K4- K2- medelstor. K1- liten. mycket stor. K3- stor. Låg Medel Hög Extrem
|
|
- Helen Karlsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sannolikhet S4- mycket stor K- liten K- medelstor K- stor K4- mycket stor Låg Medel Hög Extrem S- stor Låg Medel Hög Hög S - medelstor Låg Låg Medel Hög S - liten Låg Låg Medel Medel Extrem Hög Medel Låg Akut risk, förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedelser ska övervägas Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder ska upprätthållas ex egenkontroll och avvikelsehantering
2 Bilaga - Handlingsplan för klimatanpassningsåtgärder för Karlskrona kommun och risköversikt Handlingsplan för klimatanpassningsåtgärder för Karlskrona Prio Fokus Klimatfaktor Riskbeskrivning kommun Förslag till åtgärder Ansvarig 4 Kommunövergripande Mer extremt väder Ökade personella resurser och behov av investering i åtgärder. Prio 5 Kunskapsbrist. Prio Fastställ organisation för fortsatt arbete. Se över behov att anställa klimatstrateg alt utse ansvarig för att samordna och sammankalla gruppen i klimatanpassningsarbetet. Utse ansvarig funktion i handlingsplanen. Arbetsgrupp för klimatanpassning träffas halvårsvis. Samordna gemensamma frågor med fokus på handlingsplan, ta fram budget och se till att tidsplan efterlevs. Säkerställer att utbildning och kommunikation fortgår. Fortbildning, studiebesök, finna nya åtgärdsidéer, kurser, kunskapsökning etc. Arbetsgrupp för klimatanpassning Arbetsgrupp för klimatanpassning Otrygga medborgare. Prio 6 Ostrukturerat arbete. Prio Driv informationskampanjer för beteendeförändring och kunskapsökning. Synka klimatanpassningsplanen med krisplanen och i den ingående andra viktiga styrdokument. i samverkan med berörda enheter Säkerhetsschef
3 7 Inventera sårbar infrastruktur utifrån klimatperspektiv (nyttja GIS-kartor med skyfallskartering och översvämning,5- m kurvor) på väg, sjö, räls och luft. Upprätta åtgärder för riskområden samt budgetera och tidsplanera dessa. Arbetsgrupp för klimatanpassning 8 9 Infrastruktur Översvämmad infrastruktur så som vägar, transformatorstationer, avlopp, järnvägar, hamnar, Underminering av vägar och kajer etc. havsnivåhöjningar cykelvägar, torg och parker. Prio Upprätta åtgärdsplan för åtgärder i riskområden med vattenavledning. Prioritera invallning/höjning (beakta kulturmiljö). Se över alternativa rutter. Se över tillgänglighet till Trossö, infartsled till brandstationen, sträckan Oskarsvärn, Verkökrysset. Prioritera leverans av förnödenheter. Samverka med enskilda vägar. Inventera sårbar infrastruktur utifrån klimatperspektiv (nyttja GIS-kartor med skyfallskartering och översvämning,5- m kurvor). Prioritera, förebygg och åtgärda energi- och kommunikationsnät som hotas av korteller långsiktig översvämning. : Gata/parkavdelningen Affärsverken 0 Förnya ledningsnät, se över backventiler. : VA Inventera och renovera kajkanter/strandskoningar. Säkra gamla oljedepåer, dieselcisterner vid hamnen kan vid höga vattennivåer förorena vatten. Drift och service: Hamnavdelningen Drift och service: Hamnavdelningen havsnivåhöjningar Risk för översvämmade byggnader och källare i fastigheter på kort och långsikt, ökad risk för mögel, översvämmade ledningssystem. Prio Ställ krav i markanvisningar. Uppdatera nybyggnadspolicy för byggnader och mark med livscykel- och klimatperspektiv, energieffektivisering, bättre isolering, materialval, vattenbesparande teknik, avledning och omhändertagande av dagvatten etc. Inventera lågriskområden, prioritera åtgärder som beaktar kulturmiljö i befintliga fastigheter. Inventera befintliga sårbara byggnader, upprätta åtgärder för särskilt utsatta fastigheter. Öka underhållet. : Fastighetsavdelningen 4 Fastigheter Risk för att avloppsvatten går baklänges. Prio Inventera och förnya ledningsnät, se över backventiler. : VA, (Mark och Exploatering), Projektavdelningen
4 5 6 värmebölja Risk för värmebölja medför varma fastigheter och värmeöar i stadsrummet. Översvämning, värmebölja påverkar fastigheters elförsörjning. Prio Prio Se över behov att kyla byggnader naturligt, skuggning, väderstreck, geokyla. Öka grönytor, tak och fasader i staden. Nyttja dagvattenrening även för estetik och kyla. Se över behov av reservkraft. Färdigställ skyfallskartering och prioritera och efterfölj åtgärder utifrån den. : Fastighetsavdelningen Karlskrona hem : VA, Fastighetsavdelningen, Affärsverken 7 8 havsnivåhöjningar Översvämningar i landskapet och i staden, parker, torg och fotbollsplaner, skadliga ämnen från asfalterade ytor etc. Översvämning av eller läckage vid skyfall av miljöfarlig verksamhet, ex gamla soptippar. Prio Prio Infiltrera regnvatten, mindre hårdgjorda ytor. Kapacitet att flytta vatten, behålla vattnet istället för att brädda ut det. Ökade grönområden, regnrabatter, dagvattendammar, våtmarker, översilningsytor etc. Inventera miljöfarlig verksamhet utifrån klimatperspektiv (befintliga GIS-kartor, skyfallskartering samt översvaämning ). Prioritera riskområden utifrån GIS-skikt med förorenade områden. Upprätta och genomför handlingsplaner. Samverka med länsstyrelsen, LRF, lantbrukare och markägare. Informera för att stimulera fler åtgärder som gör att vatten uppehåller sig längre i landskapet genom våtmarker och vattenmagasinering, dammar och utjämningsytor. Samverka och stimulera skapandet av fler bevattningsdammar som gör lantbruket och djurhållning mer okänsligt för torka samt skapar buffert av vatten i landskapet. Förenkla ansökningar för att fånga upp vatten på land i våtmarker (vattenföretag). Samverka med LRF ang info om nya grödor. : VA, Gata/parkavdelningen Miljökontoret, Drift- och service 9 Mark Torka/ värmebölja/ ökad avrinning/ skyfall Översvämningar i landskapet, påverkar slutligen staden. Påverkad livsmedelsproduktion, sämre skördar, hälsorisker. Insektsangrepp på skördar, ökad vattenförbrukning, påverkan på biologisk mångfald, djuromsorg, nödslakt. Dikningsföretag-dålig kapacitet. Ökad vattenavrinning leder till övergödning och produktionsbortfall, påverkar natur, skog och grödor. Prio Politiker, miljöstrateger, länsstyrelsen, LRF och markägare Förklaring: Utifrån riskanalysen har förslag till åtgärder prioriterats i en handlingsplan. Prioriteringsgraden har fallande betydelse, där prio har högst prioritet. För att fungera som verktyg bör tabellen kompletteras med kolumner för Resursbehov, Tidplan och Uppföljning.
5 Risköversikt- kommunövergripande frågor Klimatfaktor Risk och konsekvens Åtgärd Prio Ansvarig Extremt väder-generellt Öka krisberedskapen hos kommuninvånare genom att KLF-säkerhetsansvarig i Ökad oro bland kommuninvånare vid extremt väder, ex lugna och informera, förbereda samråd med översvämningar, värmeböljor, torka. budskap/informationsmaterial, "krisväskor". Extremt väder-generellt Ökade kostnader för byggnader, infrastruktur, förebyggande åtgärder, personella resurser pga. av klimatförändringar.. Kostnadsberäkna prioriterade åtgärder, se över budget och förankra politiskt. Beslut/plan/kunskap? Arbetsgrupp för klimatanpassningsplan 4 Extremt väder-generellt Ökat behov av beredskap och räddningstjänst.. Bedöm behov av mer resurser. Lokal försörjningsstrategi, ta hänsyn till havsnivå.. Beslut/plan/kunskap? Räddningstjänsten Affärsverken 5 Extremt väder-generellt Extremt väder påverkar även på kort sikt. Integrera klimatrisker i befintlig risk- och sårbarhetsanalys. Arbetsgrupp för klimatanpassningsplan 6 Extremt väder-generellt För lite erfarenhet och kunskap om tekniska lösningar och förebyggande arbete. Utbildning och erfarenhetsutbyte, kompetenskartläggning - identifiera utbildningsbehov. Alla 7 Värmebölja 8 Havsnivåhöjning 9 Havsnivåhöjning, värmebölja Generellt ökat personalbehov i vården då äldre och känsliga grupper behöver mer vård vid värmebölja. Konflikt med vad människor efterfrågar (vattennära boende och var man bör bygga, m). Svårt att förena med Karlskronas identitet som staden i havet. Generellt kommunikationsbehov, ex saltvatteninträngning (påverkar vattenkvaliteten) i enskilda brunnar, ökad bakterieflora i badvatten kan leda till sjukdomar, ökad/större vattenförbrukning. Skaffa lokala handlingsplaner på äldreboenden och känsliga funktionsboenden för att hantera framförallt: värmebölja, dricksvatten, skugga, rutiner. Kommunicera varför man inte får bygga under m, motivera beslut. Kartlägg riskområden, informera om risker, överväg alternativ. Informera allmänhet om risker vid bad vid höga vattentemperaturer. Informera allmänhet om hur de ska klara sig med mindre vatten vid ex värmebölja/torka. Äldreförvaltning, Socialförvaltningen, Funktionsstödsförvaltningen i samråd med säkerhetsansvarig Säkerhetsansvarig i samarbete med och Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöavdelningen
6 0 Torka/värmebölja Ökat antal bränder.. Försiktighet med skogsmaskiner, brandrisk. Kommunikation: eldningsförbud. Ökad övervakning av skog och mark pga. brandrisk, t ex mha brandflyg 4. Utnyttja lokalkännedom genom samverkan lokalt. Räddningstjänsten, Torka/värmebölja/ökad avrinning/skyfall Översvämningar i landskapet, påverkar slutligen staden. Påverkad livsmedelsproduktion, sämre skördar, hälsorisker. Insektsangrepp på skördar, ökad vattenförbrukning, påverkan biologisk mångfald, djuromsorg, nödslakt. Dikningsföretag-dålig kapacitet. Ökad vattenavrinning leder till övergödning och produktionsbortfall natur, skog och grödor.. Samverka med länsstyrelsen, LRF, lantbrukare och markägare, informera för att stimulera fler åtgärder som gör att vatten uppehåller sig längre i landskapet genom våtmarker och vattenmagasinering, dammar och utjämningsytor.. Samverka och stimulera skapandet av fler bevattningsdammar som gör lantbruket och djurhållning mer okänsligt för torka samt skapar buffert av vatten i landskapet.. Förenkla ansökningar för att fånga upp vatten på land i våtmarker (vattenföretag) 4. Samverka med LRF om info om nya grödor. Nya politiska uppdrag, samverkan miljöstrateger, Länsstyrelsen, LRF och markägare
7 Risköversikt- fokus: Infrastruktur Klimatfaktor Risk och konsekvens S K R Åtgärd Prio Ansvarig Torka Generell vattenbrist 4 Torka Långvarig torka påverkar bärighet för vägar på längre sikt (in till Trossö). Samverkan med övriga kommuner i regionen, solidaritet vid torka. Beteendeförändringar, spar-vattenkampanjer. Dricksvattenbrist, Östra: tekniskt vatten från Felix i Fågelmara 4. Spara vatten-kampanj, påverka beteende. Dricksvattenbrist, Östra: avsalta Östersjövatten 5. Dricksvattenbrist, Östra: transportera vatten 6. Se över behov av ytterligare en ledning vid hastiga förlopp (VA) Undersök risken. 4 Värmebölja Ökade risk för dödsfall och sjukdom för äldre på äldreboenden och känsliga grupper - behov av mer tillsyn och vård, mer personal, mer fordonsrörelser. 4 4 Se över behov av fler fordon. Ev. bevaka plan för behov av kylrum etc. inför begravningar. Äldreförvaltningen, Funktionsstödsförvaltningen, Socialförvaltningen 5 Värmebölja 6 Värmebölja Ökad risk för matförgiftning pga. dålig mat/bristande matförvaring. Järnvägar risk för solkurvor, blödande asfalt (egen järnväg på Verkö) påverkar pendling, godstransporter. Se över kylkedjor vid transport av mat. Kostenheten 4 Se över egen räls. 7 Värmebölja Överhettade elnätsstationer och elektroniska noder (stadsnät). 4. Inventera transformatorer/nätstationer som är känsliga för klimatförändringar. Ventilation finns, dubbelkolla Affärsverken 8 snö Översvämningar (i källare), cykel och gångtunnlar, viadukter.. Inventera elskåp och förtydliga ansvaret. Inventera behov av att flytta elskåp på äldre kajer. Inventera fastigheter utsatta för risk. Informera allmänheten om risker och åtgärder, Affärsverken 9 snö Avstängda/otillgängliga vägar. Instängda partier i staden. Begränsad framkomlighet (väg, järnväg, sjö, luft). Höga flöden i åar. Många enskilda vägar - kräver samarbete. 9. Riskinventering av sårbar infrastruktur, instängda partier för översvämning, storm, skyfall/snö enligt skyfallskartering. Plan för förebyggande åtgärder ex. dränering, utjämnade av vatten, alternativa rutter. Se över och uppdatera omledningsplaner utifrån m 4. Ta initiativ till samverkan och information till enskilda vägar (VA), Hamnen, 0 snö Översvämmade pumpstationer/bräddavlopp.. Se över backventilfunktioner. Föryngra ledningsnätet VA
8 snö Översvämmade transformatorstationer/nätstationer. snö snö 4 snö Översvämning i staden påverkar tillgänglighet för fotgängare, cyklister, bilister, kollektivtrafik etc. Stora vattenmassor kan ha påverkan på bärighet på vägar, underminera konstruktioner, kajer, strandskoningar. Ökad avrinning och ökad fuktighet sprider mer bakterier. Genom att öka reningsgraden på reningsverken kan vattenburna sjukdomsutbrott minimeras Se rad 0. Se över dränering/vattenavledning utifrån skyfallskartering. Plan för akuta åtgärder ex vattenavledning/dämning, reservkraft Se ovan. Ev. höjning av gator. (Obs! Beakta kulturmiljö) Komplettera väginventering med klimatperspektiv. Inventera underhållsbehov. Fokus på kajer. Överväga förbättrad rening på reningsverken som ex. i Göteborg där vattenburna smittor minimeras med ultrafilter. Affärsverken Drift och service (Gata/park), Kultur och fritid, Fastighet, Hamnen 5 Havsnivåhöjning Trossö - problem med avloppshantering. 6 Se över förnyelse takten på VA-nätet, backventiler, (Fastighetsavd handlingsplan för fler åtgärder. och VA) 6 Havsnivåhöjning Översvämning - noder stadsnät. Riskinventering med klimatperspektiv. Affärsverken 7 Havsnivåhöjning Underhållsbehov av kajer. 4 Inventera och åtgärda underminerade kajer. Hamnen Se över behov, ev. prioritera hämtning utifrån 8 Havsnivåhöjning Översvämmade vägar förhindrar avfallshämtning, skyfallskarteringt, informera fastighetsägare om Kommunen, 6 överbelamrade soprum, luktproblem. åtgärder för minskade sopor samt alternativa förvaring Affärsverken vid behov. 9 Havsnivåhöjning Gamla oljedepåer, dieselcisterner vid hamnen kan vid höga vattennivåer förorena vatten. 0 Havsnivåhöjning Värmeverk med dieseltankar och avfallsanläggningen. Havsnivåhöjning Påverkan på befintlig infrastruktur (väg/järnväg). Rasrisk och underminering. Inventera åtgärdsbehov. 4 Inventera med klimatperspektiv (skyfallskartering och översvämning).. Samverkan Trafikverket, MSB. Omsätt skyfallskartering och översämnings i handlingsplan. Krisberedskap för att säkra transport/leverans till känslig verksamhet 4. Prioritera invallning 5. Se över infartsled brandstationen Hamnen,, ev. privatägda Affärsverken Havsnivåhöjning Bränsleleverans (värmeverk), kemikalieleverans till reningsverk/vattenverk, leveranser till sjukhuset. 4 Se ovan. Studera från sträckan Oskarsvärn till Verkökrysset. Havsnivåhöjning Ny byggnation av infrastruktur är ej anpassad för förändrat klimat. 6 Se över riktlinjer/policy för höjder, dränering, vattenutjämning etc. vid nybyggnation av infrastruktur.
9 4 Storm Nedfallna träd över vägar, järnvägar samt elledningar. 4 4 Se rad 4.. Röj gator från träd för att förebygga risken. Samverka med Trafikverket, Regionförbundet, landstinget kring lokala järnvägar som ej är stormsäkrade 5 Storm Påverkar lastning och lossning vid hamnen. 6 Se över behov av förstärkning, krisplan. Hamnen
10 Risköversikt- fokus Fastigheter Klimatfaktor Risk och konsekvens S K R Åtgärd Prio Ansvarig Kylvatten, bland annat värmeverken använder kommunalt Se över att fastigheter som nyttjar kommunalt vatten finns med Torka 6 vatten i fjärrvärmesystemet. i nödplan för vatten. Torka Vattenbrist till fastigheterna. Behov av att spara vatten i byggnader. Generellt problem att byta ut gammalt, enklare vid nybyggnation. 4. Beteende-kampanjer för modern hushållning av vatten, privat och allmänt. Haka på grannkommuners vatten-spar kampanjer. "Nybyggnationspolicy", se rad 0. Ställ krav i markanvisningen 4 Värmebölja Risk för värmeöar (mikroklimat) i urbana miljöer. 6. Ha helhetsperspektiv utöver grönytefaktor. "Mjuka åtgärder". Gröna tak och väggar samt plantera fler träd. Använd vattnet både för estetik och kyla (fontän). Solavskärmning (ljusa ytor kyler mer än mörka). Se rad 9.. Väv in klimatfokus i befintligt energieffektiviseringsarbete. Utnyttja möjlighet till styrning vid markanvisningsavtal och följ upp 5 Värmebölja Risk för överhettade fastigheter pga otillräckligt kylsystem. 6 6 Värmebölja 7 Värmebölja Äldreboenden och vissa grupper inom boende med funktionsstöd är känsliga för temperaturhöjningar. Tuffare arbetssituation för personal, behöver fler pauser. Hög belastning på elnätet pga ökat kylbehov. Saknar tillräckligt kylsystem i flertalet byggnader prio äldre och känsliga grupper (dyrt att installera kylsystem, istället "mjuka" åtgärder). 9 8 snö Risk för översvämmade fastigheter, påverkar el. 6 9 snö Ökad temp vintertid och ökad fuktighetleder till risk för mögel, allergier. Ökat underhåll och personalbehov pga mögel mm.. Klimatanpassa fastigheterna genom ex materialval, kylanläggningar, gröna ytor, solavskärmning, väderstrecksanpassa fönster och känsliga verksamheter. Se över behov av geokyla. Information till fastighetsägare, brukare. Inför rutiner vid värmeböljor för personal och äldre. Åtgärdsbatteri vid värmebölja. Flytt av känsliga grupper - ta fram plan. Se över behov av reservaggregat på prioriterade områden såsom hälsocentraler och andra samhällsviktiga funktioner. Omsätt skyfallskartering i handlingsplanen. Prioritera riskområden efter riskområde. Arbeta aktivt med dagvattenanläggningar ovan och under jord. Underhåll brunnar etc. Budgetera för detta.. Se över gårdar/tak: solceller och gröna tak 4. Identifiera och prioritera vilka fastigheter som är mest sårbara 9 Se över underhållsplan och resursbehov. Äldreförvaltningen, Funktionsstödsförvaltni ngen, Socialförvaltningen
11 0 Havsnivåhöjning Risk för översvämmade byggnader och källare i fastigheter. 6.Inventera utifrån GIS-karta, prioritera utifrån riskområden. Beslut om livscykelperspektiv vid upphandlingar och nybyggnation: minskad energianvändning, bättre isolering, klimatsäkrade hus. Nybyggnadspolicy för byggnader och mark, ex gröna tak, dagvattenhantering 4. Hitta metoder för nybyggnad och renovering på känsliga (låga) lägen som ger fungerande lösningar. Även för kulturmiljöer., politiker Havsnivåhöjning Översvämning om ledningssystemen inte fungerar. 4 Ytledes vattenavledning. Behov av reservkraft? snö Dagvattensystemen avloppsvatten går baklänges. 4 Havsnivåhöjning Risk för översvämning. Ex Hästö förskola, Stumholmen föräldrakooperativ, Östersjöskolan. 4 Havsnivåhöjning Skador på kulturmiljövärden, på kort och lång sikt. Trossö. 4 5 Mindre snö 6 Mindre snö Mindre nederbörd i form av snö ger försämrad tillgänglighet vid halka. Is/snöras från tak. Ökade kostnader om temp ligger kring 0 C, pga halkbekämpning (dyrare än snöröjning) + personal. 4. Inventera dagvattennätet i kommunala fastigheter. Föryngra ledningsnätet vid behov. Inventera i detalj sårbara fastigheter. Vidta åtgärder vid behov. Fördjupad inventering av kulturmiljöbyggnader - långsiktig plan. Studiebesök i Europa- ex Hamburg, Venedig Tillsätt mer resurser för halkbekämpning. Informationskampanjer till externa fastighetsägare 9 Tillsätt mer resurser för halkbekämpning Kultur- och fritid,, Samhällsbyggnad, Kommunikation 7 Ras/skred Rödebyskolan (SGU) har gjort undersökningar. (Kristianopel går ej att göra något åt.). Gå igenom resultat av undersökningen - behov av åtgärd?. Utred skredrisk för Biskopsberg och se över behov för fler fastigheter som behöver inventeras utifrån risk för ras/skred
12 Klimatfaktor Risk och konsekvens S K R Åtgärd Prio Ansvarig Information i god tid/kontinuerligt för att minska (VA), Torka Kapacitet på vattenverk (ökad vattenförbrukning). 9 förbrukningen/ändra beteenden. Spara-vatten-info. Bevattningsförbud. Risköversikt- fokus Mark Torka/ värmebölja Ökat antal bränder. 9. Försiktighet med skogsmaskiner, brandrisk. Kommunikation: eldningsförbud. Ökad övervakning av skog och mark pga. brandrisk, t ex mha brandflyg 4. Utnyttja lokalkännedom genom samverkan lokalt Räddningstjänst 4 snö Översvämningar i landskapet och i staden, parker, torg, fotbollsplaner etc. 6. Inventera utifrån skyfallskartering.. Infiltrera regnvatten, mindre hårdgjorda ytor. Kapacitet att flytta vatten, behålla vattnet istället för att brädda ut det. Ökade grönområden, regnrabatter, dagvattendammar, våtmarker. Översilningsytor på mångfunktionella ytor så som parker och fotbollsplaner etc. (VA & Fastighet) 5 6 snö snö Tvättning av vägar (recipientpåverkan). 6 Anlägg reningsstationer för dagvatten, våtmarker etc. Mikroplaster till hav och sjö från konstgräsplan. 6 Utred alternativa material vid upprättande av konstgräsplaner, inrätta säker uppsamling av dagvatten intill konstgräsplaner, se över soprutiner. (VA & Fastighet), Kultur- och fritid 7 havsnivåhöjning Översvämning av eller läckage vid skyfall av miljöfarlig verksamhet, ex gamla soptippar. 9. Inventera miljöfarlig verksamhet utifrån klimatperspektiv (befintliga GIS-kartor skyfallskartering och översvämning). Prioritera riskområden. Upprätta och genomför handlingsplaner Miljökontoret, Fastighetskontor, Affärsverken 8 Havsnivåhöjning Strandängar med unik flora/fauna riskerar att försvinna. 6 Kartlägg värdefulla områden, överväg insatser. Miljökontoret i dialog med Länsstyrelsen 9 Havsnivåhöjning Turism påverkas, minskad tillgänglighet till bryggor. 6 Kartlägg riskområden för bryggor, överväg insatser. Hamnen 0 Torka/ värmebölja/ skyfall Låg grundvattennivå. Sinande brunnar, låg vattenföring i åar, försämrad kvalitet, brist på dricksvatten. Föroreningsspridning, efter torka rinner regnvattnet lättare undan och tar med sig föroreningar och bakterier. 4. Information och sparkampanjer mot privata brunnar. Ev behov av reservkraft genom avsaltning (behov-kapacitet).. Se över kommunal vattenanvändning ex bevattning fotbollsplaner och fyllnadsmaterial fotbollsplaner. Utred möjligheter till alternativ bevattning av fotbollsplaner, rabatter, parker, etc. Miljökontoret, Värmebölja Ökad bakterieflora i badvatten leder till sjukdomar. 6 snö Bräddning gödselbrunnar. Leder till ökad övergödning och risk för bakteriespridning vid brunnar. 4 Informera allmänhet om risker vid bad vid höga vattentemperaturer. Hårdare bevakning vid tillsyn, information om risker och alternativ. Miljökontoret, Miljökontoret
Växjö - Europas grönaste stad!
Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan
Läs merKlimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?
Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merIntegrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203
Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL 141203 Programpunkter Bakgrund Syfte & mål Hur gick vi tillväga? Resultaten Hur gick vi vidare
Läs merFiguren nedan beskriver övergripande tillvägagångssätt för att erhålla resultat av analysen.
Bilaga 2 GIS-ANALYS I arbetet med grovanalys av kommunens risk- och sårbarhetsområden genomförde WSP en överlagringsanalys av GIS-skikt utifrån befintliga GISdata och tillgängliga exempelvis fastighetskartor,
Läs merDAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merKlimat- och sårbarhetsanalys
1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,
Läs merKlimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Läs merMILJÖ- OCH BYGGKONTORET
28 000 invånare Ca 2000 kvm2 Bolmen, vattentäkt Lagan E4 Klimatanpassningsplan Ljungby kommun Varför en klimatanpassningsplan? Varför en klimatanpassningsplan? Bottenkartering av Lagan, hösten 2012 Bottenkartering
Läs merJa /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat
Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:
Läs merDAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)
DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter
Läs merUnderlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl. Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation
2019-03-25 DAGVATTENHANTERING Underlag till detaljplan för del av Margretelund 1:1 m fl Bedömningsunderlag för dagvattenhantering vid nybyggnation Ytan som planläggs för bebyggelse är 5500 m2. Idag är
Läs merHandlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18
Projektplan KK08/317 Anneli Carlén Utmaning Rädda Östersjön Projektstart Projektavslut Avslutat Sign. Anneli Carlén 2009-01-21 Handlingsprogram Rädda Östersjön 2009-02-18 Innehåll 1. Mål... 3 2. Östersjön...
Läs merKlimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning
Klimatanpassning 121001 Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning Bakgrund Länsstyrelsen har två klimatuppdrag Klimatanpassning Energieffektivisering
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merHandlingsplan Klimatanpassning
Diarienummer: KS2014/0200.403 Handlingsplan Klimatanpassning Gäller från: 2016-11 Gäller för: Samtliga kommunala förvaltningar samt Ljungby Energi och Ljungbybostäder Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad
Läs merInformation till fastighetsägare angående dagvattenanslutningar
Information till fastighetsägare angående dagvattenanslutningar Råd och vägledning för att koppla sitt dagvatten på bästa sätt. HelsingeVatten AB ger råd till fastighetsägare som är ansluten till det kommunala
Läs merYttrande över remiss av Åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat 2015-2019 Jönköpings län
MISSIV 1(1) 2014-05-15 LJ 2014/410 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Yttrande över remiss av Åtgärdsprogram Anpassning till ett förändrat klimat 2015-2019 Jönköpings län Bakgrund Landstinget i Jönköpings
Läs merKlimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Läs merDetta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merKlimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merSammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat
Läs merDAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.
DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1 Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen 2017-11-17 rev. 2018-03-08 DAGVATTENUTREDNING ÖSTRA JAKOBSBERG, DEL 1 Östra Jakobsberg
Läs merKASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
Läs merKomplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan
2018-03-20 Komplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan Detaljplan för Bostäder vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg, en del av Jubileumssatsningen Ursprunglig rapport Rapport Dagvattenutredning
Läs merDAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND
DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.
Läs merSundbybergs stads vatten- och avloppspolicy
2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merRiktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01
Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs merKlimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
Läs merRSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och
Läs merRSA Risk- och sårbarhetsanalys
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om
Läs merDagvatten - Ansvar och roller
1 (5) Dagvatten - Ansvar och roller Stockholm Vatten Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag och stadens VA-huvudman. Detta medför ett ansvar för att den samlade avledningen av dagvatten, inom verksamhetsområde
Läs merDag- och dräneringsvatten
Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika
Läs merVätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt
Vätterns reglering JÖNKÖPING Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt Vi tar i planeringen hänsyn till klimatförändringarna men vi kan inte lösa alla frågor med detaljplanering!
Läs merHandlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Läs merAnpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå
Läs merHur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Läs merLotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Läs merBehovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.
1 [6] Referens David Ekberg detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65. Orenteringskarta över området en av detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola
Läs merFörstudie: förnyelse. Krokoms kommun. Johan Lidström. Januari 2013
Förstudie: Vatten- och avloppsledningsnätets kvalitet och förnyelse Krokoms kommun Johan Lidström Januari 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Uppdrag och syfte... 1 1.3.
Läs merKlimatanpassningsplan
Klimatanpassningsplan REMISSVERSION Dokumenttyp: Beslutad av: Antagen: Gäller för: Ansvar för revidering: Giltighetstid: Plan Kommunfullmäktige 20XX-XX-XX och paragraf X Kommunkoncernen Kommundirektör
Läs merKlimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Läs merBehovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp
Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp Styrprocessen 2017 2016-03-15 Tyresö kommun / 2 (7) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde VA... 3 1.1 Slutsatser - Samlad bedömning
Läs merHandlingsplan Klimatanpassning
Diarienummer: KS2014/0200.403 Handlingsplan Klimatanpassning Antagen av kommunstyrelsen 2017-03-14 30 Gäller från: 2017-04-01 Gäller för: Ljungby kommun och dess bolag Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad
Läs merÅtgärdsförslag MILJÖFÖRVALTNING
FÖRVALTNING Förorening/utsläpp Vatten - Fysiska och psykiska effekter Belastning på personal Ekonomisk skada för företag Skadegörelse/sabotage Vital resurs 1 Personal - Brandrisk Luftföroreningar Vattenföroreningar/störtregn
Läs merUtdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Läs merVAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG
+4 GRADER Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser har under
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merBILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merDetaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2
2016-11-14 Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2 Dagvattenhantering i Askeslättsområdet Bilaga 1 På grund av områdets specifika markförhållanden, dess flacka topografi och klimatanpassning har
Läs merVad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merStäder, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Läs merMats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Läs merÅsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Läs merMotion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut
Läs merRemissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning
Remissförslag Borås Stads Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning 0 Borås Stads Styrdokument»Aktiverande Strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås Program verksamheter och metoder
Läs merVem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv
Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar
Läs merÖrebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning
2017-05-17 Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning Länsgemensamt arbete Ljusnarsberg Ett initiativ från länets kommuner med stöd från Länsstyrelsen i Örebro Hällefors Lindesberg Örebro län 12 kommuner
Läs merGrönblå system som en del av dagvattenstrategin i Rosendal Uppsala
Grönblå system som en del av dagvattenstrategin i Rosendal Uppsala THOMAS BLOMQVIST, projektledare anläggning Stadsbyggnadsförvaltningen 2017 Ett av Sveriges största pågående stadsutvecklingsprojekt Detaljplan
Läs merÅtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun
Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun Nr Åtgärd Ansvarig Samarbetspartners 1. Fosforföreningenfosfonater inkluderas i förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel
Läs merVatten till och från markavvattningssamfälligheter
Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under
Läs merHUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet
Läs merEtt förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Läs merMikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån
Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs merHantering av dagvattenfrågor. Ansvarsfördelning i den kommunala organisationen
Hantering av dagvattenfrågor Ansvarsfördelning i den kommunala organisationen Innehåll 1 Inledning 5 2 Ansvarsfördelning 5 2.1 Byggnadsnämnden...5 2.1.1 Plan- och bygglovskontoret...5 2.2 Norrhälsinglands
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merKlimatanapassning - Stockholm 2013-10-14
Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning
Läs merRegional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten
Regional vattenförsörjning Kalmar län Vattnets kretslopp Liselotte Hagström samordnare dricksvatten Ytvatten i Kalmar län Hydrologisk förutsättning få stora sjöar relativt många vattendrag men små med
Läs merÖversvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Läs mer2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån
Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,
Läs merHälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur
Läs merÖvergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Läs merÄrende 22. Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten
Ärende 22 Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-01-18 KS. 2018-00338 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Svar på medborgarförslag om tillvaratagande
Läs merMed målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.
PM Översvämningsrisker detaljplan Centralstationenn Bakgrund och syfte Föreliggande PM beskriver översvämningsrisker och åtgärdsbehov för ett detaljplaneområde vid Centralstationen i Göteborg. Planen ska
Läs merKlimatanpassning ett samarbete. Marie-Louise Folkesson Staffanstorps Kommun
Klimatanpassning ett samarbete Marie-Louise Folkesson Staffanstorps Kommun Klimatanpassning ett samarbete En klimatanpassad risk- och sårbarhetsanalys Ett regionalt samarbete med översvämningsproblem Ett
Läs merKlimatanpassning i. översiktsplanearbetet
Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Kristianstads kommun i Skåne Skånes till landyta näst största kommun 20-tal tätorter, uppåt 30 småorter 82000 invånare
Läs mer66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016
66-årsregn i Bjuv & Hyllinge den15 juni 2016 Den 15 juni föll ett 66-årsregn över Bjuv och Hyllinge 66-årsregn innebär: Regnets omfång är för stort för ledningarnas kapacitet. Regnvattnet som inte får
Läs merVA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton)
1 VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) Bakgrund - NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift,
Läs merKommunernas åtgärder. inom åtgärdsprogrammen för miljömålen och klimatanpassning
Kommunernas åtgärder inom åtgärdsprogrammen för miljömålen och klimatanpassning Aktuella åtgärder för 2016 Kommunernas samlade åtgärder för 2016 I denna broschyr hittar du en sammanställning av alla aktuella
Läs merMats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)
Mats Bergmark Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen) Min bakgrund: Projektledare Utredare regeringskansliet Produktionschef VA Konsultchef
Läs merSUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merVem gör vad och när? - Översiktsplan
Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och
Läs merGröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)
2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs merHållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Läs merBilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)
Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merExtremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?
Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem? Gustav Strandberg, Karin Jonsson (SMHI) Mats Nordenskjöld (if) Maria Rothman (Norrköpings kommun) Erik Glaas, Mattias
Läs merKlimatsäkring -P104 samt P105
Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker
Läs mer