- I - FÖRORD. Uppsala i juni Jan Åke Dellenbrant Projektledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- I - FÖRORD. Uppsala i juni 1980. Jan Åke Dellenbrant Projektledare"

Transkript

1

2 UPPSALA UNIVERSITET REPRO-C HSC 1980

3 - I - FÖRORD I denna skrift redovisas forskningsprojektet Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform som sedan 1973 bedrivits vid Uppsala universitets Avdelning för öststatsforskning. Redovisningen är dels avsedd för projektets huvudfinansiär Riksbankens Jubileumsfond, dels också för andra som försöker få en inblick i det arbete som bedrivs på öststatsforskningens område. Uppsala i juni 1980 Jan Åke Dellenbrant Projektledare

4 - II - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Innehållsförteckning Sid I II 1. BAKGRUNDEN 1 2. FULLSTÄNDIGT FORSKNINGSPROGRAM 3 3. PROJEKTDELTAGARE 9 4. PUBLIKATIONER HUVUDRESULTAT FRAMTIDA FORSKNING PROJEKTETS FINANSIERING 18

5 BAKGRUNDEN Under främst och 1960-talen inträffade en metodologisk nyorientering inom samhällsvetenskaperna. En av de viktigaste konsekvenserna härav kan sägas ha varit att ett beteendevetenskapligt betraktelsesätt i någon form starkt kom att prägla forskningsansatserna inom dessa vetenskaper. Upprättandet och den snabba expansionen av den offentliga statistiken inom många av världens nationer liksom framstegen på datateknikens område bidrog dessutom till att empiriska studier fick mycket stor utbredning. Även på öststatsforskningens område kom de traditionellt dominerande totalitarism- och konfliktteorierna, med vars hjälp man tidigare sökt förklara utvecklingen i den kommunistiska världen, att allt kraftigare ifrågasättas. Istället lanserades, främst av amerikanska sociologer och statsvetare, olika gruppteorier som man sökte anpassa till de specifika förhållanden som råder i öststaterna. I samband med att den statsvetenskapliga forskningen baserad på teorier om samhällens modernisering och sociala mobilis ring under början av 1970-talet avsatte sina första mera konkreta resultat blev dessa teorier relevanta också inom öststatsforskningen. Tidigare hade denna forskning och de teorier på vilka den baserades främst inriktats på vissa dynamiska drag i den tredje världens sociala system. Den här i mycket stora drag beskrivna utvecklingen bildar den bakgrund mot vilken målsättningen för det forskningsprojekt som nu redovisas ursprungligen utformades. Den övergripande statsvetenskapliga frågeställningen i projektet rör själva möjligheten att utnyttja teorierna om modernisering i studiet av ett socialistiskt samhälle av Sovjetunionens typ. Två konkreta frågeställningar framstod i detta sammanhang som grundläggande och ofrånkomliga: a) Har det sovjetiska samhällssystemet verkligen moderniserats? och

6 - 2 - b) har i så fall denna modernisering fått de enligt teorin väntade konsekvenserna i form av social mobilisering och politisk rekrytering? Vid studiet av dessa frågeställningar möjliggjorde en undersökning också av flera av öststatsforskningen hittills tämligen eftersatta områden. Stora kunskapsbrister föreligger exempelvis beträffande regionala förhållanden i Sovjetunionen. Genom att göra de femton sovjetrepublikerna till föremål för analys har projektet verksamt kunnat bidra till kunskapsbildning på detta område. Effekterna av de vid mitten av 1960-talet genomförda ekonomiska reformerna utgör exempel på ytterligare en fråga som visserligen tidigare har tilldragit sig förhållandevis stort intresse från västerländska forskare men där projektets arbete ändå kan sägas ha givit vissa nya resultat särskilt beträffande reformernas regionala effekter. Den sedan mitten av 1950-talet tillgängliga och relativt omfattande offentliga sovjetiska statistiken om de sociala och ekonomiska förhållandena i de femton unionsrepublikerna har gjort det möjligt att i projektet använda avancerade statistiska analysmetoder. Den i tidigare forskning mycket begränsade användningen av kvantitativa data har utgjort en påtaglig brist såväl vad gäller studiet av de övergripande statsvetenskapliga frågeställningarna som vad gäller öststatsforskningens mera speciella problemområden. Förarbetet till projektet Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform utfördes under åren Detta förarbete stöddes ekonomiskt genom bidrag från Statens råd för samhällsforskning. Riksbankens Jubileumsfond har genom generösa bidrag finansierat det egentliga forskningsarbetet som under åren bedrivits vid Uppsala Universitets Avdelning för öststatsforskning. Genom ett frikostigt anslag från Knut och Alicia Wallenbergs Stiftelse bereddes Avdelningen för öststatsforskning under våren 1977 möjlighet att inköpa en dataterminalutrustning som varit av stort värde för projektets genomförande.

7 FULLSTÄNDIGT FORSKNINGSPROGRAM Sedan 1972 bedrivs vid Avdelningen för öststatsforskning ett projekt med inriktning på att undersöka politiska och ekonomiska effekter av 1960-talets reformering av den sovjetiska ekonomin. Bakgrunden till projektet kan sökas i behovet av att med empiriska metoder undersöka samhällsförändringar i Sovjetunionen under det senaste decenniet. Genom ett systematiskt utnyttjande av teoretiska och metodiska framsteg inom västlig samhällsvetenskap kan Sovjetforskningen nå nya, värdefulla resultat. Utförd forskning På det internationella planet äger för närvarande en nyorientering inom Sovjet- och östeuropastudiet rum. Tidigare forskningsinriktningar, som betonat östsamhällenas totalitära karaktär, har fått ge vika för nya angreppssätt av typen intressegruppsskolan. Teoretiker som Milton Lodge, H Gordon Skilling och Franklyn Griffiths har presenterat olika angreppssätt där sovjetisk gruppolitik står i fokus. Andra representanter med en empirisk forsknings inriktning inom detta område är Roger Kanet, Paul Shoup och Frederic Fleron. 1 Skillings och andra statsvetares teorier utgör elaborerade analysinstrument för studiet av sovjetiskt politiskt beteende. Projektet Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform bygger vidare på detta angreppssätt och utsträcker det till att också omfatta en empirisk prövning. Genom att konfrontera de uppställda teorierna med empiriska data nås en fördjupad kunskap om sovjetisk politik. Projektet anknyter även till forskning som utförts tidigare vid Avdelningen för öststatsforskning. Inom ramen för Avdelningens verksamhet har omfattande forskning bedrivits avseende politiska och ekonomiska förändringar under 1960-talet Milton C Lodge, Soviet Elite Attitudes since Stalin (Columbus: C E Merril, 1969), H. Gordon Skilling och Franklyn Griffiths, Interest Groups in Soviet Politics (Princeton, N.J.: Princeton University Press, 1971), Roger Kanet (ed), The Behavioral Revolution and Communist Studies (New York: Free Press, 1971), Paul Shoup, Comparing Communist Nations: Prospects for an Empirical Approach, American Political Science Review, LXII (1968), s ; Frederic Fleron (ed), Communist Studies and the Social Sciences (Chicago: Rand McNally, 1971). Jan Åke Dellenbrant, Reformists and Tradidionalists, A Study of Soviet Discussions about Economic Reform, (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1972)

8 - 4 - Denna forskning har främst rört policy making, och det här behandlade projektet som inriktats på genomförandet av de samhälleliga förändringarna har utgjort en naturlig fortsättning på denna forskning. projektet anknyter också i detta avseende till den internationella utvecklingen i statskunskap, där policy studies fått en ökad betydelse. I projektarbetet har tiden fram t o m december 1974 ägnats åt planering, datainsamling och dataanalys. Datainsamlingen är nu helt avslutad, och analysen av data har börjat ge vissa resultat. En del av datamaterialet är dock ännu obearbetat. Forskningen inom projektet har hittills koncentrerats på ett studium av republikernas utveckling i samband med genomförandet av den ekonomiska reformen. Under juni och december 1972 har projektledaren studerat modeller för gruppanalys vid amerikanska universitet. Dessa USA-besök (vid Harvard University, University of California, Berkeley och Stanford University) har finansierats genom stipendium från Sverige-Amerika stiftelsen. Härvid har metoder utarbetats för undersökningen av sovjetisk gruppolitik. I syfte att ytterligare utarbeta analysmetoderna presenterades data från projektet vid Inter-University Consortium for Political Research vid University of Michigan, Ann Arbor. Under perioden juni-augusti 1973 bedrev Dellenbrant där metodstudier för projektets räkning. Under hösten 1973 har projektets material successivt förts över till Uppsala universitets dator och bearbetats med hjälp av statistiska datorprogram. I september 1974 presenterades projektet vid International Conference on Soviet and East European Studies, Banff, Alberta, Canada. Forskningsrapporter om modeller för gruppinflytande, politisk mobilisering och politisk rekrytering har presenterats. I en specialstudie har också sovjetideologins syn på den aktuella utvecklingsperioden undersökts. F n undersöks den ekonomiska reformens effekter på republiknivå, varvid sovjetisk produktionsstatistik och statistik avseende medlemskap i partiet, Komsomol mm utnyttjas. De första resultaten av detta arbete har presenterats i tre forskningsrapporter. 3 De data och resultat, som projektet förfogar över, visar tydligt att fortsatta studier kring den sovjetiska ekonomiförvaltningen skulle bidra till att ge en bättre förklaring till hur den sovjetiska politiken fungerar. Det är därför av betydelse att resurser avdelas för att genomföra projektet i sin helhet. 3 Political Development and Economic Steering in the Soviet Union, II. Political Recruitment. patterns of Political Recruitment in the USSR, samt Regional differentiering i Sovjetunionen.

9 - 5 - Syfte Projektet avses undersöka konsekvenserna av 1965 års planeringsreform i Sovjetunionen, sarskilt vad galler ekonomisk utveckling och politisk rekrytering. Men även sovjetisk gruppolitik i allmänhet och inslag i det nya planeringssystemet av typen räntabilitet kommer att uppmärksammas. Det är väsentligt att påpeka att planeringsreformens effekter och genomförande hittills inte har behandlats i sin helhet i vetenskapligt sammanhang. De förändringar, som Sovjetunionen genomgått under senare tid, synes vara av start intresse for samhällsvetare. Problematiken kan sägas röra moderniseringen av det sovjetiska samhället. Den centrala styrningen av ekonomin och samhället i övrigt kunde inte möta de krav, sam ett modernt, teknologiskt och ekonomiskt högt utvecklat samhälle ställde. På flera områden, ideologi, internationella relationer, inrikespolitik, ekonomi och handel, framstår förändringarna som betydande. Avsikten med den ekonomiska reformen 1965 kan sägas vara att modernisera den sovjetiska ekonomiska och administrativa strukturen. Eftersom förändringarna omfattar flera sektorer av samhället krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Ekonomiförvaltningens påverkan på det politiska systemet utgör en av huvudfrågorna i projektet, där flera samhällsvetenskaper möts. Men även om de ekonomiska vetenskaperna är involverande i projektet, kvarstår dock den statsvetenskapliga frågeställningen såsom övergripande. De kunskaper som undersökningen avser att nå, är relaterade till både teoretiska och praktiska syften. De erfarenheter som kan göras vid tillämpandet av kvantitativ analys på ett socialistiskt samhälle förutsätts ge värdefulla bidrag till den allmanna teori- och metoddiskussionen inom samhällsvetenskaperna. Samma sak gäller projektets tvärvetenskapliga inriktning. Vidare bör man framhålla att kunskaperna om den sovjetiska politikens och ekonomins struktur och funktioner länge varit obetydliga. Svensk forskning om sovjetsamhället har under lång tid intagit en relativt undanskymd plats. Härvid kan projektet även bidra till den pågående internationaliseringen av universitetsväsendet. Ett praktiskt värde av att forskningsprojektet genomförs föreligger också. Handeln mellan Sverige och de östeuropeiska länderna har ökat under senare år, varför kunskaper om den samhälleliga organisationen blir än mer väsentliga. Även andra kontakter, av typen kulturellt utbyte, kan förutsättas öka i framtiden.

10 - 6 - Undersökningsplan Den ekonomiska reformen 1965 föregicks av en livlig debatt om olika styrsystem. Denna debatt, som har undersökts av projektledaren, följdes av en reform Reformen syftade till en viss decentralisering av beslutsfattandet till de lokala ekonomiska nivåerna. Den innebar vidare ett begränsat införande av marknadsmekanismen, användning av räntabilitet och materiella incitament. Undersökningen kan betraktas som en studie i policy implementation i ett industrialiserat socialistiskt samhälle. Undersökningen förutsätts svara på ett antal frågor rörande ekonomiska och politiska strukturförändringar, partiorganisationens och de ekonomiska förvaltningsorganens roll. Det förefaller som om den ekonomiska reformen, gruppernas och förvaltningsorganens agerande var mycket nära beroende av varandra. Ett studium av denna interdependens mellan politiska och ekonomiska faktorer skulle kunna bidra till att skapa en mera valid förklaringsmodell for analys av det sovjetiska samhället. Traditionellt har den knappa tillgången på empiriska data utgjort en svårighet vid studiet av Sovjetunionen. Denna situation har dock på senare tid snabbt förändrats. På flera områden har tillgången och kvaliteten på data förbättrats. 4 Den officiella sovjetiska statistiken utgör i hög grad en outnyttjad källa. Narodnoe chozjajstvo SSSR och andra statistiska publikationer presenterar regelmässigt statistik om ekonomins utveckling, den sociala strukturen etc. På senare tid har också sovjetiska tidskrifter börjat publicera en mängd data inom dessa områden. Vestnik statistiki och Ekonomika i organizacia promyšlennogo proizvodstva är exempel på sådana tidskrifter. Den sociologiska och statsvetenskapliga forskningen har, trots att dessa vetenskaper är relativt outvecklade i Östeuropa, presterat ett antal resultat av stor vikt. Den sovjetiska pressens diskussioner kring den ekonomiska reformen utgör vidare en källa till värdefull information. Slutligen kan även data insamlade vid östeuropeiska och amerikanska forskningsinstitut få stor betydelse. 5 Projektet kommer så långt möjligt att utnyttja de möjligheter till internationellt samarbete som erbjuds genom "International Committee for Soviet and East European Studies" och andra internationella sammanslutningar. Så långt möjligt avses forskningsprojektet utnyttja en beteendevetenskaplig inriktning. Kvantifiering av funna data bör eftersträvas. Det är väsentligt att få fram k1illor, som är jämförbara med västerländska data. Självfallet bör den beteendevetenskapliga inriktningen kompletteras med en kvalitativ analys. På vissa områden torde nämligen data inte vara av sådan karaktär, att de låter sig kvantifieras. 4 Jfr Paul Shoup, a.a. 5 T ex forskningsinstitut inriktade på Sovjetunionen vid Glasgow University, Harvard University och University of California.

11 - 7 - Statsvetenskapliga studier av det sovjetiska samhället har mycket att vinna på att forskarna använder de modeller och teoretiska ansatser som utvecklats vid studiet av andra sociala system. Flera av de försök som gjorts att skapa generella förklaringsmodeller, t ex systemanalysen, skulle säkerligen kunna användas vid studiet av Sovjetunionen. Men icke desto mindre kräver ett sådant betraktelsesätt ytterligare teoretisk anpassning och utveckling. Teoretisering på systemnivå kräver mycket god tillgång på data samt tidigare utvecklade partiella teorier. För Sovjetunionens del bör man i stället överväga att inleda studiet med att skapa partiella teorier ("middle-range theories"), t ex kring eliter, social stratifiering, modernisering. Först därefter blir ett systemteoretiskt betraktelsesätt aktuellt. Inom projektet har en inledande undersökning om olika angreppssätt på grupproblematiken gjorts. Den tendensanalytiska teorin synes härvidlag ha uppenbara fördelar. Projektet avses således utnyttja denna infallsvinkel för studiet av de olika gruppernas agerande. Den tendensanalytiska modellen har presenterats av Franklyn Griffiths. Denne hävdar att man vid studiet av gruppolitik i sovjetsamhället inte bör studera de formella yrkeskategorierna av typen ekonomer och företagsledare. Denna syn förutsätter nämligen ett subsystemdominant samhälle. Det sovjetiska samhället bör i stället betraktas som systemdominant. Studiet bör därför inriktas på frågor som rör hela systemet. Genomförandet av den ekonomiska reformen är ett exempel på en sådan fråga som kan passas in i Griffiths teoretiska struktur. Analysen kommer huvudsakligen att förläggas till republiknivå, vilket synes vara konsistent med Griffiths resonemang om "intermediate actors". Griffiths modell inkluderar den politiska rekryteringens roll i relationerna mellan olika administrativa nivåer. Också ledningens förmåga att utveckla ekonomin kommer att undersökas. Modellens variabler kommer att undersökas för femton cases. Dessa är de femton sovjetrepublikerna. Data kommer att användas från olika sektorer, t ex demografiska, ekonomiska och politiska variabler. 6 Det statistiska materialet analyseras med hjälp av Uppsala universitets IBM 370/155 dator, varvid OSIRIS- och SPSS-programmet utnyttjas. 6 Se även Regional differentiering, a.a.

12 - 8 - Följande variabler analyseras f n för varje sovjetrepublik: befolkning stadsbefolkning partimedlemmar kandidater till partiet medlemmar i Komsomol medlemmar i fackföreningar anställda i näringslivet kapitalinvesteringar per capita nationalinkomst per capita antal sjukhusbäddar antal läkare elproduktion stålproduktion bostadsyta per stadsinnevånare förskolor gymnasiestuderande publicerade böcker Projektets datamaterial innefattar även andra uppgifter för republikerna, bl a inom den sociala sektorn och inom utbildningen. Enligt sovjetisk uppfattning utvecklas republikerna mot "sbliženie", dvs mot en likartad politisk och social struktur. De resultat som projektet förfogar över tyder dock på att denna sbliženie motverkas av 1965 års ekonomiska reform. En utveckling mot regional differentiering blir i stället skönjbar om data från tiden före och efter reformen jämförs. Man kan således vänta sig att variationen i variablerna över de femton republikerna är större för perioden efter 1965 jämfört med tiden före reformen. Projektets tidsplan innebär att arbetet avslutas sommaren Under läsåret 1975/76 kommer studiet av förhållandet mellan ekonomisk förändring och politisk rekrytering att fortsättas. Under läsåret 1976/77 kommer analysen att breddas till problemet regional differentiering i allmänhet. Här planeras ett antal forskningsrapporter, särskilt rörande utvecklingen i republikerna. Perioden kommer dessutom att ägnas åt fördjupad analys av politisk rekrytering på basis av presstudier och partitryck. Projektets sista år 1977/78 kommer att ägnas åt författandet av en omfattande monografi kring de problem som undersökts i projektet.

13 PROJEKTDELTAGARE Följande personer har under perioden varit knutna till projektet: Namn Doc Jan Åke Dellenbrant PM Mats-Olov Olsson FK Lars Martin Åström FK Bengt Hansson FK Claes Arvidsson Anna Matoušková Lena Wallin Huvudsakliga uppgifter Projektledare knuten till projektet sedan 1975; ansvar för projektets vetenskapliga inriktning, för administrativ samordning (arbetets uppläggning och genomförande), för redovisning av forskningsresultaten i rapporter o dyl (jfr publikationsförteckning nedan) Forskningsassistent; knuten till projektet sedan 1975; ansvar för urval, kontroll och redigering av den sovjetiska statistik som använts i projektet, för sammanställning och översättning av sovjetiska kommentarer till statistiken, för utarbetande av en delrapport i projektet samt projektets slutredovisning Forskningsassistent; knuten till projektet sedan 1975; ansvar för den maskinella behandlingen av projektets statistiska data, för utarbetande av dataprogram, etc Knuten till projektet under våren 1976; ansvar för excerpering av data ur den sovjetiska statistiken Knuten till projektet under våren 1980; biträtt projektet vid redigering av slutredovisningen Sekreterare; knuten till projektet sedan 1975; ansvar för administrativa göromål, för utskrift av manuskript mm Sekreterare; knuten till projektet under våren 1980; ansvar för utskrift av manuskript, etc

14 PUBLIKATIONER Följande uppsatser, rapporter, mm har utarbetats i anslutning till projektet "Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform": Förarbeten 1. Dellenbrant, J A, Models of Group Influence in the Soviet Union; A Commentary on the Views of American Political Science, Bidrag till öststatsforskningen, nr 1, Dellenbrant, J A, Political Mobilization in the Soviet Union; Theoretical Basis and Conceptualization, stencil, nov Dellenbrant, J Å, Political Development and Economic Steering in the Soviet Union, I. Theoretical Considerations, II. Economic Change and Political Recruitment in the Soviet Union (utkast), stencil, Dellenbrant, J Å, Patterns of Political Recruitment in the Soviet Union, stencil, aug Dellenbrant, J Å, Regional differentiering i Sovjetunionen; Några utgångspunkter, stencil, Rapporter 6. Dellenbrant, J Å, Regional Differences in Political Recruitment; A Quantitative Inquiry into Soviet Republican Development, stencil, dec Dellenbrant, J Å, Regional Differences in Political Recruitment in the Soviet Republics, stencil, apr Dellenbrant, J Å, Massmedias regionala utbredning i Sovjetunionen, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 3, Dellenbrant, J Å, Social and Political Indicators on the Soviet Republics, stencil, juni Dellenbrant, J Å, Soviet Social and Political Indicators; Selected Statistical Data on the Soviet Republics, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 4, Dellenbrant, J Å, Regional Differences in the Soviet Union; A Quantitative Inquiry into the Development of the Soviet Republics, stencil, dec 1976

15 Dellenbrant, J Å, Regional Differences in the Soviet Union; A Quantitative Inquiry into the Development of the Soviet Republics, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 5, Dellenbrant, J Å, Regional Differences in Political Recruitment in the Soviet Republics, European Journal of Political Research, no 6, Amsterdam Olsson, M-O, De sovjetiska unionsrepublikernas nationalinkomst; En studie om nationalinkomstens värde som indikator på repub1ikernasekonomiska utvecklingsnivåer, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 8, nr 2, Dellenbrant, J Å, Soviet Regional Policy; A Quantitative Inquiry into the Social and Political Development of the Soviet Republics, Almqvist & Wiksell International, Stockholm, Humanities Press, Atlantic Highlands, New Jersey, 1980 Seminarieuppsatser 16. Olsson, M-O, De sovjetiska unionsrepublikernas ekonomiska utveckling, Statsvet inst, Uppsala Univ, stencil, ht Hansson, B & Hansson, C, Urbanisering och politisk rekrytering; En kvantitativ analys av sovjetrepublikernas utveckling , Statsvet inst, Uppsala Univ, stencil, ht 1974 Övrigt 18. Olsson, M-O, Den sovjetiska nationalinkomsten; Definitioner och beräkningssätt (utkast), stencil, vt Olsson, M-O Utkast om det sovjetiska prissystemet, stencil, vt Olsson, M-O, Utkast om beräkning av republikernas nationalinkomst , stencil, ht 1978

16 HUVUDRESULTAT De frågeställningar som behandlats inom projektet har diskuterats i en rad forskningsrapporter som utkommit kontinuerligt sedan Resultaten av det grundläggande teoretiska arbetet framkom i huvudsak under 1973 och I olika rapporter granskades och värderades teorin om modernisering och social mobilisering samt olika gruppteoriers relevans för studiet av öststaternas samhällssystem (jfr skrifterna nr 1-3 i publikations förteckningen ovan). I en rad senare rapporter (jfr nr 4 8, 11 13) redovisas och diskuteras olika preliminära forskningsresultat om bl a regionala skillnader i politisk rekrytering och om massmedias regionala utbredning i Sovjetunionen. Under år 1976 publicerades den mycket omfattande statistik om de sovjetiska unionsrepublikernas sociala och ekonomiska utveckling som sammanställts och använts inom projektet (jfr nr 10, prel version nr 9). De slutliga resultaten av projektarbetet redovisades i två publikationer som utkom under våren I den ena rapporten (Dellenbrant, nr 15) redovisas huvudresultaten av det forskningsarbete som bedrivits inom projektet. Den andra rapporten (Olsson, nr 14) utgör en specialstudie om det sovjetiska nationalinkomstbegreppet. Jan Åke Dellenbrant behandlar i sin studie "Soviet Regional Policy" (nr 15) projektets huvudfrågeställning rörande möjligheten att använda de statsvetenskapliga teorierna om modernisering vid studiet av Sovjetunionens sociala system. Mot bakgrund av de resonemang som förs inledningsvis om det sovjetiska kommunistpartiets tidigt uttalade målsättningar om snabb ekonomisk utveckling och regional utjämning samt om de konsekvenser som moderniseringen kan tänkas få i Sovjetunionen uppställs tre hypoteser som därefter prövas i den följande framställningen. De tre hypoteserna formuleras sålunda: 1) Under de senaste två decennierna har moderniseringsnivån stigit i Sovjetunionen. 2) Moderniseringens geografiska distribution karakteriseras av ökad jämlikhet mellan regionerna.

17 - 13-3) Ju högre grad av social mobilisering, desto högre nivå av politisk rekrytering. Dessa hypoteser prövas genom en analys av data hämtade ur officiell sovjetisk statistik. Genom att de femton unionsrepublikerna tas till analysobjekt möjliggörs användningen av olika statistiska tekniker, bl a faktor- och regressionsanalys. Den undersökning som genomförs ger vissa intressanta resultat. För det första kan det konstateras att en generell socio-ekonomisk utveckling (d v s modernisering och social mobilisering) faktiskt ägt rum i samtliga unionsrepubliker. Alla republiker uppvisar en markant ökning i indikatorvärdena över urbanisering, utbildning, produktion,. Levnadsstandard och kommunikationer. Däremot förefaller inte utvecklingen ha inneburit att skillnaderna mellan de olika republikerna utjämnats under den studerade perioden. De socio-ekonomiska skillnader mellan republikerna som kunde iakttas år 1956 kvarstod således i stort sett oförändrade år Även indikatorvärdena över politisk rekrytering uppvisar en ökning under perioden för de flesta republiker Men inte heller i detta avseende förefaller utvecklingen gå mot en utjämning mellan de olika republikerna. I nedanstående tabell sammanfattas de skillnader och likheter som förefaller råda mellan de olika sovjetiska unionsrepublikerna. Det är möjligt att urskilja en rad tänkbara orsaker till de kvarstående skillnaderna mellan republikernas socio-ekonomiska utvecklingsnivåer. Ett förhållande som förmodligen är av stor betydelse i sammanhanget är den uppenbara fördel det innebär ur lönsamhets synpunkt att investera i regioner som redan är högt utvecklade. Det förefaller således som om de sovjetiska ledarna ställs inför likartade problem som västvärldens regeringar. Utjämningspolitiken i Sovjetunionen verkar ha lika svårt att hå framgång som i marknadsekonomierna. Fallet Sovjetunionen bekräftar att det är ytterligt svårt att kombinera en snabb ekonomisk utveckling med regional utjämning.

18 Tabell 1: Utmärkande drag i republikernas socio-ekonomiska och politiska utveckling Republiker Utmärkande drag vad gäller socio-ekonomisk utvecklingsnivå R S F S R Hög Hög politisk rekryteringsnivå Estland, Lettland, Litauen Hög Medelhög, stigande Ukraina, Vitryssland Medelhög, stigande Medelhög, stigande Moldavien Låg, stigande Låg, stigande Armenien, Georgien, Azerbajdžan medelhög hög Uzbekistan, Tadžikistan, Kirgizien, Turkmenistan Låg, stagnerande Låg, stagnerande Kazachstan medelhög Medelhög Hypotesen att den politiska rekryteringen ökar med ökande social mobilisering får ett visst stöd av undersökningen. Det förefaller alltså möjligt att förutsäga den politiska rekryteringsnivån i en republik utifrån dess socio-ekonomiska utvecklingsnivå. Undantagna från denna "regel" är de baltiska republikerna som under perioden haft en lägre politisk rekryteringsnivå än väntat. Flera tänkbara specifika orsaker till denna "avvikelse" kan anföras och en slutsats blir därför att resultaten av undersökningen torde kunna ses som ett stöd för den sociala mobiliseringsteorins allmänna användbarhet. Resultaten tyder alltså på att teorin också kan användas vid studiet av ett socialistiskt land som Sovjetunionen.

19 I Mats-Olov Olssons studie De sovjetiska unionsrepublikernas nationalinkomst (nr 14) undersöks värdet av nationalinkomsten som indikator på republikernas ekonomiska utvecklingsnivåer. En övergripande produktionsindikator som nationalinkomsten borde ha ett stort värde som mätare av ett samhälles modernisering och sociala mobilisering. Det sovjetiska nationalinkomstbegreppet är tämligen komplicerat och skiljer sig dessutom från de närmast motsvarande västerländska inkomstbegreppen. Detta utgör det främsta motivet för denna delundersökning. Till utgångspunkt för resonemangen läggs en definition av begreppet ekonomisk utveckling. Begreppet antas spegla en process där det ekonomiska systemet utvecklas mot en alltmer komplicerad struktur med större interdependens mellan systemets olika delar. Begreppet ekonomisk utveckling implicerar en förändring såväl av samhällets produktionspotential som befolkningens levnadsstandard. Framställningen i övrigt syftar till att avgöra dels i vad mån det sovjetiska nationalinkomstbegreppet teoretiskt definieras på så sätt att nationalinkomsten överhuvudtaget kan anses tjäna som indikator på den ekonomiska utvecklingen (med den innebörd som givits detta begrepp) och dels om de nationalinkomstdata som kan beräknas på basis av offentlig sovjetisk statistik i praktiken kan tjäna som indikator på republikernas ekonomiska utvecklingsnivåer. På grundval av en ingående undersökning av den sovjetiska nationalinkomstteorin konstateras att nationalinkomsten, trots vissa förvridningar som utgör en följd av prissystemets inverkan på nationalinkomstens värde, i princip borde kunna ge en åtminstone approximativ indikation på en republiks ekonomiska utvecklingsnivå, Därvid borde emellertid den ena aspekten av denna nivå, nämligen produktionspotentialen, speglas bättre än den andra, levnadsstandarden.

20 Genom att jämföra data över republikernas nationalinkomst per capita med andra per-capitadata över mera begränsade aspekter av deras ekonomiska utvecklingsnivåer görs slutligen en bedömning av lämpligheten att i praktiken använda de i Sovjetunionen publicerade nationalinkomstuppgifterna som indikator på republikernas ekonomiska utvecklingsnivåer. Resultatet av jämförelsen är inte tillräckligt entydigt för att get skall kunna anses styrkt att officiella nationalinkomstdata direkt ger en god bild av republikernas ekonomiska utveckling. Jämförelsen antyder exempelvis att nationalinkomsten bättre skulle indikera republikernas levnadsstandard än deras produktionspotential, liksom att den utgör en god indikator på vissa men en dålig indikator på andra republikers ekonomiska utvecklingsnivåer. Dessa resultat kan dock tänkas vara mycket beroende av det begränsade indikatorurval som funnits tillgängligt samt av brister i de analystekniker som använts. Resultatet bör därmed betraktas som preliminärt. En central plats i det utförda forskningsarbetet intas av det datamaterial om de sovjetiska unionsrepublikernas sociala och ekonomiska utveckling som sammanställts inom projektet. Materialet består av 31 basindikatorer med data specificerade för var och en av de femton unionsrepublikerna och för vart och ett av de aderton åren De 31 indikatorerna består av ett relativt brett och uttömmande dataurval ur den sedan år 1956 regelbundet publicerade sovjetiska statistikårsboken Narodnoe chozjajstvo SSSR (Folkhushållningen i Sovjetunionen). Detta omfattande datamaterial utgör i sig ett betydande biresultat av projektets forskningsarbete och torde kunna komma till stor nytta i framtida forskning såväl på öststatsforskningens som på andra områden. Det borde även kunna vara av visst intresse för den intresserade lekmannen. (Datamaterialet publicerades år 1976 i skrift nr 10. Större delen av materialet återfinns emellertid också i ett appendix till Dellenbrants studie Soviet Regional Policy, skrift nr 15. Materialet finns även tillgängligt på magnetband och är därmed direkt åtkomligt för maskinell bearbetning.)

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Statsvetenskap Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i Statsvetenskap (Doctoral studies in Political Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp 1(5) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits International

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT

FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Professor Lars Engwall Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Box 513, 751 20 Uppsala Tel.: 070-4250443, e-post: Lars.Engwall@fek.uu.se 13 maj 2014 FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Ett

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess

Kollegial granskning. Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Kollegial granskning Peer review en metod för utvärdering och systematisk analys i en lärandeprocess Rapport från Samhällsmedicin, ISSN 1402 3423 2003:2 (Aff) Uppdaterad 2007, Centrum för folkhälsa Stockholm

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump...

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump... Innehåll kapitel 1 Spelets regler... 5 kapitel 2 Slump... 31 kapitel 3 Tid... 49 kapitel 4 Konventioner.... 77 kapitel 5 Ömsesidighet... 95 kapitel 6 Information... 117 kapitel 7 Auktioner... 135 kapitel

Läs mer

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning

Utbildningskatalog hösten 2008. Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning Utbildningskatalog hösten 2008 Utbildningar inom ekonomi, budget och styrning , mål, målgrupp och innehåll i alla kursbeskrivningar Budgetprocessen i Regeringskansliet blir alltmer omfattande och innefattar

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser.

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser. Anvisningar för rapportering av erhållet anslag/stipendium Anslagsmottagaren ska rapportera avslutat anslag senast det datum som står angivet på kontraktet. Vid dispositionstidens slut skickas en påminnelse

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng

Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng Holmen Skogs anvisningar för examensarbeten 15 högskolepoäng 1. Allmänt Inom Holmen Skog fyller examensarbeten tre syften: - ett sätt att knyta kontakter med studenter i slutfasen av deras utbildningar

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Tema Energi i Teknik och No hösten -14 Praktiska uppgifter i teknik: 1. Solcellsbil på Molekylverkstan 2. Tillverka grätzelceller i samarbete med molekylverkstan. 4. Du ska enskilt eller tillsammans med

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET

MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET Projektet för tillsyn över återförsäkringsföretag har nu kommit dithän att vissa viktiga val som gäller helhetsstrukturen

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan Anvisningar för ansökan Dessa anvisningar är ett stöd till sökande inom Effsys Expand. Hur ska ansökan skrivas? Ansökan ska vara på svenska och skriven så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete

Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete PM 2014-01-21 Aktuella projekt inom Arbetsförmedlingens internationella utvecklingssamarbete Januari 2014 Pär Skoglund Internationella staben Arbetsförmedlingen Sida: 2 av 7 Vitryssland Syfte: Stödja den

Läs mer