Miljörättslig kontroll av genteknik

Transkript

1 Miljörättslig kontroll av genteknik Charlotta Zetterberg 1USTUS FÖRLAG Juridiska Föreningen i Uppsala

2 Innehäll 1. Inledning Genetiska förändringar och uthällighet Inledning Genetiska förändringar i ekosystemet Mänsklig inverkan pä genetisk Variation i ekosystemet Förflyttningar av organismer över deras naturliga spridningshinder Förändringar i jordbruket Växt- och djurförädling Genteknik Genteknikens utveckling Nägra verksamhetsomräden Olika satt att uppnä motsvarande resultat - en god skörd Nägra gentekniska tillämpningar Mer om genetiskt modifierade växter med herbicidtolerans Det kommersiella motivet Utsättningar av genetiskt modifierade djur respektive mikroorganismer Gentekniska verksamheter, risker och etiska aspekter Gentekniska verksamheter vid en jämförelse Generella egenskaper som kan förknippas med gentekniska verksamheter Uthällighet Hällbar utveckling i en officiell version 51

3 2.7.2 Försiktighetsprincipens innebörd i en officiell version Försiktighetsprincipens betydelse för lagstiftning och praxis Försiktighetsprincipens betydelse för riskbedömningen Kan gentekniken främja en uthällighet? Rättsläget i Sverige Inledning Internationella influenser Den internationella rättsutvecklingen Riodeklarationen och Agenda ärs konvention om biologisk mängfald EG-rätt om genteknik Aktuell lagstiftning Harmoniseringsformer Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Avsiktlig utsättning av GMO Samordningsorgan och lobbyorganisationer Tidigare specifik regiering och utredningsarbete om gentekniken i Sverige: en bakgrund Tidigare regiering Genteknikberedningens förslag Miljöskyddskommittens förslag Specifik lagstiftning om genteknik; Gentekniklagen Bakgrund Lagens mal och tillämpningsomräde Utredningskrav m.m Anmälnings- och tillständsplikt Förutsättningarna för tillständ Myndigheter Ansvarsbestämmelser Generell regiering gällande även för genteknik i Sverige Kategorier av generella författningar Regiering av yttre fysiska faktorer 102

4 3.6.3 Produktregiering Effektregiering Övriga generella författningar Pägäende utredningsarbeten: Miljöbalken Samordning Nyheter i övrigt Jordbruksverkets och Kommissionens prövning i nägra tülständsärenden Handläggningen vid Jordbruksverket Jordbruksverkets ärenden angäende frosttolerant potatis och herbicidtolerant raps Kommissionens prövning av marknadsgodkännanden med anledning av framförda invändningar Avslutande betraktelser pä rättsläget i Sverige Olika angreppssätt i fräga om att reglera gentekniska verksamheter Inledning Tillämpningsomrädet pä en strukturell nivä Amerikansk rätt En jämförelse med hur EG-direktiven om genteknik utformats Svensk rätt m.m Tillämpningsomrädet pä regelnivä Exempel frän amerikansk rätt Karaktäristiskt för EG-direktiven om genteknik och nationell rätt Konsekvenser av produkt-, process- respektive effektreglering Tillätlighet, prövning och tillsyn Inledning Tillätlighetsregler Tillätlighetsregler och tolkning Bakomliggande miljöpolitiska riktlinjer Etiska hänsyn, pliktetik och konsekvensetik Nyttobedömningar 160

5 5.2.5 Bemyndigande till annan att definiera och pröva etiska hänsyn m.m Prövningsregler Anmälnings- och tillständspliktiga verksamheter Regler om beslutsunderlaget Tillsynen Nägra avslutande kommentarer i fräga om tillätlighetsregler, prövningsregler och regier om tillsyn Riskbedömning och uppföljning Inledning Gentekniklagen angäende risker Utredningsskyldighetens omfattning och incitamentet i utredningen Befintlig information och forskningsuppgifter Incitamentet i utredningen Riskkategorisering En avgränsad eller en allomfattande riskkategorisering Hög- respektive lägriskorganismer Riskbedömning och objektivitet Formaliserat System eller expertbedömning Riskbedömningsmodeller enligt det formaliserade systemet Objektiviteten i prövningen Uppskattning av riskens omfattning Försvärande omständigheter Dokumentation av kvarstäende osäkerheter och kompenserande säkerhetsätgärder "Nollrisk" och acceptabel risk Riskawägning Andra intressen att väga emot Rättsliga förutsättningar för riskawägning Riskawägning - exempel frän praxis Riskawägning och beslutet Riskhantering och uppföljning Olika moment i kontrollen

6 6.9.2 Miljöövervakning Rapporteringen Kan en miljöövervakning bidra till att minska kunskapsosäkerheten avseende miljörisker? Uppföljningen; nägra aspekter i fräga om tillsynen Tillsyn Avslutande betraktelser pä riskbedömning och uppföljning Produktmärkning och den enskildes medverkan i utformning av beslutsunderlag och i samband med rättstillämpning Inledning Insyn och information Offentlighet och sekretess Information Tvä-vägs kommunikation i syfte att berika beslutsunderlaget Besvärsrätt i syfte att päverka rättstillämpningen Vem har rätt att överklaga? Överklagande av Kommissionens beslut Den enskildes möjligheter att välja alternativt välja bort produkter Märkning i allmänhet Märkning av livsmedel Avslutande kommentarer Nationen handlingsfrihet i förhällande till utsättningsdirektivet Inledning Utsättningsdirektivets otillräcklighet Brist pä materiella regier Lämpligheten av att ha en fri handel med produkter som innehäller eller bestär av levande organismer Lämpligheten av att ha en "centraliserad" tillständsprocedur Möjlighet att begränsa eller förbjuda användning eller försäljning av produkten

7 8.3 Handlingsfrihet i förhällande till utsättningsdirektivet med avseende pä implementeringen Harmonisering och ett högt miljöskydd Ar utsättningsdirektivet uttömmande? "Miljögarantin" Handlingsfrihet i förhällande till utsättningsdirektivet med avseende pä rättstillämpningen Avslutande synpunkter pä möjligheterna att införa och/ eller tillämpa strängare bestämmelser Sammanfattande slutsatser och nägra framätblickande reflektioner 267 Summary 276 Ordförklaringar 280 Källförteckning 283 Sakregister