BESLUT Datum Vårt dnr Sidnr /2009 1(4) Ert datum Jo2009/2298

Transkript

1 BESLUT /2009 1(4) Ert datum Ert dnr Gentekniknämnden Jo2009/2298 The Swe<llsh GeneTechnology ÄdVISOry B t1rd Regeringskansliet Jordbruksdepartementet Djur- och livsmedelsenheten Ämnesrådet Carina Knorpp Stockholm Synpunkter på frågeformuläret om den socioekonomiska innebörden av marknadsgodkännande av genetiskt modifierade organismer för odling Enligt förordning (2007:1075) med instruktion för Gentekniknämnden har nämnden till uppgift att genom rådgivande verksamhet främja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. Vidare ska nämnden beakta vikten av att ett gott forskningspolitiskt klimat upprätthålls. Gentekniknämnden ska enligt sina instruktioner yttra sig vid ansökningar om tillstånd att få genomföra en avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer eller för att släppa ut en produkt som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden. I nämnden finns representanter från samtliga riksdagspartier, samt sju expert inom olika områden. Nämnden har alltså inte i uppdrag att belysa rent sociooekonorniska aspekter av gentekniken men har trots det valt att lämna synpunkter på vissa frågor i formuläret som delvis berör nämndens verksamhetsområde. Inledning När det gäller genetiskt modifierade grödor är det endast majsen MON810 som är godkänd för odling inom EU och denna majs har hittills odlats i mycket begränsad omfattning ( ha 2008). En mer omfattande odling av framför allt genetiskt modifierad sojaböna ägde rum i Rumänien innan landet kom med i EU, men eftersom ingen genetiskt modifierad sojaböna är godkänd för odling inom EU så har medlemskapet i EU omöjliggjort fortsatt odling. Erfarenheterna av odling av genetiskt modifierade växter i Europa är därför mycket liten och det är av den anledningen mycket svårt att uttala sig om vilka socioekonomiska konsekvenser en utökad odling skulle få. Man får då i första hand titta på erfarenheterna av odling av genetiskt modifierade växter i länder utanför EU. Det ska dock poängteras att många av dessa länder har en jordbruksnäring med helt andra villkor, t.ex. avseende politisk styrning och subventionssystem, än den inom EU och där samexistensfrågor avseende ekologisk odling inte förekommer eller är av underordnad betydelse. Det ska också påpekas att vilka socioekonomiska konsekvenser genetiskt modifierade växter får är avhängiga vilka egenskaper som introducerats. Synpunkter på fråga 1.1 Den snabba spridningen av odling av genetiskt modifierade växter utanför EU beror i första hand på att de tillförts s.k. "input traits", dvs. egenskaper som förbilligar odlingen och därför är mer lönsamma för lantbrukaren än de konventionella sorterna. De mindre kostnaderna borde betyda ökad lönsamhet för lantbrukarna inom Postadress: Telefon: Fax: WebbfE-post: Box Solna genteknik@genteknik.se

2 BESLUT, Gentekniknämnden /2009 2(4) EU, förutsatt att övriga parametrar (så som jordbrukssubventionerna) är oförändrade. Det torde också minska behovet av import av genetiskt modifierade produkter för foder och livsmedel till EU, då EU: s lantbrukare skulle bli mer konkurrenskraftiga t.ex. vad gäller odling av sojaböna (se här erfarenheterna av odlingen av genetiskt modifierad sojaböna i Rumänien). Det kan konstateras att t.ex. pollen från insektspollinerade genetiskt modifierade växter oundvikligen kommer att förekomma i honung och antagligen kan även pollen från vindpollinerade genetiskt modifierade växter hittas i honung och på andra växter odlade i närheten, så som bladgrönsaker. Viss låg inkorsning mellan genetiskt modifierade grödor och konventionellt framtagna grödor kommer också att ske även om de i lag stipulerade avstånden mellan dessa grödor iakttas. Anses detta vara en oacceptabel spridning av gener från genetiskt modifierade grödor så är konsekvensen att praktiskt taget all odling av genetiskt modifierade växter utom de som förökas med kloning (t. ex. potatis) måste förbjudas. Detta skulle naturligtvis slå hårt mot EU: s konkurrenskraft gentemot övriga världen vad gäller produktionen av jordbruksprodukter och skulle bli allt mer besvärande ju fler gentekniskt introducerade egenskaper med odlingsmässiga fördelar som kommer ut på marknaden. I takt med att produktionskostnaderna i länder med GM-grödor minskar kommer lönsamhetsgapet mellan EU och dessa länder att öka. Ett jordbruk fritt från gentekniskt förädlade grödor kommer därför sannolikt att behöva fortsatt kraftiga subventioner för att överleva. Detta står i klart motsatsförhållande till de långsiktiga åtaganden EU har gjort mot ökad frihandel och risken för EU-negativa motåtgärder från den omgivande världen är uppenbar. Synpunkter på fråga 1.2 och 1.11 Vad gäller utsädesproducenter så har europeiska utsädesbolag på grund av motståndet mot genetiskt modifierade växter inriktat sig på odling av konventionellt framtagna sorter för den europeiska marknaden, men antagligen kan man snabbt anpassa sig till en ökad odling av genetiskt modifierade växter då en del av dessa redan odlas i länder utanför EU. På kort sikt kommer dock en ökad import av genetiskt modifierat utsäde kunna förutses (90 % av kommersiella genetiskt modifierade grödor kommer idag från ett USA-baserade företag). En ökad odling av genetiskt modifierade växter i Europa skulle medföra en ökad investering inom biotekniken i europeiska utsädesföretag och skulle därmed kunna vitalisera denna industri och öppna för marknader för europeiska utsädesföretag utanför EU. Då de flesta europeiska lantbrukare köper sitt utsäde eller, i de fall de förökar sorter själva, betalar royalties, kommer lantbrukarnas beroende av utsädesbolagen inte nämnvärt påverkas. Utsädet kommer att bli något dyrare, men nettovinsten blir större. Mycket få lantbrukare använder fritt utsäde vars växtsortskydd har löpt ut. Utvecklingen av utsäde för ekologisk odling, i vilken i stort sätt används konventionellt framtagna sorter, kommer att bli lidande aven ökad inriktning på genetiskt modifierat utsäde. Det är dock mycket möjligt att den ekologiska odlingen på sikt också inkorporerar vissa genetiskt modifierade grödor då dessa kan öka lönsamheten utan att öka miljöbelastningen eller användningen av bekämpningsmedel. (Jfr. Amishfolket i USA).

3 BESLUT Gentekniknämnden /2009 3(4) Synpunkter på fråga 1.3 En bättre lönsamhet för lantbrukare som odlar genetiskt modifierade växter kan leda till en prispress på jordbruksprodukter, förutsatt att andra parametrar är oförändrade (framför allt subventionssystemet) vilket kan fortplanta sig i lägre priser för konsumenterna. Redan i dag är produktionskostnaden för animalieprodukter klart lägre då djuren utfodrats med importerat genetiskt modifierat foder jämfört med konventionellt framtaget foder. Lantbrukare som håller fast vid användningen av foder fritt från genetiskt modifierade produkter har en mycket svår konkurrenssituation. Genetiskt modifierade växter med bättre näringsinnehåll (t.ex. fiskfettsyror och vitaminer) finns också i pipeline och torde påverka hälsotillståndet hos konsumenterna positivt. Synpunkter på fråga 1.9 En ökad odling av genetiskt modifierade växter skulle medföra en förnyat intresse för satsning på växtbioteknik i Europa, både i företag och i offentligt finansierad forskning på universitet och institut och skulle antagligen också medföra ett större intresse bland studenter att studera växtvetenskaperna inom den högre utbildningen. För närvarande så har dessa utbildningslinjer mycket lågt sökandetryck i hela Europa, vilket antagligen kan hänföras till de mycket dåliga framtidsutsikterna att finna en anställning inom denna sektor. Synpunkter på fråga 2.1 och 2.2 De genetiskt modifierade grödor som idag finns på marknaden har lett till minskad användning av insektsbekämpningsmedel som slår hårt mot breda insektsgrupper och även högre djur (insektsresistenta s.k. Bt-grödor). Herbicidtoleranta växter har medfört mindre jordbearbetning med mindre energiåtgång, mindre jorderosion och näringsläckage och en rikare mikroflora i jorden. På så sätt har genetiskt modifierade växter bidragit till en större uthållighet i jordbruket. Den effektivare ogräsbekämpningen i samband med odling av herbicidtoleranta grödor innebär dock mindre mängd av olika ogräs i åkern och om detta anses som något värdefullt för biodiversiteten så är detta en nackdel. Utanför åkern torde inte biodiversiteten påverkas annat än positivt åtminstone jämfört med konventionell odling på grund av minskad användning av insektsbekämpningsmedel. Genetiskt modifierade grödor som finns i pipeline visar en betydligt effektivare kväveupptagningsförmåga än motsvarande konventionella sorter. Dessa grödor minskar behovet av kvävegödsel och därmed kväveläckaget. Även genetiskt modifierade grödor med resistens mot svampsjukdomar (t.ex. potatis med bladmögelresistens) och bakterie- och virussjukdomar är under utveckling. Dessa grödor kommer att minska behovet av kemiska bekämpningsmedel, förbättra odlingssäkerheten och minska energiåtgången. Andra grödor under utveckling är grödor som är mer tåliga mot torka och vattensjuka jordar. Denna typ av grödor kommer att öka odlingssäkerheten, vilket inte minst är viktigt i ett förändrat klimat. I det långa loppet kan också gentekniken bidra till att få fram jordbruksgrödor genom domesticering av vilda växter som kommer att minska sårbarheten i odlingen samt perenna grödor som radikalt skulle minska näringsläckage och energiåtgång. Synpunkter på fråga 3 Det uppskattas att vi behöver öka jordbruksproduktionen globalt med 70 % de närmaste 40 åren för att försörja de ca: 9 miljarder människor som då finns (FAO 2009). Under de senaste femtio åren har den globala jordbruksproduktionen ökat med ca 110 % medan befolkningen har fördubblats. Denna ökning i produktion har varit möjlig genom en kombination av växtförädling (gröna revolutionen) och nya jordbrukstekniska metoder. Dessa tekniker har i stort sätt uttömt sin potential och

4 Gentekniknämnden BESLUT /2009 4(4) har också haft negativa miljökonsekvenser. Vi behöver således nya metoder inom jordbruket för att ytterligare kraftigt höja avkastningen och samtidigt minska miljöbelastningen (det finns mycket begränsade möjligheter att öka den odlade arealen). Växtförädling, inklusive förädling med hjälp av genteknik, är en av flera metoder som har möjlighet att bidra till en effektivare produktion, dvs. ökad avkastning per hektar åkermark. Det ska dock poängteras att stora globala förändringar i konsumtionsvanor med kraftigt minskad animaliekonsumtion radikalt skulle minska det framtida behovet av produktionsökningar i jordbruket. Den nuvarande globala trenden är dock en ökande animaliekonsumtion. Beslut i detta ärende har efter föredragning av kanslichef Marie Nyman fattats av ledamöterna Birgitta Eilemar, Fredrik von Arnold, Per Bill, Maria Jakobsson Kornevik, Lars Tysklind, Irene Oskarsson, Alf Eriksson, Egon Frid (skiljaktig, se bilaga), Tina Ehn (skiljaktig, se bilaga), Sten Stymne, Rishi Bhalerao, Jenny Eklöf och Nils Uddenberg. Vid beslutet deltog även ersättarna Lars Hjälmered och Stellan Welin. / ~ti;lh ri~ Birgitta Eilemar

5 Gentekniknämnden BILAGA /2009 1(2) Ledamöterna Egon Frid (V) och Tina Ehn (MP) är skiljaktiga och anför följande: Vi anser att vid ett yttrande om socioekonomiska effekter av odling av genmodifie rade grödor är det inte möjligt att endast se på gmo ur ett nationellt eller europeiskt perspektiv. Odling av gmo är ur ett socioekonomiskt perspektiv i allra högsta grad ett globalt fenomen och ger globala effekter. Ca 140 miljoner hektar mark odlas med genmodifierade grödor i världen i dag. Fyra sorters grödor dominerar: majs, soja, bomull och raps. USA är det domine rande landet följt av Argentina och Kanada men flest antal odlare finns i u länderna. Grödorna är koncentrerade till högproduktiva områden och mer än hälften av sojan som odlas är genmodifierad, varav merparten är fodergrödor. Marknadsmakten kontrolleras av ett fåtal företag. Företagen säljer både utsäde och tillhörande bekämpningsmedel. Monopolsituationen är ett faktum och mekani seringen gynnar storföretagen, inte de små. Att åberopa ansvar för frihandeln kan förvisso vara ett argument men idag råder en monopolsituation som bidrar till en stor orättvisa. Rätten till eget utsäde och ökad lokal produktion samt rätten till mat är värden som borde beaktas med större re spekt i det resonemang som nämnden för. Det motstånd som finns mot att köpa genmodifierade grödor skapar parallella marknader som fördyrar. Det uppstår extra kostnader för arbete, lagring, transport, vidareförädling, rensning och administration. Merpriset får till stora delar de som vill ha gmo-frihet betala. Som exempel kan nämnas att kostnaden för konventionell soja är ca 5 % högre än för genmodifierad soja. Nämnden har i sitt svar nedan uttryckt att ett jordbruk fritt från gmo fortsättningsvis kommer att vara beroende av subventioner. Detta kan vara en sanning i det fall alla kostnader ska läggas på dem som vill ha gmo-frihet, vilket är en märklig slut sats. Nämnden skriver: "I takt med att produktionskostnaderna i länder med GM-grödor minskar kommer lönsamhetsgapet mellan EU och dessa länder att öka. Ett jordbruk fritt från gen tekniskt förädlade grödor kommer därför sannolikt att behöva fortsatt kraftiga sub ventioner för att överleva. Detta står i klart motsatsförhållande till de långsiktiga åtaganden EU har gjort mot ökad frihandel och risken för EU-negativa motåtgärder från den omgivande världen är uppenbar." Vi tror att en helt annan utveckling av jordbruket och matproduktionen kan vara möjlig: med mångfald, växelodling, trädjordbruk och ekologisk produktion med jor dar som sköts så de skapar en hög inbindning av kol. Att referera till att genmodifi erat jordbruk gett mindre miljöeffekter och mindre jorderosion m.m. beror helt på vad man jämför med. Om man jämför fördelarna med vissa genmodifierade grödor i förhållande till sam ma grödor som inte genmodifierats i ett storskaligt konventionellt hårt drivet mono

6 Gentekniknämnden BESLUT /2009 2(2) kulturjordbruk så är dessa uppenbara. Men samma positiva effekter av gmo finns inte i ett ekologiskt jordbruk med mångfald. Med anledning av diskussionen om en ökande befolkning och ett ökat livsmedelsbehov så vill vi även säga att vi inte ser det som en självskriven naturlag att det måste vara så att den alltmer ökande köttkonsumtionen måste fortgå. Ur en rapport från FAO 2006 använder boskapssektorn 30 procent av jordens totala landyta, mestadels som permanent betesmark men detta inkluderar också 33 procent av den globalt odlingsbara jord som används för att producera boskapsfoder. Eftersom skogar skövlas för att skapa ny betesmark är det en bidragande motor till den globala skogsskövlingen, framförallt i Latinamerika där exempelvis 70 procent av tidigare skogsmark har omvandlats till betesmark. Vi tror att en snabbare lösning på världens hungerproblem skulle vara om fler åt mer av vegetarisk kost och därmed längre ner i näringskedjan. Forskning och utveckling av genmodifierade grödor är ett annat problematiskt område. I huvudsak sker forskning och utveckling med privata medel och knappast med offentlig finansiering. De grödor som ibland framhålls som framtidens lösningar är delvis perenna grödor och grödor som skulle passa vid extrema och marginella förhållanden. Man kan då ställa sig frågan om den privata finansieringen överhuvudtaget skulle vara intresserade av att sälja utsäde för grödor som endast behöver sås vart femte år. Med anledning av ovanstående reserverar vi oss mot Gentekniknämndens yttrande angående socioekonomiska aspekter av GMO då nämndens majoritet enligt oss är alldeles för positiva till GMO och också bortser från en stor del av de negativa socionomiska effekterna av GMO. Dessa försöker vi påvisa i detta yttrande/denna avvikande mening.