Bokslutskommuniké januari december

Transkript

1 20 09 Bokslutskommuniké januari december

2 Stadshypoteks bokslutskommuniké Januari december Sammanfattning Rörelseresultatet uppgick till fjärde kvartalet, jämfört med tredje kvartalet. Rörelseresultatet för uppgick till (3 682). Återvinningarna översteg årets kreditförluster. Utlåningen ökade med 70 mdkr (91) till 685 mdkr. Ökningen under inkluderade 44 mdkr som tillkom vid etablering av filialen i Norge.

3 Stadshypoteks bokslutskommuniké RESULTAT Helåret jämfört med Stadshypoteks rörelseresultat ökade med och uppgick till (3 682). Stadshypoteks filial i Norge ingår från och med augusti och bidrog till ökningen av rörelseresultatet med 346. Exklusive filialen i Norge ökade rörelseresultatet med Räntenettot ökade med 2 167, varav 368 avsåg filialen i Norge. Ökningen av räntenettot berodde på ökade volymer samt stigande marginaler till följd av bolagets goda position i fundingmarknaden. Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till -101 (-71). Kostnaderna uppgick till 212 (191), varav 38 (16) avsåg filialen i Norge. Återvinningarna översteg nya kreditförluster och uppgick netto till 31 (75), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på -0,00 (-0,01) av utlåningen. Osäkra, före avdrag för reserv för sannolika kreditförluster uppgick till 116 (193). Av dessa var 61 (56) oreglerade samt 55 (137) sådana krediter för vilka låntagarna betalar ränta och amorteringar, men som ändå bedöms osäkra. Härutöver fanns oreglerade på 591 (605) som inte bedöms vara osäkra. Efter avdrag för specifika reserveringar på -55 (-73) och gruppvisa reserveringar på -11 (-12) för sannolika kreditförluster uppgick osäkra netto till 50 (108). Fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet Stadshypoteks rörelseresultat för det fjärde kvartalet minskade med 59 och uppgick till (1 400). Räntenettot uppgick till (1 568), varav 130 (132) avsåg filialen i Norge. Den genomsnittliga marginalen på privatmarknaden uppgick under kvartalet till 0,65 (0,63). Nettoresultatet av finansiella transaktioner ökade med 108 till -12 (-120). UTLÅNINGSTILLVÄXT Utlåningen till allmänheten ökade under året med 70 mdkr eller 11 till 685 mdkr (615). Stadshypoteks marknadsandel i Sverige uppgick på privatmarknaden till cirka 25 och på företagsmarknaden till cirka 30. KAPITALTÄCKNING Kapitaltäckningsgraden enligt Basel II uppgick till 39,9 (37,1) och primärkapitalrelationen enligt Basel II var 28,4 (25,9). Ytterligare information om kapitaltäckning lämnas i avsnittet kapitalbas och kapitalkrav. Rating Stadshypoteks rating var oförändrad, med s k stable outlook. Stadshypotek Säkerställda obligationer Långfristig Kortfristig Moody s Aaa - P-1 Standard & Poor s AA- A-1+ Fitch AA- F1+ Redovisningsprinciper Redovisningen följer av EU antagna redovisningsstandarder från IASB. Därutöver tillämpas även vad som följer av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt redovisningsföreskrifter utfärdade av Finansinspektionen. Från och med räkenskapsåret har nya bestämmelser i IAS 1 påverkat presentationen av koncernens finansiella rapporter på sådant sätt att förändringar i eget kapital som inte härrör från transaktioner med ägarna presenteras i en separat redogörelse över övrigt totalresultat. Utöver posten periodens totalresultat omfattar därmed förändringar i eget kapital endast sådana förändringar som härrör från transaktioner med ägaren. Från och med gäller IFRS 8 Segmentrapportering enligt vilken identifiering och beräkning av rapporterbara segment ska genomföras utifrån samma principer som används för intern rapportering till centrala och styrande funktioner. Tillämpningen av IFRS 8 har inte inneburit några förändringar i segmentuppdelningen för Stadshypotekskoncernen. I allt övrigt har bokslutsmeddelandet upprättats i enlighet med samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som tillämpades i årsredovisningen. Stockholm den 18 februari 2010 Lars Kahnlund Verkställande direktör BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 1

4 Stadshypotekskoncernen Resultaträkning Kv 4 Kv 3 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Not Nettoresultat av finansiella transaktioner Not Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto Summa intäkter Personalkostnader Övriga administrationskostnader Not Avskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Not Rörelseresultat Skatt Periodens resultat Nettovinst per aktie, kr Koncernens totalresultat Kv 4 Kv 3 Förändr. Förändr. Periodens resultat Periodens omräkningsdifferens Periodens totalresultat Resultatets utveckling per kvartal Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 Kv 4 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Provisionsnetto Summa intäkter Personalkostnader Övriga administrationskostnader Avskrivning Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER

5 Balansräkning koncernen Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Not Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring Derivatinstrument Not Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Not Övriga skulder och avsättningar Förlagslån Summa skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital i eget kapital Aktiekapital Omräkningsreserv Balanserade vinstmedel Totalt Ingående eget kapital Årets totalresultat Lämnat koncernbidrag Eget kapital december Ingående eget kapital Årets totalresultat Lämnat koncernbidrag Eget kapital december Kassaflödesanalys Kassaflöde av löpande verksamhet Kassaflöde av investeringsverksamhet Kassaflöde av finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Kursdifferens i likvida medel 40 7 Likvida medel vid årets slut BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 3

6 Nyckeltal Placeringsmarginal, 0,88 0,66 K/I-tal före kreditförluster, 3,6 5,1 K/I-tal efter kreditförluster, 3,0 3,1 Räntabilitet på eget kapital, 18,3 12,2 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II, 39,9 37,1 Primärkapitalrelation enligt Basel II, 28,4 25,9 Omsättning egna skuldinstrument Stadshypotek emitterar och återköper egna emitterade skuldinstrument. Omsättningen är ett led i finansieringen av verksamheten. Under året uppgick omsättningen till: Emitterat (sålt) 381 mdkr Återköpt 107 mdkr Förfall 253 mdkr Segmentsredovisning Jan- dec Privat Företag Totalt Privat Företag Totalt Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Provisionsnetto Summa intäkter Kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Utlåning till allmänheten Privatmarknad definieras som utlåning med säkerhet i en- och tvåfamiljshus, fritidshus, bostadsrätter eller bostadsjordbruk. Företagsmarknad utgörs av utlåning med säkerhet i flerbostadshus, familjejordbruk, affärs- och kontorshus eller lån till stat och kommun. 4 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER

7 Moderbolaget Resultaträkning Kv 4 Kv 3 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Not Nettoresultat av finansiella transaktioner Not Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto Summa intäkter Personalkostnader Övriga administrationskostnader Not Avskrivningar Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Not Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt Periodens resultat Balansräkning Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Not Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring Derivatinstrument Not Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Not Övriga skulder och avsättningar Förlagslån Summa skulder Obeskattade reserver - 48 Eget kapital Summa skulder och eget kapital BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 5

8 Noter Informationen i noterna avser både koncernen och moderbolaget. Not 1 Räntenetto Kv 4 Kv 3 Ränteintäkter Utlåning till allmänheten Utlåning till kreditinstitut Summa Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Förlagslån Övrigt Summa Räntenetto I moderbolaget uppgick räntekostnader för skulder till kreditinstitut till -606 kv 4 (-659) och till (-7 303) för perioden jan dec. Räntekostnader för emitterade värdepapper i moderföretaget uppgick till kv 4 (-3 694) och till ( ) för perioden jan dec. Not 2 Nettoresultat av finansiella transaktioner Kv 4 Kv 3 Säkringsredovisning, säkring av verkligt värde varav säkrad post varav säkring Låne, anskaffningsvärderade Finansiella skulder, anskaffningsvärderade Ej säkringsredovisade derivat Summa Not 3 Övriga administrationskostnader Kv 4 Kv 3 Datakostnader Lokalkostnader Köpta tjänster Andra omkostnader Summa BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER

9 Not 4 Kreditförluster Kv 4 Kv 3 Specifik reservering för individuellt värderade låne Periodens reservering Återförda tidigare gjorda reserveringar Summa Gruppvis reservering Gruppvis reservering för individuellt värderade låne Bortskrivningar Periodens konstaterade kreditförluster Utnyttjad andel av tidigare reserveringar Återfört på tidigare års konstaterade kreditförluster Summa Kreditförluster, netto Osäkra Osäkra Specifik reservering för individuellt värderade låne Gruppvis reservering för individuellt värderade låne Osäkra, netto Andel osäkra, 0,01 0,02 Reserveringsgrad för osäkra, 47,3 37,8 Kreditförlustnivå, 0,00-0,01 Oreglerade som inte är osäkra BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 7

10 Not 5 Utlåning till allmänheten Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelad ember Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Hushåll Offentlig sektor, kommunala bolag Bostadsrättsföreningar Övriga juridiska personer Summa utlåning till allmänheten före beaktande av gruppvis reservering Gruppvis reservering Summa utlåning till allmänheten varav i den norska verksamheten Hushåll Offentlig sektor, kommunala bolag Bostadsrättsföreningar Övriga juridiska personer Summa utlåning till allmänheten i den norska verksamheten Utlåning till allmänheten, per objekt ember Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Småhus Bostadsrätter Ägarlägenheter * Privatmarknad Flerbostadshus Kontors- och affärshus Företagsmarknad Summa utlåning till allmänheten före beaktande av gruppvis reservering Gruppvis reservering Summa utlåning till allmänheten varav i den norska verksamheten Småhus Bostadsrätter Ägarlägenheter * Privatmarknad Flerbostadshus Kontors- och affärshus Företagsmarknad Summa utlåning till allmänheten i den norska verksamheten * Ägarlägenheter är en upplåtelseform som innebär ett enskilt ägande av en specifik lägenhet i ett flerbostadshus och en del i en samfällighet för gemensam förvaltning av fastigheten. 8 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER

11 Oreglerade per låntagare ember Oreglerade som inte är osäkra Oreglerade som ingår i osäkra Oreglerade som inte är osäkra Oreglerade som ingår i osäkra Hushåll Offentlig sektor, kommunala bolag Bostadsrättsföreningar Övriga juridiska personer Totalt varav i den norska verksamheten Hushåll Offentlig sektor, kommunala bolag Bostadsrättsföreningar Övriga juridiska personer Summa oreglerade i den norska verksamheten Oreglerade per objekt ember Oreglerade som inte är osäkra Oreglerade som ingår i osäkra Oreglerade som inte är osäkra Oreglerade som ingår i osäkra Småhus Bostadsrätter Ägarlägenheter * Privatmarknad Flerbostadshus Kontors- och affärshus Företagsmarknad Totalt varav i den norska verksamheten Småhus Bostadsrätter Ägarlägenheter * Privatmarknad Flerbostadshus Kontors- och affärshus Företagsmarknad Summa oreglerade i den norska verksamheten * För definition se sidan 8 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 9

12 Osäkra per låntagare ember Osäkra Reserv för sannolika förluster Osäkra netto Osäkra Reserv för sannolika förluster Osäkra netto Hushåll Offentlig sektor, kommunala bolag Bostadsrättsföreningar Övriga juridiska personer Totalt Osäkra per objekt ember Osäkra Reserv för sannolika förluster Osäkra netto Osäkra Reserv för sannolika förluster Osäkra netto Småhus Bostadsrätter Ägarlägenheter* Privatmarknad Flerbostadshus Kontors- och affärshus Företagsmarknad Totalt * För definition se sidan 8 Osäkra är i sin helhet hänförliga till den svenska verksamheten. Reserverat belopp för sannolika förluster i tabeller avseende oreglerade och osäkra utgörs av specifik reservering för individuellt värderade. Not 6 Derivatinstrument Marknadsvärde Marknadsvärde Positiva värden Ränteinstrument Valutainstrument Summa Negativa värden Ränteinstrument Valutainstrument Summa Netto Stadshypotek använder framförallt ränteswappar och cappar som säkringsinstrument för att skydda sig mot värdeförändringar till följd av förändringar i marknadsräntan. För dessa säkringar tillämpas säkringsredovisning i enlighet med bolagets redovisningsprinciper. Dessutom används ränteswappar och valutaterminer som skydd för marknadsvärdesförändringar utan att säkringsredovisning tillämpas. 10 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER

13 Transaktioner med närstående Koncern/koncernskulder Koncernen Moderbolaget Balansräkning Koncern Utlåning till kreditinstitut Derivatinstrument Övriga tillgångar Summa Koncernskulder Skulder till kreditinstitut Derivatinstrument Övriga skulder Förlagslån Summa RESULTATRÄKNING Ränteintäkter Räntekostnader Provisionskostnader Övriga administrationskostnader Summa Under ovanstående rubriker i balans- och resultaträkningen förekommer koncernmellanhavanden, antingen mellan företagen inom Stadshypotekskoncernen eller mellan dessa och andra företag inom Handelsbankskoncernen. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 11

14 Upplysningar Risk Stadshypoteks verksamhet bedrivs med en kontrollerad låg risknivå. De risker som föreligger i Stadshypotek är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk, operativ risk samt affärsrisk. Kreditrisk utgörs av risken för att en enskild motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Marknadsrisk är risken i prisförändringar på de finansiella marknaderna. De marknadsrisker som påverkar Stadshypotek är ränterisk och valutakursrisk. Likviditetsrisk utgörs av risken för att Stadshypotek inte kan fullgöra sina betalningar vid förfall. Operativ risk är risken för handläggningsfel i rutiner och system och affärsrisken utgörs av risken för oväntade resultatförändringar. Kreditrisken bedöms vara den mest väsentliga risken i Stadshypotek. Styrelsen i Stadshypotek fastställer policydokument och instruktioner som beskriver hur olika risker skall hanteras och rapporteras. Stadshypoteks riskhantering syftar till att säkerställa att det strikta förhållningssätt till risk som styrelsen har beslutat upprätthållas. Stadshypoteks utlåningsrörelse och finansfunktion är samordnad med Handelsbankens verksamhet, vilket bland annat innebär att Stadshypoteks utlåning sker genom bankens kontorsnät. Ett samarbetsavtal reglerar övergripande förhållandet mellan parterna och anger de tjänster som kontoren skall utföra för Stadshypoteks räkning. Affärsverksamheten i Stadshypotek bedrivs således utifrån samma grundläggande principer som gäller inom Handelsbanken. Bankens kultur präglas av ett ansvar hos varje medarbetare som fattar affärsbeslut. Den som bäst känner kunden och marknadsförutsättningarna har också bäst möjlighet att bedöma risken. I bankens decentraliserade organisation utvärderas varje kontor för såväl positiva som negativa utfall, vilket ger en naturlig riskbegränsning och försiktighet i affärsverksamheten. Ansvarstagandet hos den som fattar affärsbeslut kompletteras med en kontroll av att risktagandet inte blir för stort i den enskilda affären eller i den lokala verksamheten. För utlåning innebär det att större krediter limiteras och prövas i en särskild kreditorganisation. Limitbeslut fattas på kontors-, regional eller central nivå, beroende på kreditlimitens storlek. För marknadsrisker och likviditetsrisker innebär motsvarande kontroll inom Stadshypotek att bolagets styrelse fastställer limiter som begränsar dessa risker. Det föreligger vidare en från finansfunktionen oberoende riskkontroll inom Stadshypoteks ekonomiavdelning som ansvarar för löpande uppföljning och kontroll av marknadsrisker, likviditetsrisker och motpartsrisker. Riskkontrollen utför daglig mätning och kontroll av att riskexponeringen inryms inom tilldelade limiter. Rapportering av limitutnyttjande genomförs såväl internt inom bolaget som till moderbolagets centrala riskkontroll. Därutöver föreligger regelbunden rapportering av limitutnyttjande till Stadshypoteks VD och styrelse samt till VD, CFO och styrelsen i Handelsbanken. Stadshypotek omfattas även av den centrala riskkontrollen i Handelsbanken som har till uppgift att identifiera och mäta Handelsbankskoncernens risker samt tillse att hanteringen av riskerna tillfredsställer koncernens låga risktolerans. Stadshypotek har vidare en rutin för löpande kapitalplanering som skall säkerställa att Stadshypotek har ett tillräckligt stort kapital för att trygga bolagets fortlevnad i händelse av att en allvarlig förlust skulle inträffa, trots de åtgärder som vidtas för att hantera riskerna. Metoden för beräkning av det ekonomiska kapitalet tillförsäkrar att samtliga risker beaktas på ett enhetligt sätt när kapitalbehovet bedöms. Information om kreditrisker med avseende på kreditförluster samt oreglerade respektive osäkra återfinns i not 4 och not 5 i denna bokslutskommuniké. Per uppgick Stadshypoteks ränterisk vid en parallell höjning av avkastningskurvan med 1 procentenhet till -306 (-183). Kapitalfrågor I samband med starten av övergången till Basel II tecknade Stadshypotek en garantifacilitet avseende bostadsrättslån, en s k Basel II-brygga, för att påskynda övergången. Under juni månad ianspråktog Stadshypotek garantin, vilket påverkade primärkapitalrelationen med 0,74 procentenheter per ember. Transaktionen påverkar enbart kapitaltäckningen enligt gällande övergångsregler. 12 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER

15 Kapitalbas och kapitalkrav Kapitalbas Eget kapital Avdrag för immateriella tillgångar Särskilt avdrag för IRK-institut Primärt kapital Eviga förlagslån Tidsbundna förlagslån Särskilt avdrag för IRK-institut Supplementärt kapital Kapitalbas Kapitaltäckningsanalys Kapitalkrav i Basel II jämfört med Basel I Kapitalkrav i Basel II jämfört med övergångsregler Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II 39,9 37,1 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel I 8,2 8,5 Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler 10,3 9,4 Primärkapitalrelation enligt Basel II 28,4 25,9 Primärkapitalrelation enligt Basel I 5,8 5,9 Primärkapitalrelation enligt övergångsregler 7,3 6,6 Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Kreditrisk enligt IRK-metoden Operativ risk Totalt kapitalkrav enligt Basel II Justering enligt övergångsregler Kapitalkrav enligt Basel II, övergångsregler Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel II Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel I Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav enligt övergångsregler Sifferuppgifterna som redovisas i detta avsnitt avser minimikapitalkraven enligt Pelare 1 i de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II. När det i tabellerna står enligt Basel II är utgångspunkten hur minimikapitalkraven ser ut efter det att övergångsreglerna upphört att gälla. Finansinspektionen beslutade i december att övergångsreglerna ska gälla ytterligare två år, det vill säga till och med Handelsbanken har beslutat att införa avancerad IRK-metod för företagsexponeringar, vilket även gäller för Stadshypotek. Det pågår ett arbete inom Handelsbanken för att kunna börja använda denna metod under Riskvägd volym enligt Basel I Kapitalkrav enligt Basel I (8 av riskvägd volym) Riskvägd volym enligt övergångsbestämmelser Övergångsregler ger lägsta tillåtna kapitalkrav Riskvägd volym enligt Basel II (kapitalkrav / 8) Kreditrisker ember Schablonmetoden IRK-metoden Kapitalkrav Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt Kapitalkrav Institut Företag , Hushåll , Övrigt Totalt , Kreditrisker ember Schablonmetoden IRK-metoden Kapitalkrav Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt Kapitalkrav Institut Företag , Hushåll , Övrigt Totalt , Kapitalkravet enligt Basel II sjunker jämfört med kraven enligt Basel I med 79 (77). Av sänkningen svarar hushåll för cirka 80 (85) och företag för cirka 20 (15). En hög andel krediter till hushåll med fastigheter som säkerhet är den främsta förklaringen till att kapitalkravet går ned. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 13

16 Anteckningar 14 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER

17 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER 15

18 16 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JANUARI DECEMBER

19 Firma: Stadshypotek AB (publ). Organisationsnummer: Ägarförhållanden: Dotterbolag till Svenska Handelsbanken AB (publ), organisationsnummer Banken avger koncernredovisning som omfattar Stadshypotek AB. Nästa delårsrapport: avges den 28 april ADRESS Stadshypotek AB Besöksadress: Torsgatan 12 Postadress: Stockholm Tel: , Fax Hemsida:

20 Stockholm Produktion: Hallvarsson & Halvarsson. Tryck: Larsson Offsettryck AB. Fotografer: Johnér Bilbyrå.