ÄNGSTORPS HANDELSOMRÅDE, LAHOLM

Transkript

1 PM GEOTEKNIK ÄNGSTORPS HANDELSOMRÅDE, LAHOLM SLUTRAPPORT

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Undersökningsmaterial Nu utförda undersökningar Planerad anläggning Geotekniska förhållanden Topografi Jordlagerförhållanden Grundvattenförhållanden Damm för dagvatten Geotekniska åtgärder Grundläggning av byggnad Dimensionerande grundvattenyta Dimensionering av hårdgjorda ytor Schaktarbeten Geoteknisk kontroll (8)

4 Denna PM innehåller geotekniska tolkningar, rekommendationer och åtgärder avseende dimensionering mm. Utförda fält- och laboratorieundersökningar redovisas i en separat handling Geoteknisk undersökning, Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo, Ängstorps handelsområde, Laholm, uppdragsnummer , daterad Inledning På uppdrag av Laholms kommun har Tyréns AB utfört en översiktlig geoteknisk undersökning vid Ängstorp i Laholm. Fastigheten är belägen på den södra sidan om Lagan, norr om Västerleden. Syftet med undersökningen är att den ska skapa ett underlag för de geotekniska förhållandena för området samt ge underlag inför planeringen av området. Denna handling skall inte användas vid projektering. När planerade byggnaders utförande och läge är bestämt skall en, för ändamålet, geoteknisk undersökning utföras. Undersökning med avseende på miljöföroreningar har inte innefattats i detta uppdrag. Beställarens kontaktperson har varit Hans Johansson och Tyréns uppdragsansvarig har varit Jalmar Sternheden. Intern granskning har utförts av Daniel Baltrock, Tyréns AB. 2 Undersökningsmaterial 2.1 Nu utförda undersökningar Den nu utförda geotekniska undersökningen har utförts i oktober 2012 av fältingenjören Göran Palmqvist, Tyréns AB. Skruvprovtagning har utförts i 12 punkter, CPT-sondering i 7 punkter, samt installation av grundvattenrör i 6 punkter. Resultatet från undersökningen redovisas i sin helhet i Ängstorps handelsområde, Laholm, Tyréns, , Rapport Geoteknisk undersökning, RGeo. 3 Planerad anläggning Enligt erhållna handlingar i form av ritningsunderlag (Angstorp geoteknik) planeras en saluhall på ca 250*50 m, med anslutningsvägar på fastigheten. 4 Geotekniska förhållanden 4.1 Topografi Undersökningsområdet utgörs av åkermark med två lantbruksbyggnader. Utförd undersökning visar inte på förekomst av föroreningar eller fyllnadsmassor. Området sluttar från syd mot norr, mot Lagan. Höjdskillnaden på utförda markundersökningspunkter är som mest ca 5,7 m vilket motsvarar nivåer mellan +14,1 och +19,8 4(8)

5 Inom tomten och i anslutning till tomten finns kablar för el, vatten och avloppsledningar. Se ritning 101G Jordlagerförhållanden Fig 1. Principfigur från Stenån SGU:s jordlagerbeskrivning, Halmstad SV, beskriver jordlagerföljden som: 3-7 m svallsand på m glacial lera på 4-5 m silt och finsand och underst 2-4 m sand och grus. Hela lagerföljden är m och vilar på gnejs. Se fig 1 Översta jordlagret består av en mullhaltig sand med växtdelar. Lagret är som mäktigast 0,4 m. Mulljorden vilar på ett lager sand med islag av silt, lera och rena siltlager. Sand och siltlagret är postglacialt sediment avsatt av Lagan i form av svämsediment efter istiden. Under de postglaciala sedimenten följer en glacial lera till stort djup. Markytan i området, bestående av mullhaltig sand sluttar ner mot Lagan med nivåer mellan +19,8-+14,1. Under den mullhaltiga sanden påträffas ett lager postglacialt sediment. Lagret av lera, silt och sand i växellagring. Lagret sluttar från syd till norr med den mäktigaste delen i söder. Materialet bedöms vara avsatt av Lagan och innehåller tunna organiska skikt med en del växtdelar. Den organiskahalten bedöms som låg och icke sättningsbenägen. Materialen har en vattenkvot mellan 15-35%, den högre vattenkvoten påträffas i områden med överliggande gyttjig lera. Densiteten ligger mellan 1,7-1,8 t/m 3. Lagret har i den södra delen en mäktighet på ca 6,5 m till den norra delen med en mäktighet på 2,4-3,5 m med nivåer i lagrets underkant. För de olika materialens materialtyp och tjälfarlighetsklass se bilaga 1. Under det postglaciala sedimentlagret följer en glacial lera som är, av undersökningen att döma, plant utbredd i hela området med nivåer i lagrets överkant på Leran har en odränerad skjuvhållfasthet mellan kpa kraftigt överkonsoliderad. 5(8)

6 Lagans framfart genom området verkar inte påverkat den glaciala leran i form av erosion utan enbart eroderat bort material från det ovanliggande postglaciala sedimenten. Leran har en vattenkvot motsvarande 28-34% med en densitet på 1,9 t/m 3. Materialet har materialtyp 4B och tjälfarlighetsklass 3, enligt anläggnings AMA-10. Lager 0 Mullhaltig sand 1 Postglaciala sediment 2 Glacial lera Figur 1. Principiell jordlagerföljd i lagrets underkant M.y + 14,1-+-19,8 m +13,7-+19, i lagrets överkant 4.3 Grundvattenförhållanden I samband med den nu utförda undersökningen har 6 grundvattenrör installerats. Avläsning av grundvattennivån har utförts i samband med den geotekniska undersökningen. Resultatet av mätningen redovisas i sin helhet på ritningar 101G G1104. Vidavläsningen hade nivåerna i grundvattenrören inte stabiliserats varför vidare avläsning är nödvändiga för en dimensionerande grundvattennivå. Nivån vid tillfället uppmättes till mellan +13,08 +18,04. Grundvatten samt yt/sjunk-vatten har en gradient ner mot Lagan där vattenståndet i Lagan påverkar grundvattennivåerna i området. Långvarigt högvattenstånd i Lagan kan höja grundvattnet i området, speciellt i de norra delarna närmast Lagan. Grundvattnet varierar kraftigt över året och är normalt som högst i mars-april. För att erhålla underlag till bestämning av grundvattennivåer och dess fluktrationer föreslås fortsatt kontroll av grundvattennivåer en gång per månad i minst ett år. Under fältarbetet kontrollerades fria vatten ytor i samtliga borrhål med varierande nivåer som redovisas på ovan nämnda ritningar. 4.4 Damm för dagvatten I områdets sydvästra del, se ritning 101G1101, är det tänkt att en dagvattendamm alternativt ett fördröjningsmagasin skall anläggas. Materialet i marken består överst av genomsläppliga massor i form av sand ner till nivån +17,6 som följs av ett siltlager. Vid anläggning av en tät damm måste tätning av dammen ske med tätduk alternativt ett tätt lager av lera. Ett alternativt läge för en eventuell tätdamm passar sig bättre i områdets nord östra del där mindre genomsläppliga massor har påträffats. Vidare undersökningar i projekteringsskedet skall dock utföras. Vid anläggade av en infiltrationsdamm kan det östra läget användas då infiltrationen i sanden bör ske snabbt. Vidare undersökning av grundvattenströmmingarna är nödvändiga eftersom infiltration inte sker i den underliggande glaciala leran. 6(8)

7 5 Geotekniska åtgärder 5.1 Grundläggning av byggnad Med ledning av utförda undersökningar föreligger relativt goda grundläggningsförhållande för planerad byggnad med anslutande vägar. Planerad anläggning kan grundläggas med plintar ner på glacial lera eller med kantförstyvad platta på mark i det postglaciala sedimentet. Vid stora laster kan det bli nödvändigt att föra ner lasterna i den glaciala leran. Det utförs antingen med plintar eller pålar ner i leran. Vid val av plintar måste lokala grundvattensänkningar utföras kring plintgrunden. Pålgrundläggninig bör kunna ske med kohesionspålar i den glaciala leran. All fyllning under byggnader skall packas i enlighet med Anläggnings AMA-10. Vibrerande packning av siltiga material innehållande vatten kan orsaka portryckshöjningar vilket leder till minskad bärighet och flytbeteende. Om grundläggning kräver urschaktning skall urschaktat material ersättas med friktionsmaterial. Vid installation av borrplintar finns risk för rikliga mängder vatten i sanden varför detta inte rekomenderas. Om plintar installeras i eller genom vattenförande siltlager skall plintarna installeras genom borrning med foderrör. Då grundvattnet står relativt högt inom området bör områdets markberedningen tillse att ingen generell sänkning av markytan sker eftersom det då finns risk för påverkan av grundvattnet med dräneringar kring byggnader Med höga grundvattennivåer är det dock av vikt att golv på mark lägges på minst 0,2 m dränerande och kapillärbrytande tvättad makadam. Alternativt utförs en lösning med markskivor. Typgodkända lösningar bör väljas och följas noggrant. Den kapillära stighöjden i materialen får ej överstiga halva skikttjockleken. Det är av största vikt att dränering och kapillärbrytande skikt utförs med största omsorg. Vidare skall det tillses att markytan ges tillräckligt fall från byggnaden. 5.2 Dimensionerande grundvattenyta Dimensionerande grundvattennivå skall via mätningar i installerade grundvattenrör utvärderas tillsammans med sakkunnig geohydrolog. Grundvattennivån varierar kraftigt över året varför mätningar bör utföras över lång tid. 5.3 Dimensionering av hårdgjorda ytor Hårdgjorda ytor dimensioneras för undergrund av siltig sand, materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt Anläggnings-AMA 10, förutsatt att organiska jordar i ytan schaktas bort. 5.4 Schaktarbeten Allt schaktarbete kan utföras i enlighet med AMA Anläggning 10. Befintlig jord bedöms som relativt lättschaktad. Schakt i vattenföranded siltlager skall undvikas. Schakt beräknas kunna utföras med släntlutning ca 1:1,5 för sand och silt såvida släntkrönet är obelastat och grundvattnet är avsänkt. Vid eventuell temporär schakt i lera kan slänter ställas 2:1 under förutsättning att släntkrönet är obelastat och grundvattnet avsänkt. Permanenta slänter i lera skall slänter ställas till 1:1,5. 7(8)

8 Leran och silten är känslig för vattenöverskott, framförallt i samband med avlastning, därför skall schaktbotten i dessa material skyddas mot nederbörd och grundvatten. Terrasser ska skyddas snarast efter frischaktning. Vid uppehåll i arbetena skall terrasser vara jämna och väl komprimerade samt ligga i fall mot avskärande diken eller lokala pumpgropar. Vid schaktarbetet skall föreskrifter och rekommendationer i Säker schakt utgiven av entreprenörsskolan beaktas. Om man i samband med schaktarbeten påträffar förorenad jord ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten (Miljöförvaltningen i Laholm), som ska godkänna hur dessa massor används/omhändertas. 6 Geoteknisk kontroll Föreliggande PM ska utnyttjas för planeringsarbetet för området. Vid upprättande av projekterings- och bygghandlingar då byggnadernas och anläggningarnas utformning och placering bestämts skall en, för ändamålet, geoteknisk undersökning genomföras. Vidare observationer av grundvatten i de installerade grundvattenrören skall utföras minst 1 gång per månad i minst 1 år framöver för att underlag för bedömning av grundvattenytan läge och fluktuationer. Schaktbotten ska besiktigas av geotekniskt sakkunnig person. Om avvikande förhållanden upptäcks ska ansvarig geotekniker kontaktas. Packningskontroll ska ske på uppfyllnad >0,5 m under byggnad. 8(8)