Gentekniknämnden rne Swedistl Gen r,;ehnology Advlsory Board

Transkript

1 Gentekniknämnden rne Swedistl Gen r,;ehnology Advlsory Board /2009 1(4) Ert datum Ert dnr /09 Jordbruksverket Anders Falk Växtodlingsenhetn Jönköping Synpunkter på ansökan om odling av den genetiskt modifierade majsen MON x NK603 (EFSAlGMO/NU2009/72) Vi har ur miljösynpunkt inga invändningar mot ett marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade majsen MON x NK603. Vi anser att odling av den in sektsresistenta och herbicidtoleranta majsen är etiskt acceptabel. Bakgrund Den aktuella majsen har tagits fram via sexuell korsning mellan två genetiskt modi fierade majslinjer. Dessa två linjer (MON och NK603) är sedan tidigare god kända för användning som livsmedel och foder inom EU. Gentekniknämnden har tidigare yttrat sig över en ansökan om användning av den aktuella majshybriden (MON x NK603) för livsmedel och foder, samt en an sökan om odling aven majshybrid (NK603 x MON 810) med samma egenskaper. Majsen har tillförts två gener, isolerade från jordbakterien Bacilllus thuringensis. De tillförda generna ger resistens mot vissa insektsarter inom ordningen Lepidoptera (t.ex. majsmott). B. thuringensis (Bt) insekticida egenskaper (dvs. de är giftiga för insekter) upptäcktes i början av 1900-talet och har sedan slutet av 50-talet använts kommersiellt som biologiskt bekämpningsmedel i jord- och skogsbruk. Bakterien har även använts i andra sammanhang t.ex. för att bekämpa en art av knott som sprider den rund mask som orsakar s.k. flodblindhet i de tropiska delarna av världen. I Sverige har bakterien bl.a. använts för att bekämpa myggor i nedre Dalälven. Majsen har även tillförts en gen som ger tolerans mot ogräsbekämpningsmedel (herbicider) som innehåller glyfosat. Genen har isolerats från jordbakterien Agrobacterium tumefasciens. Majs (Zea mays) är en introducerad art som odlats i Europa i cirka 500 år. Den domesticerade majsen är till stor del beroende av människan har ingen möjlighet att sprida sig och bli ett ogräs. En bedömning av risker med genspridning till vilda populationer är inte aktuell eftersom majs inte har några vilda släktingar i Europa Majspollenet är ett av de största och tyngsta pollenkornen som sprids med vinden, vilket begränsar det avstånd pollenet har möjlighet att sprida sig. Detta betyder inte att inte genflöde från genetiskt modifierad majs till konventionellt förädlad majs kan ske. En sådan händelse skulle dock inte i sig innebära någon miljörisk. Postadress: Telefon: Fax: Webb/E-post: Box Solna genteknik@genteknik.se

2 Gentekniknämnden /2009 2(4) Enligt EU:s gemensamma regler om spårbarhet och märkning ska genetiskt modifierade organismer (GMO) och livsmedel och foder som består av, innehåller eller har framställts av GMO märkas och kunna spåras. I de fall det skett en oavsiktlig inblandning av små mängder GMO behöver produkten inte märkas så länge GMOråvaran inte överskrider 0,9 %. Samexistens mellan olika typer av produktion sker redan idag i Europa. Exempel på produktionslinjer som hålls isär är majs som används som djurfoder och majs för livsmedelsproduktion. Då det kan bedömas att den aktuella majshybriden inte kommer att odlas som ersättning för ekologiskt odlade grödor görs i följande stycken endast en jämförelse med konventionellt odlad majs. Den aktuella majsens insektsskydd har en hög grad av specificitet då den endast är giftig för vissa arter inom ordningen Lepidoptera. En metaanalys (statistisk metod som utnyttjar resultat från flera oberoende studier) av 42 fältförsök visade att icke-målorganismer generellt sett är mer rikligt förekommande i fält med Bt-bomull och Bt-majs än i konventionella odlingar där kemiska bekämpningsmedel användes. I jämförelse med fält där inga kemiska bekämpningsmedel användes var dock vissa grupper av icke-målorganismer mindre förekommande i Bt-fälten (Science 316:1475,2007). Som tidigare nämnts har Bt länge använts som biologiskt insektsbekämpningsmedel. En studie där påverkan på icke-målorganismer vid denna typ av bekämpningsstrategi jämförs med odling av Bt-grödor vore av intresse. Odling av insektsresistent majs har inneburit att användningen av insekticider minskat på flera håll i världen. Inom EU är Spanien det land som har de största arealerna med majs som är resistent mot insekter inom ordningen Lepidoptera. I en vetenskaplig artikel publicerad i Nature Biotechnology (26:384, 2008) redovisas följande siffror vad gäller insekticidanvändning vid odling av genetiskt modifierad respektive konventionell majs. I snitt besprutades den konventionella majsen med insekticider 0.86 gånger/år, medan den genetiskt modifierade majsen besprutades 0.32 gånger/år. 70 % av de lantbrukare som odlade genetiskt modifierad majs använde inga kemikalier alls. Motsvarande procentsats för de som odlade konventionell majs var 42 %. Enligt rapporten "GM-crops: global socio-economic and environmental impacts" (PG Economics Ltd, UK) beräknas den globala odlingen av herbicidtoleranta och insektsresistenta grödor under 2007 ha lett till en minskning av koldioxidutsläppen motsvarande utsläppen från 6.3 miljoner bilar. Herbicidtoleranta grödor kan enligt en rad rapporter, inklusive den ovan nämnda, odlas i plöjningsfria system något som leder till minskade koldioxidutsläpp på grund av minskad drivmedelsåtgång och att kolet stannar kvar i marken och inte frigörs till atmosfären i form av växthusgaser. Plöjningsfria system minskar även kväveläckage och jorderosion. Den primära effekten av de Lepidoptera-specifika generna är att de ger skydd mot insektsangrepp. En indirekt effekt är att halterna av svampgifter (mykotoxiner) i majsen kraftigt reduceras, något som är viktigt ur Iivsmedels- och fodersäkerhetssynpunkt. Liksom vid alla typer av insekticidanvändning finns risken att insektspopulationer utvecklar resistens (motståndskraft) mot de insektsgifter (toxiner) som produceras av insektsresistenta genetiskt modifierade grödor. Man känner idag till drygt 500 arter av insekter som utvecklat resistens mot en eller flera typer av insekticider. Den vanligaste resistensmekanismen när det gäller den typ av toxin som produce- F

3 # Datum Vårt dm Sidnr Gentekniknämnden /2009 3(4) ras av de insektsresistenta grödorna är att det mottagarprotein (receptor) som toxinet binder till i insektens mag-tarmkanal muterar på ett sådant sätt att toxinet inte längre kan binda och orsaka insekten skada. Det är inte bekämpningsmedlet i sig som orsakar den mutation som gör en individ resistent. Inom varje art finns en genetisk variation och den eller de individer som bär på en naturlig mutation i receptorgenen som gör att proteinet inte kan binda överlever och kan föra mutationen vidare till sin avkomma. För att fördröja en eventuell resistensutveckling har två Lepidoptera-specifika gener som kodar för olika proteiner som binder till olika receptorer tillförts den aktuella majslinjen och fälten kommer att omges av bårder av konventionell majs. För att ytterligare minska risken för resistensutveckling innefattar ansökan en övervakningsplan (Insect resistance monitoring plan). Etiska överväganden I etiktraditionerna finns väldigt lite som kan tillämpas på växter. De två stora huvudlinjerna ger i huvudsak en etik som primärt handlar om förnuftiga varelser eller kännande och upplevande varelser. Växter kan inte skadas moraliskt sett enligt dessa synsätt. Vad vi gör mot växter får, enligt dessa synsätt, moralisk relevans genom att handlingen kan få konsekvenser för förnuftiga/kännande varelser. Det finns tolkningar av föreställningar som "naturlighet" och "skapelsens integritet", vilka ibland anges som stöd för att motsätta sig genetisk förändring av organismer. Sådana tolkningar utesluter de flesta former av genetiska förändringar, t.ex. överföring av gener mellan arter. Gentekniknämnden har inte tidigare anslutit sig till sådana inställningar, utan bedömer varje fall av genetisk förändring för sig. Etiska aspekter på genetiskt modifierade växter och bakterier kommer därför att hänföra sig till etiska aspekter av konsekvenser av genetiskt modifierade organismer vid försöksodling, marknadsintroduktion etc. Försiktighetsprincipen är ett försök att minska risken för oönskade konsekvenser. Vi gör våra avvägningar med hänsyn till risker för miljön och människors och djurs hälsa. Vid ensidig användning av ett bekämpningsmedel med en specifik aktiv substans finns alltid risken att en insektspopulation utvecklar resistens mot bekämpningsmedlet. Detta leder till att bekämpningsinsatserna blir verkningslösa. I den aktuella majsen har två Lepidoptera-specifika gener tillförts och fälten kommer att omges av refuger av konventionell majs. Ansökan innefattar även en övervakningsplan. Dessa åtgärder bidrar på olika sätt till att minska risken för resistensutveckling. Bt-toxinet har under lång tid använts som biologiskt bekämpningsmedel utan att några negativa effekter på människors eller djurs hälsa rapporterats. Majsen har ett insektsskydd med hög grad av specificitet vilket gör att dess påverkan på ickemålorganismer är mindre än vid användning av kemiska bekämpningsmedel. I Spanien använder de lantbrukare som odlar Bt-majs mindre bekämpningsmedel än de som odlar konventionell majs. Det finns ingen risk för att majsen blir ett ogräs eller att den sprider sig till vilda populationer eftersom majs inte har några vilda släktingar i Europa. Grödans herbicidtolerans gör det möjligt att använda herbicider med bättre miljöprofil än andra herbicider samt underlättar plöjningsfri odling. Mot bakgrund av det ovan nämnda anser vi att odling av majsen MON x NK603 är etiskt acceptabelt.

4 Gentekniknämnden /2009 4(4) i detta ärende har efter föredragning av kanslichef Marie Nyman fattats av ledamöterna Birgitta Eilemar, Per Bill, Maria Kornevik Jakobsson, Lars Tysklind, Irene Oskarsson, Egon Frid (skiljaktig, se bilaga), Tina Ehn (skiljaktig, se bilaga), Rishi Bhalerao, Anna Wedell och Nils Uddenberg samt tjänstgörande ersättaren Per Wallgren. Vid remissens besvarande deltog även ersättarna Maria Lundqvist Brömster och Stellan Welin. &;li~ fijlafw{ Bir~itta Eilemar

5 Bilaga Gentekniknämnden /2009 1(1) Ledamöterna Egon Frid (V) och Tina Ehn (MP) är skiljaktiga och anför följande: Avvikande mening angående Gentekniknämndes synpunkter på ansökan om odling av den genetiskt modifierade majsen MON x NK603, vårt dnr 056/2009. Den grundläggande hållningen för Vänsterpartiet och Miljöpartiet är att värna försiktighetsprincipens tillämpning. På området genteknik finns stora kunskapsluckor med avseende på hur genförändrade grödor dels verkar på mänsklig hälsa och djurhälsa samt på hur de fungerar i näringskedjorna i ekosystemen. Vi menar att det är önskvärt att bryta med de metoder som bygger på monokultureiia odlingsmetoder som får konsekvenser som kräver olika former av bekämpning av det slag som ansökan avser. Ett väl utvecklat och konsekvent genomfört växelbruk är enligt vår mening ett av flera, bättre sätt att komma tillrätta med problemen. Vi anser att det inte är tillräckligt klarlagt vilka långsiktiga risker införandet av genmodifierade grödor av det aktuella slaget har för människors hälsa och miljö samt för den biologiska mångfalden. Varsamhet och försiktighet bör därför tillämpas vid all tillståndsgivning. Eftersom tillståndet gäller odling i syfte att framställa livsmedel och foder måste det enligt vår mening, innan tillstånd kan komma ifråga, finnas ett regelverk för samexistens med icke genmodifierade grödor. Detta har nu tagits fram i Sverige och benämns samexistensregler, vilka enligt vår uppfattning kan ifrågasättas, på grund av sina korta avstånd mellan olika grödor och odlingssystem. Dessutom råder en avsaknad av bestämmelser om miljöansvar och ersättningsregler i fall där inblandning kan komma att ske. Vi menar att ett märkningssystem gällande genmodifierade produkter också måste omfatta livsmedel där GMO har funnits med i produktionsprocessen så att det blir möjligt för konsumenten att av etiska skäl avstå från sådana produkter. Slutsatsen för vår del är att inte godkänna ansökan om odling av den genmodifierade majsen MON x NK603 vare sig av miljöskäl eller etiska skäl. r