Genmodifierade grödor. av Nina Larsson våren 2007 på uppdrag av KF Konsument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genmodifierade grödor. av Nina Larsson våren 2007 på uppdrag av KF Konsument"

Transkript

1 Genmodifierade grödor av Nina Larsson våren 2007 på uppdrag av KF Konsument 1

2 1. INLEDNING BAKGRUND NATURLIGT URVAL OCH VÄXTFÖRÄDLING GENTEKNIKEN VAD ÄR EN GEN? VAD ÄR GENTEKNIK? ODLING AV GENMODIFIERADE GRÖDOR EGENSKAPER HOS DE GENMODIFIERADE GRÖDOR SOM ODLAS I DAG OLIKA TYPER AV GENMODIFIERADE GRÖDOR VAR ODLAS GENMODIFIERADE GRÖDOR? Odling i världen Odling i EU Odling i Sverige LAGAR OCH REGLER LAGSTIFTNING FRÅN PRÖVNING TILL TILLSTÅND PATENT GENTEKNIKENS FÖRDELAR OCH NACKDELAR FÖRDELAR NACKDELAR Inblandning i konventionell och ekologisk odling Makten över maten RISKBEDÖMNING KRITIK MOT RISKBEDÖMNINGEN KONSUMENTEN OCH GENMODIFIERADE LIVSMEDEL KONSUMENTUNDERSÖKNINGAR MÄRKNING AV GENMODIFIERADE LIVSMEDEL Brister i kontroll och märkning VILKA GENMODIFIERADE VAROR FINNS I BUTIKERNA? HUR VET DU ATT MATEN ÄR FRI FRÅN GENMODIFIERADE GRÖDOR? KF:S POLICY OM GENMODIFIERADE ORGANISMER VAD HAR HÄNT? SLUTORD KÄLLFÖRTECKNING

3 Genmodifierade grödor Livsmedel och livsmedelsförsörjning är viktigt inför framtiden. Det kan handla om hur maten ska räcka till världens befolkning men även om maten vi äter är farlig för hälsan eller om livsmedelsproduktionen ger negativa effekter på miljön. Under de senaste tio åren har gentekniken vuxit fram som en ny teknik inom livsmedelproduktion. Debatten kring den nya tekniken är stor. De som är positiva till tekniken lyfter fram fördelarna medan skeptikerna pekar på riskerna. Men vad innebär tekniken egentligen och varför har man tagit fram den? Vilka fördelar och nackdelar finns? Det ska vi försöka besvara i denna skrift. 1. Inledning Människan har alltid strävat efter att utveckla nya och bättre grödor att odla. Det har skett genom att välja ut grödor med bäst egenskaper eller korsa grödor med varandra. Denna växtförädling har pågått under en lång tid, tusentals år. Gentekniken är en ny teknik som bland annat kan användas för att ta fram bättre grödor. Tekniken har många namn: genteknik, genförändrade grödor, genmanipulation och genmodifierade organismer (GMO). Det är en avancerad teknik där man går in i växtens byggstenar, arvsmassan, och ändrar dess egenskaper. Gentekniken lovar stora fördelar vid odlingen som att grödan lättare står emot insektsangrepp eller bekämpningsmedel. Det ska ge större skördar och gynna miljön då mindre bekämpningsmedel behöver tillsättas. Andra möjligheter är att tillsätta mer näringsämnen eller göra grödan mer tålig mot kyla och torka. Utvecklingen inom området har varit snabb och det odlas genmodifierade grödor på stora arealer runt om i världen. Men det finns även osäkerheter kring vilka risker gentekniken för med sig. Vad händer om genmodifierade grödor sprider sig och förökar sig med våra vilda växter, hur påverkas ekosystemen? Kan allergiker påverkas då egenskaper från exempelvis nötter förs in i andra grödor? 2. Bakgrund 2.1 Naturligt urval och växtförädling Det är naturligt att det finns många olika växter och djur. När nya individer skapas sker en kopiering av arvsanlagen. Denna kopiering är aldrig helt korrekt och det sker därför små förändringar av generna. Därför är alla levande organismer olika individer med olika kombinationer av gener. I naturen sker sen ett naturligt urval. Genom att vissa individer har egenskaper som är bättre anpassade till den miljö de lever i så har de lättare att överleva. Därmed förs dessa egenskaper vidare till kommande generationer. 1 1 Henrik Brändén, Vad är det forskarna gör egentligen?, i Birgitta Johansson (red.), Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin, Formas, Stockholm 2003, s

4 När människan började bedriva jordbruk så påverkade hon drastiskt naturen. Jordbrukarna hjälpte växterna på traven genom att plöja jorden så att fröet lättare kunde gro, rensade ogräs och vattnade. Därmed överlevde grödor som passade människans behov medan de andra arterna trängdes undan. Jordbrukarna valde de grödor som gav mest avkastning, smakade bäst eller som klarade sig bäst i odlad jord. För att få fram bättre grödor så korsades växter med önskade egenskaper med varandra. Detsamma skedde genom avel av de bästa djuren. Under 1900-talet uppfann människan olika sätt att snabba på utvecklingen. För att få växter med nya varianter av gener så behandlades de med strålning eller kemikalier som orsakade slumpvisa förändringar av generna, så kallade mutationer. En begränsning har varit att bara samma art eller närbesläktade arter kunnat korsas med varandra, det har inte heller gått att förändra en specifik egenskap utan andra förändringar har kommit på köpet Gentekniken 3.1 Vad är en gen? För att förstå gentekniken måste man veta vad en gen är. Generna behövs vid produktionen av proteiner som är viktiga byggstenar i alla levande varelser. Tack vare proteiner så fungerar kroppens mekanismer som nedbrytning av näringsämnen och alla nervimpulser som gör att vi kan röra oss, tänka och känna. När proteinet bryts ner så måste alla levande varelser kunna tillverka nya proteiner. Det är då generna eller arvsanlagen fungerar som en instruktion i varje cell för hur dessa proteiner ska se ut. Generna är uppbyggda av ett ämne som kallas DNA som beskriver de olika proteinerna Vad är genteknik? Genteknik innebär att generna, egenskaperna, förändras i en levande varelse. Det som är speciellt med tekniken är att det går att välja en specifik gen, egenskap, som man vill föra in i varelsen. Det går även att överföra gener mellan arter som inte kan korsas på naturlig väg. Att föra in nya gener i en levande varelse kallas för att genmodifiera varelsen. Den varelse som fått en ny gen kallas ofta för genmodifierad organism (GMO). Det går att genmodifiera växter, bakterier eller djur, i denna skrift tas bara genmodifierade grödor inom jordbruket upp. 4 Den konkreta skillnaden mot traditionell växtförädling är: En mer precis teknik - Gentekniken överför en speciell gen som styr ett visst protein och därmed en viss egenskap. Flyttar gener över artgränserna Gener flyttas från en växtart till en helt annan eller från en bakterie till en växt och från fiskar och djur till växter. Tidsaspekten - en stor skillnad är att det går fortare att få fram en ny växt. Tidigare tog det tusentals år. 5 2 Johansson, 2003 s Johansson, 2003, s Johansson, 2003, s.26, 38 5 Debattbar Nobelmuseet, Genmodifierade grödor - till allmänhetens nytta,

5 4. Odling av genmodifierade grödor 4.1 Egenskaper hos de genmodifierade grödor som odlas i dag De genmodifierade grödor som odlas mest är de som tillförts egenskaper som gör dem mer lättodlade. De främsta egenskaperna som tillförts är tålighet mot bekämpningsmedel och motståndskraft mot insekter. Tålighet mot bekämpningsmedel står för 75 procent av all genmodifierad odling, motståndskraft mot insekter 15 procent och en kombination av de båda egenskaperna står för 8 procent Olika typer av genmodifierade grödor Tålighet mot bekämpningsmedel När kemiska bekämpningsmedel används vid konventionell odling så skadas inte bara ogräset utan även den gröda som odlas. Med grödor som har en inbyggd tålighet mot vissa bekämpningsmedel så kan ogräset bekämpas när grödan växer, det blir en mer miljövänlig bekämpning eftersom mindre bekämpningsmedel behövs. Det minskar påverkan på miljön och ger större skördar. 7 Motståndskraft mot insekter Genom att föra över en försvarsmekanism från en bakterie som producerar ett giftigt protein för vissa insektsarter, så behövs ingen besprutning av grödan. Olika varianter av bakterien producerar olika typer av gifter som vart och ett är skadligt för en specifik typ av insekter. Bakterien som används är av arten bacillius thuringensis därför kallas dessa grödor för bt-grödor. 8 Motståndskraft mot virus För att ge växter motståndskraft mot vanliga växtvirus tas genen från ett av virusets egna proteiner och sätts in i växten. Viruset undviker därigenom att infektera växten. 9 Tålighet mot torka, kyla och salta jordar För att få en tålighet mot kyla och salta jordar förs en gen in i grödan som gör att grödan vid stress bildar mer av en liten sockermolekyl, som kallas trehalos. Många livsformer utnyttjar nämligen sockret trehalos för att skydda sig vid olika former av stress. Hetta, frost och höga salthalter kan leda till att en rad olika proteiner inne i cellerna skadas. Trehalos binder dessa proteiner, hjälper dem att fungera och hindrar dem från att förstöras. 10 Tillsatser av näringsämnen I länder där man äter en ensidig kost kan brist på exempelvis vitamin eller järn vara ett stort problem. Med genteknikens hjälp kan man föra in önskade näringsämnen i grödan. Ett exempel är en grupp forskare som med hjälp av genteknik framställt ett ris som producerar betakaroten som innehåller A-vitamin, riset får då en gul nyans därav namnet det gyllene riset Johansson, 2003, s.42 7 Johansson, 2003, s.42 8 Johansson, 2003, s Johansson, s

6 Övriga möjligheter Något som det forskas på i dag är att med genteknik skräddarsy våra oljeväxter för olika industriella ändamål. Det kan röra sig om att framställa biologiskt nedbrytbara plaster, oljor och fetter som annars framställs ur jordens sinande oljeresurser. Råvaran blir därigenom förnybar och kan lätt brytas ner i naturen. Något som redan i dag är möjligt är att med hjälp av genmodifierade bakterier och jästceller framställa en rad läkemedel såsom penicillin och insulin. Det går också att ta fram genmodifierade däggdjur som producerar läkemedel i mjölken Var odlas genmodifierade grödor? Odling i världen De länder som odlar mest genmodifierade grödor idag är USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Indien och Kina. Värdet av de genmodifierade skördarna är cirka 16 procent av den totala jordbruksproduktionen i världen. 13 Genmodifierade grödor odlas på cirka sex procent av jordens åkerareal. 14 Det är främst genmodifierad soja, majs och raps som odlas. Hela 85 % av soja produktionen, 80 % av rapsen och 55 % av majsen i världen är genmodifierad. 15 Soja används som djurfoder men finns även i mat som tofu, miso och sojasås. Majs används till djurfoder men även i mat som i cornflakes, popcorn, majsolja. Raps används som råmaterial till förnyelsebara resurser men även för tillverkning av matolja och margarin. 16 Bildkälla:www.gmo-compass.org 12 Johansson, 2003, s Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju,

7 Följande siffror är från 2006: I dag odlas genmodifierade grödor på 102 miljoner hektar i världen. De främsta genmodifierade grödorna som kan användas till livsmedel är: soja (58,6 miljoner hektar), majs (25,2 miljoner hektar) och raps (4,8 miljoner hektar). Dessutom odlas textilråvaran bomull (13,4 miljoner hektar). Det odlas av 10,3 miljoner jordbrukare i 22 länder. Det odlas mest i USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Indien och Kina. Genmodifierade grödor odlas inom EU i: Spanien, Frankrike, Portugal, Tjeckien och Tyskland. 17 Odling av genmodifierade grödor från (miljoner hektar) Miljoner hektar Bildkälla: År 17 7

8 Topp 10 Länder som odlar mest genmodifierade grödor (2006) Plats Land Area (Miljoner Grödor hektar) 1 USA 54,6 Soja, majs, bomull, canola, Squash, papaya, alfalfa 2 Argentina 18,0 Soja, majs, bomull 3 Brasilien 11,5 Soja, bomull 4 Kanada 6,1 Canola, majs, soja 5 Indien 3,8 Bomull 6 Kina 3,5 Bomull 7 Paraguay 2.0 Soja 8 Sydafrika 1,4 Majs, Soja, Bomull 9 Uruguay 0,4 Soja, Majs 10 Filippinerna 0,2 Majs Odling i EU EU hade ett förbud mot odling av genmodifierade grödor under åren Länder utanför EU ansåg att det hindrade handeln och anmälde EU till världshandelsorganisationen (WTO). Risken för ytterligare konflikter gjorde att EU:s förbud upphävdes Hittills är det fem länder inom EU som odlar genmodifierade grödor: Spanien, Tyskland, Tjeckien, Frankrike och Portugal. Den kommersiella odlingen gäller två olika typer av majs Odling i Sverige I Sverige förekommer ingen storskalig odling av genmodifierade grödor. Det pågår dock odling i fältförsök av potatis, raps och sockerbeta. 21 När det gäller tillstånd för fältförsök så hanteras det av jordbruksverket. Alla fältförsök ska kontrolleras för att minimera spridningsrisker. Syftet är att genetiskt modifierade grödor som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden inte ska släppas ut i miljön. All annan verksamhet än fältförsöken sker i dag i så kallad innesluten användning, vilket innebär att den genmodifierade grödan hålls i ett laboratorium eller ett växthus, för att förhindra att den kommer ut i miljön Miljöaktuellt, Nr 1, 2006, Tema: 10 år med GMO aspx?publicationid=2198&order=ZmF sc2u=, aspx?publicationid=2198&order=ZmF sc2u=,

9 5. Lagar och regler 5.1 Lagstiftning I EU har det varit en stark kritik mot genmodifierade grödor och en majoritet av konsumenterna vill inte köpa det. Det har lett till krav på säkerhetskontroll, särhållning och märkning av genmodifierade livsmedel. I USA och andra stora producentländer däremot ställs lägre krav. EU har flera direktiv som reglerar genmodifierade grödor. Sedan 2004 finns även krav på spårbarhet genom märkning av varor som innehåller genmodifierade grödor. Utöver dessa regler finns en internationell överenskommelse om genmodifierad handel över gränserna. Sveriges lagstiftning finns i miljöbalken, i miljömålen och i föreskrifter från tillsynsmyndigheterna Från prövning till tillstånd I Sverige krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket och Jordbruksverket för att få skapa och arbeta med genmodifierade växter på ett laboratorium. De ska se till att verksamheten inte är något hot mot miljön och de anställdas hälsa. För att få använda genmodifierade växer i begränsade fältförsök krävs tillstånd från Jordbruksverket. De ska se till att försöket inte innebär några hot mot miljön, till exempel att det inte finns någon risk att den nya genen sprider sig i naturen och påverkar ekosystemen. För att få sälja ett genmodifierat utsäde för kommersiell odling krävs tillstånd på EU-nivå. Då görs en bedömning om grödan ska tillåtas eller inte. Blir den godkänd så får grödan odlas i hela EU under förutsättning att övervakning av påverkan på miljön och hälsan sker regelbundet. 24 Det är svårt för en medlemsstat att stoppa en genmodifierad produkt när den väl har godkänts av EU. Men det finns en möjlighet att stoppa produkten om det kommit uppgifter som visar att den äventyrar människans hälsa eller miljön på ett sätt som inte var känt vid godkännandet. 25 En försöksodling av genmodifierade grödor i Sverige ska ha ett tillstånd från Jordbruksverket. Men att få ett tillstånd kan ta många år. Får man tillstånd så gäller tillståndet en begränsad tid på en specifik plats och för en specifik gröda. De flesta försöksodlingar leder inte till en fortsatt kommersiell odling. Genmodifierade grödor som får tillstånd att odlas kommersiellt i EU får odlas i alla medlemsländer. Därmed skulle genmodifierad majs få odlas i Sverige, men klimatet passar inte majsen. Enligt EU:s senaste lagstiftning från 2001, för genmodifierad odling, så gäller ett tillstånd för kommersiell odling i 10 år. Men de genmodifierade grödor som odlas i EU i dag fick tillstånd enligt den gamla lagstiftningen från 1991, då fanns ingen tidsbegränsning så de grödor som odlas idag kan odlas så länge som bönderna vill ha dem Emma Johansson, GMO motverkar eller medverkar till miljöbalkens mål en hållbar utveckling?, D-uppsats, Luleå Tekniska universitet, institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, 2007, s Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju 24/

10 Myndigheter i Sverige som ansvarar för genmodifierade organismer Arbetsmiljöverket för innesluten användning det vill säga användning i laborationer. Jordbruksverket för odling i jordbruket Fiskeriverket när genmodifierad fisk sätts ut i fria vatten. Kemikalieinspektionen för biologiska bekämpningsmedel Livsmedelsverket för användning som livsmedel Läkemedelsverket för framställning av läkemedel Skogsstyrelsen när genmodifierade träd sätts ut i skogen. Naturvårdsverket ska samordna arbetet för ovanstående tillsynsmyndigheter Patent En vanlig växtförädlad gröda har ett växtförädlarskydd. Det innebär att den som tagit fram grödan har rätten att sälja den. Men grödan kan fortfarande användas för vidareförädling och bönderna kan därmed spara utsädet år från år. När det gäller genmodifierade grödor så kan patent tas på den gen som man satt in i grödan. En patenterad genmodifierad gröda är skyddad som produkt, men tar man bort den gen som är patenterad så går det att fortsätta genmodifieringen. 28 Gentekniken har medfört att alltfler utsädesföretag tar patent på sina genmodifierade grödor. De företag som hittat de önskade generna har patenträtten. Det innebär att den som ska använda grödan, en bonde eller växtförädlare, måste ha tillstånd i form av en licens. Bonden kan då inte som brukligt är spara delar av skörden och använda den som utsäde vid nästa odlingssäsong utan en ny licens. Detsamma gäller för växtförädlaren. När en slutprodukt innehåller många patent som ägs av flera olika företag och andra intressenter blir det krångligt. Det har riktats mycket kritik mot patentsystemet och man menar att det minskar den biologiska allemansrätten. Många kritiserar också det faktum att ett fåtal stora företag äger patenten till de genmodifierade grödorna och tjänar stora pengar. Genteknikbolag har köpt upp de små lokala utsädesföretagen runt om i världen. 29 De företag som står för i praktiken all försäljning av genmodifierat utsäde i världen är; Syngenta, Monsanto, Bayer AG och Du Pont. 30 En omdebatterad fortsättning på patenten är genom den så kallade terminatortekniken. Det innebär att grödan inte börjar växa förrän ett visst bekämpningsmedel tillsatts som säljs av samma företag som säljer utsädet. Det innebär att företagen kan kontrollera bönderna ännu mer, och bönderna kan inte spara utsädet år från år. Kontrollen går då längre än genom vanliga patent Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju 24/ Johansson, 2003, s Andy Rees, Genetivally Modified Food A short guide for the confused, London, 2006, s

11 6. Genteknikens fördelar och nackdelar 6.1 Fördelar De som är positiva till gentekniken menar att riskerna är små i förhållande till de stora möjligheter som tekniken ger. De ser gentekniken som en revolution inom jordbruket med stora fördelar. En större avkastning i jordbruket innebär att världen kan försörja sin snabbt växande befolkning. Grödorna kan skräddarsys så att de innehåller den näring som människor i olika områden i världen lider brist på. Påverkan på miljön minskar genom att mindre bekämpningsmedel behöver tillsättas och genom att avkastningen är större så behöver mindre arealer odlas upp. De menar även att skadliga miljöeffekter inte kunnat bevisas och därmed borde riskerna vara små Nackdelar Skeptikerna menar att det finns stora osäkerheter kring genteknikens påverkan på miljön och hälsan. De största riskerna som de för fram är: De genmodifierade grödorna kan spridas bland de vilda växterna och slå ut dem. Risken för spridning är störst då genmodifierade grödor odlas i samma område där de vilda arterna finns. De menar även att det finns risk för att genmodifierade grödor korsas med de vilda arterna, det skulle innebära att de genmodifierade grödorna finns kvar för alltid i naturen. En annan risk är att ogräs och skadedjur blir resistenta mot bekämpningsmedel och sprider sig stort. Då skulle man behöva tillsätta ännu mer bekämpningsmedel, vilket påverkar naturen negativt. Ett faktum är att de lokala sorterna försvinner och ett fåtal genmodifierade sorter odlas. Det innebär större känslighet för virus som kan slå ut hela skörden. 33 När de gäller påverkan på människans hälsa så är det allergirisken som det talas mest om. I och med att man tar en gen från en organism och sätter in i en annan kan risken för allergier öka. Det beror på att man kan vara allergisk mot det protein som man sätter in. Ett exempel var när man försökte göra sojabönor mer proteinrika genom att sätta in en gen från paranötter. Effekten blev att de som var allergiska mot paranötter även kunde bli allergiska mot de genmodifierade bönorna Inblandning i konventionell och ekologisk odling Det finns en stor sannolikhet att genmodifierade grödor sprider sig och blandas in i den konventionella och ekologiska odlingen. Det kan ske vid utsädesproduktionen, vid odlingen, vid transport och lagring eller vid tillverkning av livsmedel. Det är känt att frön kan överleva en lång tid i marken som längst år. Det är därför viktigt att det finns ett välutbyggt regelverk om spridning av genmodifierade grödor sker. I USA och Kanada saknades detta vilket ledde till en inblandning av genmodifierade grödor i konventionell odling. Detta fick stora biologiska, ekonomiska och juridiska konsekvenser Johansson, 2003, s Johansson, 2003, s Johan Boyasci & Haron Zaib, Genmodifirig vart vill vi?, KTH, s.10 (länk: Johansson, 2003, s

12 EU menar att en viss spridning och inblandning av genmodifierade grödor är oundviklig. Det kan bli problem för konventionell och ekologisk odling som inte vill ha någon inblandning av genmodifierade grödor. Det krävs därför regler för vem som har ansvaret när en genmodifierad gröda sprids. Några länder har regler kring ansvar, men det saknas i Sverige. Länderna i EU har fått i uppdrag att utarbeta föreskrifter för hur samexistensen mellan konventionell- och genetisk modifierad odling ska hanteras. Det kan röra sig om att ett visst odlingsavstånd mellan konventionella och genmodifierade grödor, cirka 200 meter, för att hindra spridning och hur inblandning av genetiskt modifierade organismer i livsmedel ska kunna spåras Makten över maten Sedan den första genmodifierade grödan planterades så har stora bioteknikföretag köpt upp små lokala utsädesföretag världen över. Det har vilket lett till att ett fåtal stora företag nu dominerar marknaden för genmodifierat utsäde, och har en allt starkare kontroll över matproduktionen i världen. Bönder som vill odla genmodifierade grödor måste köpa en licens av företaget som äger patentet, vilket inskränker den biologiska allemansrätten. Det reser frågor kring nationell livsmedelssuveränitet. Är det rätt att det årliga utsädet i en suverän nation bygger på tillgång till patenterat utsäde som kontrolleras av ett eller ett fåtal multinationella företag? Patent på utsäde är därmed ett mycket kraftfullt maktinstrument för att kontrollera marknader och enskilda nationer. 37 En liknande maktsituation har de multinationella företagen i u-länderna. Afrikanska länder utsätts för påtryckningar att de ska acceptera bistånd av genmodifierad mat. Skeptikerna anser att det inte är rätt att tvinga fattiga afrikaner att äta genmodifierad mat bara för att de är hungriga. De borde ha en lika stor valfrihet att välja vilken mat de ska äta som vi i västvärlden. De anser även att de stora multinationella företagen kommer använda genmodifierade grödor för att dominera den globala livsmedelsmarknaden och göra U-länderna ännu mer beroende av de internationella företagen. Men åsikterna går isär, förespråkarna för genmodifierade grödor anser att u-länderna kan förbättra sitt jordbruk, slippa hungern och få en bättre hälsa Johansson, 2003, s Boyasci & Zaib, 2007, s.11 12

13 Fördelar: Högre produktion per yta - mindre land behöver odlas upp. Bra för miljön - mindre bekämpningsmedel behöver tillsättas. Bättre skydd mot sjukdomar och skadeinsekter motståndskraft inbyggd i växten. Tillsatser av näringsämnen - bra i länder med ensidig kost. Kan möta framtida klimatförändringar står emot torka och salta jordar. Nackdelar: Pollen från de genmodifierade grödor kan spridas för vinden, och slå ut de naturliga arterna. Genmodifierade grödor kan korsas med naturliga arter, vilket skulle ge en oåterkallelig effekt på naturen. En ensidigare användning av vissa bekämpningsmedel kan ge problem med resistenta ogräs och skadedjur, vilket ökar användningen av bekämpningsmedel. De lokala arterna försvinner och därmed finns ett mindre skydd för att stå emot virus. Risken för allergier ökar eftersom proteiner flyttas mellan arter. De stora multinationella företag som äger patenten på de genmodifierade grödorna får en stor maktposition i världen. Svårighet med samexistensen med konventionell och ekologisk odling. 7. Riskbedömning Det är svårt att värdera de risker som kan uppkomma av genmodifierade grödor eftersom flera gener samverkar. Den myndighet som är ytterst ansvarig inom EU för livsmedelssäkerhet är EFSA (European Food Safety Authority). De ska ta upp risker inom livsmedelsområdet och åtgärda dem innan problem uppstår. Den riskbedömning som sker av de genmodifierade grödorna följer ett visst mönster. Först sker fältförsöksodling som miljöprövas av de nationella myndigheterna. När det sen gäller storskalig odling så ska EFSA ge i uppdrag till de nationella myndigheterna att göra en miljöriskbedömning. Därefter lämnas EFSA:s yttrande och miljöriskbedömningen till EU-kommissionen. EU-kommissionen lämnar ett förslag till beslut till en kommitté med behöriga myndigheter från medlemsstaterna. Säger kommittén ja går frågan till EU:s ministerråd. Livsmedel och foder behöver inte miljöprövas. EFSA får om den vill göra en egen miljöprövning eller be en behörig myndighet att göra det Miljöaktuellt, nr 1, 2006, Tema: 10 år med GMO, Riskerna är inte helt klarlagda, s.14 13

14 7.1 Kritik mot riskbedömningen Många menar att det behövs mer riskanalys än vad som genomförs i dag. Det är ju en helt ny typ av gröda som ska föras in i växtodlingen. Riksrevisionen som är en statlig myndighet som ska granska statens verksamhet, kom med den senaste kritiken. De kom fram till att den etiska bedömningen är svårbegriplig och outvecklad, myndigheterna prövar inte och redovisar inte alla risker och avvägningar som ska göras. Det kan ha att göra med att många instanser delar ansvaret kring odling av genmodifierade grödor. Det saknas också regler när det gäller hur genmodifierade grödor ska samexistera med vanlig odling, vem som har ansvaret när en genmodifierad gröda sprids och om rätten till skadestånd Konsumenten och genmodifierade livsmedel 8.1 Konsumentundersökningar Motståndet mot genmodifierade livsmedel är stort i Europa och inte minst i Sverige. En del säger nej utifrån etiska skäl, andra menar att det är viktigt att ha kontroll över vad vi äter och att gentekniken minskar kontrollmöjligheterna. Många anser att gentekniken är onaturlig och gör ingrepp i naturen på ett sätt som människan inte bör göra, andra anser gentekniken inte ger några konsumentfördelar utan anser att det bara är de stora företagen som tjänar på tekniken. 41 Det har genomförts en del konsumentundersökningar om konsumentens attityder till genmodifierad mat. Konsumentföreningen i Stockholm genomförde 2004 en konsumentundersökning i samarbete med SKOP, Skandinavisk Opinion AB. Man intervjuade 500 av konsumentföreningens medlemmar. 70 procent menade att det är mycket viktigt att märka livsmedel som framställts med genteknik. Nästan lika många 65 procent anser att man absolut bör märka kött baserat på genmodifierad soja och majs. 67 procent skulle absolut eller troligen inte köpa genmodifierade livsmedel. 81 procent anser det vara mycket viktigt att det finns icke genmodifierade livsmedel i handeln. 66 procent tror att det finns risker med genteknik. 42 Greenpeace genomförde i mars 2006 en konsumentundersökning med cirka 500 personer. Den riktade in sig på attityder till att djuren utfordras med genmodifierat foder. 74 procent var negativa till att swedish meats nu föder upp sina djur på genmodifierat foder. 93 procent av konsumenterna ville ha en märkning av kött från djur som fötts upp med genmodifierat foder och 68 procent skulle inte köpa kött från djur som utfodrats med genmodifierat foder. 43 Victoria Wibeck fil dr. vid tema kommunikation, Linköpings Universitet har forskat kring människors uppfattningar om genmodifierade livsmedel. Resultatet visar att många konsumenter har uttryckt oro över den ökande användningen av genmodifierade grödor. De tycker inte att man ska gå in och ändra på naturen och är orolig för eventuella effekter på hälsan och miljön. Viktigt är också att kunna göra ett fritt val. Gentekniken kan innebära att människans handlingsutrymme och kontroll minskar eftersom de luras att mot sin vilja köpa och äta genmodifierade produkter. Många anser att det som är osynligt är farligt och därigenom ont. Om man inte vet om en vara är genmodifierad eller inte har 40 Genetiskt modifierade organismer det möjliga och det rimliga. RiR 2006: pdf,

15 man inte möjlighet att välja bort den och kan inte utöva ett fritt val. Konsumenten upplever också en brist på tillförlig information. Det är därför av stor betydelse att det tydligt framgår vilka råvaror som är genförändrade och vilka som inte är det liksom att de båda råvaruströmmarna särhålls. Det handlar om människans förhållande till naturen. Genomgående betraktades naturen som god. Det som är naturligt betraktades därmed som något acceptabelt. Samtidigt innebar vikten av att inte störa naturens balans ofta ett ställningstagande för en människocentrerad världsbild där människan har det högsta värdet. Att inte blanda sig i naturen var för att inte riskera människans livsvillkor. Teknikutvecklingen väckte oro hos deltagarna eftersom det ansågs minska möjligheten till kontroll och insyn Märkning av genmodifierade livsmedel 2004 så införde EU en ny lagstiftning som reglerar märkningen av genmodifierade livsmedel. Syftet var att konsumenterna genom tydlig märkning ska kunna göra ett medvetet val mellan produkter som framställts av genmodifierade grödor och de som framställts på konventionellt sätt. Reglerna innebär att livsmedel som innehåller genmodifierade grödor måste märkas med en uppgift om detta. Det kan ske genom en text på produkten: framställd av genmodifierad soja. Det finns dock undantag. Se nedan vad som gäller: Livsmedel som framställts av genmodifierade grödor ska märkas men inte livsmedel som framställts med genmodifierade grödor. Kött, mjölk och ägg från djur som ätit genmodifierat foder behöver därmed inte märkas. Om genmodifierade grödor avsiktligt används vid tillverkningen måste märkning ske. Om en ingrediens oavsiktligt består av genmodifierade grödor så behöver den inte märkas under förutsättning att inbladningen inte är högre än 0,9 procent Victoria Wibeck, Genförändrad mat vardagsmat?, Lund,

16 8.2.1 Brister i kontroll och märkning Livsmedelsverket genomförde under 2006 en undersökning för att ta reda på hur många produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer och om livsmedelsföretagen följer lagstiftningen. Resultatet visade att bara hälften av livsmedelsföretagen kontrollerar att råvaror och produkter inte innehåller eller är framställda av genetiskt modifierade organismer. Livsmedelsverket testade 96 produkter och 26 av dem innehöll spår av genmodifierade grödor. Tre av proverna överskred gränsvärdet på 0.9%. Uppdelat på produktgrupper: av 60 sojaprover innehöll 20 stycken genetiskt modifierade organismer, varav en överskred gränsvärdet. Av 47 majsprover så innehöll sju genmodifierade grödor, varav två var över gränsvärdet. Livsmedelsverket konstaterade att hälften av företagen inte hade några rutiner alls för kontroll av inblandning av genetiskt modifierade organismer. Det gäller främst de mindre företagen. De stora livsmedelskedjorna genomförde dock rutinkontroller på ett tidigt stadium. Alltför många företag saknade kunskap om vad genmodifierade grödor är för något. Livsmedelsverket menar därför att det finns ett stort informationsbehov gällande genmodifierade grödor. För att kontrollera leverantörerna behövs någon form av verifiering och analyser för att med säkerhet kunna säga att inga genmodifierade grödor finns i produkten Vilka genmodifierade varor finns i butikerna? Inom EU är 30 genmodifierade grödor, mest majs och raps, godkända som livsmedel. Mat som oavsiktligt innehåller genmodifierade grödor, minst 0,9 procent, måste märkas. Extremt få sådana produkter finns på marknaden. De som finns kan vara oljor, kakmixer, såser och frukostflingor, ofta importerade från USA 47. Livsmedel som bär spår av genmodifierade grödor är oftast importerade från länder utanför EU. Eftersom EU har de strängaste reglerna i världen för märkning och särhållning av genmodifierade livsmedel så får andra länder det svårt att möta kraven kring särhållning. När exempelvis USA vill sälja livsmedel till Sverige blir det svårt för dem att garantera livsmedel helt utan spår av genmodifierade grödor. Det har lett till att vissa importerade partier har en inblandning på cirka 0,1-3% genmodifierade grödor Livsmedelsverket, Undersökning av tillämpning av lagstiftningen rörande genetiskt modifierade livsmedel (GMO) 47 Miljöaktuellt, nr 1, 2006, Tema: 10 år med GMO, Riskerna är inte helt klarlagda 48 Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju 24/

17 8.4 Hur vet du att maten är fri från genmodifierade grödor? Det är tre genmodifierade grödor som idag kan finnas i livsmedel: soja, majs och raps. Vill du undvika genmodifierade livsmedel ska du leta efter: Ekologiska livsmedel - Ekolantbrukarna som företräder de ekologiska odlarna förklarar på följande sätt varför de inte tillåter genmodifierade grödor...en grundtanke i det ekologiska lantbruket är att använda de naturliga ekosystemen som förebild för produktionsmetoderna i jordbruket och så långt det är möjligt undvika artificiella produktionsmedel. Gentekniken skapar kombinationer av arvsanlag som inte är möjliga på naturlig väg genmodifieringen förändrar de levande organismerna inifrån. Gentekniken leder inte till en uthålligare livsmedelsproduktion. Istället bidrar den till att förstärka de systemfel som idag kännetecknar stora delar av världens livsmedelsproduktion. 49 Krav-märkta. De tillåter inte inblandning av genmodifierade grödor. Skälet är att de tycker att naturen är bra som den är och att den inte behöver förändras, men de är även oroade över de risker som finns samt vad som händer om de sprids till den vilda naturen eller ekologiska odlingar. 50 Svenskt Sigill märkt. Det är en märkning som garanterar att råvarorna som bär märket har producerats på svenska kontrollerade gårdar och i odlingar som lever upp till krav på exempelvis miljöansvar. De tillåter inte genmodifierade grödor eftersom det fortfarande råder osäkerhet kring miljöeffekterna. De anser även att konsumenten inte har någon nytta av tekniken och att de multinationella företagen får för stor makt. 51 Svensk producerade livsmedel. Inga genmodifierade grödor odlas ännu i Sverige. Det finns certifierad produktion som är fri från genmodifierade grödor. Det innebär att det producerande företaget är anslutet till en kvalitetsmärkning som kräver att inte genmodifierade grödor används, vilket kontrolleras av ett oberoende kontrollorgan. Ekologiska livsmedel kontrolleras av två godkända kontrollorgan. Kontrollföreningen för ekologisk odling (KRAV) och Svensk Matpotatiskontroll AB (SMAK). Det finns även produktion som är fri från genmodifierade grödor men som inte är certifierad, då är det producentens eget ansvar för att se till att det inte används. Men det sker ingen oberoende kontroll. De ekologiska lantbrukarna har tillsammans med Krav startat webbplatsen gmofri.se. Målet är att skapa en mötesplats för de konsumenter och producenter som vill ha en livsmedelsproduktion fri från genmodifierade grödor. På sidan finns fler råd om hur man kan undvika genmodifierade livsmedel p.asp,

18 9. KF:s policy om genmodifierade organismer KF har haft en policy för genmodifierade organismer sedan Sedan dess har utvecklingen inom området gått mycket snabbt. Inom Coop Norden pågår just nu ett arbete för att skapa en ny gemensam policy för produkter innehållande genmodifierade organismer. KF och Coop Sverige tar i den nuvarande policyn inte avstånd från all slags genteknik, men har en mycket restriktiv hållning. I dag säljs inga genmodifierade produkter i Coops butiker. En genmodifierad produkt skulle kunna accepteras av KF enbart om: Produkten inte innebär en ökad risk för människors hälsa eller för miljön Produkten ger ett mervärde för konsumenten Produkten inte innebär skador på djur eller ovärdig hantering av djur Konsumenten får begriplig information Vad har hänt? Det är oklart om de genmodifierade grödorna har uppfyllt förväntningarna. Många hävdar att gentekniken inte infriat förväntningarna. Jordbrukarna har inte behövt bespruta mindre ibland har de till och med behövt bespruta mer eftersom ogräs och skadedjur blivit resistenta mot bekämpningsmedlen., menar miljöförbundet Jordens vänner uttalade sig två forskare vid SLU i frågan. De menade att grödornas avkastning inte ökat med undantag för en liten ökning av skördarna av Bt-majs. Men variationen i avkastning är stor. De utlovade lägre odlingskostnaderna hade inte heller infriats eftersom utsädeskostnaderna ökat och priserna på GM-grödor sjunkit. Det kan vara så att Btgrödornas avkastning bara är högre de år då skadedjuren har höga angrepp, medan de annars inte skiljer sig från övriga grödor. En stor vetenskaplig undersökning där man jämförde herbicidtålig soja med sin modersort, visade att GM grödan avkastade 6 procent lägre. Forskarna menade att skördevinster går att göra med genmodifierade grödor när trycket av skadegörare eller ogräs är så högt att bekämpning är motiverad, men inte annars Johansson (2003), s

19 11. Slutord Visst erbjuder gentekniken stora möjligheter. Miljöfrågan står högt på dagordningen idag inte minst genom den ökande växthuseffekten och klimatförändringarna. När klimatet blir allt varmare skulle det vara bra att ha grödor som kan stå emot torka och för salta jordar. Det är även positivt att minska belastningen på miljön. Vilket blir möjligt då mindre bekämpningsmedel behöver tillsättas. Men alltfler hävdar att gentekniken inte uppfyllt förväntningarna. Ingen minskning av bekämpningsmedel användningen, ingen minskning av svälten, ingen vinst för odlarna eller för konsumenten, menar Miljöförbundet Jordens Vänner. Patentsystemet och de stora företagens dominans över försäljningen av genmodifierat utsäde är ett annat problem. Bönderna måste betala licens för att få använda utsädet och kan inte spara det år från år. När de genmodifierade grödorna sprids via pollen till konventionella och ekologiska odlingar så blir det problem både ekologiskt, juridiskt och praktiskt. Det krävs därför regler för hur genmodifierade grödor ska samexistera med vanlig odling, vem som bär ansvaret när en genmodifierad gröda sprids och om rätten till skadestånd. Riksrevisionen menar även att det krävs mer forskning kring riskerna med tekniken. De menar att den etiska bedömningen i dag är svårbegriplig och outvecklad och att alla risker och avvägningar inte redovisas. Konsumentundersökningar pekar på att människor är oroliga och inte vill köpa genmodifierad mat. Ett steg i rätt riktning är att införa märkning av de varor som innehåller genetiskt modifierade organismer. Men än så länge finns det nästan inga märkta varor i butikerna. Och kontrollen av inblandning av genmodifierade organismer inte alltid den allra bästa, vilket livsmedelsverkets undersökning nyligen visade. Men om regelsystemet blir bättre, det bedrivs mer riskforskning och om alla produkter som innehåller genmodifierade grödor tydligt märks ut - så kanske genmodifierade grödor kan vara bra inför framtiden? För mer information: Allmän forskningsinformation: (gå in under nya biologin). Statistik om genmodifierade grödor. Genteknikmyndigheten: Livsmedelsverket: Jordbruksverket: 19

20 12. Källförteckning Litteratur Johansson, Birgitta (red), Genklippet? Maten, miljön och den nya biologin, Formas, 2003 Rees, Andy, Genetically Modified Food A short guide for the confused, 2006 Wibeck, Victoria, Genförändrad mat- vardagsmat?, 2003 Uppsatser Boyasci, Johan & Zaib, Haron, Genmodifirig vart vill vi?, uppsats, KTH, 2007 Johansson, Emma, GMO-motverkar eller medverkar till miljöbalkens mål en hållbar utveckling?, D-uppsats, Luleå Tekniska Universitet, 2007 Föreläsning Debattbar Nobelmuseet, Genmodifierade grödor - till allmänhetens nytta, Tidning Miljöaktuellt, Nr 1, 2006, Tema: 10 år med GMO Telefonsamtal Per Bergman, Jordbruksdepartementet, Telefonintervju, Rapporter Genetiskt modifierade organismer det möjliga och det rimliga. Riksrevisionens rapport, RiR 2006:31 Undersökning av tillämpning av lagstiftningen rörande genmodifierade livsmedel, Livsmedelsverket, Hemsidor Ekolantbrukarna: Forskningsinformation: Genteknikmyndigheten: Gmo-fri mat utan genteknik: Statistik om genmodifierade grödor: Greenpeace: International service for the acquistion of agri-buiotech applications: Kooperativa förbundet: Konsumentföreningen i Stockholm: Krav: Naturvårdsverket: Norden: Regeringen: Riksrevisionen: Naturskyddsföreningen: Jordbruksverket: Livsmedelsverket: Svenskt sigill: 20

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN.

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN. I~;l.&li B i l a g a SALA KOMMUN KS 2011/26/1 pcal,,:jn fl KnH\~'L?qM J", \ UI!lW",,;;!, KomrntlnstVfetsr;ri.s förvaltning Ilnk toll Di, 26 1 (21 2011-01-24 DNR 2010/52 KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion om

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

Stoppa GMO-potatisen Amflora

Stoppa GMO-potatisen Amflora Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79 Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Konsumenterna och GMO

Konsumenterna och GMO Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Louise Ungerth, chef för

Louise Ungerth, chef för Medlemmarnas attityderr till genmodifierade livsmedel 20122 En enkätundersökningg Juli 2012 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 www.konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Livsmedel

KRAVs GMO-risklista - Livsmedel 2015-07-01 KRAVs GMO-risklista - Livsmedel Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort

Läs mer

Fältförsök med genetiskt modifierad majs med tolerans mot glyfosat

Fältförsök med genetiskt modifierad majs med tolerans mot glyfosat 1(9) BESLUT 2008-04-08 Dnr 22-11257/07 Delg. Växtodlingsenheten David Ståhlberg Syngenta Seeds AB Box 302 261 23 Landskrona Fältförsök med genetiskt modifierad majs med tolerans mot glyfosat BESLUT Jordbruksverket

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Motion om en kommun maximalt fri från GMO

Motion om en kommun maximalt fri från GMO Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 29 1 Dnr 2010 0009 Motion om en kommun maximalt fri från GMO Bilaga: Motion om en kommun maximalt fri från GMO Ärendebeskrivning Roger Malmberg (MP) och Marie Anne

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Genklippet? har stött på hårt motstånd från konsumenter och miljöorganisationer.

Genklippet? har stött på hårt motstånd från konsumenter och miljöorganisationer. Genklippet? Kan gentekniken bli klippet som räddar världen från svält och miljöproblem? Eller kan det tvärtom bli farligt för människor och miljö när genmodifierade organismer börjar dyka upp på åkrar

Läs mer

Konsekvenser GMO frågan har långtgående konsekvenser på olika plan. Nedan följer områden som är viktiga att arbeta vidare med:

Konsekvenser GMO frågan har långtgående konsekvenser på olika plan. Nedan följer områden som är viktiga att arbeta vidare med: GMO-policy för Ekologiska Lantbrukarna GMO-policy Det ekologiska lantbruket säger konsekvent nej till all användning av genetiskt modifierade organismer (GMO) i produktionen. Vi tar även avstånd till användning

Läs mer

Rapport från hearing: Hur miljöbalkens regler har påverkat svensk genteknik 2005. Datum: 23 november 2005 Riksdagshuset, Stockholm

Rapport från hearing: Hur miljöbalkens regler har påverkat svensk genteknik 2005. Datum: 23 november 2005 Riksdagshuset, Stockholm Rapport från hearing: Hur miljöbalkens regler har påverkat svensk genteknik 2005 Datum: 23 november 2005 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören

Läs mer

Stockholm 2010-02-28

Stockholm 2010-02-28 Stockholm 2010-02-28 Naturvårdsverket 106 38 Stockholm Ang. underhandsremiss av SNV m fl myndigheters förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128. Föreningen Foder och

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Hennes motståndare kallar henne för The Green Killer. De gav henne Bullshit-priset för att hon håller kvar folk i fattigdom.

Hennes motståndare kallar henne för The Green Killer. De gav henne Bullshit-priset för att hon håller kvar folk i fattigdom. Hennes motståndare kallar henne för The Green Killer. De gav henne Bullshit-priset för att hon håller kvar folk i fattigdom. Tidskriften TIME däremot utnämnde henne till en av vår tids hjältar en ikon

Läs mer

Vetenskaplig rapport

Vetenskaplig rapport Vetenskaplig rapport Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Emma Berndtsson Gunnesboskolan 9B Skapad vecka 20 17/521/5 Handledare: Annika Berndtsson Huvudlärare: Pernilla

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Vår syn på tillsatser & vår mat

Vår syn på tillsatser & vår mat Vår syn på tillsatser & vår mat September 2009 Innehåll s.3 Vår syn på tillsatser s.4 Vår målsättning s.5-6 Vårt arbete s.7 Annat om vår mat s.8 Vår syn på kvalitet och ansvar s.9-10 Kort om Findus s.11-12

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSA OCH KONSUMENTSKYDD

EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSA OCH KONSUMENTSKYDD EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSA OCH KONSUMENTSKYDD Direktorat F - Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor Direktören DG(SANCO)/8605/2002 MR slutlig SLUTLIG RAPPORT OM ETT INSPEKTIONSBESÖK

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Etiska och sociala krav vid Upphandling

Etiska och sociala krav vid Upphandling Etiska och sociala krav vid Upphandling Rolf Robèrt Etiska och sociala krav - bakgrund Rättsläget avseende möjligheten att ställa etiska och sociala krav i samband med offentlig upphandling har länge varit

Läs mer

Huvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2009. av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande

Huvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2009. av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande tillägnad den avlidne nobelpristagaren Norman Borlaug ISAAAs meddelande 41är den fjortonde återkommande årliga översikten av författaren över

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Fettbokslut. Max Hamburgerrestauranger 2006

Fettbokslut. Max Hamburgerrestauranger 2006 Fettbokslut Max Hamburgerrestauranger 2006 Fettbokslut Max Hamburgerrestauranger 2006 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Magert år för Max Max tänkte om Milstolpar Utvecklingen fortsätter Reducerat fettinnehåll

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-03-22

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Nedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga.

Nedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga. Nedan är svaren från resp. parti inlagda direkt under resp. fråga. 2014-09-04 Hälsorörelsen (HR = Samverkan mellan och Riksförbundet Hälsofrämjandet), ställer följande 6 frågor till Riksdagens partier

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen. Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen. 1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker

Läs mer

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0262(COD) 10 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Vårt dagliga bröd och gifterna

Vårt dagliga bröd och gifterna Vårt dagliga bröd och gifterna Pelle Fredriksson, Sveriges lantbruksuniversitet Miljögifter i vardagen hur påverkas vi och vad kan vi göra, Miljöforum Norr 2013, Luleå, 18 sept. EPOK Centrum för ekologisk

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun

Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker vid Deje, Forshaga kommun Regeringsbeslut 1:2 REGERINGEN 2015-04-09 M2015/800/Me Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Prövning enligt 7 kap. 29 miljöbalken avseende bekämpning av stickmygglarver i översvämningsvåtmarker

Läs mer

Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén

Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015. Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Information och hantering av allergener på restaurang Januari 2015 Petrus Landin Eva Ringborg Helena Rosén Januari 2015 Utgivningsdatum: 2015-02-17 Utgivare: Miljöförvaltningen, Livsmedelskontrollen Projektledare:

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer