ANSÖKAN. Stockholm Stockholm. Swedenborgsgatan 20 B, Stockholm. Uppgifter om organisationen Organisationens namn Stockholms stad

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (20) Utlysningens namn och diarienummer Utlysning 3/2009 Genomförande inom programområde Uppgifter om organisationen Organisationens namn Stockholms stad Utdelningsadress Swedenborgsgatan 20 Postnummer Behörig företrädare Gillis Hammar Postort Webbplats Stockholm Organisationsnummer Organisationstyp Primärkommunala verksamhet Organisationsstorlek Fler än 200 anställda Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Stockholms Stad, Socialtjänst- o arbetsmarkn förvaltn Utdelningsadress Swedenborgsgatan 20 Postnummer Stockholm Besökadress SNI-kod Postort Swedenborgsgatan 20 B, Stockholm E-postadress karin.wallkvist@saf.stockholm.se 84 Uppgifter om projektet Projektets namn FILUR Projektets besökadress Postnummer Postadress Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro PlusGiro Antal anställda Kvinnor 1 Startdatum Slutdatum Ansökan avser Förprojektering Genomförande Män 1 Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren och innevarande år? Ja Nej Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Mellersta Norrland Vilka ska delta i projektet? Sysselsatta Övre Norrland Småland och Öarna Antal deltagare Kvinnor Män Norra Mellansverige Västsverige Programområde 1. Kompetensförsörjning 2. Ökat arbetskraftsutbud Ålder på projektdeltagare Uppfyller projektet något av följande kriterier? Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Innovativ verksamhet Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Etnicitet Kön Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Strategiskt påverkansarbete Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (20) Kontaktperson projekt För- och efternamn Helen Starkman E-postadress helen.starkman@jobbtorg.stockholm.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Marina Vershovsky E-postadress Marina.Vershovsky@saf.stockholm.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Ungdomsarbetslösheten har ökat med 42 % under det första kvartalet 2009, jämfört med samma period ett år tidigare, enligt ungdomsstyrelsens rapport Ung idag I augusti 2009 var 21,6% av ungdomar år arbetslösa, vilket kan jämföras med Sveriges befolkning som helhet där arbetslösheten låg på 8,0 % enligt statistik från SCB. I Stockholm stad var i augusti 2009, 2617 ungdomar arbetslösa, enligt statistik från AMV. Inom Jobbtorg Stockholm (JT) fanns i augusti 2009 drygt 900 ungdomar i åldersgruppen år aktuella och av dessa har ca 300 ungdomar varit aktuella mer än 6 månader, enligt datasystemet FLAI. 90-talisterna är stora årskullar vilket innebär att fler ungdomar än tidigare skall slåss om begränsade platser till högre studier och färre arbetstillfällen. För att stärka ungas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden föreslog ungdomsstyrelsen i Fokus 08 att ungas kontaktnät med arbetslivet ska stärkas och förordade att samverkan mellan arbetsförmedlingen och kommunen i ökad utsträckning bör utgå från ungas egna behov. I forskningsrapporter påtalas arbetslöshetens negativa återverkningar på människors livskvalitet. Särskilt betydelsefulla för människors livskvalitet är tidsstruktur, sociala kontakter, identifiering med kollektiva strävanden, social status och regelbundna aktiviteter. Arbetslöshet har negativ inverkan på levnadsförhållanden och självupplevd livskvalité, något som i förlängningen bidrar till förstärkt social marginalisering och tilltagande ohälsa. Det är viktigt att se hur olika exkluderande faktorer hänger ihop och förstärker varandra. De med ofullständig utbildning har ofta vuxit upp i miljöer som kännetecknas av mångfald och sociala problem. Stockholms stad har beslutat om en stor arbetsmarknadssatsning, Jobbtorg Stockholm, (JT) som inrättades i januari JT fungerar som en extra resurs vid sidan av Arbetsförmedlingen för alla de invånare som i dagsläget är berättigade till försörjningsstöd eller introduktionsersättning på grund av arbetslöshet. På JT arbetar coacher, matchare, IT-pedagoger och SYV:are med uppdraget att stödja och underlätta aspiranternas (inskriven på JT benämns aspirant) väg in på arbetsmarknaden eller in i studier. Ytterligare resurser är möjligheten att köpa tjänster av externa aktörer innefattande grundläggande jobbsökaraktiviteter, bedömning av arbetsområde och arbetsförutsättningar, kommunikationshöjande insatser, arbetsplatsförlagd yrkesorientering och arbetsförberedande yrkesinriktade insatser.

3 Sid 3 (20) Inom JT och i samhället finns en växande grupp ungdomar, år som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden eller fullfölja sina studier trots de stöd och insatser som finns tillgängliga. Denna grupp utgör projektets målgrupp. De fastnar inom JT eller försvinner under kortare perioder för att sedan dyka upp igen. Ibland tar de sig ut på arbetsmarknaden, men lyckas inte hålla sig kvar utan mellanlandar på JT och orkar inte engagera sig i arbetssökandet på nytt. En del av ungdomarna har svårt att förstå och att leva upp till de krav som ställs på dem i mötet med olika myndigheter. Många riskerar att bli kvar i stödsystemen och att bli långliggare med permanent bidragsberoende. Vår målgrupp saknar ofta de grundläggande sociala och praktiska färdigheter som krävs för att bedömas som anställningsbara av arbetsgivare. Det är en spretig grupp med diffus problematik. En del ungdomar är omogna, andra mår dåligt, sjukskriver sig, återkommer och sjukskriver sig igen. Det är troligt att en del ungdomar bär på odiagnosticerade funktionshinder. Gemensamt är en låg självkänsla och avsaknad av tilltro till sina egna möjligheter. Många ungdomar saknar gymnasieutbildning, andra har avslutat gymnasiet men saknar betyg i ett eller flera ämnen. Sammantaget kan vi se att dessa ungdomars utanförskap kan bestå av en eller flera exkluderande faktorer som hindrar eller utestänger dem från arbete eller utbildning. Ungdomarnas egna berättelser bekräftar att de vanligaste orsakerna till utanförskapet är brist på sociala kontakter, bristfällig utbildning, liten arbetslivserfarenhet men att det även finns individuella orsaker, t.ex. missbruk eller psykisk ohälsa som bidrar till att förstärka utanförskapet. En gemensam nämnare är att ungdomarna saknar riktning mot ett mål. För att bryta passivitet och utanförskap måste man veta vart man vill, man måste tro på att man kan ta sig dit och man måste förstå att ingen annan kan bära en dit man ska. Runt dessa ungdomar finns ofta ett antal handläggare från olika myndigheter och det blir lätt förvirrande att möta personal i olika instanser som gör olika insatser och ibland parallella planeringar utan inbördes kommunikation. Det saknas en samlad bild av problem och behov. Ofta saknas även en samlad gemensam bild av de enskilda ungdomarnas behov vilket resulterar i att insatserna ofta saknar riktning och planeras över huvudet på ungdomarna. De behöver mer än andra EN tydlig ingång till samtliga insatser från olika samverkande myndigheter, mer strukturerad tid och mer personligt stöd, engagemang och relevanta krav. Vår målgrupp behöver goda vuxna förebilder som finns kvar under en längre tid som kan bidra till att utöka deras sociala och personliga nätverk. Själva önskar de sig även fler arbetsgivarkontakter, mer matchning mot arbete och mot praktik som kan generera anställning. Projektet är dimensionerat för 500 ungdomar som deltar i 3 månader var. 45 ungdomar deltar parallellt i tre olika grupper. Intag sker månadsvis och ungdomarna deltar i huvudsak på heltid. Personalen i projektet har mandat från samtliga samverkanspartner att vara den sammanhållande länken för varje ungdom och för att planera innehållet. I projektet vill vi skapa en modell med en sammanhållande kedja innehållande En fördjupad kartläggning som skall ge en bättre bild och mer kunskap om ungdomens förmåga, behov och eventuella hinder så att en realistisk planering som ökar ungdomens möjligheter till självförsörjning kan göras. Planerat kartläggningssystem heter ADAD och bygger på intervjuer med ungdomarna. Ungdomarna får genom intervjuer en möjlighet att påverka insatsen genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. Kartläggningen skall också uppmärksamma eventuella funktionshinder så att rätt stöd kan erbjudas inom och utom projektet. En lösningsinriktad självstärkande utbildning som syftar till att ge ungdomarna bättre kunskap om sig själva, sin förmåga och sitt samspel med sin omgivning. Upptäcka vilken roll de själva spelar, samt att öka tilltron till den egna förmågan att skapa förändring. Genom ökad självinsikt om sina möjligheter och det egna ansvaret ges förutsättningar till att göra ett aktivt val och påverka sin situation. Utbildningen är både teoretisk och praktisk. Ungdomen ser och upplever genom övningar tillsammans med andra så att saker blir konkreta. De får insikt och verktyg.

4 Sid 4 (20) Intensifierad personlig coachning och vägledning. Praktik som anordnas och följs upp inom projektet. Ett mentorskapsprogram i syfte att främja ungdomarnas kontakter med arbetsmarknaden och ge ungdomarna goda vuxna förebilder. Mentorsträffar sker individuellt två timmar per månad. Mentorskapet skall pågå under ett år och är ett ömsesidigt åtagande för både adept(aspirant) och mentor. De näringslivspersoner som föredrar ett mindre engagemang kan anlitas som inspiratörer och i grupp möta ungdomar i projektet vid ett tillfälle under t.ex. ett frukostmöte. Syfte är att på ett personligt sätt bjuda på sin karriärresa och fungera som förebild och att uppmuntra och ge hopp. Inslag är också studiebesök, inspirationsföreläsningar och jobbskuggning. Ovanstående insatser skall leda till en stärkt självkänsla, en positiv självbild och förmåga att skriva om sitt livsmanus så att ungdomar som riskerar långvarig arbetslöshet och permanent utanförskap kommer vidare i arbete eller studier. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Under förprojekteringen anordnade vi en workshops med samverkanspartners på handläggare och chefsnivå kring jämställdhetsintegration där vi som utgångspunkt gick igenom de nationella delmålen för jämställdhet. Därefter gjorde vi en analys av jämställdhetsarbetet i våra organisationer och arbetade fram kriterier för hur vi som projekt tillsammans med samverkanspartners kan säkerställa att unga kvinnor och unga män får lika stor tillgång till stöd och insatser inom projektet och hur vi kan förändra könsroller istället för att permanenta dem. Vi använde en metod som heter OPERA. Slutsatser var att vi har behov av att utbildning kring jämställdhet och könstänkande ges till all ordinarie jobbtorgspersonal. Ideologisk förankring i arbetsgruppen ska prägla både det strukturella arbetet och individuella möten. Personal både inom projektet och i samverkan ska vara uppmärksamma på och ta ansvar för att neutralisera egna könstankar och inte göra några som helst antaganden om möjligheter, intressen eller förutsättningar baserat på kön. Vi ska uppmuntra deltagarna att prova på könsatypiska arbeten eller studier. Målsättningen skall vara att ha en jämn könsfördelning i projektet och aktivt beakta jämställdhet vid val av mentor. Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Ungdomar i åldern år Målgruppen som projektet riktar in sig på är de ungdomar som har det allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden, dvs. de ungdomar som varit inskrivna på Jobbtorg i mer än sex månader eller kommit tillbaka flera gånger. Det kan röra sig om de ungdomar som aldrig arbetat, varit långtidsarbetslösa eller har en lång räcka av tillfälliga arbeten och misslyckanden bakom sig. Vi kan inte se att de ungdomar som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden har en enhetlig problembakgrund. Det kan vara ungdomar med funktionshinder, ungdomar med ett tidigare missbruk eller en kriminell bakgrund eller ungdomar som på grund av t ex svåra uppväxtförhållanden, tidigt föräldraskap, sociala problem och/eller samhällets diskriminering aldrig fått en chans att vare sig avsluta skolan eller komma in på arbetsmarknaden. Mönstret man dock kan se är att dessa ungdomar ofta har låg självkänsla, saknar framtidstro och har små kunskaper om vilka möjligheter som finns och hur de skulle kunna använda

5 Sid 5 (20) dem. Gemensamt för ungdomarna är att de står utanför arbetsmarknaden och att de i många fall har behov av socialt stöd. I övrigt är de en heterogen grupp. De som projektet vänder sig till saknar många av de sociala och praktiska färdigheter som krävs för att komma in på arbetsmarknaden. De betraktas inte som anställningsbara av arbetsmarknadens aktörer. Jobbtorg Stockholm Den gemensamma ingången till stadens samlade resurser för arbetsmarknadsinsatser för dem som idag är bidragsberoende och som ska förstärka stadens arbete så att fler arbetslösa kan komma ut i jobb. En viktig utgångspunkt är att samla arbetsmarknadens aktörer i ett gemensamt arbetssätt för att sänka trösklarna för den arbetssökande att komma i arbete. I ett tidigt skede har jobbtorgen uppmärksammat en målgrupp som inte kommer vidare, trots samlade resurser, nämligen ungdomar som behöver mer stöd i form av självbildsstärkande arbete, vägledning, mentorskap och samverkan mellan olika aktörer och instanser. Ett arbete som bör pågå både på väg mot arbete/studier och efter påbörjat arbete/studier. Samverkanspartners offentlig sektor Socialtjänsten Alla aspiranter inom Jobbtorg Stockholm är bidragsberoende, förutom de ungdomar år som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret, och är remitterade till Jobbtorget av respektive stadsdel. I ett genomförande kommer bidragsdelen för aspiranten att räknas som medfinansiering i projektet. Det är en naturlig anledning till samverkan. Det viktigaste skälet till samverkan är dock dels det gemensamma målet - självförsörjning - och dels det vardagliga arbetet med aspiranten och ett gemensamt behov av samlad kunskap och gemensamma insatser. Sedan tidigare arbetar Jobbtorg i nära samverkan med stadsdelsförvaltningarna runt målgruppen. Detta arbete kommer under projekttiden att fördjupas, spridas och utvecklas ytterligare. Arbetsförmedlingen Då Arbetsförmedlingen och Jobbtorg Stockholm i stort sett har samma uppdrag och ofta arbetar parallellt med samma ungdomar är behovet av effektiv och tydlig samverkan självklar i den ordinarie verksamheten. Än viktigare är den dock för ungdomarna som utgör projektets målgrupp då deras behov av struktur och tydlighet är en förutsättning för deras utveckling. AF och Jobbtorg Stockholm får i projektet en möjlighet att vidareutveckla sina rutiner för att tydliggöra och samköra ungdomens planering, kommunikation och behov. Allt för att kedjan av stöd kring ungdomen ska bli både starkare och mer samstämmig. Försäkringskassan FK är en av Jobbtorg Stockholms ordinarie samarbetspartners. Under 2008 har detta samarbete inte prioriterats då FK själv genomgått en stor omorganisation. Att samverkan organisationerna emellan är viktig är tydligt då målgruppen, utan rätt stöd och rätta metoder, riskerar att hamna i ett livslångt bidragsberoende. Projektets målgrupp tillhör i liten grad de som riskerar att bli sjukpensionärer. Förmodligen har de inte hunnit arbeta i någon högre utsträckningen men de kan dock bli/vara aktuella på FK genom att vara berättigade till aktivitetsersättning och där ser vi Försäkringskassan som en naturlig samverkanspart eftersom en samstämmig kommunikation gällande aspirantens planering och aktiviteter då måste föras även tillsammans med dem. Utbildningsförvaltningen/Gymnasieslussen. Jobbtorg Stockholms motto är Från bidrag till egen försörjning. Många gånger är studier en mer hållbar utveckling för att uppnå egen försörjning för målgruppen. Då kan de satsa på en långsiktig planering och på något de verkligen vill istället för på tillfälliga arbeten. För att få våra ungdomar att våga satsa på, en många gånger, flerårig studieplanering som de finansierar själva genom studielån krävs att den mottagande skolan förstår målgruppen och deras individuella behov. Att därför upprätta ett samarbete kring målgruppen med utbildningsförvaltningen är ett sätt att ytterligare förstärka stödkedjan runt ungdomen. Samverkanspartners ideella föreningar Stadsmissionen Stockholms Stadsmission är en ideell förening vars verksamhetsidé är Att utifrån en kristen människosyn utmana och komplettera samhällets insatser för utsatta grupper och individer. Stadsmissionen är en förening i ständig förändring för att hela tiden möta behoven för de människor som står utanför samhället. Stadsmissionen har under flera år framgångsrikt bedrivit Projekten Enter och Mötesplats för ungdomar som har det svårt i livet och behöver en lugn, trygg plats där man bara kan vara. Med en verksamhet byggd på frivillighet, stabil värdegrund, kompetens och etablerade nätverk ser vi Stadsmissionenen som en inspirerande och viktig samverkansanpart i detta projekt. Stadsmissionen sitter även på värdefull erfarenhet och kunskap genom sina möten med de ungdomar som vi antingen misslyckats med eller de som valt bort Jobbtorg. Stadsmissionen kan fungera som en viktig länk och förmedla information om varför vi misslyckats och vad dessa ungdomar behöver för att komma ur sitt utanförskap.

6 Sid 6 (20) Samverkanspartners näringslivet CSR Sweden består av 18 medlemsföretag med etableringar i hela landet och utomlands. CSR(Corporate Social Responsibility) på svenska företagens samhällsansvar eller företagens medborgaransvar, kallas idén om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, både ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Företagets samhällsengagemang handlar om hur företaget bidrar till ett bättre samhälle exempelvis genom att låta sina anställda volontera på arbetstid, att anställa grupper som diskrimineras på arbetsmarknaden, exempelvis handikappade eller som har svårt att få jobb, exempelvis arbetslösa eller invandrare. Genom CSR företagen kan vi rekryterar mentorer och inspiratörer för ungdomar i projektet och bygger på så sätt broar mellan näringsliv och offentlig förvaltning men framför allt mellan individer i och på väg in på arbetsmarknaden. Skandia har genom stiftelsen idéer för livet, sedan 7 år tillbaka bedrivit framgångsrika mentorskapsprogram. Alla medarbetare i Skandia får som ambassadörer för Idéer för livet använda två timmar betald arbetstid i månaden för samhällsengagemang. Insatser sker hos organisationer, skolor, föreningar och kommuner som stödjer ungdomars utveckling. Målet med det ettåriga mentorskapet är personlig utveckling för såväl mentor som adept. Skandias mentorskaps program har haft en hälsofrämjande påverkan på medarbetarna. Skandias personalavdelning och Idéer för livet utvecklar hela tiden ambassadörskapet eftersom många genom detta mår bättre och blir mer motiverade i sitt arbete. Skandia vill bredda sitt mentorskapsprogam att omfatta även externa kunder och är intresserade av att samverka med Stockholm stad i rekryteringen av adepter. Skandias erfarenheter av mentorskap vill vi ta del av och anpassa till förutsättningar inom projektet. Syfte - avsikten med projektet. Syftet med projektet är att minska andelen långtidsarbetslösa ungdomar genom att ge intensifierat stöd till de ungdomar som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och som därför riskerar permanent utanförskap, samt att skapa en bättre bild av brister och tillkortakommanden i de system som omger dessa ungdomar och arbeta för att lyfta och åtgärda dessa brister. Insatserna i projketet skall leda till en stärkt självkänsla, en positiv självbild och förmåga att skriva om sitt livsmanus så att ungdomar som riskerar långvarig arbetslöshet och permanent utanförskap kommer vidare i arbete eller studier. De metoder vi arbetar fram skall prövas och utvärderas med målsättning att de sedan skall implementeras i den ordinarie verksamheten på Jobbtorg. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. Minst 500 ungdomar deltar i projektet. Minst 400 ungdomar genomgår hela programmet. Minst 200 ungdomar deltar i mentorsprogrammet, 50 ungdomar år ett och 75 ungdomar år två och tre. 50 % av de ungdomar som genomgår programmet har arbete/studier efter 6 månader och 75 % av dessa ungdomar är kvar i arbete/studier vid projekttidens slut oavsett starttid. 80 % av de ungdomar som genomgår och fullföljer programmet skall ha upplevt ett ökat stöd och ha fått redskap som stärker självbilden och det egna ansvaret. Minst 100 mentorer från privat och offentlig sektor skall ha varit engagerade i mentorsprogram och som inspiratörer från såväl privata som offentliga sektorn Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum

7 Sid 7 (20) Aktivitet Startdatum Slutdatum Steg 1: Iordningställande av lokal Steg 2: Information till stadsdelarna om projektet Steg 3: Rekrytering av deltagare till första gruppen om 15 ungdomar Steg 1: Ubildning i kartläggningsverktyget ADAD Steg 2: Utbildning i 7-tjugo lösningsfokuserat socialpedagogiskt program Steg 1: Rekrytering av mentorer och inspiratörer Steg 2: Matchning mellan mentor och adept(aspirant) Steg 3: Utbildningsinsatser för mentor och adept Steg 1:Rekrytering av deltagare Steg 2: Utbildningsprogram för målgruppen under 3 månader med tre parallella grupper Styrgruppsmöten Steg 1: Individuell kartläggning Steg 2: Individuell coachning och vägledning Steg 1: Fördjupad kartläggning av målgruppens individer Steg 2: Utbildningsprogram för målgruppen under tre månader tre parallella grupper samtidigt. Referensgruppsmöten Frukostmöten och inspiratörsträffar med näringslivet och offentliga arbetsgivare tillsammans med målgruppen Workshop och utvärdering av insatserna med målgruppen Extern utvärdering Implementering Resultatspridning genom workshop Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Vi har haft kontakt med processstöd tillgänglighet, och diskuterat hur vi i Filurprojektet säkerställer tillgänglighet för ungdomar med funktionshinder som kan vara såväl fysiska som psykiska och som i det senare fallet ofta utgörs av dolda funktionshinder som även kan vara odiagnostiserade. De åtgärder vi har vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett genomförandeprojekt är att projektledningen deltagit i en workshop på Sensus kring tillgänglighet. Genom processstödet har vi skaffat relevant information om kontaktvägar för kunskapsinhämtande och möjligheter till utbildning. För att säkerställa att ingen ungdom blir exkluderad ur projektet kommer vi i ett genomförandeprojekt att utbilda coacher inom jobbtorg, målgruppen samt i förekommande fall samverkanspartners genom en orienteringsutbildning kring tillgänglighet. Personal i projektet kommer att erbjudas fördjupad utbildning och kontinuerligt processstöd. Utbildningens mål är att ge insikt i problematiken och ge verktyg för att kunna se och höra om en ungdom har ett funktionshinder, för att kunna vägleda denna rätt och ge det stöd som är nödvändigt. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. Det övergripande målet med jämställdhet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I ett genomförandeprojekt kommer vi att analysera de jämställdhetspolitiska målen och aktivt arbeta

8 Sid 8 (20) framförallt med delmålet kring ekonomisk jämställdhet, vilket innebär att särskilt beakta kvinnor och mäns lika möjligheter i fråga om utbildning och arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. I styrgruppen kommer vi att arbeta fram en jämställdhetsplan som säkerställer detta. Inom projektets ram kommer vi att regelbundet studera könsuppdelad statistik kring insatser som görs på Jobbtorget som helhet. För att säkerställa att killar och tjejer får lika stor tillgång till stöd och insatser i projektet kommer vi att utbilda styrgruppen och arbetsgruppen i jämställdhetsintegration. Ideologisk förankring i arbetsgruppen ska prägla både det strukturella arbetet och individuella möten. Vi kommer att använda 4R-metoden för att kartlägga och analysera representation och resurser i projektet och för att uppmärksamma eventuella hinder för jämställdhet och utifrån detta föreslå åtgärder för att säkerställa de jämställdhetspolitiska målen. Utifrån den OPERA som gjordes om jämställdhetsintegration i förprojekteringen kommer personalen inom projektet att arbeta med särskilt fokus på att neutralisera egna könstankar genom att inte göra några antaganden om deltagarnas möjligheter, intressen eller förutsättningar baserat på kön. Deltagarna kommer att uppmuntras att prova på könsatypiska arbeten eller studier och personalen kommer också att arbeta för att säkerställa att tjejer och killar får samma möjligheter att delta vid rekryteringar. Genom kartläggningssystemet ADAD kommer vi att ges möjlighet att synliggöra sexualisering av det offentliga rummet. Inom projektet kommer möjligheter att finnas att arbeta med enkönade grupper och särskilt uppmärksamma tysta tjejer. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. Jobbtorg Stockholm har ett datasystem, FLAI, som används både för kartläggning av aspiranter och för uppföljning, rapporter och statistik. Detta system kommer vi att ha stor nytta av i uppföljnings- och utvärderingsarbetet i ett genomförandeprojekt då alla projektdeltagarnas insatser, aktiviteter, tidsplaner och resultat kan följas i FLAI. Denna statistik sammanställs månatligen genom ett särskilt kubsystem, LIS, Lednings- och Informationssystem, till projektanpassade rapporter som kontinuerligt kommer att granskas och analyseras av projektorganisationen och styrgruppen. Vi kommer även att följa projektets resultat genom obligatoriska och regelbundna utvärderingar, både i form av enkäter och djupintervjuer. I genomförandeprojektet planerar vi att knyta till oss USK, Utrednings- och Statistikkontoret, eller Ramböll som en extern och oberoende utvärderare och att använda deras kompetens i utvärderings- och uppföljningsarbetet. Dessa båda företag är redan upphandlade i Stockholms stad där USK redan regelbundet analyserar statistik och gör kvantitativa uppföljningare. Uppföljning och utvärdering av ADAD utredningarna och jämförelse av målgrupp, problematik och resultat av insatser kommer att kunna göras inom staden då fler verksamheter använder samma kartläggningsinstrument. Projektet dokumenteras löpande i projektgruppen och dokumentationen kommer att kontinuerligt spridas till och diskuteras med samverkanspartners och styrgrupp, både via mail och i rapporter på möten. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Klippan startade som ett projekt i början på -90-talet. Den grundläggande tanken var då att stötta ungdomar i sitt återtåg in på arbetsmarknaden. Sedan dess har företaget utvecklats mycket, men den samlade erfarenheten av hur ungdomar ska vägledas in på arbetsmarknaden har sammanfogats i ett utbildningskoncept, 7-tjugo-metoden. 7-tjugo, är en självstärkande lösningsinriktad utbildning som syftar till att ge ungdomarna bättre kunskap om sig själva, sin förmåga och sitt samspel med sin omgivning. Utbildningen omfattar 8 temablock och varje temablock är indelat i 8 sektioner. Genom ökad självinsikt om sina möjligheter och det egna ansvaret ges förutsättningar till att göra ett aktivt val och påverka sin situation. Utbildningen är både teoretisk och praktisk. Ungdomen ser och

9 Sid 9 (20) upplever genom övningar tillsammans med andra så att saker blir konkreta. De får insikt och verktyg. Till detta har Klippan valt att knyta en handledarutbildning. Utbildningen syftar till att tydliggöra fokusområden och metoder för arbetet med ungdomars individuella utveckling och dess processer. Klippan arbetar också med att skapa gemensamma förhållningssätt i arbetsgrupper, vilket kan bidra till att samtliga parter arbetar i gemensam riktning utifrån en gemensam värdegrund. Vi har för avsikt att utbilda egen personal till handledare och kommer att använda denna metod i arbetet med ungdomar, för i projektet ingående personal och för mentorer i hela eller delar av 7-tjugo modellen. Personalen kommer att utbildas i ett fördjupat kartläggningssystem ADAD i syfte att få en heltäckande bild av ungdomens behov, svårigheter och möjligheter och utifrån denna tillsammans med ungdomen göra en realistisk planering av insatser inom projektets ram för den enskilde ungdomen. ADAD betyder (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) och har utvecklats i USA av två forskare, Friedman och Utada. I samarbete med dem har SiS, (Statens institutionsstyrelse) anpassat och vidareutvecklat ADAD till svenska förhållanden. Denna intervjumodell används inom Stockholm stad på BAS (Bromma arbets och studiecenter) som arbetar med likartad målgrupp. Genom SKL kommer BAS att utbilda sin personal till utbildare för ADAD användare. Målsättningen i projektet är att få utbildning via dem. ADAD bygger på intervjuer med ungdomarna vid inskrivning, utskrivning och efter avslutad insats. Ungdomarna får genom intervjun en möjlighet att påverka insatsen genom att ge sin egen bild av sin situation och tala om vad de vill ha hjälp med. ADAD innehåller följande livsområden: Fysisk hälsa, skola, arbete, fritid och kamrater, familj, bakgrund och relationer, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. Denna intervjumodell kommer även att användas för utvärdering och kan då jämföras med de empiriska studier som görs av andra ADAD användare. Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? I projektet är det viktigt att ta tillvara alla partners unika kompetens och skapa synergieffekter som gynnar målgruppen. Den i förprojekteringen tillsatta styrgruppen, bestående av personer i ledande ställning hos våra olika samverkanspartner, har under gemensamma utbildningsdagar skapat en enad plattform och ett enat förhållningssätt för det fortsatta arbetet. Under ett genomförandeprojekt kommer vi aktivt arbeta för att bibehålla och vidareutveckla detta så att det både omfattar personal i projektet och hos samverkanspartners. Vi kommer även att utöka styrgruppen med representanter från näringslivet. Eftersom personalen i Filur givits mandat att hålla i planeringen och i att vara en sammanhållande länk mellan de olika samverkanspartnerna befinner de sig i en unik situation där de har insyn i och möjlighet att påverka arbetet inte bara i den egna organisationen utan även i de andras. En viktig uppgift kommer att vara att utifrån ett individuellt perspektiv dokumentera och lyfta eventuella brister i samverkan och att arbeta för att åtgärda dessa och skapa förändring både på handläggar- och styrgruppsnivå.

10 Sid 10 (20) I projektet utvecklas samverkan med näringslivet som främjar både medarbetarnas och ungdomarnas personliga utveckling och bidrar till ökade möjligheter för ungdomarna att få in en fot på arbetsmarknaden och för arbetsgivarna ges en möjlighet att hitta framtida arbetskraft. Vi skapar även förutsättningar för att bygga broar mellan privat och offentlig verksamhet som kan bidra till att skapa spännande nätverk. Referensgruppen kommer att bestå av medarbetare från samtliga samverkanspartners men även från andra företag och organisationer som aktivt arbetar med målgruppen. På så sätt får vi inte bara tillgång till kunskap utan även möjlighet att fortlöpande under projektet skapa en bättre förankring i flera led. Valet av samverkanspartners har gjorts strategiskt i syfte att underlätta implementering av och öka genomslagskraften av resultatet i ett genomförandeprojekt. Vi som arbetar inom Jobbtorg Stockholm sitter på den unika stadsövergripande kompetensen kring just denna målgrupp och hur deras situation ser ut idag. Arbetsförmedlingen bidrar bl a till projektet genom sin arbetsmarknadskompetens och omvärldsanalys kring dagens och framtidens arbetsmarknad. Socialtjänsten har en bredare bakgrund och historik kring ungdomarna och kan bidra med mycket till problemanalysen. Utbildningsförvaltningen har kompetens kring ungdomarnas studiebakgrund och hur vi ska arbeta med ungdomarna så att fortsatta studier kan vara ett realistiskt alternativ. Stadsmissionen har kontakt med ungdomar som avbrutit sin kontakt med myndigheterna och kan därför bidra med kunskap om hur dessa ungdomar upplevt tidigare kontakter och insatser och vad de saknade. Skandia har sedan flera år arbetat framgångsrikt med mentorsprogram för målgruppen tillsammans med offentliga aktörer och blir en värdefull länk till andra intressenter inom näringslivet. Med denna konstellation har vi redan en gedigen kompetens som rätt använd skapar ett brett och genomtänkt skyddsnät och support runt målgruppen. Eftersom målet med insatsen är att denna under projekttiden ska kunna kombineras med ordinarie verksamhet på Jobbtorget och efter projekttiden implementeras i verksamheten, är vikten av fungerande och effektivt samarbete och samverkan i fokus. Vår projektidé kräver både vilja till och ett fungerande samarbete mellan alla inblandade aktörer. Projektet kräver också en gemensam planering gällande Jobb och utvecklingsgarantin för ungdomar så att projektet även kan erbjudas ungdomar som är aktuella för UG:an. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Då Jobbtorg Stockholm är en kommunövergripande verksamhet i Stockholm stad med fem olika verksamheter som årligen arbetar med cirka 7000 arbetssökande är detta en enorm kommunal arbetsmarknadssatsning som intresserat följs av både media och politiker på såväl lokal som nationell nivå. I detta projekt kommer Jobbtorg att samverka med Arbetsförmedlingen, som har tolv lokala arbetsförmedlingar och fem målgruppsinriktade kontor inom staden, Försäkringskassan, med sju kontor inom Stockholm stad med arton stadsdelsförvaltningar samt Utbildningsförvaltningen, med tillgång till alla deras gymnasieskolor och vuxenutbildning. Får detta projekt igång ett strukturerat och välfungerande samarbete mellan dessa instanser kommer det att få en stor genomslagskraft i den ordinarie verksamheten, vilket i sin tur leder till strategiskt påverkansarbete i andra verksamhetsanknutna aktiviteter. I ett genomförandeprojekt kommer vi att intensifiera arbetet med ungdomarna under tre månader och skapa en modell som säkerställer att ungdomarna inte hamnar mellan stolarna, Genom att arbeta med en sammanlänkande kedja av insatser i form av ett kartläggningsverktyg, en pedagogisk modell i syfte att stärka ungdomars självbild och genom samarbete med näringslivet i bl.a. ett mentorsprogram, tror vi att man i ett långsiktigt perspektiv minskar ungdomsarbetslösheten, minskar försörjningsstödet och minskar utanförskapet. Om vi kan visa att en sådan samlad och fokuserad satsning ger resultat kommer metoden att kunna implementeras i ordinarie verksamhet vid jobbtorgen, vilket ger en spridningseffekt över hela staden. Under projektet planerar vi att etablera kontakt med närliggande kommuner för kunskapsutbyte och för att sprida metoden om den ger goda resultat. Metoden kan också användas av andra organisationer som arbetar med ungdomar ur målgruppen. Mentorsprogrammet skapar förutsättningar för att bilda nätverk mellan privata näringslivet och offentlig förvaltning och mellan mentorer och ungdomar och kan bidra till att skapa en ny förståelse mellan dessa grupper vilket kan resultera i att fler företag tar emot ungdomar och fler ungdomar fortsätter sina studier.

11 Sid 11 (20) För att säkerställa att ingen ungdom blir exkluderad från projektet kommer fördjupad utbildning kring tillgänglighet att ges till personal inom projektet. Utbildningens mål är att ge insikt i problematiken och ge verktyg för att kunna se och höra om en ungdom har ett funktionshinder, för att kunna vägleda denna rätt och ge det stöd som är nödvändigt. Grundläggande orienteringsutbildning kring tillgänglighet ges i kommande workshops till samtliga coacher på Jobbtorg för att synliggöra och medvetandegöra vilka strukturer som utestänger en del ungdomar att kunna ha ett aktivt arbetsliv. Dessa utbildningar ger en kompetensutveckling av coacher och övrig jobbtorgspersonal och kan ses som en strategisk påverkan för hela verksamheten. Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. Inom området Storstadsintegration har Stockholms stad beviljats fyra olika förprojekteringar av vilka två specifikt vänder sig till ungdomar. Järva möter unga som vill utveckla en uppsökande verksamhet för att nå och ge stöd till de ungdomar som idag befinner sig utanför samhällssystemen och Stockholms unga i jobb som syftar till att bygga kortare yrkes- och matchningsprogram för ungdomar. I vår styrgrupp kommer att finnas personer som också deltar i styrgrupperna för ovanstående två förprojekteringar för att se till att vi bygger insatser som ökar genomslagskraften av de olika satsningarna, undviker dubbelarbete och arbetar tillsammans för att kunna åstadkomma en kedja av insatser för de ungdomar vi vill nå. I Järva möter unga arbetar man uppsökande för att motivera ungdomar att ta del av de insatser som kan erbjudas på Jobbtorg och inom AF. I FILUR bygger man in ett förstärkt stöd som kan ta emot ungdomarna när de väl är inne i verksamheten och via Stockholms Unga i Jobb kan vi erbjuda en målgruppsanpassad väg ut på arbetsmarknaden. Vi avser även att följa utvecklingen av AF.s projekt Unga In som tillsammans med Fryshuset också kommer att arbeta för att fånga upp och arbeta med Unga Utanför. Även dessa ungdomar kommer om de väljer att ta steget in på Jobbtorg att kunna ta del av våra insatser. Det kan också gynna ungdomar som deltar i vårt projekt att få tillgång till de insatser som kommer att erbjudas inom Unga In. Inledande kontakter har tagits med Ungdomsstyrelsen som har ett eget ungdomsnätverk. Vi ser Ungdomsstyrelsen som en viktig kontakt både när det gäller kompetens och erfarenhet gällande unga utanför men även när det gäller det stora kontaktnät de har mot olika aktörer och verksamheter som riktar sig till vår målgrupp. Vi ser också ungdomsstyrelsen som en viktig part vid spridningen av projektresultatet. Dialog och kunskapsspridning kommer att fortsätta med de projekt och verksamheter som kontaktats under förprojekteringen såsom Ung resurs i Motala, Competensum i Ängelholm och New City i Malmö. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Styrgrupp: Helén Starkman projektledare Filur Anki Garces gruppledare Jobbtorg Stockholm Karin Eriksson-Bech Utvecklingsansvarig Jobbtorg Stockholm Ingrid Florin Utbildningsförvaltningen Margareta Sörqvist Ried, Arbetsförmedlingen Farsta

12 Sid 12 (20) Janne Karlsson, Arbetsförmedlingen Spånga-Tensta Isse Abdi Nur, Rinkeby-Kista SDF Eva Lotta Jonsson Farsta SDF Margareta Sabuk Södermalm SDF Marie Magnusson Försäkringskassan Kristina Persson, Stadsmissionen Marianne Bogle CSR Sweden Referensgrupp bestående av representanter från samverkanspartners som kommer att utökas med representant från Skandia och eventuellt Rotary och Företagarna. Målgrupp bestående av ungdomar med försörjningsstöd år som varit inskrivna på Jobbtorg minst 6 månader eller där coach bedömer att behov föreligger. Operativ personal: Projektledare Helén Starkman 1 coach 1 studie- och yrkesvägledare 1 matchare Rekrytering av personal pågår. Mentorer från näringsliv och offentlig förvaltning 60 personer Inspiratörer från näringsliv och offentlig förvaltning 30 personer Handledda praktikplatser för 400 ungdomar ur målgruppen Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Projektledaren har mångårig erfarenhet av att starta nya verksamheter, leda och driva projekt. I början av 80-talet som projektledare för ett samverkansprojekt på Häktet i Västerås mellan kriminalvård och öppenvårdsverksamhet för narkotika missbrukare, ett projekt finansierat av Socialstyrelsen. Ansvarig för projekt Järva Jobb som drevs under något år i Social distrikt 17 regi. Programchef/verksamhetschef/biträdande rektor med ansvar för uppbyggnad och utveckling av Kista Kompetens (KKC) inom Kista stadsdelsförvaltning , ett arbetsmarknadsprojekt för ungdomar år som även innefattade det kommunala uppföljningsansvaret. Verksamheten permanentades efter några år och kompletterades med ett lokalt individuellt gymnasieprogram med multimedia inriktning. Inom ramen för verksamheten delfinansierades projekt med medel från länsstyrelsen, storstadsmedel och med stöd av Kompetensfonden. Exempel på projekt inom KKC är multimediastudio och samverkansprojekt med Eritreanska föreningen. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. V kommer att beakta Lagen om offentlig upphandling (LOU) inom projektverksamheten. Riskhantering - [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv vilka risker som ni kan förutse och hur dessa ska hanteras, till exempel inom följande områden: projektverksamhet, aktiviteter, projektorganisation, kompetens, budget, projektdeltagare, samverkan och medfinansiering. Risk Åtgärd Liten personalgrupp, sårbart om någon slutar eller blir sjuk Teamarbete. Beredskap hos alla att ta på sig varandras arbetsuppgifter Medfinansieringen blir för liten Överintag av ungdomar 20 i varje grupp stället för 15.

13 Sid 13 (20) Risk Deltagarna kommer in för sent i projektet Inte lyckas samplanera med samtliga AF Åtgärd Tagit hänsyn till endel frånvaro i målgruppen vid beräkningen av medfinansieringen Breddar intaget, kortare inskrivningstid på Jobbtorg AF represention i styrgrupp och referensgrupp, gemensamma workshops, information innan projektstart och fortlöpande på ledningsnivå och handläggarnivå. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Inom (JT Sthlm) pröva en modell med förstärkta insatser för målgrp under 3 månader. Programmet som skall innefatta en fördjupad kartläggning, ett självstärkande utbildningsprogram, intensifierad coachning och vägledning. Praktikinsatser de sista två månaderna, mentorsprogram under ett år. Sammanfattning av projektet på engelska. The different partners work together developing a model in which extra support, self strengthening courses, intensified coaching and mentoring supplies the target group with tools necessary to gain access to the labour market. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet. Utöver samverkan kring målgruppen och de enskilda ungdomarna kommer arbetsförmedlingen bidra till projektet genom sin arbetsmarknadskompetens och omvärldsanalys kring dagens och framtidens arbetsmarknad. Socialtjänsten har en bredare bakgrund och historik kring ungdomarna och kan bidra med mycket till problemanalysen. Utbildningsförvaltningen har kompetens kring ungdomarnas studiebakgrund och hur vi ska arbeta med ungdomarna så att fortsatta studier kan vara ett realistiskt alternativ. Stadsmissionen har kontakt med ungdomar som avbrutit sin kontakt med myndigheterna och kan därför bidra med kunskap om hur dessa ungdomar upplevt tidigare kontakter och insatser och vad de saknade. Skandia har sedan flera år arbetat framgångsrikt med mentorsprogram för målgruppen tillsammans med offentliga aktörer och blir en värdefull länk till andra intressenter inom näringslivet. Stockholms Stadsmission Arbete och Sysselsättning Arbetsförmedlingen Huvudkontoret Arbetsförmedlingen Stockholm

14 Sid 14 (20) Södermalms stadsdelsförvaltnin Farsta stadsdelsförvaltning Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Försäkringskassan LFC Stockholm Söderort Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen, Vuxenutbildningsavdelningen Socialtjänst och arbetsmarknds förvaltningen Beskriv hur ni har gått till väga för att säkerställa medfinansieringen: Medfinansiering genom deltagarersättningen är lågt beräknad med hänsyn till att ungdomar kan utebli delar av projekttiden. Gruppledarna för ungdomsinsatserna på JT har fungerat som referensgrupp under förprojekteringen och projektet är förankrat hos personalen som arbetar med ungdomar och som kommer att anvisa ungdomar till projektet. I styrgruppen sitter enhetschefer för försörjningsstöd från tre av stadsdelsförvaltningarna som i sin tur har kontakt med övriga försörjningsstödschefer. Samverkan finns även på lokal jobbtorgsnivå med övriga stadsdelars försörjningsstödenheter. En inventering av målgruppen har även gjorts i Flai när beräkningen av antal deltagare gjordes. Personal strategiska avdelningen (PAS) i Stockholm stad har kontaktats kring rekrytering av mentorer från offentlig förvaltning. PAS kommer att medverka vid organisering av ett mentorsprogram och således säkerställa medfinansiering genom mentorernas lönekostnad.. Beskriv de åtgärder ni kommer att vidta om förväntad medfinansiering uteblir: Ett större intag av ungdomar än vad som beräknats i budgeten kommer att göras för att säkerställa gruppstorleken och medfinansieringen. Enligt beräkningen skulle i snitt 15 ungdomar i månaden ha gått in i projektet. Ett överintag på 5 ungdomar per månad kommer att göras,alltså ca 60 ungdomar mer än beräknat per år. En kontakt med landstinget har tagits för eventuell rekrytering av mentorer som ett komplement till stadens. Även dessa löner kan användas som medfinasiering. Stadsledningskontoret Södermalms stadsdelsförvaltnin

15 Sid 15 (20) Hägersten-Liljeholmens stadsde Norrmalms stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdel Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Skarpnäcks stadsdelsförvaltnin Enskede-Årsta-Vantör stadsdels Farsta stadsdelsförvaltning Kungsholmens sdf Älvsjö sdf Skärholmens stadsdelsförvaltning Östermalms sdf

16 Sid 16 (20) Spånga-Tensta SDF Stockholms stad, Äldreförvaltningen Stockholms Brandförsvar Kulturförvaltningen Socialtjänst och arbetsmarknds förvaltningen

17 Sid 17 (20) År År Kostnadsbudget Undersökning / kartläggning (ansökningar avseende Förprojektering) År År År 2012 Total Löner Externa tjänster Lokaler Resor Materiel Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Aktiviteter riktade till målgruppen (ansökningar avseende Genomförande) Löner kr kr kr kr Externa tjänster kr kr kr kr Lokaler kr kr kr kr Resor kr kr kr Material kr kr kr Summa kr kr kr kr Projektadministration - ekonomi och rapportering Löner kr kr kr kr Externa tjänster Materiel Summa kr kr kr kr Uppföljning och utvärdering Löner Externa tjänster kr kr kr kr Resor Materiel Summa kr kr kr kr Information / marknadsföring Löner Externa tjänster Resor Materiel Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr