Bokslutskommuniké januari december

Transkript

1 20 08 Bokslutskommuniké januari december Utlåningen ökade med 91 mdkr (44) till 615 mdkr, varav 44 mdkr är hänförligt till filialen i Norge som tillkom under det tredje kvartalet. Rörelseresultatet uppgick till (3 926). Återvinningarna översteg årets kreditförluster.

2

3 Stadshypoteks bokslutskommuniké januari december Resultat Stadshypoteks rörelseresultat uppgick under året till (3 926), vilket är en minskning med 244 eller 6,2% jämfört med föregående år. Från och med augusti har Stadshypoteks filial i Norge tillkommit, vilket påverkade rörelseresultatet för perioden positivt med 108. Exklusive filialen i Norge var således rörelseresultatet 352 lägre än föregående år. Minskningen berodde i huvudsak på ett negativt nettoresultat av finansiella transaktioner på -71 jämfört med ett positivt resultat om 360 föregående år, vilket främst är hänförligt till orealiserade marknadsvärdesförändringar på finansiella tillgångar och skulder som omfattas av säkringsredovisning samt derivat. Orealiserade marknadsvärdesförändringar påverkades negativt på grund av sjunkande marknadsräntor under det andra halvåret. Under det första halvåret var dock orealiserade marknadsvärdesförändringar positiva till följd av stigande marknadsräntor. Räntenettot uppgick till och var 197 högre jämfört med föregående år, varav 123 var hänförligt till filialen i Norge. Exklusive filialen i Norge ökade således räntenettot med 74, vilket främst förklaras av högre volymer samt under rådande omständigheter fördelaktiga upplåningskostnader. Konkurrensen på marknaden om privatkunders bolån har under ett antal år inneburit kraftigt minskade marginaler, vilket påverkat räntenettot negativt, och för var marginalerna på Stadshypoteks utlåningsstock till privatmarknaden något lägre än föregående år. Kreditförluster Återvinningarna översteg nya kreditförluster och uppgick till 75 (70), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på -0,01% (-0,01) av utlåningen. Osäkra, före avdrag för reserv för sannolika kreditförluster, uppgick vid slutet av till 193 (267). Av dessa var 56 (41) oreglerade samt 137 (226) sådana krediter för vilka låntagarna betalar ränta och amorteringar, men som ändå bedöms osäkra till följd av tveksamhet beträffande låntagarnas betalningsförmåga och säkerhetens värde. Härutöver fanns oreglerade på 605 (318) som inte bedöms vara osäkra. Efter avdrag för specifik reservering -73 (-77) och gruppvis reservering för individuellt värderade låne -12 (-) för sannolika kreditförluster uppgick osäkra till 108 (190). Utlåningstillväxt Stadshypoteks utlåningsvolym fortsatte att öka under perioden. Utlåningen till allmänheten uppgick till 615 mdkr, vilket innebär en ökning med 91 mdkr varav 44 mdkr är hänförligt till filialen i Norge som tillkom under det tredje kvartalet. Stadshypoteks marknadsandel på privatmarknaden i Sverige har bibehållits och uppgick till ca 25%. Stadshypoteks starka ställning som en ledande aktör på företagsmarknaden i Sverige kvarstod och marknadsandelen uppgick till ca 30%. Kapitaltäckning Den 1 februari infördes nya kapitaltäckningsregler, de så kallade Basel II-reglerna. De nya reglerna innebär omfattande förändringar dels i hur beräkningen av kapitalkrav skall genomföras, dels i hur en tillfredställande kapitalbas säkerställs. De nya reglerna införs successivt då övergångsregler innebär en anpassning under tre år. Kapitaltäckningsgraden enligt Basel II uppgick den ember till 37,1% (40,3). Primärkapitalrelationen enligt Basel II uppgick den ember till 25,9% (28,5). Ytterligare information om kapitaltäckning lämnas i avsnittet kapitalbas och kapitalkrav. Rating Stadshypoteks rating var oförändrad med så kallad stable outlook. Stadshypotek Långfristig Kortfristig Moody s Aa1 P-1 Standard & Poor s AA- A-1+ Fitch AA- F1+ Säkerställda obligationer Moody s Redovisningsprinciper Redovisningen följer av EU antagna redovisningsstandarder från IASB. Därutöver tillämpas även vad som följer av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt redovisningsföreskrifter utfärdade av Finansinspektionen. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med senaste årsredovisningen. Stockholm den 10 februari 2009 Lars Kahnlund Verkställande direktör Aaa bokslutskommuniké januari-december 1

4 Resultaträkning koncernen jan-dec jan-dec Förändr. % Kv 4 Kv 4 Förändr. % Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Övrigt Avskrivning enligt plan Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Not Rörelseresultat Skatt Årets resultat Nettovinst per aktie, kr Balansräkning koncernen Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Not Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring Derivatinstrument Not Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Not Övriga skulder och avsättningar Förlagslån Summa skulder Eget kapital Not Summa skulder och eget kapital bokslutskommuniké januari-december

5 Resultaträkning moderbolaget jan-dec jan-dec Förändr. % Kv 4 Kv 4 Förändr. % Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Provisionsintäkter Provisionskostnader Provisionsnetto Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Övrigt Avskrivning enligt plan Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Not Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt Årets resultat Balansräkning moderbolaget Tillgångar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Not Värdeförändring på räntesäkrad post i portföljsäkring Derivatinstrument Not Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Emitterade värdepapper Derivatinstrument Not Övriga skulder och avsättningar Förlagslån Summa skulder Obeskattade reserver 48 - Eget kapital Not Summa skulder och eget kapital bokslutskommuniké januari-december 3

6 Noter Informationen i noterna avser både koncernen och moderbolaget. Not 1 Kreditförluster Reservering för individuellt värderade låne jan-dec jan-dec Specifik reservering för individuellt värderade låne: Årets bortskrivning avseende konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda reserveringar för sannolika kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade kreditförluster 9 5 Årets reservering avseende sannolika kreditförluster Återfört på tidigare års konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för sannolika kreditförluster Summa Gruppvis reservering för individuellt värderade låne Årets nettoåtervinningar för individuellt värderade låne Från och med kvartal 3 ingår återvinningar av tidigare konstaterade ränteförluster i återfört på tidigare års konstaterade kreditförluster, vilket påverkat årets återföring på tidigare års konstaterade kreditförluster med 31. Till och med ingick motsvarande belopp i räntenettot, vilket under perioden januari till december uppgick till 38. Not 2 Utlåning till allmänheten Utlåning till allmänheten, sektor- och branschfördelad ember Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Hushåll Offentlig sektor, kommunala bolag Bostadsrättsföreningar Övriga juridiska personer Summa utlåning till allmänheten före beaktande av gruppvis reservering Gruppvis reservering Summa utlåning till allmänheten Varav i den norska verksamheten Hushåll Offentlig sektor, kommunala bolag Bostadsrättsföreningar Övriga juridiska personer Summa utlåning till allmänheten i den norska verksamheten bokslutskommuniké januari-december

7 Utlåning till allmänheten per objekt ember Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Utlåning före beaktande av reserveringar Reserveringar för sannolika kreditförluster Utlåning efter beaktande av reserveringar Småhus Bostadsrätter Ägarlägenheter * Privatmarknad Flerbostadshus Kontors- och affärshus Företagsmarknad Summa utlåning till allmänheten före beaktande av gruppvis reservering Gruppvis reservering Summa utlåning till allmänheten Varav i den norska verksamheten Småhus Bostadsrätter Ägarlägenheter * Privatmarknad Flerbostadshus Kontors- och affärshus Företagsmarknad Summa utlåning till allmänheten i den norska verksamheten * Ägarlägenheter är en upplåtelseform som innebär ett enskilt ägande av en specifik lägenhet i ett flerbostadshus och en del i en samfällighet för gemensam förvaltning av fastigheten. Oreglerade PER LÅNTAGARE ember Oreglerade som inte är osäkra Oreglerade som ingår i osäkra Oreglerade som inte är osäkra Oreglerade som ingår i osäkra Hushåll Offentlig sektor, kommunala bolag Bostadsrättsföreningar Övriga juridiska personer Totalt Oreglerade PER objekt ember Oreglerade som inte är osäkra Oreglerade som ingår i osäkra Oreglerade som inte är osäkra Oreglerade som ingår i osäkra Småhus Bostadsrätter Privatmarknad Flerbostadshus Kontors- och affärshus Företagsmarknad Totalt bokslutskommuniké januari-december 5

8 Osäkra per låntagare ember Osäkra Reserv för sannolika förluster Osäkra netto Osäkra Reserv för sannolika förluster Osäkra netto Hushåll Offentlig sektor, kommunala bolag Bostadsrättsföreningar Övriga juridiska personer Totalt Osäkra per OBJEKT ember Osäkra Reserv för sannolika förluster Osäkra netto Osäkra Reserv för sannolika förluster Osäkra netto Småhus Bostadsrätter Privatmarknad Flerbostadshus Kontors- och affärshus Företagsmarknad Totalt Oreglerade och osäkra är i sin helhet hänförliga till den svenska verksamheten. Reserverat belopp för sannolika förluster i tabeller avseende oreglerade och osäkra utgörs av specifik reservering för individuellt värderade. Not 3 Derivatinstrument ember Ränteinstrument Valutainstrument Totalt Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Positiva värden Negativa värden ember Ränteinstrument Valutainstrument Totalt Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Positiva värden Negativa värden Stadshypotek använder framförallt ränteswappar och cappar som säkringsinstrument för att skydda sig mot värdeförändringar till följd av förändringar i marknadsräntan. För dessa säkringar tillämpas säkringsredovisning i enlighet med bolagets redovisningsprinciper. Dessutom används ränteswappar och valutaterminer som skydd för marknadsvärdesförändringar utan att säkringsredovisning tillämpas. 6 bokslutskommuniké januari-december

9 Not 4 Förändring av eget kapital Koncernen Moderbolaget Ingående eget kapital Lämnade koncernbidrag Skatt på lämnade koncernbidrag Förändring omräkningsdifferens Årets resultat Utgående eget kapital Kassaflödesanalys jan-dec jan-dec Kassaflöde av löpande verksamhet Kassaflöde av investeringsverksamhet* Kassaflöde av finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Kursdifferens i likvida medel 7 - Likvida medel vid årets slut *Per den 1 augusti förvärvade Stadshypoteks filial i Norge (Handelsbanken Eiendomskreditt NUF) hypotekskrediter från Svenska Handelsbankens filial i Norge. Omsättning egna skuldinstrument Stadshypotek emitterar och återköper egna emitterade skuldinstrument. Omsättningen är ett led i finansieringen av verksamheten. Under året uppgick omsättningen till: Emitterat (sålt): 298 mdkr Återköpt: 35 mdkr Förfall: 229 mdkr Segmentsredovisning jan dec Privat Företag Totalt Privat Företag Totalt Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Provisionsnetto Summa intäkter Administrationskostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Privatmarknad definieras som utlåning med säkerhet i en- och tvåfamiljshus, fritidshus, bostadsrätter eller bostadsjordbruk. Företagsmarknad utgörs av utlåning med säkerhet i flerbostadshus, familjejordbruk, affärs- och kontorshus eller lån till stat och kommun. bokslutskommuniké januari-december 7

10 Resultatets utveckling per kvartal Kv 4 Kv 3 Kv 2 Kv 1 Kv 4 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Nettoresultat av finansiella transaktioner Provisionsnetto Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Personalkostnader Övrigt Avskrivning enligt plan Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster Rörelseresultat Transaktioner med närstående ember Koncernen Moderbolaget Koncern/koncernskulder BALANSRÄKNING Koncern Utlåning till kreditinstitut Derivatinstrument Övriga tillgångar Summa Koncernskulder Skulder till kreditinstitut Derivatinstrument Övriga skulder Förlagslån Summa RESULTATRÄKNING Ränteintäkter Räntekostnader Provisionskostnader Övriga administrationskostnader Summa Under ovanstående rubriker i balans- och resultaträkningen förekommer koncernmellanhavanden, antingen mellan företagen inom Stadshypotekskoncernen eller mellan dessa och andra företag inom Handelsbankskoncernen. 8 bokslutskommuniké januari-december

11 Nyckeltal jan dec jan dec Placeringsmarginal, % 0,66 0,72 K/I-tal före kreditförluster, % 5,1 4,2 K/I-tal efter kreditförluster, % 3,1 2,4 Kreditförlustnivå, % -0,01-0,01 Andel osäkra, % 0,02 0,04 Reserveringsgrad för osäkra, % 37,8 28,7 Räntabilitet på eget kapital, % 12,2 12,6 Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II, % 37,1 40,3 Primärkapitalrelation enligt Basel II, % 25,9 28,5 Upplysningar Risk Stadshypoteks verksamhet bedrivs med en kontrollerad låg risknivå. De risker som föreligger i Stadshypotek är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk, operativ risk samt affärsrisk. Kreditrisk utgörs av risken för att en enskild motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Marknadsrisk är risken i prisförändringar på de finansiella marknaderna. De marknadsrisker som påverkar Stadshypotek är ränterisk och valutakursrisk. Likviditetsrisk utgörs av risken för att Stadshypotek inte kan fullgöra sina betalningar vid förfall. Operativ risk är risken för handläggningsfel i rutiner och system och affärsrisken utgörs av risken för oväntade resultatförändringar. Kreditrisken bedöms vara den mest väsentliga risken i Stadshypotek. Styrelsen i Stadshypotek fastställer policydokument och instruktioner som beskriver hur olika risker skall hanteras och rapporteras. Stadshypoteks riskhantering syftar till att säkerställa att det strikta förhållningssätt till risk som styrelsen har beslutat upprätthållas. Stadshypoteks utlåningsrörelse och finansfunktion är samordnad med Handelsbankens verksamhet, vilket bland annat innebär att Stadshypoteks utlåning sker genom bankens kontorsnät. Ett samarbetsavtal reglerar övergripande förhållandet mellan parterna och anger de tjänster som kontoren skall utföra för Stadshypoteks räkning. Affärsverksamheten i Stadshypotek bedrivs således utifrån samma grundläggande principer som gäller inom Handelsbanken. Bankens kultur präglas av ett ansvar hos varje medarbetare som fattar affärsbeslut. Den som bäst känner kunden och marknadsförutsättningarna har också bäst möjlighet att bedöma risken. Kundansvarigt kontor bär risken fullt ut och i bankens decentraliserade organisation utvärderas varje kontor för såväl positiva som negativa utfall, vilket ger en naturlig riskbegränsning och försiktighet i affärsverksamheten. Ansvarstagandet hos den som fattar affärsbeslut kompletteras med en kontroll av att risktagandet inte blir för stort i den enskilda affären eller i den lokala verksamheten. För utlåning innebär det att större krediter limiteras och prövas i en särskild kreditorganisation. Limitbeslut fattas på kontors-, regional eller central nivå, beroende på kreditlimitens storlek. För marknadsrisker och likviditetsrisker innebär motsvarande kontroll inom Stadshypotek att bolagets styrelse fastställer limiter som begränsar dessa risker. Det föreligger vidare en från finansfunktionen oberoende riskkontroll inom Stadshypoteks ekonomiavdelning som ansvarar för löpande uppföljning och kontroll av marknadsrisker, likviditetsrisker och motpartsrisker. Riskkontrollen utför daglig mätning och kontroll av att riskexponeringen inryms inom tilldelade limiter. Rapportering av limitutnyttjande genomförs såväl internt inom bolaget som till moderbolagets centrala riskkontroll. Därutöver föreligger regelbunden rapportering av limitutnyttjande till VD och bolagets styrelse. Stadshypotek omfattas även av den centrala riskkontrollen i Handelsbanken som har till uppgift att identifiera och mäta Handelsbankskoncernens risker samt tillse att hanteringen av riskerna tillfredsställer koncernens låga risktolerans. Stadshypotek har vidare en rutin för löpande kapitalplanering som skall säkerställa att Stadshypotek har ett tillräckligt stort kapital för att trygga bolagets fortlevnad i händelse av att en allvarlig förlust skulle inträffa, trots de åtgärder som vidtas för att hantera riskerna. Metoden för beräkning av det ekonomiska kapitalet tillförsäkrar att samtliga risker beaktas på ett enhetligt sätt när kapitalbehovet bedöms. Information om kreditrisker med avseende på kreditförluster samt oreglerade respektive osäkra återfinns i not 2 i detta bokslutsmeddelande. Per uppgick Stadshypoteks ränterisk vid en parallell höjning av avkastningskurvan med 1 procentenhet till -183 (-226). Kapitalfrågor I samband med starten av övergången till Basel II tecknade Stadshypotek en garantifacilitet avseende bostadsrättslån, en så kallad Basel II-brygga, för att påskynda övergången. Under juni månad ianspråktog Stadshypotek garantin, vilket påverkade primärkapitalrelationen med 0,50 procentenheter per ember. Transaktionen påverkar enbart kapitaltäckningen enligt gällande övergångsregler. bokslutskommuniké januari-december 9

12 Kapitalbas och kapitalkrav KAPITALBAS KAPITALTÄCKNINGSANALYs Eget kapital Särskilt avdrag för IRK-institut Primärt kapital Eviga förlagslån Tidsbundna förlagslån Särskilt avdrag för IRK-institut Supplementärt kapital Kapitalbas KAPITALKRAV Kreditrisk enligt schablonmetoden Kreditrisk enligt IRK-metoden Operativ risk Totalt kapitalkrav enligt Basel II Justering enligt övergångsregler Kapitalkrav enligt Basel II, övergångsregler Kapitalkrav i Basel II jämfört med Basel I 23% 22% Kapitalkrav i Basel II jämfört med övergångsregler 25% 23% Kapitaltäckningsgrad enligt Basel II 37,1% 40,3% Kapitaltäckningsgrad enligt Basel I 8,5% 8,9% Kapitaltäckningsgrad enligt övergångsregler 9,4% 9,3% Primärkapitalrelation enligt Basel II 25,9% 28,5% Primärkapitalrelation enligt Basel I 5,9% 6,3% Primärkapitalrelation enligt övergångsregler 6,6% 6,6% Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel II 464% 503% Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav Basel I 106% 111% Kapitalbas i förhållande till kapitalkrav enligt övergångsregler 118% 117% Sifferuppgifterna som redovisas i detta avsnitt avser minimikapitalkraven enligt Pelare 1 i de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II. När det i tabellerna står enligt Basel II är utgångspunkten hur minimikapitalkraven ser ut 2010, det vill säga efter det att övergångsreglerna upphört att gälla. Stadshypotek avser att år 2010 använda den avancerade IRK-metoden för företagsexponeringar, vilken bedöms sänka minimikapitalkravet ytterligare. Riskvägd volym enligt Basel I Kapitalkrav enligt Basel I (8% av riskvägd volym) Riskvägd volym enligt övergångsbestämmelser Övergångsregler ger lägsta tillåtna kapitalkrav Riskvägd volym enligt Basel II (8% av riskvägd volym) Operativ risk, enligt Basel II Operativ risk, reducerad enligt övergångsreglerna. KREDITRISKER IRK ember Schablonmetoden IRK-metoden Kapitalkrav Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt Kapitalkrav Institut Företag ,4% Hushåll ,7% Övrigt Total IRK ,4% KREDITRISKER IRK ember Schablonmetoden IRK-metoden Kapitalkrav Exponering efter kreditriskskydd (EAD) Genomsnittlig riskvikt Kapitalkrav Institut Företag ,2% Hushåll ,6% Övrigt Total IRK ,4% Kapitalkravet enligt Basel II sjunker jämfört med kraven enligt Basel I med 77% (78). Av sänkningen svarar hushåll för cirka 85% (87) och företag för cirka 15% (13). En hög andel krediter till hushåll med fastigheter som säkerhet medför att kapitalkravet går ned. Även för krediter till företag sjunker kapitalkraven och den genomsnittliga riskvikten var 26% (29) av exponeringen, EAD. Att kapitalkravet går ned beror på Stadshypoteks selektiva kundurval och kredittagarnas höga kvalitet. 10 bokslutskommuniké januari-december

13 Fakta om bolaget Firma: Stadshypotek AB (publ). Organisationsnummer: Ägarförhållanden: Dotterbolag till Svenska Handelsbanken AB (publ), organisationsnummer Banken avger koncernredovisning som omfattar Stadshypotek AB. Årsstämma: den 23 april Nästa delårsrapport: avges den 28 april Årsredovisningen: kommer att finnas tillgänglig på Stadshypoteks webbplats ( i början av april. ADRESS Stadshypotek AB Besöksadress: Torsgatan 12 Postadress: Stockholm Tel: , Fax Hemsida: bokslutskommuniké januari-december 11

14 Anteckningar 12 bokslutskommuniké januari-december

15

16