sker med tydlig skyltning Naturresurser Beskrivning Längs utbyggnadsförslaget finns inga kända naturresurser i form av grus, brukningsbar jord, skogsbruk eller grundvatten. Det valda utbyggnadsförslaget bedöms inte påverka några markavvattningsföretag. Någon information om grundvattennivåer och enskilda brunnar i det aktuella området är inte känt i detta skede men kommer att undersökas grundligare i samband med detaljprojekteringen. Det finns i dagsläget inget som tyder på att aktuellt arbete med markförläggning av planerad 400 kvledning skulle utgöra någon påtaglig påverkan på grundvattennivåerna. Inget vattenskyddsområde passeras eller berörs direkt av ledningens planerade sträckning. Naturresursvärdena är sammantaget små. Figur Gång- och cykelväg mellan Högdalens industriområde och Bandhagen vid Trollesundsskogen.

40 40 Konsekvenser Volymen berg som behöver sprängas är osäker men det är troligt att det finns berg mellan markytan och cirka 1,5 meters djup utmed delar av utbyggnadsförslaget. Påverkan bedöms som liten och konsekvenserna små negativa. Generellt bedöms ett normalt kabelschakt endast påverka grundvattennivåer i byggskedet och då enbart tillfälligt och i liten omfattning. Om anläggningen vid något ställe kräver styrd borrning och djupare schakter kan viss påverkan på grundvattenföringen uppstå. Det förutsätts att samtliga fastigheter som är belägna i närheten av aktuell ledningssträckning har kommunal vattenförsörjning (och avlopp). Inga vattenresurser bedöms påverkas negativt av utbyggnadsförslaget. Sannolika konsekvenser för yt- och grundvattnet bedöms bli obetydliga i driftskedet och obetydliga till små i byggskedet till viss del beroende på att området sedan tidigare belastats med en tät infrastruktur med många ledningar. Förslag till åtgärder Åtgärder för att minimera påverkan på grundvattennivån, till exempel i form av tätningsåtgärder av kabeldiket på platser där detta bedöms vara nödvändigt Infrastruktur Beskrivning Tre stora trafikleder korsar aktuell sträckning för 400 kv ledningen; Örbyleden, Huddingevägen och Magelungsvägen, vilka samtliga står under Stockholms stads väghållaransvar. Huddingevägen och Örbyleden är av riksintresse och fyller en viktig funktion i regionens transportsystem. Vid tillfällig stängning av Södra länken eller Essingeleden finns ett så kallat omledningsnät där dessa trafikleder ingår. Enligt avtal så får inte exploateringar eller förändringar i den fysiska miljön påverka framkomligheten negativt. Örbyleden är även transportled för farligt gods. Utbyggnadsförslaget korsar flera vägar och järnvägar vilket innebär att tekniska lösningar kommer att utnyttjas för att i möjligaste mån minimera påverkan på dessa. Nynäsbanan och tunnelbanans Hagsätralinje korsas till exempel av utbyggnadsförslaget och detta kommer att behöva ske med schaktfri teknik. För Örbyleden (en korsning) och Magelungsvägen (två korsningar) är intentionen att även dessa skall korsas med schaktfri teknik, men om det under detaljprojekteringen visar sig att detta är tekniskt komplicerat kan en konventionell teknik med avschaktning behöva utföras i förekommande fall. I dessa fall kommer åtgärder att behöva vidtas för att till exempel inte påverka trafiken. Tunnelbanan mellan Bandhagen och Stureby går på en bro över utbyggnadsförslagets sträckning och här kommer passage att ske i befintlig gång- och cykelbana under bron. Passagen (tillgänglig bredd) under bron är begränsad och om det under detaljprojekteringen visar sig att det är tekniskt komplicerat att passera under bron med samtliga tre kabelförband så kan alternativ teknik och en spridning av kabelförbanden bli aktuellt. Även flera mindre och medelstora vägar kommer att behöva passeras/korsas. Utgångspunkten är, när dessa vägar korsas, att korsning sker med konventionell teknik med avschaktning och omledning av trafik. I en storstadsmiljö finns det ofta ett flertal ledningar och kablar av olika slag, till exempel ledningar för fjärrvärme, vatten, gas och el under marken. Störst konflikt bedöms korsande och närliggande fjärrvärmeledningar samt större VA-ledningar innebära. Olika tekniker behöver utnyttjas vid korsning av dessa ledningar beroende på de omständigheter som gäller för respektive plats. Förläggningssätt och skyddsåtgärder kommer att utredas i detaljprojekteringsskedet då även dialog med berörda anläggningsägare sker. I korsningen mellan Huddingevägen och Örbyleden finns en stor dagvattenkammare. Denna bedöms dock kunna undvikas eller vid behov kunna byggas om. Utbyggnadsförslaget kommer i grova drag att korsa ett trettiotal större elkabelstråk, ett tiotal större tele- och optokabelstråk, sex större fjärrvärmeledningar, arton större avlopps-, dagvatten- och dräneringsledningar, tolv större vattenledningar och tre större gasledningar. Känsliga korsningspunkter har identifierats tillsammans med Stockholm Vatten inför detaljprojekteringen. Ellevio AB har tre äldre 110 kv-förband förlagda längs med Örbyleden mellan Örby och Högdalen. Arbete pågår med att ersätta dessa gamla kablar med nya. En samordning med Ellevios förnyelsearbete är inte möjligt eftersom projekten har olika tidplaner där till exempel 110 kv-kabelförläggningen utmed Örbyleden redan har avslutats under tidig höst Delar av Ellevios sträckning (kabeldiket) för äldre 110 kvkabelförband kan dock vara möjlig att återanvända för utbyggnadsförslaget för Örby-Snösätra. Ellevio äger även en 220 kv-luftledning mellan terminalplats Örby och Högdalen. Denna elförbindelse, som går längs med Örbyleden, kommer i förlängningen kunna rivas när 400 kv-kablarna mellan Örby och Snösätra tagits i drift. Konsekvenser Förläggning av 400 kv-ledningen enligt utbyggnadsförslaget kan utföras med metoder som innebär att hinder kan passeras och endast innebära små negativa konsekvenser i byggskedet. Borttagande av Ellevios äldre markkabelförband kan ge positiva konsekvenser då sträckningen för dessa ledningar delvis kan utnyttjas i aktuellt projekt. Med olika tekniska lösningar bedöms påverkan i driftskedet på annan infrastruktur bli obefintlig och konsekvenserna obetydliga.

41 41 Förslag till åtgärder Schaktfria metoder ska övervägas vid korsning av Nynäsbanan. Schaktfri metod bör övervägas vid korsning av Örbyleden. Anpassade tekniska lösningar vid korsning av olika ledningsslag. Tydlig skyltning vid tillfälliga omledningar av gångtrafikanter och cyklister. Med olika metoder och åtgärder se till att framkomligheten för trafiken i området påverkas i så liten grad som möjligt. Utarbeta trafikanordningsplaner för aktuella trafikslag samt de fordon som behövs för kabelinstallationen Planförhållanden Beskrivning Utbyggnadsförslaget omfattas av gällande översiktsplan för Stockholms stad. I översiktsplanen anges Högdalen som en attraktiv tyngdpunkt att satsa på med bland annat möjligheter till ett mer effektivt utnyttjande av marken i de centrala delarna. Utvecklingsarbete i olika planeringsskeden pågår inom Stockholms stad för stadsutveckling längs Örbyleden, i de centrala delarna av Högdalen samt längs med Grycksbovägen och Trollesundsvägen. Utbyggnadsförslaget längs Huddingevägen och Örbyleden omfattas av gällande stadsplaner (äldre benämning av detaljplaner) samt detaljplaner. Utbyggnadsförslaget berör här endast allmän platsmark (parkmark, gatumark) med undantag för området där tunnelbanan passerar Örbyleden vid Bandhagen, som i gällande stadsplan Pl 3569 är planlagt som kvartersmark för trafikändamål. Utbyggnadsförslaget längs Trollesundsskogen omfattas av gällande stads- och detaljplaner. Endast allmän platsmark berörs (natur, park) fram till området mellan Harpsundsvägen-Magelungsvägen där utredningsförslaget korsar befintliga tunnelbanespår. Det området är planlagt som kvartersmark, specialområde för trafikändamål enligt stadsplan Pl Därefter är marken inte planlagd fram till planerad station Snösätra med undantag för delar av Magelungsvägen som är allmän platsmark. Utbyggnadsförslaget berör ett område som omfattas av ett planprogram för område utmed Trollesundsvägen/ Grycksbovägen. En detaljplaneprocess har inletts för Kv. Diabilden (del av fastigheten Örby 4:1 vid kv. Diabilden, diarienummer ). Här föreslås cirka 300 bostäder på en bollplan vid korsningen Örbyleden-Grycksbovägen. Planarbetet är i ett startskede och planförslaget har inte varit på samråd. Utbyggnadsförslaget berör även ett område längs Örbyleden, intill korsningen Grycksbovägen-Örbyleden, där detaljplanearbete har påbörjats för en förtätning med cirka 200 nya bostäder (del av Örby 4:1 vid kv. Lådkameran, diarienummer ). Planarbetet är i ett startskede och planförslaget har inte varit på samråd. Längs delsträcka Trollesundsskogen planeras ingen bebyggelse i anslutning till utbyggnadsförslaget. Konsekvenser Utbyggnadsförslaget bedöms vara förenligt med gällande detaljplaner och stadsplaner eftersom elförbindelsen framförallt ligger i allmän platsmark. Inga konsekvenser bedöms därför uppstå i byggskede och driftskede. Utbyggnadsförslaget kan däremot innebära en begränsning för de påbörjade planerna kv. Diabilden och kv. Lådkameran. Utbyggnadsförslaget kan vara en begränsning för placeringen av bostäder främst på grund av att Svenska kraftnäts magnetfältpolicy ska följas. Eftersom placeringen av bostäder och andra byggnader i dessa planer inte är fastställd är det svårt att i detalj avgöra påverkan, men sannolikt är konsekvenserna små. Förslag till åtgärder Sträckningen planeras utifrån gällande detaljplaner. En nära dialog förs med Stockholms stad avseende utbyggnadsförslagets utformning och sträckning för att säkerställa att detaljplanerna utformas med hänsyn till utbyggnadsförslaget.vad gäller lokalisering av planerad bebyggelse vid kv. Diabilden respektive kv. Lådkameran. En planprocess pågår för att möjliggöra en stationsplacering inom fastigheten Örby 4:1. Plansamråd kommer att ske under december 2016 till januari 2017.

42 42 Figur Karta med detaljplaner inom utredningsområdet.

43 Förorenade områden Beskrivning Det finns i huvudsak två anledningar till varför det vid alla markarbeten är relevant att veta om det finns risk för att marken där schaktning ska ske är förorenad. En anledning är att de arbeten som ska utföras kan bidra till spridning av de föroreningar som finns i marken. Det kan till exempel handla om föroreningar som är fysiskt och kemiskt stabila där de ligger i jorden men genom markarbetena sprids via nya dränerande materialskikt till exempel tjärhaltig asfalt som innehåller PAH-er, polyaromatiska kolväten. PAH-er är cancerogena och påverkar människor och djur. Alla arbeten som riskerar att orsaka spridning av föroreningar måste anmälas till kommunen och godkännas i förväg. Den andra anledningen är att det finns regler kring hantering av uppgrävda förorenade massor, som ofta måste tas om hand på särskilda mottagningsanläggningar. På fastigheter där det finns eller har funnits verksamheter med hantering av exempelvis drivmedel eller andra kemikalier kan marken ha förorenats. Beroende på vilka föroreningar det handlar om och hur stora utsläppen har varit kan föroreningar ha spridits till omgivande mark långt utanför verksamhetsområdet. Förutom föroreningar med ursprung i en viss verksamhet kan föroreningar i mark även komma från nedfall via regn och damm eller från biltrafik. I stadsmiljö är stor del av marken utfylld med fyllnadsmassor och inom äldre bebyggda områden finns sällan information om var fyllnadsmassorna kommer ifrån. Länsstyrelsen har en databas med information om verksamheter som kan ha orsakat föroreningar i marken (MIFOdatabasen). Uppgifterna om misstänkta förorenade områden nedan är främst hämtade från MIFO-databasen. Samtliga objekt är markerade på kartan i figur Längs Örbyleden finns fem objekt i MIFO-databasen; två verksamheter inom grafisk industri/tryckeri, en fotoverksamhet, en kemtvätt samt en bensinstation. Utbyggnadsförslaget tangerar även Högdalens industriområde, där en rad industriverksamheter finns registrerade. Inom den norra delen av industriområdet finns eller har funnits drivmedelshantering, skrotverksamhet, färgindustri, plasttillverkning, tryckeri, fotoframkallning, tillverkning av rengöringsmedel och lösningsmedel samt lackering. Flera av verksamheterna har använt trikloretylen samt andra halogenerade lösningsmedel. Högdalstoppen färdigställdes 1964 och består till största delen av schakt- och rivningsmassor samt grovsopor. Utbyggnadsförslaget går i utkanten av tippområdet där risken för att finna föroreningar bedöms som relativt låg. Enligt uppgifter från Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är tippmassorna eventuellt täckta med ett lerskikt och därefter med jord. Det finns inga tillstånd eller kontrollprogram som begränsar schaktning eller annan användning av marken. Det har inte gjorts några miljötekniska markundersökningar för att ta reda på eventuell föroreningsförekomst i marken. Yt- och grundvatten undersöktes 1998, varvid man registrerade förhöjda halter av PAH och tungmetallhalter i ytvattnet. Konsekvenser Omfattningen av föroreningar i mark som berörs av planerad ledningssträckning är inte undersökt i sådan detaljeringsgrad att det går att avgöra i vilken mån föroreningarna kan påverka miljön med beaktande av att åtgärder vidtas på de platser där föroreningar förekommer. Längs de sträckor vid Örbyleden där vi nyttjar kabelschakt för Ellevios äldre oljefyllda ledningar skulle det kunna finnas oljeläckage i marken. Om utschaktning av förorenade massor blir nödvändigt bedöms det sammantaget innebära positiva konsekvenser för markmiljön lokalt i driftskedet. Förslag till åtgärder Kompletterande undersökningar kommer att göras vid behov, inom ramen för detaljprojekteringen för att avgöra omfattningen av föroreningar och besluta om lämplig hantering. Under schaktarbetena kommer entreprenören få instruktioner om att vara vaksamma på tecken på föroreningar. En masshanteringplan kommer att tas fram för hantering av såväl förorenade massor som rena överskottsmassor.

44 44 Figur Karta över potentiellt förorenade områden.

45 Tidsbegränsad påverkan under byggskedet Beskrivning Under byggskedet kan lokala störningar uppstå i form av buller från arbetsfordon till och från arbetsområden, från själva anläggningsarbetena i arbetsområdet och från tillfälliga körvägar och uppställningsplatser för material och maskiner mm. Arbetsområdet invid utbyggnadsförslaget kommer att variera och beror på de faktiska förutsättningarna på aktuell plats. Normalt kommer bredden att variera mellan meter. Maxbredden rymmer vanligtvis schakt för kabeldiket, uppläggningsutrymme för schaktmassor vid sidan av detta samt arbetsväg/maskinuppställning. Bredden kan reduceras på vissa platser där utrymmet är mycket begränsat genom olika åtgärder. Till exempel kan uppschaktade massor köras bort direkt och grävmaskinen kan arbeta i linje med kabeldiket. Vid särskilda platser kan bredden på arbetsområdet vara större (i extrema fall upp till 30 meter) eller kanske komma att delas upp i två separata mindre delområden. I vissa särskilt känsliga eller tekniskt krävande passager kan dessa eventuellt komma att utföras genom schaktfri teknik till exempel styrd borrning. Generellt kommer ett stort antal transporter att ske utmed sträckningen. Befintliga vägar kommer att användas så långt det är möjligt. En fil åt gången på körbanan på de större vägarna kan till exempel behöva tas i anspråk när dessa korsas av kabelschakten. En kabelförläggning längre sträckor utmed bilvägar är inte planerad. På flertalet platser utmed sträckningen kommer arbetsområdet att stängslas in, vilket innebär följdeffekter som till exempel att gång- och cykeltrafiken kommer att behöva ledas om tillfälligt, gångoch cykelbroar kommer behöva anläggas över kabelschakten och gångfållor kommer behöva byggas. Körplåtar kommer att läggas ut över kabeldikesschakten på ett antal platser för att möjliggöra bil-, cykel- och gångtrafik. Arbetsvägar måste finnas utmed hela ledningssträckningen och framförallt till utdragningsplatser där kabeltrummorna ställs upp och där kablarna förläggs ut ifrån. I vissa fall måste kortare tillfälliga arbetsvägar och arbetsytor anläggas som därefter tas bort och marken återställs. Behovet av nya vägar och ytor kommer att redovisas i ett senare skede i processen och stämmas av med framförallt Stockholm stad som i huvudsak äger marken som berörs av utbyggnadsförslaget. Figur Till vänster: Schaktteknik vid normalschakt. Till höger: Schaktteknik i linje med diket. Figur Exempel på utrustning för utläggning av kabel.