Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan tillhör Förskolan Lövhyddan Planen gäller för verksamhetsåret Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade oavsett... kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Inget barn på förskolan och ingen vuxen som arbetar på vår förskola ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Det är vår självklara målsättning och det arbetar vi för varje dag. Ansvariga för planen All personal som arbetar på förskolan ansvarar för att arbetet på förskolan följer planen. Pia Leth och Camilla Winsnes, tillsammans med förskolechefen, ansvarar uppföljning och revidering av planen. Barnens/elevernas delaktighet Samtal i alla barngrupper om hur man är mot andra människor. Kartlägga vilka platser som upplevs som otrygga och farliga. Dokumentera barnens synpunkter och var tydlig med att deras åsikter och tankar väger tungt.

2 Vårdnadshavarnas delaktighet Genom våra dagliga möten med föräldrar kan vi ta upp aktuella händelser och föra en dialog om ett likabehandlande förhållningssätt. Vi diskuterar likabehandlingsarbetet på föräldramöten. Vi informerar också om GR-enkäten och kartläggningens resultat och planerade åtgärder på föräldramötet. Personalens delaktighet Samtal i personalgruppen på APT,verksamhetsmöten och i verksamhetens planering. Förankring av planen * Handlingsplanen ska vara synlig för personal och föräldrar. * Samtal i personalgruppen. * Hos föräldrar genom uppföljningssamtal, inlägg i Pluttra och vid föräldrarmöte. * Jobba med att barnen ska förstå innebörden av att vara en bra kompis. * Kompis-samtal. * Prata med barnen om hur man ska vara för att alla ska trivas och att ingen ska känna sig utanför. * Använda bilderböcker och annat material för att ta upp olika teman som rör likabehandling.

3 Utvärdering Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska/kan vara utgångspunkten för den nya planen. Beskriv hur föregående års plan har utvärderats och hur åtgärderna genomförts Resultatet av genomförda insatser i förhållande till mål diskuterades på APT. Vi har under året haft ett föräldramöte, individuella utvecklingssamtal och planen har suttit uppe väl synligt i tamburen. Vi har dock inte hittat något annat naturligt sätt att inkludera föräldrarna i likabehandlingsarbetet. I år genomfördes ingen GR-enkät. Delaktiga i utvärderingen av föregående års plan Personal på förskolan och förskolechefen. Barnen genom barnsamtal. Resultat av utvärderingen av föregående års plan (har åtgärderna haft avsedd effekt, är ni nöjda med resultatet eller borde något gjorts annorlunda etc.) Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas I arbetslaget och i förskolans personalgrupp utifrån samtal med barnen, GR-enkäten, personalens observationer och inskickade blanketter om tillbud och kränkande behandling. Ansvarig/a för att årets plan utvärderas Pia Leth och CamillaWinsnes tillsammans med förskolechefen

4 Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna verksamheten på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till det. Kartläggningsmetoder såsom enkäter, trygghetsvandringar, samtal etc. ska komplettera skolans arbetsmiljö- och trivselarbete. Kartläggningsmetoder Genom observationer, samtal och öppna dialoger med barn och vårdnadshavare. Hur har barnen/eleverna involverats i kartläggningen Vi har genomfört samtal med enskilda barn i och barn i grupp. Det har förts öppna dialoger med föräldrar i tamburen samt vid utvecklingssamtal. Hur har personalen involverats i kartläggningen Diskussioner i personalgruppen på respektive avdelning samt under verksamhetmöten. Resultat och analys

5 Främja, förebygga och förhindra Ett framgångsrikt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ökar barns och elevers möjligheter att lära och utvecklas. Att främja likabehandling är en del av det breda främjande arbetet. Arbetet utgår ifrån förskolan och skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en miljö där alla barn/elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande och förebyggande arbetet är en av verksamheternas fortgående uppgifter och ska bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt. Utifrån resultatet i kartläggningen ska här formuleras konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som finns i er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både anställda och barn/elever deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling * Vi vuxna ska vara särskilt uppmärksamma på att inte kränkningar sker på de platser som barn anger som särskilt utsatta. * Att finnas där barnen är. Främjande insatser, åtgärder och mål (vad ska/kan göras, vem/vilka ska ansvara för det, när ska det vara klart etc.) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Att främja barns lika rättigheter handlar bland annat om att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Prata om att vara en god kamrat.

6 Konkreta åtgärder för att nå målen: * Positiv förstärkning av goda beteenden under hela vistelsetiden. * Bli bättre på att läsa kroppsspråk och andra signaler som barnen uppvisar. * Tillsammans med barnen utveckla regler för samvaron i den egna gruppen och på förskolan Det här vet vi motverkar mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling: * Att det finns vuxna med i leken. * Barn och vuxna känner gemenskap och samhörighet. * Barn och vuxna samtalar om värderingar. * Barn och vuxna känner engagemang för och om varandra. * De vuxna är tydliga förebilder som sätter klara och kända gränser och agerar när något händer. * Föräldrar medverkar i arbetet mot kränkande behandling genom att vidtala personalen om barnets oro inför någon situation. * Att redan vid misstanke om kränkning uppmärksamma det. Hur ska dessa mål och åtgärder utvärderas Dessa punkter utvärderas i nulägesanalysen samt vid revideringen av denna plan i september. När ska utvärderingen vara klar och vem/vilka ansvarar för den Utvärderingen skall göras maj-juni 2018 och revideringen av planen skall vara klar senast 30 september Pia Leth och Camilla Winsnes, tillsammans med förskolechefen, ansvarar för arbetet.

7 Rutiner för när kränkande behandling förekommit Det är viktigt att den enskilda elevens upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både den som upplever sig kränkt/trakasserad och den/dem som kan ha utfört kränkningen. Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som har hänt kan skolan objektivt bedöma situationen. Om det visar sig att kränkningar/trakasserier förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att det fortsätter. Åtgärderna kan riktas direkt till den som blivit utsatt samt den som kränkt eller vidtas på grupp- och verksamhetsnivå för att förändra strukturer och förhållanden. Interna rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn (utöver den övergripande interna rutinen) Den vuxne som är närvarande vid händelsen ansvarar för att prata om och reda ut situationen med inblandade barn. Den akuta situationen måste lösas så att båda parter utvecklar förståelse för situationen och utifrån ålder och mognad utvecklar empati. Vi berättar samma dag för föräldrarna till både barnet som upplevt kränkningen och den som utfört den kränkande handlingen. Vi berättar hur vi uppfattade situationen, hur barnen upplevde den och om den känns uppklarad eller ej. Vi ber föräldrarna samtala om situationen hemma för att se om det kommer fram ytterligare saker som vi inte uppfattat. Vid behov för vi ytterligare samtal med barnen. Vi ansvarar för att informationen går fram till vårdnadshavare, antingen via direktkontakt med vårdnadshavare alt. informera en kollega eller sätta upp en "något att berätta lapp". Interna rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om en situation uppstår då vi misstänker att en vuxen utsätter ett barn för kränkning ska annan pedagog gå in i den akuta situationen. Pedagogen bryter situationen och ber den som utfört den kränkande handlingen att lämna situationen. Vi pratar om handlingen utanför barngrupp direkt med den berörda pedagogen på egen hand eller tillsammans med förskolechef. Om det råder osäkerhet kring agerande från personal tar vi kontakt med förskolechef som hjälper oss vidare. Prata med berörd personal alternativt närmaste chef beroende på händelsen. Den som blir varse en händelse tar reda på omständigheterna av föräldrar/barn. Förskolechef pratar med berörda parter och eventuellt någon från barnhälsoteamet.

8 Interna rutiner för uppföljning Barn-barn: Samtal med de inblandade barnen efter 1-2 veckor, var och en för sig. Om behov finns genomförs ytterligare uppföljningssamtal för att säkerställa att kränkningarna upphört. Samtalen dokumenteras. Vårdnadshavarna hålls informerade om vad som händer. Personal-barn: Uppföljningssamtal med berörda inom två veckor. Förskolechefen ansvarar. Rutiner för dokumentation (känner all personal till den interna rutinen, incidentrapport etc.) BoU-förvaltningens blanketter - Anmälan om kränkande behandling / diskriminering / trakasserier eller Incidentrapport Ansvarsförhållanden/områden Personalen som uppmärksammade situationen och ev. förskolechefen ansvarar för dokumentationen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Ansvarspedagogen eller annan personal som man känner förtroende för. Tre bilagor som alltid ska finnas med i planen mot kränkande behandling - Intern rutin- Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier - Incidentrapport - Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier (lämnas till ansvarig förskolechef/rektor)

9 Skollagen och diskrimineringslagen Kränkande behandling (regleras i Skollagen) - Kränkande behandling är när barn och elever utsätts för handlingar som kränker deras värdighet. Kränkande behandling kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Trakasserier är en form av kränkande behandling. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysisk, verbal, psykosocial eller i text och bild. Diskriminering (regleras i Diskrimineringslagen) - Diskriminering är när barn eller elever missgynnas i verksamheten och på osakliga grunder behandlas sämre av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. - I skolan är det bara huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering, eftersom diskriminering och missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som diskriminerar. Barn och elever kan alltså inte diskriminera varandra. Trakasserier och sexuella trakasserier - Med trakasserier menas kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna eller sexuella trakasserier. Utrednings- och åtgärdsplikten gäller såväl trakasserier från andra barn/elever som från personal. Både skolpersonal, barn och elever kan göra sig skyldig till trakasserier. Skollag och diskrimineringslag Skollagen 6 kap, 6 - Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling Skollagen 6 kap, 7 - Huvudmannen är skyldig att förebygga och förhindra kränkande behandling Skollagen 6 kap, 8 - Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap, 10 - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Skollagen 6 kap, 11 - Förbud mot repressalier Diskrimineringslagen 2 kap, 7 - Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier Diskrimineringslagen 3 kap, 2 - Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1) undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten 2) analysera orsaker till att upptäcka risker och hinder 3) vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4) följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3 lag (2016:828).

10 Diskrimineringslagen 3 kap, 3 - Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 16 - Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3. Diskrimineringslagen 3 kap, 17 - Arbetet med aktiva åtgärder hos en utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 ska omfatta 1) antagnings- och rekryteringsförfarande, 2) undervisningsformer och organisering av utbildningen, 3) examinationer och bedömningar av studenters prestationer, 4) studiemiljö, och 5) möjligheter att förena studier med föräldraskap. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 18 - Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns enligt första stycket. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 19 - I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 5 och med anställda i verksamheten. Lag (2016:828) Diskrimineringslagen 3 kap, 20 - Utbildningsanordnaren ska varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder enligt 16 och 18. För en sådan utbildningsanordnare som avses i 15 2 och 3 avser dokumentationsskyldigheten de områden som anges i 17. Dokumentationen ska innehålla 1) En redogörelse för alla delar av arbetet som det beskrivs i 2 och 3 2) En redogörelse för de åtgärder som vidtas och planeras enligt 18, och 3) En redogörelse för hur samverkansskyldigheten enligt 19 fullgörs. Lag (2016:828)

11 Datum: Handläggare: Magdalena T K Direktnr: 6346 Intern rutin Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Denna rutin syftar till att all personal i verksamheten, tillsammans med förskolechef och rektor, ska få god kännedom om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras samt hur kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ska dokumenteras, utredas och åtgärdas. Bestämmelser i Diskrimineringslagen och Skollagen kap 6 förbjuder diskriminering och kränkande behandling och har till syfte att skydda barn och elever mot detta. Alla verksamheter ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja barn och elevers lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det kan ibland vara svårt att bedöma om en händelse är av den karaktären att den ska anmälas till huvudmannen. Vid denna typ av osäkerhet ska en Incidentrapport fyllas i och förvaras i verksamheten, även vid mindre händelser kan en incidentrapport användas. Incidentrapporten fungerar som ett första underlag och kan sedan vara ett stöd vid upprättandet av anmälan om kränkande behandling. Incidentrapporter som inte inneburit en fortsättning på en eller flera händelser ska strimlas efter två år. Om ett ärende påbörjats i ProReNata (PRN) och incidentrapporten skannats in kan incidentrapporten strimlas därefter. En Anmälan om kränkande behandling ska upprättas så fort en elev uttrycker att den känner/känt sig kränkt, diskriminerad eller trakasserad eller när en personal eller vårdnadshavare upplevt att något av ovanstående skett. Personal och vårdnadshavare som inte har tillgång till PRN ska göra sin anmälan via Anmälan till förskolechef/rektor om kränkande behandling. Den ska sedan överlämnas till förskolechef/rektor som, i sin tur, upprättar ett anmälningsärende i elevärendesystemet PRN. Detta ska ske skyndsamt och sedan meddelas till Barn- och ungdomsförvaltningens sekreterare/bun. Utredningen påbörjas direkt efter anmälan och ska sedan, i färdigt skick, också meddelas till förvaltningssekreteraren. Uppgifterna sammanställs och biläggs i en tjänsteskrivelse till Barn- och ungdomsnämnden. Vid frågor kring ovanstående kontakta gärna administrativ chef eller förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret. Förvaltningssekreterare Administrativ chef

12 Ärendegång Ärendegången ska följas men kan anpassas efter situation. En incidentrapport behöver inte automatiskt leda till en anmälan (se första sidan). Incidentrapport upprättas inte om en anmälan till förskolechef/rektor upprättats. 1a) En Incidentrapport upprättas - Rapporten ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna denna och fylla i. Rapporten ska sedan förvaras på ett betryggande sätt i verksamheten. Incidentrapporten/erna kan användas som underlag vid en anmälan till förskolechef/rektor. 1b) En Anmälan till förskolechef/rektor upprättas - Anmälan om kränkande behandling till förskolechef/rektor ska finnas tillgänglig i verksamheten så att personal enkelt kan finna den och fylla i. Denna anmälan överlämnas alltid till förskolechef/rektor. 2) Anmälan i PRN - När anmälan överlämnats till förskolechef/rektor ska ett anmälningsärende upprättas i PRN. Anmälan som lämnats till förskolechef/rektor skannas in i anmälningsärendet i PRN. 2) Anmälan skickas till förvaltningssekreterare - När en anmälan är upprättad i PRN meddelas den omgående till förvaltningssekreterare på Barn- och ungdomskontoret, i första hand via meddelandefunktionen i PRN, andra hand via mejl. 2) Utredning i PRN - Efter anmälan startas en utredning i PRN. När utredningen är klar meddelas detta till förvaltningssekreteraren på samma sätt som med anmälan. Barn- och ungdomsnämnden får en kortfattad och anonymiserad beskrivning av händelsen i en skrivelse till kommande sammanträde. 2) Handlingsplan och utvärdering - I utredningen finns en fråga om en handlingsplan kommer att upprättas. Om ja, upprättas även denna i PRN. En tid därefter ska handlingsplanen utvärderas och en sådan mall finns i PRN. Handlingsplan och utvärdering behöver inte meddelas till förvaltningssekreteraren. 2) Avsluta ärendet i PRN - När alla steg är avklarade i ärendet i PRN ändrar man status på ärendet från aktivt till avklarad.

13 Incidentrapport Rapporten ska användas vid incidenter/ bagatellartade händelser i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Rapporten kan sedan användas som underlag i arbetet mot ovanstående. Vid upprepade incidenter eller enstaka allvarlig händelse görs anmälan till förskolechef/rektor som beslutar om utredning. Uppgifter om rapporterande personal Namn: Datum: Händelse Plats: Tid: Inblandade vuxna/ barn/elever/ (namn/klass): Beskrivning av händelsen: Åtgärder Vilka åtgärder har gjorts: Är konflikten avslutad: Följande vårdnadshavare är kontaktade (namn, datum, tid): Inplanerade uppföljningssamtal (datum och ansvarig personal): Rapporten sparas av arbetslaget som arbetsmaterial i pappersform och förskolechef/rektor informeras. Rapporten ska gallras efter 2 år om ingen handlingsplan upprättats. Om ett sådant upprättats ska rapporten scannas in i ProReNata av spec.pedagog eller förskolechef/rektor. Rapporten ska alltid förvaras på ett betryggande sätt (sekretess enligt Offentlighet- och sekretesslagen kap 23 1,2,3,4). / MTK

14 Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/ trakasserier (lämnas till förskolechef/rektor) Uppgifter om anmälaren Namn: Tel.nr: Uppgifter om det utsatta barnet/eleven Namn: Personnummer (sex första siffrorna): Vet vårdnadshavare och/eller den utsatta Ja om att en anmälan görs: Vilken förskola/skola tillhör det utsatta barnet/eleven: Nej Händelseinformation Datum för händelsen: Datum då händelsen kommit till förskolan/skolans kännedom: Kortfattad beskrivning av händelsen Kortfattad beskrivning av eventuella åtgärder som redan vidtagits

15 Denna anmälan har tagits emot av följande personal Namn: Datum: Tel.nr: Enhet: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn (SL 6:10). Detta dokument överlämnas till rektor/förskolechef och scannas in i Anmälan om kränkande behandling i ProReNata. Menprövning enligt OSL kap 23 1,2,3,4 innan eventuellt utlämnande av uppgifter sker. / MTK