Slutrapport förprojektering. Projektnamn: FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Diarienummer (fylls i av ESF-rådet):

Transkript

1 1(10) Slutrapport förprojektering Projektnamn: FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Diarienummer (fylls i av ESF-rådet): Sammanfattning Sedan januari 2008 då Stockholm stad inrättade Jobbtorg Stockholm som en samlad ingång till stadens arbetsmarknadsåtgärder, har vi sett att det är en grupp ungdomar mellan år som trots ordinarie insatser inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden utan blir kvar i stödsystemen, s.k. långliggare. Vår projektidé grundar sig på antagandet att förstärkande och kompletterande insatser till det som idag erbjuds inom Jobbtorg Stockholm skulle förkorta bidragstiden och underlätta en varaktig etablering på arbetsmarknaden för målgruppen ungdomar år som är aktuella på Jobbtorg och som varit inskrivna minst 6 månader på stadsdelsförvaltning, Jobbtorg eller AF. För att motverka inlåsningseffekt skulle även dessa insatser kunna erbjudas till de ungdomar där coach bedömer att behov av extra stöd föreligger. Till ungdomar år som aktualiseras på Jobbtorg skulle detta stöd kunna erbjudas direkt. För att bryta passivt bidragsberoende hos målgruppen och ge dem redskap att själva få fotfäste på arbetsmarknaden har vi en idé om att skapa en sammanhållande kedja av insatser som ska komplettera den ordinarie verksamheten. De kompletterande insatserna ska i ett genomförandeprojekt innefatta en fördjupad kartläggning, ett självstärkande utbildningsprogram, intensifierad coachning och vägledning samt ett mentorsprogram. Under förprojekteringen har vi tagit fram underlag för att kunna konkretisera denna kedjas beståndsdelar i genomförandeprojektet. Uppdraget under förprojekteringen var att ta reda på vad målgruppen själva såg som sina behov, vad coacherna på Jobbtorg, samverkanspartners och styrgrupp såg som behov och vilka idéer till lösningar ungdomarna i målgruppen, personal inom Jobbtorg och samverkanspartners hade. Genom enkäter, intervjuer och Workshops har ungdomarnas tankar och idéer tagits tillvara. På motsvarande sätt har coacher på Jobbtorg intervjuats och samverkanspartners kommit till tals vid en Workshop med fokus på jämställdhetsintegration. Under vår Workshop har vi använt en alternativ metod till SWOT- analys, OPERA som ordagrant står för O-omedelbar egen tanke, P- parvis tanke, E-exponering, R-rangordning samt A-arrangera. Denna metod bygger på engagemang, delaktighet och samarbete och säkerställer att alla får sin röst hörd. Utifrån de resultat som uppnåtts har en strategi utarbetats för vilka insatser som skall ingå i ett genomförandeprojekt. Vi har också arbetat fram ett underlag för vad vi skall fokusera på i vårt arbete med jämställdhetsintegration.

2 2(10) Styrgruppsmötena har använts till att diskutera och analysera målgruppens behov utifrån de egna verksamheternas perspektiv och till att lyfta fram behov, svårigheter och möjligheter. Vi har utifrån detta lyckats att skapa en gemensam bild av vilka insatser som ett kommande genomförandeprojekt skall innehålla. Styrgruppen har gett projektet mandat att vara den sammanhållande länken för varje enskild ungdom och mandat att fatta beslut kring vilka insatser som skall erbjudas ungdomarna som ingår i projektet. Arbetslinjen Klippan har stått för utbildning i styrgruppen under gemensamma utbildningsdagar. Klippan är ett utbildningsföretag med lång erfarenhet av att arbeta med målgruppen men även med arbetslagsutveckling och ledningsgruppsarbete. Det arbete som gjorts i styrgruppen har lett fram till att vi satt den gemensamma spelplanen, vilket innebär att vi arbetat fram gemensamma ramar för projektet, mål, och begränsningar och tydliggjort vars och ens roll och ansvar i ett genomförandeprojekt. Projektledningen har deltagit i Klippans handledarutbildning 7 tjugo, som är ett lösningsinriktat pedagogiskt självstärkande program. Syftet var att få lärdom om detta program för att undersöka om det skulle kunna användas i ett genomförandeprojekt. Vi har inte kunnat se att de ungdomar som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden har en enhetlig problembakgrund. Genom att ta del av resultat från tidigare arbetsmarknadsprojekt och pågående verksamheter både genom skriftlig dokumentation och genom studiebesök har vi dock sett att det i målgruppen finns en överrepresentation av ungdomar med bristande utbildningsbakgrund, liten arbetslivserfarenhet och svaga sociala nätverk. Det mönster vi kunnat se är att dessa ungdomar ofta har låg självkänsla, saknar framtidstro och har små kunskaper om vilka möjligheter som finns och som de skulle kunna använda sig av. Dessa faktorer leder lätt till en känsla av hopplöshet och utanförskap och bidrar till ett passivt beteende. Vi har undersökt ett tänkbart kartläggningsverktyg, ADAD, som skulle kunna ge oss ett bättre underlag att besluta om rätt insats för den enskilde ungdomen. Genom att studera utvärderingar av mentorsprogram både inom skola och arbetsmarknad och genom kontakter med Skandia och Mentor.se, har vi fått underlag för en idé om ett mentorsprogram inom FILUR. För att kunna genomföra ett sådant har vi knutit kontakter med det privata näringslivet och ledningsorganisationen inom Stockholm stad som visat stort intresse för att ingå i det mentorsprogram vi har presenterat. Detta bygger till stor del på Skandias stiftelse idéer för livet, modell. Skandia har uttalat intresse att samverka kring uppbyggnaden av ett mentorsprogram i ett genomförande projekt. Rotary, CSR Sweden, bestående av 18 medlemsföretag och Företagarna kan bli samverkanspartners från näringslivet.

3 3(10) Förprojekteringens resultat Vi har gjort regelbundna statistikuppföljningar i Jobbtorg Stockholms datasystem FLAI, för att kunna följa in- och utflöde och se vilka insatser som är verksamma. Statistik som framtagits har varit uppdelad på kön och utifrån aktuell tid på respektive Jobbtorg. Vi kan se att merparten av inskrivna ungdomar kommer ut i sysselsättning inom tre månader, de flesta i arbete men även att fler ungdomar har börjat studera. Det vi också kunnat se är att gruppen ungdomar som fortfarande är aktuella efter sex månader tenderar att öka. När konkurrensen om jobben ökar blir vår målgrupp de som först hamnar utanför arbetsmarknaden pga. bristande utbildningsbakgrund, liten arbetslivserfarenhet och svaga sociala nätverk. Ökningen är ganska jämnt fördelat mellan könen med en viss övervikt mot killar. Ett uppdrag under förprojekteringen var att leta framgångsfaktorer i litteratur, i andra projekt och verksamheter för att implementera dess i ett genomförandeprojekt. Vi har tagit del av tidigare och pågående framgångsrika projekt både genom litteratur och med uppföljande studiebesök och erfarenhetsutbyten. Sammantaget har studiebesöken gett oss bekräftelse på de tankegångar som redan då förprojekteringen skrevs fanns, kring vilka insatser som är verksamma för att bryta vår målgrupps utanförskap. Vi har fått tips och idéer om hur myndighetssamverkan kan organiseras och vinsterna med denna samt hur man kan organisera ett fungerande samarbete med näringslivet. Vi har besökt Klivet i Södertälje som arbetar med ca personer och är 15 medarbetare. Ungdomar kommer till verksamheten från försörjningsstöd och har möjligheter att läsa kärnämnen på både grundskole- och gymnasienivå. Jobbsökeri varvas med praktik. Avtal med utbildningsförvaltningen ger skolpeng för IV och IVIK, avtal med arbetsförmedlingen(af), om Jobbgarantin för unga (UGA:n), innebär att ungdomarna har AF insatser på Klivet. Klivet har tidigare framgångsrikt samverkat med Skandia idéer för livet, kring mentorskap och haft EU finansiering. Vi har tittat närmare på utvärderingar av Skandias mentorsprogram och utifrån detta samlat idéer om hur ett mentorsprogram skulle kunna se ut i vårt genomförandeprojekt. Vi kan konstatera att viktiga framgångsfaktorer är att ha en samordnad verksamhet med stor flexibilitet där det erbjuds en palett av möjligheter utifrån den enskilde individens behov. Många ungdomar som står utanför arbetsmarknaden har luckor i sina betyg som begränsar deras möjligheter till fortsatta studier men de kan få en andra chans genom att kombinera studier med praktik och ha finansiering genom skolpeng. I Ängelholm finns Competensum som är ett privat utbildningsföretag. Det lokala näringslivet ville motverka den höga ungdomsarbetslösheten i kommunen och stödja unga att komma vidare i studier eller arbete och kontaktade därför Competensum för ett samarbete. Projektet, Unga resurser pågick under 4 månader med totalt 15 ungdomar. Ungdomarna har förutom att skriva CV och få personlig coachning, minglat med lokala arbetsgivare på frukostmöten, haft inspirationsföredrag av chefer inom näringslivet och haft gemensamma frukostmöten. Ungdomarna har rekryterats via arbetsförmedlingen och samtliga har varit inskrivna i UGA:n.

4 4(10) Det som var spännande med detta projekt var det initiativ som togs av de lokala företagarna och den entusiasm och det engagemang de visade för dessa ungdomar. Det som vi framförallt tagit till oss är att dessa möten mellan ungdomar och näringsliv gett möjligheter för ungdomar att få arbete eller praktik och för företagaren att på ett annorlunda sätt rekrytera arbetskraft. Det har också gett ungdomar inspiration att fortsätta sina studier. Det styrker helt de tankar vi haft under hela förprojekteringen. Vi besökte Drömmarnas hus i Malmö och projektet New City som är ett samverkansprojekt med AIC Rosengård och AIC södra innerstaden. 6 unga coacher (24-34 år) stöttar ungdomar i deras arbetssökeri och stödjer även i andra ungdomsrelaterade frågor. Man inriktar sig på rekryteringar i Köpenhamn som har en gynnsam arbetsmarknad gällande jobb för ungdomar. Drömmarnas hus är en fristående organisation som bedriver ett 3- årigt ESF projekt som startade i januari I Malmö har man valt att organisera projektet med helt annan utgångspunkt än vad vi tänkt göra i Stockholm vilket gör att det är svårt att ta till sig och överföra idéer till vårt genomförandeprojekt, däremot riktar sig samtliga besökta verksamheter till vår målgrupp och fyller en viktig funktion som dialogpartners för framtida erfarenhetsutbyte. I Motala finns projekt Ung resurs. Man har en fungerande myndighetssamverkan lokaliserat i ett lärcenter med tillgång till studievägledning, studier på Komvux och SFI, kommunala verkstäder och arbetsträningsverksamheter. De ingår i ett nätverk med flera Navigatorcentrum runt om i landet och ansvarar även för det kommunala uppföljningsansvaret. Precis som Jobbtorg har man ett strukturerat introduktionsprogram under de första veckorna som ungdomarna deltar i verksamheten, därefter fortsätter de individuella insatserna utifrån vars och ens behov. Personal från socialtjänst, arbetsmarknadsavdelning och IV program arbetar tillsammans i en arbetsgrupp med anställningarna kvar i respektive basverksamhet och med mandat att använda respektive förvaltnings resurser i verksamheten. Det som är spännande med Motalas projekt är deras myndighetssamverkan och precis som i Södertälje finns en flexibilitet som möjliggör kombination arbete/praktik och studier. Både samverkan och flexibilitet är Ung resurs i Motalas framgångskoncept men även det mandat man fått från sina respektive organisationer. Det tog vi med oss som en viktig lärdom och har fört diskussioner i styrgruppen om vad ett motsvarande mandat för FILUR skulle innebära och vilka svårigheter vi har att arbeta med under ett genomförandeprojekt för att möjliggöra tätare myndighetssamverkan. Vi har studerat litteratur som analyserar ungdomars livssituation för att få en djupare insikt i problematik och förståelse kring de hinder som kan vara bakomliggande faktorer till ungdomars utanförskap och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Litteraturen bekräftar våra hypoteser om att det finns en överrepresentation av avbrutna gymnasiestudier, ofullständiga betyg, bristande

5 5(10) arbetslivserfarenhet och begränsade sociala nätverk som försvårar etablering på arbetsmarknaden bland långtidsarbetslösa ungdomar. En metod för fördjupad kartläggning har undersökts och kartläggningsmaterial studerats. Kartläggningsmetoden heter ADAD och berör 9 livsområden. Kartläggningen görs gemensamt med den ungdom den berör och ungdomen ansvarar för att tala om vad den vill ha hjälp med framåt utifrån denna. Kartläggningen används redan i verksamheter inom Stockholm stad och används även som utvärderingsinstrument. Denna kartläggning skulle ge oss och ungdomen en bra bild av förutsättningar, svårigheter och behov hos ungdomen och tjäna som underlag för en bättre individuell planering med varje ungdom än den som görs idag. Det har varit viktigt att engagera de ungdomar som är aktuella inom jobbtorgsorganisationen för att få feedback på våra tankar kring vad som saknas i nuvarande resurser för målgruppen och få deras tankar om vad som skulle kunna underlätta för dem att få ett jobb. En enkät gjordes bland ungdomar på de 5 jobbtorgen. Den lämnades ut och samlades in av projektledaren vid samma tillfälle och ungdomarna fick direktinformation om syftet med enkäten och hade möjligheter att ställa frågor direkt till projektledaren. 100 enkäter besvarades. På Jobbtorgen var vid den aktuella tidpunkten ca 700 ungdomar i åldersgruppen år aktuella. Ungdomarna var anonyma. Syftet med enkäten var att få en bakgrundsbild till vilka ungdomar som går på jobbtorg och vilka tankar de har om sin framtid. Var kommer de flesta ifrån? Är de födda i Sverige eller har de utomnordiskt ursprung? Hur bor de? Är det flest tjejer eller killar? Vilken skolbakgrund har de? Har de flesta gått i gymnasiet och har de betyg? Hur många kan tänka sig att studera vidare och vilken utbildning skulle de i så fall välja? Hur ser de på framtiden, om 3 månader, 1 år och om 5 år? Av enkäten kunde vi utläsa att merparten av ungdomarna hade gått i gymnasiet och även avslutat sina studier. De uppgav att de hade betyg men det framgick inte av frågeställningen om de hade de hade fullständiga betyg, samlat betygsdokument eller endast betyg från vissa kurser. De flesta ungdomar kunde tänka sig att studera i framtiden och yrkesvalet var varierande men ganska traditionella yrken var överrepresenterade. De flesta ungdomar tänkte sig också en framtid med jobb, familj och egen bostad. Det intressanta var att tankar och planer på studier inte stämde överens med hur man trodde att ens situation skulle se ut i framtiden. (bilaga 1) Vid en gemensam Workshop med ungdomar år aktuella på Jobbtorg har de fått bakgrundsinformation om projektet, fått ta del av enkäten som gjorts på samtliga Jobbtorg samt våra tankar om att en del ungdomar behöver mer och kanske andra insatser än de som vi idag tillhandahåller. I en OPERA, har de jobbat fram vilka insatser de tror skulle underlätta och stödja deras möjligheter till arbete och självförsörjning. Våra tankar om ungdomarnas behov och önskemål sammanföll väl med det som ungdomarna presenterade. De hade önskemål om intensivare vägledning, mer tid med coach för individuellt stöd, mer kontakt med näringslivet och karta och kompass. Redan idag utrustar vi ungdomarna med karta och kompass genom de ordinarie jobbtorgsinsatserna. Det blir dock ett dilemma för de

6 6(10) ungdomar som inte vet vad kartan visar och inte vet vart de är på väg och därför inte heller kan orientera sig med kompass mot ett mål eftersom målet är okänt eller så avlägset. Vår roll i projektet blir därför att lära dessa ungdomar att använda kartan så att de själva kan ta ut riktning mot målet med sin kompass. De tankar vi har om förstärkta insatser för de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden innehåller just sådana självstärkande delar. (bilaga 2) Våra samverkanspartners bjöds in till en Workshop för att diskutera målgruppens behov och komma med förslag på insatser som kan leda till inkludering på arbetsmarknaden. Vi presenterade projektidén, resultat av ungdomsenkäten samt resultat från den Workshop vi haft med ungdomarna. Tillsammans med samverkansparterna gjordes en behovsanalys och idéer om verkningsfulla insatser för målgruppen diskuterades. Vikten av att ge ungdomar i utanförskap en ingång till myndighetskontakter och ett enat nätverk kring sin situation poängterades. Särskilt fokus lades på ungdomsgruppen år som står utanför både arbete och utbildning. Det är svårt att fånga upp dessa ungdomar men i de fall de aktualiseras på Jobbtorg skall de utan dröjsmål kunna ingå i projektet om coach så beslutar. Genom att läsa utvärderingar om olika mentorsprogram har en idé utarbetats om hur vi skulle kunna organisera ett mentorsprogram inom FILUR. Initialt kontaktades Företagarna som har ett projekt, Växthuset, med unga entreprenörer. Företagarna är flitigt uppvaktade och visade endast svalt intresse för att ingå i ett mentorsprogram, kontakt kommer att återupptas för fortsatt dialog inför ett genomförandeprojekt. Istället kontaktades projektansvarig för CSR Sweden som är ett nätverk med 18 nationella och internationella företag som samarbetar kring gemensamt socialt ansvarstagande. CSR (Corporate Social Responsibility), på svenska, företagens samhällsansvar eller företagens medborgaransvar, handlar om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, både ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Vi presenterade vårt projekt och vår idé om att chefer inom deras medlemsföretag skulle fungera som mentorer och inspiratörer för arbetslösa ungdomar. Tanken är att mentorskapet sker inom den ordinarie arbetstiden som ett led i CSR företagens sociala engagemang. Idén togs emot med stort intresse och skall förankras i styrelsen. Ett positivt mottagande öppnar dörrar både för ett bredare samarbete med näringslivet och ger möjligheter till personliga kontakter med arbetslivet för de ungdomar som kommer att ingå i projektet. För att få ytterligare erfarenheter kring mentorsprogram kontaktades projektledaren för mentorsprogrammet inom Skandia - idéer för livet. Skandia har framgångsrikt bedrivit mentorsprogram i samverkan med flera kommuner. Vi förde en dialog om hur ett mentorsprogram skulle kunna organiseras, hur utbildningsinsatserna till såväl ungdomar som mentorer skulle kunna genomföras liksom hur stöd och uppföljning av insatserna kan se ut. Vi kom så bra överens att intresse väcktes hos Skandia att starta ett mentorsprogram tillsammans med projekt FILUR

7 7(10) Vi har haft en dialog med Mentor.se som under flera år har bedrivit mentorsprogram inom skolan. De har vidareutvecklat sitt arbete genom att ta fram en projektidé med inspiratörer. Deras dokumentation har legat till grund för tankar om en motsvarande insats inom ett genomförandeprojekt. Vi har mötts och utbytt erfarenheter kring möjligheter och svårigheter och dessa tar vi med oss i ett genomförande projekt. Genom det positiva gensvar vi fått från näringslivet kring våra tankar om ett mentorsprogram ville vi även prova idén inom vår egen organisation. Vi kontaktade Stockholm stads personalstrategiska avdelning(pas) som på ett mycket positivt sätt tagit till sig idén om ett mentorsprogram med stadens chefer och ser det som ett led i den egna karriärutvecklingen för medarbetare. Vid ett genomförandeprojekt kommer en modell att byggas upp tillsammans med PAS kring mentorsprogram med Skandias koncept som utgångspunkt. Rotary har visat intresse för att vara inspiratörer och mentorer och är intresserade av att bli involverade i ett genomförandeprojekt. Utvärdering av andra mentorsprogram har visat att de förutom att ge adepten(ungdomen) stöd i den personliga utvecklingen även har en positiv inverkan på såväl den personliga utvecklingen hos mentorn som för dennes prestationer i arbetet och trivsel på arbetsplatsen vilket därmed gynnar företaget som helhet. Den samlade kunskap som erhållits under förprojekteringen har möjliggjort att etablera en kedja av sammanhållande insatser för målgruppen ungdomar år som är långliggare inom Jobbtorgsorganisationen och som har stora svårigheter att få förankring på arbetsmarknaden. Kedjan kommer att innehålla en fördjupad kartläggning, ett pedagogisk självstärkande program och ett mentorsprogram. Genom att prova denna modell i ett genomförandeprojekt och kontinuerligt utvärdera och förbättra ser vi en framtida modell som kan bidra till kvalitativ metodutveckling inom Jobbtorgsorganisationen men framförallt förkorta tiden med försörjningsstöd för målgruppen. Jämställdhetsintegrering Genom länsstyrelsen processtöd har vi skaffat baskunskaper kring jämställdhet och tagit fram kartläggningsinstrument som underlättar och tydliggör arbetet med jämställdhet mellan könen. Vi kommer att aktivt arbeta med dessa verktyg i ett genomförandeprojekt. Statistik har tagits fram både ur FLAI och genom enkäter och analyserats, uppdelat på kön. Vi anordnade en workshops med samverkanspartners på handläggare och chefsnivå. Under workshopen gick vi igenom de nationella delmålen för jämställdhet. Vi genomförde en OPERA, med fokus på jämställdhetsintegration. Vi arbetade fram kriterier för hur vi i ett genomförandeprojekt säkerställer att killar och tjejer får lika stor tillgång till stöd och insatser och hur vi som projekt och samverkanspartners kan bidra till att förändra könsroller istället för att permanenta dem. De punkter de flesta enades om var att vi inte skall göra några som helst antaganden om ungdomars möjligheter/intressen/förutsättningar baserat på kön och att vi ska uppmuntra ungdomarna vi möter att prova på könsatypiska arbeten/studier. (bilaga 3)

8 8(10) Tillgänglighet för personer med funktionshinder Projektledningen har deltagit i en Workshop på Sensus kring tillgänglighet. Genom processstödet har relevant information skaffats om kontaktvägar för kunskapsinhämtande och möjligheter till utbildning. Med Processstöd tillgänglighet, har projektledningen diskuterat hur vi i FILURprojektet säkerställer tillgänglighet för ungdomar med funktionshinder. Dessa hinder kan vara såväl fysiska som psykiska och som i det senare fallet ofta utgörs av dolda funktionshinder som även kan vara odiagnostiserade. För att säkerställa att ingen ungdom blir exkluderad ur projektet kommer vi i ett genomförandeprojekt att ge grundläggande orienteringsutbildning kring tillgänglighet i kommande workshops med samtliga coacher på Jobbtorg och i förekommande fall samverkanspartners för att synliggöra och medvetandegöra vilka strukturer som utestänger en del ungdomar att kunna ha ett aktivt arbetsliv. Personal i genomförandeprojektet skall få en fördjupad utbildning kring tillgänglighet och kontinuerligt processstöd. Målsättningen är att kunna se och höra om en ungdom har ett funktionshinder för att kunna vägleda denna rätt och ge det stöd som är nödvändigt. Dessa utbildningar ger en kompetensutveckling av coacher och övrig jobbtorgspersonal och kan även ses som en strategisk påverkan för hela verksamheten. Samverkan Den i förprojekteringen tillsatta styrgruppen, bestående av personer i ledande ställning hos våra olika samverkanspartner, har under gemensamma utbildningsdagar skapat en enad plattform och ett enat förhållningssätt för det fortsatta arbetet. Under ett genomförandeprojekt kommer vi att aktivt arbeta för att bibehålla och vidare utveckla detta så att det både omfattar personal i projektet och personal hos samverkanspartners. Vi kommer även att utöka styrgruppen med representanter från näringslivet. Eftersom personalen i ett genomförandeprojekt fått mandat att hålla i planeringen och att vara en sammanhållande länk mellan de olika samverkanspartnerna befinner de sig i en unik situation där de har insyn i och möjligheter att påverka arbetet inte bara den egna organisationen utan även i de andras organisationer. En viktig uppgift kommer att vara att utifrån ett individuellt perspektiv dokumentera och lyfta eventuella brister i samverkan och att arbeta för att åtgärda dessa brister och skapa förändring både på handläggare och styrgruppsnivå. I workshop med personal och ungdomar ur målgruppen har vi arbetat fram insatser till ett genomförandeprojekt. Genom enkäter och intervjuer med målgrupp och coacher på jobbtorg har vi fått värdefull input och möjligheter till dialog kring förstärkande insatser. Under förprojekteringen har vi byggt upp ett kontaktnät med näringslivet som i ett genomförandeprojekt kommer att bidra till ökade möjligheter för ungdomarna att få in en fot på arbetsmarknaden och för arbetsgivarna ges en möjlighet att hitta framtida arbetskraft. Vi har även skapat förutsättningar för att bygga broar mellan privat och offentlig verksamhet som kan bidra till att skapa spännande nätverk.

9 9(10) Strategisk påverkan Jobbtorg Stockholm med fem över staden geografiskt spridda enheter, arbetar årligen med cirka 7000 arbetssökande och är alltså en enorm kommunal arbetsmarknadssatsning som intresserat följs av både media och politiker på såväl lokal- som nationell nivå. I detta projekt har Jobbtorg samverkan med Arbetsförmedlingen, som har tolv lokala arbetsförmedlingar och fem målgruppsinriktade kontor inom staden, Försäkringskassan, med sju kontor inom Stockholm stad, Utbildningsförvaltningen, med tillgång till alla deras gymnasieskolor och vuxenutbildning samt Stadsmissionen som representant för en frivillig organisation. Under fröprojekteringen har grunden lagts för ett fortsatt strukturerat och välfungerande samarbete mellan alla samverkanspartners vilket innebär att vi under ett genomförandeprojekt via styrgrupp och personal kan nå och sprida våra erfarenheter till alla dessa organisationer. Genom detta samverkande nätverk kan resultat spridas och bidra till strategiskt påverkansarbete även i andra verksamhetsanknutna aktiviteter. I ett genomförande projekt kommer vi att intensifiera arbetet med ungdomarna genom en kedja av insatser under tre månader och därmed säkerställa att ungdomarna inte hamnar "mellan stolarna". Kedjan kommer att innehålla en fördjupad kartläggning, ett pedagogisk självstärkande program och ett mentorsprogram. Om denna modell faller väl ut kommer metoden att implementeras i ordinarie verksamhet, vilket ger en spridningseffekt över hela staden. Genom att arbeta på detta sätt tror vi att man i ett långsiktigt perspektiv minskar ungdomsarbetslösheten, minskar försörjningsstödet och minskar utanförskapet. Spridningseffekten kommer vi att nå genom att initiera dialog med kranskommunerna och genom det ungdomsnätverk som finns inom ungdomsstyrelsen. Vi har även lagt grunden till ett nätverk med privata och offentliga arbetsgivare genom att vi marknadsfört ett tänkbart mentorsprogram på ledningsnivå, både inom näringslivet och inom stadens egna verksamheter. Vi kommer att utöka representationen i styrgruppen i ett genomförandeprojekt och därigenom bredda kontaktytorna för samverkan mellan samhällets olika aktörer vilket kommer att gynna de ungdomar som står utanför arbetsmarknaden. Uppföljning under förprojekteringen Styrgruppen har haft månatliga möten där avrapportering skett muntligen. Skriftlig information har distribuerats och protokoll skrivits vid varje möte Styrgruppen har även hållits uppdaterad om hur processen fortskridit i projektet via e-post och annan skriftlig dokumentation. Styrgruppen har varit aktiva och delaktiga i processen under förprojekteringen. Under två gemensamma utbildningsdagar har styrgruppen lagt grunden för en genomförandeansökan. Projektledningen har getts ett uttalat mandat att fortsätta arbetet i ett genomförandeprojekt utifrån den gemensamt utformade projektplanen.

10 10(10) De gemensamma utbildningsdagarna har bidragit till att sätta den plattform som vi hade ambition att göra och har tydliggjort för samtliga i styrgruppen ingående samverkanspartners, vilka deras olika roller och ansvar blir i ett kommande genomförandeprojekt. Gruppledarna för ungdomsgrupperna inom Jobbtorg har fungerat som referensgrupp under förprojekteringen. De har fortlöpande bidragit med aktuell bild av målgruppen, hållits informerad om hur projektet har utvecklats samt haft möjligheter att ha synpunkter på projektidén. Projektledaren har fört dagboksanteckningar dagligen. Dessa har fungerat som stöd och underlag till både slutrapport och genomförandeansökan. Andra erfarenheter som vi vill dela med oss av För att lyckas i en förprojektering är det viktigt att se till att projektet startar vid en tidpunkt som möjliggör att arbeta kontinuerligt under 6 månader. Vi startade vår förprojektering den 1 maj och hann knappt starta innan sommar och semester stod för dörren. Den effektiva tiden i projektet blev därför knappt 4 månader. Att på denna korta tid hinna analysera problem och behov samt förankra en projektidé är snart sagt omöjligt och inverkar i vart fall menligt på en genomförandeansökan. Förankringsarbete tar tid och att ha ett projekt under maj tom mitten av oktober är inte att rekommendera. I praktiken kan det innebära att 3 hela månader försvinner med möjligheter till samverkan och förankring i styrgrupp och med samverkanspartners. Förutsättningar för att överhuvudtaget lyckas med en förprojektering under dessa förhållanden, är att det finns en tydlig projektplan och en genomtänkt projektidé som ligger till grund för arbetet. Lyckligtvis har detta varit fallet med Filur. Kontaktpersoner Helén Starkman, gruppledare ungdom Jobbtorg Stockholm, projektledare Filur, Tel , e-post. helen.starkman@jobbtorg.stockholm.se Anki Garces, gruppledare ungdom, Jobbtorg Stockholm, ansvarig för Metodutveckling, tel , e-post. anki.garces@jobbtorg.stockholm.se