- I - FÖRORD. Uppsala i juni Jan Åke Dellenbrant Projektledare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- I - FÖRORD. Uppsala i juni 1980. Jan Åke Dellenbrant Projektledare"

Transkript

1

2 UPPSALA UNIVERSITET REPRO-C HSC 1980

3 - I - FÖRORD I denna skrift redovisas forskningsprojektet Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform som sedan 1973 bedrivits vid Uppsala universitets Avdelning för öststatsforskning. Redovisningen är dels avsedd för projektets huvudfinansiär Riksbankens Jubileumsfond, dels också för andra som försöker få en inblick i det arbete som bedrivs på öststatsforskningens område. Uppsala i juni 1980 Jan Åke Dellenbrant Projektledare

4 - II - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Innehållsförteckning Sid I II 1. BAKGRUNDEN 1 2. FULLSTÄNDIGT FORSKNINGSPROGRAM 3 3. PROJEKTDELTAGARE 9 4. PUBLIKATIONER HUVUDRESULTAT FRAMTIDA FORSKNING PROJEKTETS FINANSIERING 18

5 BAKGRUNDEN Under främst och 1960-talen inträffade en metodologisk nyorientering inom samhällsvetenskaperna. En av de viktigaste konsekvenserna härav kan sägas ha varit att ett beteendevetenskapligt betraktelsesätt i någon form starkt kom att prägla forskningsansatserna inom dessa vetenskaper. Upprättandet och den snabba expansionen av den offentliga statistiken inom många av världens nationer liksom framstegen på datateknikens område bidrog dessutom till att empiriska studier fick mycket stor utbredning. Även på öststatsforskningens område kom de traditionellt dominerande totalitarism- och konfliktteorierna, med vars hjälp man tidigare sökt förklara utvecklingen i den kommunistiska världen, att allt kraftigare ifrågasättas. Istället lanserades, främst av amerikanska sociologer och statsvetare, olika gruppteorier som man sökte anpassa till de specifika förhållanden som råder i öststaterna. I samband med att den statsvetenskapliga forskningen baserad på teorier om samhällens modernisering och sociala mobilis ring under början av 1970-talet avsatte sina första mera konkreta resultat blev dessa teorier relevanta också inom öststatsforskningen. Tidigare hade denna forskning och de teorier på vilka den baserades främst inriktats på vissa dynamiska drag i den tredje världens sociala system. Den här i mycket stora drag beskrivna utvecklingen bildar den bakgrund mot vilken målsättningen för det forskningsprojekt som nu redovisas ursprungligen utformades. Den övergripande statsvetenskapliga frågeställningen i projektet rör själva möjligheten att utnyttja teorierna om modernisering i studiet av ett socialistiskt samhälle av Sovjetunionens typ. Två konkreta frågeställningar framstod i detta sammanhang som grundläggande och ofrånkomliga: a) Har det sovjetiska samhällssystemet verkligen moderniserats? och

6 - 2 - b) har i så fall denna modernisering fått de enligt teorin väntade konsekvenserna i form av social mobilisering och politisk rekrytering? Vid studiet av dessa frågeställningar möjliggjorde en undersökning också av flera av öststatsforskningen hittills tämligen eftersatta områden. Stora kunskapsbrister föreligger exempelvis beträffande regionala förhållanden i Sovjetunionen. Genom att göra de femton sovjetrepublikerna till föremål för analys har projektet verksamt kunnat bidra till kunskapsbildning på detta område. Effekterna av de vid mitten av 1960-talet genomförda ekonomiska reformerna utgör exempel på ytterligare en fråga som visserligen tidigare har tilldragit sig förhållandevis stort intresse från västerländska forskare men där projektets arbete ändå kan sägas ha givit vissa nya resultat särskilt beträffande reformernas regionala effekter. Den sedan mitten av 1950-talet tillgängliga och relativt omfattande offentliga sovjetiska statistiken om de sociala och ekonomiska förhållandena i de femton unionsrepublikerna har gjort det möjligt att i projektet använda avancerade statistiska analysmetoder. Den i tidigare forskning mycket begränsade användningen av kvantitativa data har utgjort en påtaglig brist såväl vad gäller studiet av de övergripande statsvetenskapliga frågeställningarna som vad gäller öststatsforskningens mera speciella problemområden. Förarbetet till projektet Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform utfördes under åren Detta förarbete stöddes ekonomiskt genom bidrag från Statens råd för samhällsforskning. Riksbankens Jubileumsfond har genom generösa bidrag finansierat det egentliga forskningsarbetet som under åren bedrivits vid Uppsala Universitets Avdelning för öststatsforskning. Genom ett frikostigt anslag från Knut och Alicia Wallenbergs Stiftelse bereddes Avdelningen för öststatsforskning under våren 1977 möjlighet att inköpa en dataterminalutrustning som varit av stort värde för projektets genomförande.

7 FULLSTÄNDIGT FORSKNINGSPROGRAM Sedan 1972 bedrivs vid Avdelningen för öststatsforskning ett projekt med inriktning på att undersöka politiska och ekonomiska effekter av 1960-talets reformering av den sovjetiska ekonomin. Bakgrunden till projektet kan sökas i behovet av att med empiriska metoder undersöka samhällsförändringar i Sovjetunionen under det senaste decenniet. Genom ett systematiskt utnyttjande av teoretiska och metodiska framsteg inom västlig samhällsvetenskap kan Sovjetforskningen nå nya, värdefulla resultat. Utförd forskning På det internationella planet äger för närvarande en nyorientering inom Sovjet- och östeuropastudiet rum. Tidigare forskningsinriktningar, som betonat östsamhällenas totalitära karaktär, har fått ge vika för nya angreppssätt av typen intressegruppsskolan. Teoretiker som Milton Lodge, H Gordon Skilling och Franklyn Griffiths har presenterat olika angreppssätt där sovjetisk gruppolitik står i fokus. Andra representanter med en empirisk forsknings inriktning inom detta område är Roger Kanet, Paul Shoup och Frederic Fleron. 1 Skillings och andra statsvetares teorier utgör elaborerade analysinstrument för studiet av sovjetiskt politiskt beteende. Projektet Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform bygger vidare på detta angreppssätt och utsträcker det till att också omfatta en empirisk prövning. Genom att konfrontera de uppställda teorierna med empiriska data nås en fördjupad kunskap om sovjetisk politik. Projektet anknyter även till forskning som utförts tidigare vid Avdelningen för öststatsforskning. Inom ramen för Avdelningens verksamhet har omfattande forskning bedrivits avseende politiska och ekonomiska förändringar under 1960-talet Milton C Lodge, Soviet Elite Attitudes since Stalin (Columbus: C E Merril, 1969), H. Gordon Skilling och Franklyn Griffiths, Interest Groups in Soviet Politics (Princeton, N.J.: Princeton University Press, 1971), Roger Kanet (ed), The Behavioral Revolution and Communist Studies (New York: Free Press, 1971), Paul Shoup, Comparing Communist Nations: Prospects for an Empirical Approach, American Political Science Review, LXII (1968), s ; Frederic Fleron (ed), Communist Studies and the Social Sciences (Chicago: Rand McNally, 1971). Jan Åke Dellenbrant, Reformists and Tradidionalists, A Study of Soviet Discussions about Economic Reform, (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1972)

8 - 4 - Denna forskning har främst rört policy making, och det här behandlade projektet som inriktats på genomförandet av de samhälleliga förändringarna har utgjort en naturlig fortsättning på denna forskning. projektet anknyter också i detta avseende till den internationella utvecklingen i statskunskap, där policy studies fått en ökad betydelse. I projektarbetet har tiden fram t o m december 1974 ägnats åt planering, datainsamling och dataanalys. Datainsamlingen är nu helt avslutad, och analysen av data har börjat ge vissa resultat. En del av datamaterialet är dock ännu obearbetat. Forskningen inom projektet har hittills koncentrerats på ett studium av republikernas utveckling i samband med genomförandet av den ekonomiska reformen. Under juni och december 1972 har projektledaren studerat modeller för gruppanalys vid amerikanska universitet. Dessa USA-besök (vid Harvard University, University of California, Berkeley och Stanford University) har finansierats genom stipendium från Sverige-Amerika stiftelsen. Härvid har metoder utarbetats för undersökningen av sovjetisk gruppolitik. I syfte att ytterligare utarbeta analysmetoderna presenterades data från projektet vid Inter-University Consortium for Political Research vid University of Michigan, Ann Arbor. Under perioden juni-augusti 1973 bedrev Dellenbrant där metodstudier för projektets räkning. Under hösten 1973 har projektets material successivt förts över till Uppsala universitets dator och bearbetats med hjälp av statistiska datorprogram. I september 1974 presenterades projektet vid International Conference on Soviet and East European Studies, Banff, Alberta, Canada. Forskningsrapporter om modeller för gruppinflytande, politisk mobilisering och politisk rekrytering har presenterats. I en specialstudie har också sovjetideologins syn på den aktuella utvecklingsperioden undersökts. F n undersöks den ekonomiska reformens effekter på republiknivå, varvid sovjetisk produktionsstatistik och statistik avseende medlemskap i partiet, Komsomol mm utnyttjas. De första resultaten av detta arbete har presenterats i tre forskningsrapporter. 3 De data och resultat, som projektet förfogar över, visar tydligt att fortsatta studier kring den sovjetiska ekonomiförvaltningen skulle bidra till att ge en bättre förklaring till hur den sovjetiska politiken fungerar. Det är därför av betydelse att resurser avdelas för att genomföra projektet i sin helhet. 3 Political Development and Economic Steering in the Soviet Union, II. Political Recruitment. patterns of Political Recruitment in the USSR, samt Regional differentiering i Sovjetunionen.

9 - 5 - Syfte Projektet avses undersöka konsekvenserna av 1965 års planeringsreform i Sovjetunionen, sarskilt vad galler ekonomisk utveckling och politisk rekrytering. Men även sovjetisk gruppolitik i allmänhet och inslag i det nya planeringssystemet av typen räntabilitet kommer att uppmärksammas. Det är väsentligt att påpeka att planeringsreformens effekter och genomförande hittills inte har behandlats i sin helhet i vetenskapligt sammanhang. De förändringar, som Sovjetunionen genomgått under senare tid, synes vara av start intresse for samhällsvetare. Problematiken kan sägas röra moderniseringen av det sovjetiska samhället. Den centrala styrningen av ekonomin och samhället i övrigt kunde inte möta de krav, sam ett modernt, teknologiskt och ekonomiskt högt utvecklat samhälle ställde. På flera områden, ideologi, internationella relationer, inrikespolitik, ekonomi och handel, framstår förändringarna som betydande. Avsikten med den ekonomiska reformen 1965 kan sägas vara att modernisera den sovjetiska ekonomiska och administrativa strukturen. Eftersom förändringarna omfattar flera sektorer av samhället krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Ekonomiförvaltningens påverkan på det politiska systemet utgör en av huvudfrågorna i projektet, där flera samhällsvetenskaper möts. Men även om de ekonomiska vetenskaperna är involverande i projektet, kvarstår dock den statsvetenskapliga frågeställningen såsom övergripande. De kunskaper som undersökningen avser att nå, är relaterade till både teoretiska och praktiska syften. De erfarenheter som kan göras vid tillämpandet av kvantitativ analys på ett socialistiskt samhälle förutsätts ge värdefulla bidrag till den allmanna teori- och metoddiskussionen inom samhällsvetenskaperna. Samma sak gäller projektets tvärvetenskapliga inriktning. Vidare bör man framhålla att kunskaperna om den sovjetiska politikens och ekonomins struktur och funktioner länge varit obetydliga. Svensk forskning om sovjetsamhället har under lång tid intagit en relativt undanskymd plats. Härvid kan projektet även bidra till den pågående internationaliseringen av universitetsväsendet. Ett praktiskt värde av att forskningsprojektet genomförs föreligger också. Handeln mellan Sverige och de östeuropeiska länderna har ökat under senare år, varför kunskaper om den samhälleliga organisationen blir än mer väsentliga. Även andra kontakter, av typen kulturellt utbyte, kan förutsättas öka i framtiden.

10 - 6 - Undersökningsplan Den ekonomiska reformen 1965 föregicks av en livlig debatt om olika styrsystem. Denna debatt, som har undersökts av projektledaren, följdes av en reform Reformen syftade till en viss decentralisering av beslutsfattandet till de lokala ekonomiska nivåerna. Den innebar vidare ett begränsat införande av marknadsmekanismen, användning av räntabilitet och materiella incitament. Undersökningen kan betraktas som en studie i policy implementation i ett industrialiserat socialistiskt samhälle. Undersökningen förutsätts svara på ett antal frågor rörande ekonomiska och politiska strukturförändringar, partiorganisationens och de ekonomiska förvaltningsorganens roll. Det förefaller som om den ekonomiska reformen, gruppernas och förvaltningsorganens agerande var mycket nära beroende av varandra. Ett studium av denna interdependens mellan politiska och ekonomiska faktorer skulle kunna bidra till att skapa en mera valid förklaringsmodell for analys av det sovjetiska samhället. Traditionellt har den knappa tillgången på empiriska data utgjort en svårighet vid studiet av Sovjetunionen. Denna situation har dock på senare tid snabbt förändrats. På flera områden har tillgången och kvaliteten på data förbättrats. 4 Den officiella sovjetiska statistiken utgör i hög grad en outnyttjad källa. Narodnoe chozjajstvo SSSR och andra statistiska publikationer presenterar regelmässigt statistik om ekonomins utveckling, den sociala strukturen etc. På senare tid har också sovjetiska tidskrifter börjat publicera en mängd data inom dessa områden. Vestnik statistiki och Ekonomika i organizacia promyšlennogo proizvodstva är exempel på sådana tidskrifter. Den sociologiska och statsvetenskapliga forskningen har, trots att dessa vetenskaper är relativt outvecklade i Östeuropa, presterat ett antal resultat av stor vikt. Den sovjetiska pressens diskussioner kring den ekonomiska reformen utgör vidare en källa till värdefull information. Slutligen kan även data insamlade vid östeuropeiska och amerikanska forskningsinstitut få stor betydelse. 5 Projektet kommer så långt möjligt att utnyttja de möjligheter till internationellt samarbete som erbjuds genom "International Committee for Soviet and East European Studies" och andra internationella sammanslutningar. Så långt möjligt avses forskningsprojektet utnyttja en beteendevetenskaplig inriktning. Kvantifiering av funna data bör eftersträvas. Det är väsentligt att få fram k1illor, som är jämförbara med västerländska data. Självfallet bör den beteendevetenskapliga inriktningen kompletteras med en kvalitativ analys. På vissa områden torde nämligen data inte vara av sådan karaktär, att de låter sig kvantifieras. 4 Jfr Paul Shoup, a.a. 5 T ex forskningsinstitut inriktade på Sovjetunionen vid Glasgow University, Harvard University och University of California.

11 - 7 - Statsvetenskapliga studier av det sovjetiska samhället har mycket att vinna på att forskarna använder de modeller och teoretiska ansatser som utvecklats vid studiet av andra sociala system. Flera av de försök som gjorts att skapa generella förklaringsmodeller, t ex systemanalysen, skulle säkerligen kunna användas vid studiet av Sovjetunionen. Men icke desto mindre kräver ett sådant betraktelsesätt ytterligare teoretisk anpassning och utveckling. Teoretisering på systemnivå kräver mycket god tillgång på data samt tidigare utvecklade partiella teorier. För Sovjetunionens del bör man i stället överväga att inleda studiet med att skapa partiella teorier ("middle-range theories"), t ex kring eliter, social stratifiering, modernisering. Först därefter blir ett systemteoretiskt betraktelsesätt aktuellt. Inom projektet har en inledande undersökning om olika angreppssätt på grupproblematiken gjorts. Den tendensanalytiska teorin synes härvidlag ha uppenbara fördelar. Projektet avses således utnyttja denna infallsvinkel för studiet av de olika gruppernas agerande. Den tendensanalytiska modellen har presenterats av Franklyn Griffiths. Denne hävdar att man vid studiet av gruppolitik i sovjetsamhället inte bör studera de formella yrkeskategorierna av typen ekonomer och företagsledare. Denna syn förutsätter nämligen ett subsystemdominant samhälle. Det sovjetiska samhället bör i stället betraktas som systemdominant. Studiet bör därför inriktas på frågor som rör hela systemet. Genomförandet av den ekonomiska reformen är ett exempel på en sådan fråga som kan passas in i Griffiths teoretiska struktur. Analysen kommer huvudsakligen att förläggas till republiknivå, vilket synes vara konsistent med Griffiths resonemang om "intermediate actors". Griffiths modell inkluderar den politiska rekryteringens roll i relationerna mellan olika administrativa nivåer. Också ledningens förmåga att utveckla ekonomin kommer att undersökas. Modellens variabler kommer att undersökas för femton cases. Dessa är de femton sovjetrepublikerna. Data kommer att användas från olika sektorer, t ex demografiska, ekonomiska och politiska variabler. 6 Det statistiska materialet analyseras med hjälp av Uppsala universitets IBM 370/155 dator, varvid OSIRIS- och SPSS-programmet utnyttjas. 6 Se även Regional differentiering, a.a.

12 - 8 - Följande variabler analyseras f n för varje sovjetrepublik: befolkning stadsbefolkning partimedlemmar kandidater till partiet medlemmar i Komsomol medlemmar i fackföreningar anställda i näringslivet kapitalinvesteringar per capita nationalinkomst per capita antal sjukhusbäddar antal läkare elproduktion stålproduktion bostadsyta per stadsinnevånare förskolor gymnasiestuderande publicerade böcker Projektets datamaterial innefattar även andra uppgifter för republikerna, bl a inom den sociala sektorn och inom utbildningen. Enligt sovjetisk uppfattning utvecklas republikerna mot "sbliženie", dvs mot en likartad politisk och social struktur. De resultat som projektet förfogar över tyder dock på att denna sbliženie motverkas av 1965 års ekonomiska reform. En utveckling mot regional differentiering blir i stället skönjbar om data från tiden före och efter reformen jämförs. Man kan således vänta sig att variationen i variablerna över de femton republikerna är större för perioden efter 1965 jämfört med tiden före reformen. Projektets tidsplan innebär att arbetet avslutas sommaren Under läsåret 1975/76 kommer studiet av förhållandet mellan ekonomisk förändring och politisk rekrytering att fortsättas. Under läsåret 1976/77 kommer analysen att breddas till problemet regional differentiering i allmänhet. Här planeras ett antal forskningsrapporter, särskilt rörande utvecklingen i republikerna. Perioden kommer dessutom att ägnas åt fördjupad analys av politisk rekrytering på basis av presstudier och partitryck. Projektets sista år 1977/78 kommer att ägnas åt författandet av en omfattande monografi kring de problem som undersökts i projektet.

13 PROJEKTDELTAGARE Följande personer har under perioden varit knutna till projektet: Namn Doc Jan Åke Dellenbrant PM Mats-Olov Olsson FK Lars Martin Åström FK Bengt Hansson FK Claes Arvidsson Anna Matoušková Lena Wallin Huvudsakliga uppgifter Projektledare knuten till projektet sedan 1975; ansvar för projektets vetenskapliga inriktning, för administrativ samordning (arbetets uppläggning och genomförande), för redovisning av forskningsresultaten i rapporter o dyl (jfr publikationsförteckning nedan) Forskningsassistent; knuten till projektet sedan 1975; ansvar för urval, kontroll och redigering av den sovjetiska statistik som använts i projektet, för sammanställning och översättning av sovjetiska kommentarer till statistiken, för utarbetande av en delrapport i projektet samt projektets slutredovisning Forskningsassistent; knuten till projektet sedan 1975; ansvar för den maskinella behandlingen av projektets statistiska data, för utarbetande av dataprogram, etc Knuten till projektet under våren 1976; ansvar för excerpering av data ur den sovjetiska statistiken Knuten till projektet under våren 1980; biträtt projektet vid redigering av slutredovisningen Sekreterare; knuten till projektet sedan 1975; ansvar för administrativa göromål, för utskrift av manuskript mm Sekreterare; knuten till projektet under våren 1980; ansvar för utskrift av manuskript, etc

14 PUBLIKATIONER Följande uppsatser, rapporter, mm har utarbetats i anslutning till projektet "Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform": Förarbeten 1. Dellenbrant, J A, Models of Group Influence in the Soviet Union; A Commentary on the Views of American Political Science, Bidrag till öststatsforskningen, nr 1, Dellenbrant, J A, Political Mobilization in the Soviet Union; Theoretical Basis and Conceptualization, stencil, nov Dellenbrant, J Å, Political Development and Economic Steering in the Soviet Union, I. Theoretical Considerations, II. Economic Change and Political Recruitment in the Soviet Union (utkast), stencil, Dellenbrant, J Å, Patterns of Political Recruitment in the Soviet Union, stencil, aug Dellenbrant, J Å, Regional differentiering i Sovjetunionen; Några utgångspunkter, stencil, Rapporter 6. Dellenbrant, J Å, Regional Differences in Political Recruitment; A Quantitative Inquiry into Soviet Republican Development, stencil, dec Dellenbrant, J Å, Regional Differences in Political Recruitment in the Soviet Republics, stencil, apr Dellenbrant, J Å, Massmedias regionala utbredning i Sovjetunionen, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 3, Dellenbrant, J Å, Social and Political Indicators on the Soviet Republics, stencil, juni Dellenbrant, J Å, Soviet Social and Political Indicators; Selected Statistical Data on the Soviet Republics, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 4, Dellenbrant, J Å, Regional Differences in the Soviet Union; A Quantitative Inquiry into the Development of the Soviet Republics, stencil, dec 1976

15 Dellenbrant, J Å, Regional Differences in the Soviet Union; A Quantitative Inquiry into the Development of the Soviet Republics, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 5, Dellenbrant, J Å, Regional Differences in Political Recruitment in the Soviet Republics, European Journal of Political Research, no 6, Amsterdam Olsson, M-O, De sovjetiska unionsrepublikernas nationalinkomst; En studie om nationalinkomstens värde som indikator på repub1ikernasekonomiska utvecklingsnivåer, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 8, nr 2, Dellenbrant, J Å, Soviet Regional Policy; A Quantitative Inquiry into the Social and Political Development of the Soviet Republics, Almqvist & Wiksell International, Stockholm, Humanities Press, Atlantic Highlands, New Jersey, 1980 Seminarieuppsatser 16. Olsson, M-O, De sovjetiska unionsrepublikernas ekonomiska utveckling, Statsvet inst, Uppsala Univ, stencil, ht Hansson, B & Hansson, C, Urbanisering och politisk rekrytering; En kvantitativ analys av sovjetrepublikernas utveckling , Statsvet inst, Uppsala Univ, stencil, ht 1974 Övrigt 18. Olsson, M-O, Den sovjetiska nationalinkomsten; Definitioner och beräkningssätt (utkast), stencil, vt Olsson, M-O Utkast om det sovjetiska prissystemet, stencil, vt Olsson, M-O, Utkast om beräkning av republikernas nationalinkomst , stencil, ht 1978

16 HUVUDRESULTAT De frågeställningar som behandlats inom projektet har diskuterats i en rad forskningsrapporter som utkommit kontinuerligt sedan Resultaten av det grundläggande teoretiska arbetet framkom i huvudsak under 1973 och I olika rapporter granskades och värderades teorin om modernisering och social mobilisering samt olika gruppteoriers relevans för studiet av öststaternas samhällssystem (jfr skrifterna nr 1-3 i publikations förteckningen ovan). I en rad senare rapporter (jfr nr 4 8, 11 13) redovisas och diskuteras olika preliminära forskningsresultat om bl a regionala skillnader i politisk rekrytering och om massmedias regionala utbredning i Sovjetunionen. Under år 1976 publicerades den mycket omfattande statistik om de sovjetiska unionsrepublikernas sociala och ekonomiska utveckling som sammanställts och använts inom projektet (jfr nr 10, prel version nr 9). De slutliga resultaten av projektarbetet redovisades i två publikationer som utkom under våren I den ena rapporten (Dellenbrant, nr 15) redovisas huvudresultaten av det forskningsarbete som bedrivits inom projektet. Den andra rapporten (Olsson, nr 14) utgör en specialstudie om det sovjetiska nationalinkomstbegreppet. Jan Åke Dellenbrant behandlar i sin studie "Soviet Regional Policy" (nr 15) projektets huvudfrågeställning rörande möjligheten att använda de statsvetenskapliga teorierna om modernisering vid studiet av Sovjetunionens sociala system. Mot bakgrund av de resonemang som förs inledningsvis om det sovjetiska kommunistpartiets tidigt uttalade målsättningar om snabb ekonomisk utveckling och regional utjämning samt om de konsekvenser som moderniseringen kan tänkas få i Sovjetunionen uppställs tre hypoteser som därefter prövas i den följande framställningen. De tre hypoteserna formuleras sålunda: 1) Under de senaste två decennierna har moderniseringsnivån stigit i Sovjetunionen. 2) Moderniseringens geografiska distribution karakteriseras av ökad jämlikhet mellan regionerna.

17 - 13-3) Ju högre grad av social mobilisering, desto högre nivå av politisk rekrytering. Dessa hypoteser prövas genom en analys av data hämtade ur officiell sovjetisk statistik. Genom att de femton unionsrepublikerna tas till analysobjekt möjliggörs användningen av olika statistiska tekniker, bl a faktor- och regressionsanalys. Den undersökning som genomförs ger vissa intressanta resultat. För det första kan det konstateras att en generell socio-ekonomisk utveckling (d v s modernisering och social mobilisering) faktiskt ägt rum i samtliga unionsrepubliker. Alla republiker uppvisar en markant ökning i indikatorvärdena över urbanisering, utbildning, produktion,. Levnadsstandard och kommunikationer. Däremot förefaller inte utvecklingen ha inneburit att skillnaderna mellan de olika republikerna utjämnats under den studerade perioden. De socio-ekonomiska skillnader mellan republikerna som kunde iakttas år 1956 kvarstod således i stort sett oförändrade år Även indikatorvärdena över politisk rekrytering uppvisar en ökning under perioden för de flesta republiker Men inte heller i detta avseende förefaller utvecklingen gå mot en utjämning mellan de olika republikerna. I nedanstående tabell sammanfattas de skillnader och likheter som förefaller råda mellan de olika sovjetiska unionsrepublikerna. Det är möjligt att urskilja en rad tänkbara orsaker till de kvarstående skillnaderna mellan republikernas socio-ekonomiska utvecklingsnivåer. Ett förhållande som förmodligen är av stor betydelse i sammanhanget är den uppenbara fördel det innebär ur lönsamhets synpunkt att investera i regioner som redan är högt utvecklade. Det förefaller således som om de sovjetiska ledarna ställs inför likartade problem som västvärldens regeringar. Utjämningspolitiken i Sovjetunionen verkar ha lika svårt att hå framgång som i marknadsekonomierna. Fallet Sovjetunionen bekräftar att det är ytterligt svårt att kombinera en snabb ekonomisk utveckling med regional utjämning.

18 Tabell 1: Utmärkande drag i republikernas socio-ekonomiska och politiska utveckling Republiker Utmärkande drag vad gäller socio-ekonomisk utvecklingsnivå R S F S R Hög Hög politisk rekryteringsnivå Estland, Lettland, Litauen Hög Medelhög, stigande Ukraina, Vitryssland Medelhög, stigande Medelhög, stigande Moldavien Låg, stigande Låg, stigande Armenien, Georgien, Azerbajdžan medelhög hög Uzbekistan, Tadžikistan, Kirgizien, Turkmenistan Låg, stagnerande Låg, stagnerande Kazachstan medelhög Medelhög Hypotesen att den politiska rekryteringen ökar med ökande social mobilisering får ett visst stöd av undersökningen. Det förefaller alltså möjligt att förutsäga den politiska rekryteringsnivån i en republik utifrån dess socio-ekonomiska utvecklingsnivå. Undantagna från denna "regel" är de baltiska republikerna som under perioden haft en lägre politisk rekryteringsnivå än väntat. Flera tänkbara specifika orsaker till denna "avvikelse" kan anföras och en slutsats blir därför att resultaten av undersökningen torde kunna ses som ett stöd för den sociala mobiliseringsteorins allmänna användbarhet. Resultaten tyder alltså på att teorin också kan användas vid studiet av ett socialistiskt land som Sovjetunionen.

19 I Mats-Olov Olssons studie De sovjetiska unionsrepublikernas nationalinkomst (nr 14) undersöks värdet av nationalinkomsten som indikator på republikernas ekonomiska utvecklingsnivåer. En övergripande produktionsindikator som nationalinkomsten borde ha ett stort värde som mätare av ett samhälles modernisering och sociala mobilisering. Det sovjetiska nationalinkomstbegreppet är tämligen komplicerat och skiljer sig dessutom från de närmast motsvarande västerländska inkomstbegreppen. Detta utgör det främsta motivet för denna delundersökning. Till utgångspunkt för resonemangen läggs en definition av begreppet ekonomisk utveckling. Begreppet antas spegla en process där det ekonomiska systemet utvecklas mot en alltmer komplicerad struktur med större interdependens mellan systemets olika delar. Begreppet ekonomisk utveckling implicerar en förändring såväl av samhällets produktionspotential som befolkningens levnadsstandard. Framställningen i övrigt syftar till att avgöra dels i vad mån det sovjetiska nationalinkomstbegreppet teoretiskt definieras på så sätt att nationalinkomsten överhuvudtaget kan anses tjäna som indikator på den ekonomiska utvecklingen (med den innebörd som givits detta begrepp) och dels om de nationalinkomstdata som kan beräknas på basis av offentlig sovjetisk statistik i praktiken kan tjäna som indikator på republikernas ekonomiska utvecklingsnivåer. På grundval av en ingående undersökning av den sovjetiska nationalinkomstteorin konstateras att nationalinkomsten, trots vissa förvridningar som utgör en följd av prissystemets inverkan på nationalinkomstens värde, i princip borde kunna ge en åtminstone approximativ indikation på en republiks ekonomiska utvecklingsnivå, Därvid borde emellertid den ena aspekten av denna nivå, nämligen produktionspotentialen, speglas bättre än den andra, levnadsstandarden.

20 Genom att jämföra data över republikernas nationalinkomst per capita med andra per-capitadata över mera begränsade aspekter av deras ekonomiska utvecklingsnivåer görs slutligen en bedömning av lämpligheten att i praktiken använda de i Sovjetunionen publicerade nationalinkomstuppgifterna som indikator på republikernas ekonomiska utvecklingsnivåer. Resultatet av jämförelsen är inte tillräckligt entydigt för att get skall kunna anses styrkt att officiella nationalinkomstdata direkt ger en god bild av republikernas ekonomiska utveckling. Jämförelsen antyder exempelvis att nationalinkomsten bättre skulle indikera republikernas levnadsstandard än deras produktionspotential, liksom att den utgör en god indikator på vissa men en dålig indikator på andra republikers ekonomiska utvecklingsnivåer. Dessa resultat kan dock tänkas vara mycket beroende av det begränsade indikatorurval som funnits tillgängligt samt av brister i de analystekniker som använts. Resultatet bör därmed betraktas som preliminärt. En central plats i det utförda forskningsarbetet intas av det datamaterial om de sovjetiska unionsrepublikernas sociala och ekonomiska utveckling som sammanställts inom projektet. Materialet består av 31 basindikatorer med data specificerade för var och en av de femton unionsrepublikerna och för vart och ett av de aderton åren De 31 indikatorerna består av ett relativt brett och uttömmande dataurval ur den sedan år 1956 regelbundet publicerade sovjetiska statistikårsboken Narodnoe chozjajstvo SSSR (Folkhushållningen i Sovjetunionen). Detta omfattande datamaterial utgör i sig ett betydande biresultat av projektets forskningsarbete och torde kunna komma till stor nytta i framtida forskning såväl på öststatsforskningens som på andra områden. Det borde även kunna vara av visst intresse för den intresserade lekmannen. (Datamaterialet publicerades år 1976 i skrift nr 10. Större delen av materialet återfinns emellertid också i ett appendix till Dellenbrants studie Soviet Regional Policy, skrift nr 15. Materialet finns även tillgängligt på magnetband och är därmed direkt åtkomligt för maskinell bearbetning.)

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet

Datum 2016-02-22. Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Påbyggnadskurs i statsvetenskap med inriktning krishantering och säkerhet Engelsk benämning: Political Science III with a focus on Crisis Management and Security Kurskod:

Läs mer

Nationalekonomi GR (C), 30 hp

Nationalekonomi GR (C), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Nationalekonomi GR (C), 30 hp Economics BA (C), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression NA003G Nationalekonomi Grundnivå (C) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2:

1.2 Examensmål enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2: Sida 1(7) Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag

Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-03-17 Landstingsstyrelsen Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag Ärendet Landstingsrevisorerna

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar

Läs mer

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen Protokoll 1 2010-11-02 UF2010/36062/EC (delvis) Utrikesdepartementet Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen 2 bilagor Ärendet Söderköpingsprocessen lanserades under det

Läs mer

Produktionen flyttar utomlands?

Produktionen flyttar utomlands? SASCHA O. BECKER KAROLINA EKHOLM KATARIINA NILSSON HAKKALA Produktionen flyttar utomlands? Om offshoring och arbetsmarknaden SNS Förlag sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax:

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG RIKTLINJER Diarienummer GIH 2016/601 Beslutat av Högskolestyrelsen Referens Karin Larsén Beslutsdatum 2017-02-17 Giltighetstid Tillsvidare 1(5) ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Läs mer

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004

Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 LINKÖPINGS UNIVERSITET 2004-02-04 Ekonomiska institutionen Avdelningen för statsvetenskap Bo Persson Kursbeskrivning, Statvetenskapliga metoder (5 poäng), Statsvetenskap 2, VT 2004 Schema Vecka Datum Tid

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Riktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2012:1

Riktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2012:1 Riktlinjer för ansökning om forskningsanslag 2012:1 1. Bakgrund Insamlingsstiftelsen Lions Cancerforskningsfond i västra Sverige, med kortnamnet Lions Cancerfond Väst, har syftet: - att företrädesvis stödja

Läs mer

ÅLDRINGSVÅRDEN OCH HUVUDMANNAsKAPET

ÅLDRINGSVÅRDEN OCH HUVUDMANNAsKAPET 102 ÅLDRINGSVÅRDEN OCH HUVUDMANNAsKAPET Av direktör JOHN MAGNUS LINDBERG Då åldringsvårdsfrågan diskuterats har frågan om huvudmannaskapet intagit en central roll i diskussionen. I regel har man stannat

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. Datavetenskap 1(6) Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Datavetenskap (Doctoral studies in Computer Science) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten

Läs mer

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid

Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 13 Säkerhetslager beräknat från antal dagars täcktid All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

International Tourism Management 180 högskolepoäng

International Tourism Management 180 högskolepoäng Utbildningsplan International Tourism Management 180 högskolepoäng International Tourism Management 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2012-10-11 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Brett deltagande i högskoleutbildning

Brett deltagande i högskoleutbildning Promemoria 2017-07-18 Utbildningsdepartementet Brett deltagande i högskoleutbildning Sammanfattning Promemorian innehåller ett förslag till ändring i högskolelagen (1992:1434) som innebär att universitet

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

LUCHE Lunds universitets centrum för hälsoekonomi 30 mars 2006 Professor Björn Lindgren (huvudsökande), docent Kristian Bolin (medsökande)

LUCHE Lunds universitets centrum för hälsoekonomi 30 mars 2006 Professor Björn Lindgren (huvudsökande), docent Kristian Bolin (medsökande) LUCHE Lunds universitets centrum för hälsoekonomi 30 mars 2006 Professor Björn Lindgren (huvudsökande), docent Kristian Bolin (medsökande) Slutrapport avseende projekt P2/02 HÄLSA OCH LIVSSTIL I DET HÄLSOEKONOMISK

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder

! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

Konsumentrådgivning i skolan

Konsumentrådgivning i skolan Hofors kommun Konsumentrådgivning i skolan ett projekt för ökad kunskap och medvetenhet bland ungdom i konsumentfrågor Sammanfattning och utvärdering Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 Bakgrund......

Läs mer