Bilaga 19 Kompletteringar till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark

Transkript

1 Pöyry SwedPower AB Sida 1 Bilaga 19 Kompletteringar till MKB Ha lsingeskogens vindkraftpark Fågelrapport, Fågelinventeringar () En samlad rapport över de fågelinventeringar som har genomförts i och omkring Ansökningsområdet. Rapporten i bilaga 19 kompletterar bilaga 8 i MKB daterad

2 Sammanfattande rapport från samtliga genomförda fågelinventeringar i Hälsingeskogen På uppdrag av Bergvik skog AB Martin Rydberg Hedén uppsala 1

3 Innehållsförteckning: 1. Bakgrund och syfte 3 sida 2. Metod och genomförande Linjetaxering Rödlistade arter Nattaxering Örninventering Uppföljning av tips Smålomsinventering Fiskgjuseinventering Resultat 3.1. Linjetaxering Rödlistade arter Nattaxering Örninventering Uppföljning av tips Smålomsinventering Fiskgjuseinventering Diskussion Slutsats Referenser 34 Bilaga 1 Inventeringsmetodik Linjetaxering Uppföljning Kungsörn (sekretess) uppsala 2

4 1. Bakgrund och syfte På uppdrag av Bergvik Skog AB har en studie gjorts av fågellivet inom och runt det projekterade området Hälsingeskogen med anledning av den planerade vindkraftparken. Vid starten av inventeringen, vårvintern 2012, var området betydligt större än den slutgiltiga avgränsningen varför vissa moment inventerats även utanför den senaste avgränsningen. Hela studien har genomförts mellan februari 2012 och augusti Studien har gjorts i enlighet med de rekommendationer som framgår av Naturvårdsverkets rapport nr Bolaget har förutom de vanliga rekommendationerna också begärt en uppföljande inventering 2013 vilket ej är praxis men har lett till en mycket heltäckande bild över projektområdet som ekosystem. Den uppföljande inventeringen, som utfördes 2013 syftade till att följa upp utvecklingen för vissa hotade arter. Dessa är Kungsörn, Smålom och Fiskgjuse. Denna rapport redovisar resultaten från samtliga utförda fågelinventeringar som genomförts (februari 2012-augusti 2013) med begränsning till Ansökningsområdet och dess närområde. Den syftar till att ge en heltäckande bild över fågellivet i området samt att identifiera den eventuella negativa påverkan en vindkraftpark kan ha för fåglar inom området och ge rekommendationer till hur detta kan undvikas uppsala 3

5 2. Metod och genomförande För att få en så god bild som möjligt av vilka typer av inventeringar som behövs beslutades först om två generella typer som ger en god helhetsbild. Dessa är linjetaxering i enlighet med svenska populationsövervakningens metodik (Svensson S, 2005, bilaga 1) samt nattaxering enligt samma som ovan (Green.M, 2010). Örninventering vid spelflykt är också en sådan del som alltid görs. Vidare har bakgrundsinformation inhämtats från rapportsystemet Svalan (Artdatabanken, 2012, Artdatabanken, 2013). Ett möte har genomförts med GLOF (Gävleborgs Ornitologiska Förening) för att låta dem dela med sig av kunskaper om området och synpunkter. I samband med samråd har också allmänheten uppmanats att dela med sig av erfarenheter från området. Utifrån detta underlag togs en samlad inventeringsplan fram. Denna rapport grundar sig nu på följande inventeringsmoment som genomförts: Linjetaxering 2012 kap 2.1 Inventering av rödlistade arter 2012 kap 2.2 Nattaxering 2012 kap 2.3 Spelflyktsinventering av örn 2012 kap 2.4 Spelflyktsinventering av örn 2013 kap 2.4 Smålomsinventering 2012 kap 2.8 Smålomsinventering 2013 kap 2.8 Fiskgjuseinventering 2012 kap 2.9 Fiskgjuseinventering 2013 kap 2.9 Utöver dessa inventeringsdelar har även eftersök av Kungsörnsbo samt visuella eftersök av unga flygtränande örnar gjorts 2013 utan resultat, se kap 3.4. Alla tips som kommit in har följts upp, vilket har lett till en god kunskapsbas om rödlistade arter även utanför parken. Denna rapport redovisar resultaten från samtliga utförda fågelinventeringar som genomförts (februari 2012-augusti 2013) med begränsning till Ansökningsområdet och dess närområde enligt Karta 1 nedan. De tidigare rapporterna i bilaga 8 i MKB n i ansökan omfattade även inventeringsresultat uppsala 4

6 från området väster väg 50 som ingick i samråd 1. Det ligger minst 4 km väster om Ansökningsområdet. 2.1 Linjetaxeringen Fågelinventeringen gick ut på att skapa en bild av fågelfaunan i området och baseras på typisk s k linjetaxering. Denna teknik används för populationsövervakningen i Lunds universitets regi - vilka ger de viktigaste mått vi har på svensk populationsutveckling - och är därför väl beprövad. Linjetaxering går till så att inventerare promenerar en viss sträcka längs en i förväg utlagd linje, i en sådan takt att varje kilometer tar en halvtimme. Under promenaden registreras alla individer av alla arter som ses eller hörs. Linjerna skall vara slumpmässiga, varför en första punkt längs områdets gräns slumpas fram och övriga följer med ca 500 meters lucka. För att ge ett representativt urval samt för att inventerare inte ska hamna ur kurs dras räta linjer från dessa till områdets gräns på motstående sida, vilka sedan följs via GPS. Då avsevärda hinder såsom klipphällar, sanka myrar eller sjöar finns i terrängen görs uppehåll i tideräkningen under den tid det tar att komma till motsatt sida av hindret, varpå inventeringen återupptas. De linjer som använts i berört område i Hälsingeskogen finns specificerade på karta nedan på karta uppsala 5

7 Karta 1 visar de transektlinjer som använts vid linjetaxeringen Det är resultatet från inventeringen av dessa transsekter som redovisas i kapitel 3.1. Under 2012 var det projekterade området betydligt större och då inventerades även punkter väster om väg 50 som nu ligger utanför området. Resultatet från punkterna väster om väg 50 redovisas inte i denna rapport uppsala 6

8 . Linjetaxeringen utförs mellan maj och juni månad i enlighet med framtagna riktlinjer för Atlasinventeringens utförande. Atlasinventeringen är en nationell inventering i Lunds universitets regi som syftar till att mäta populationsfluktuationer över tid. Rutor spridda över hela Sverige inventeras årligen av ett hundratal inventerare för att kunna följa trenderna hos alla i Sverige förekommande arter. Uppföljningsbesök görs vid behov under juni-augusti för att undersöka utfallet av eventuella funna rödlistade arter. Vilket datum som blir aktuellt beror av vilken art det gäller eftersom olika arter häckar under olika perioder. Inventeringen inleds i gryningen och håller som längst på fram till klockan 10 på förmiddagen varefter fåglarnas aktivitet avtar markant. Inventeringsarbete utförs inte under dagar med kraftig nederbörd eller stark vind under observationstiden då det riskerar att påverka resultatet. Resultatet redovisas sedan i den slutgiltiga rapporten med hjälp av medelantal individer av varje art per kilometer linje samt en totalsiffra. Inventeringsmetodiken kan ses i sin helhet i bilaga 1. Hela inventeringen genomfördes mellan den 16e och 23e juni Rödlistade arter I de fall rödlistade arter upptäcks under linjetaxering eller vid färd mellan linjer undersöks deras status för att upptäcka eventuella häckningar. I de fall det handlar om arter som har kända problem med vindkraft som till exempel ugglor och rovfåglar görs vid konstaterad häckning ett uppföljande besök under juliaugusti för att undersöka utfallet av häckningen. Exakt tidpunkt för riktade inventeringsinsatser beror på vilken art som ska studeras. 2.3 Nattaxering Nattaxeringen utfördes i enlighet med metodik utarbetad av Martin Green vid Lunds universitet (Green 2010). Texten nedan, som beskriver inventeringsmetodiken, är något modifierad jämfört med originalet då det inte handlar om en standardiserad rutt utan ett specifikt område, men metodiken är därutöver densamma. Kursiv text nedan är tillägg som gjort till originaltexten uppsala 7

9 Förberedelse: (1) en rutt som är farbar med bil väljs ut. Rutten ska följa allmänt tillgängliga vägar som saknar bommar och som i möjligaste mån ska vara framkomliga på senvinter och tidig vår när det kan ligga mycket snö (2) exakt 20 punkter utses utmed rutten på sådant avstånd från varandra så att fåglar inte dubbelräknas från olika punkter. 2 km mellan punkter ( fågelvägen ) rekommenderas. Det måste inte vara exakt 2 km mellan punkterna, kortare avstånd är möjligt om topografin ändå gör att du inte dubbelräknar fågelindivider från olika punkter. Preliminärt utlägg av punkter kan göras i förväg på karta. Punkterna kan sedan justeras i fält vid första inventeringen utifrån vad som är praktiskt möjligt. (3) Försök görs att fördela punkterna mellan de olika miljöer som förekommer i rutan så att alla miljöer täcks. (4) Notera att en rutt inte måste gå i alla rutans delar (runt hela rutan). Det räcker med att täcka in de miljöer som dominerar rutan. (5) Numrera punkterna från 1 till 20. Två tillfällen planeras om en natt vardera i april och juni-juli för att täcka in alla arter på ett optimalt sätt. Inventering: (1) Räkna alla hörda och sedda fåglar under exakt fem minuter från varje punkt (2) Notera att det är antalet registrerade individer som ska bokföras (i första hand, se nedan)! (3) Notera att fåglar som hörs eller ses utanför femminutersperioderna inte ska bokföras! (4 Varje individ ska bara räknas en gång! Fåglar som hörs långt och som vid vissa omständigheter skulle kunna höras från två punkter, även om det är två km mellan punkterna, ska bara bokföras vid en av punkterna OM ni bedömer att det är samma individ som hörs från båda punkterna. Exempel på sådana arter är rördrom, trana, slaguggla m fl. (6) Observera att det är en person som är huvudinventerare, även om man har sällskap med sig, och det är det som denne hör/ser/upptäcker som ska noteras. (7) För ugglor där hona och hane kan skiljas på läte (eller annat sätt) anges med en extra notering könet på de hörda individerna. (8) För ungkullar av ugglor ska både antalet kullar och individer (ungar) räknas (om möjligt). Vid kontakt med ungars tiggläte från rödlistade arter eller arter medtagna i fågelskyddsdirektivet görs ett eftersök efter 5 minutersperioden för att konstatera häckningsutfall. Inventeringen genomfördes under två nätter den 20e april samt den16e juni De punkter som använts för inventering i området specificeras på karta uppsala 8

10 Karta 2 visar de punkter, rödmarkerade, som användes under nattaxeringen 2012 och som ligger i eller nära Ansökningsområdet. Under 2012 var det projekterade området betydligt större och då inventerades även punkter väster om väg 50 som nu ligger långt utanför området. Resultatet från punkterna väster om väg 50 redovisas inte i denna rapport uppsala 9

11 2.4 Örninventering Den inventeringsmetod som använts inleds med att ett antal punkter väljs ut i området. Urvalet görs på ett sådant sätt att hela det aktuella området samt intilliggande områden täcks av, genom att alla delar av det är synliga från någon av punkterna. Av detta skäl väljs oftast antingen mitten på större öppna ställen såsom fält, sjöisar eller stora myrar, eller vanligare bergstoppar med låg till ingen skogsbeklädnad. I de fall sådana saknas fungerar också trädkrona på toppen av berg som utsiktsplats. Vissa justeringar görs ofta av de exakta positionerna vid första fältbesöket för att korrigera för felaktiga uppskattningar utifrån studier av flygfoto. På de utvalda platserna sitter man sedan någon gång under februari och/eller mars, beroende på klimatzon, mellan klockan 10 och 16 på dagen. Lämpliga inventeringsdagar har liten till ingen nederbörd och lättare vind, då örn är mest aktiv under dessa förhållanden. Inventerare sitter alltid två och två med ryggen mot varandra, då en ensam person inte kan täcka mer än 180 graders synfält i taget. Ofta sitter flera par samtidigt i samma område för att då örn upptäcks enklare kunna ringa in var den landar. Framförallt eftersöks adulta örnar i par som spelflyger, men all aktivitet hos örn registreras. Alla örnar åldersbestäms, i det här fallet i tre kategorier: fjolårets fåglar, subadulta fåglar och adulta fåglar. Vid inventeringens slut sammanfattas all information om rörelser för örn, och i de fall där spelflykt påträffats följer man upp med hjälp av den information som framkommit under inventeringen. Eftersom spelflykt i ett område tyder på ett bo i närheten, innebär uppföljningen att man ringar in och eftersöker boet. På karta 3 visas de platser som användes som observationspunkter under örninventeringen år2012 och karta 4 visar år uppsala 10

12 Karta 3 visar de observationspunkter som användes under örninventeringen. De exakta koordinaterna för 2012 redovisas i tabell uppsala 11

13 Karta 4 visar de punkter som användes i örninventeringen De exakta koordinaterna återfinns i tabell Uppföljning av tips Alla tips som kommit in från allmänhet och ornitologiska föreningar i samband med samråd eller andra möten har följts upp för att i bästa möjliga mån avgöra om uppgifterna fortfarande är aktuella. Då det rört sig om häckningar av skyddsvärda arter eller arter som har en känd problematik med vindkraft inbjöds observatörerna att följa med inventerare ut i fält för att tillsammans verifiera status på individen i fråga uppsala 12

14 2.6 Smålomsinventering Samtliga tjärnar inom Ansökningsområdet samt en kilometer runt besöktes under maj månad 2012 och 2013 för att hitta par eller ruvande individer eller andra beteenden som indikerar häckning eller parbildning. I de fall Smålom påträffats gjordes återbesök med två veckors mellanrum för att följa utvecklingen. Då Smålom är mycket störningskänsliga sattes 2 veckor som ett minimimått. I de fall en häckning påträffades, studerades deras flyktvägar för att vid behov kunna upprätta skyddszoner. Hur sådana skyddszoner utformas diskuteras nedan i avsnitt 4 om Smålom. 2.7 Fiskgjuseinventering Fiskgjuse häckar nästan uteslutande i direkt anslutning till vatten varför en stor del av inventeringen görs simultant med Smålomsinventeringen ovan. I samband med Smålomsinventeringen 2012 avsöktes strandremsor och sjöar efter bon inom och strax utanför parken. Vid två tillfällen satt en inventerare mellan kl 10 och kl 15 på två olika platser för att eftersöka födosökande fiskgjusar. Vidare följdes alla fiskgjusar som upptäcktes under andra inventeringsdelar för att se om de härrör från de kända reviren utanför parken eller handlar om nya etableringar inom parken. Under 2013 gjordes också studier från två punkter för att leta födosökande fiskgjusar och reda ut var de kommer ifrån. Platserna som användes som observationspunkter redovisas i kap 3.7. Denna del av inventeringen genomfördes den 22a juni samt 10e juli uppsala 13

15 3. Resultat 3.1 Linjetaxering Under linjetaxeringen 2012 inventerades 47 kilometer inom ansökningsområdet samt 21 kilometer utanför i enlighet med de transektlinjer som framgår ur karta 1 i kap 2.1. Förutom dessa inventerades även 31 kilometer väster om väg 50, minst 4 km från Ansökningsområdet vilket framgår av bilaga 8 i MKB. Inom Ansökningsområdet enligt Karta 1, sågs eller hördes 2185 individer under denna inventering vilket ger ett medeltal om ungefär 46 fåglar per kilometer. Denna siffra är relativt normal om man jämför med förväntade siffror för ett område med liknande topografi i denna del av Sverige baserat på kunskaper från de omfattande linjetaxeringar som varje år genomförs i Lunds Universitets regi (Lindström & Green.2013). I Tabell 1 nedan följer en lista med arter och antal som setts under inventeringen dels inom Ansökningsområdet, dels utanför i Ansökningsområdets närhet enligt Karta 1. Art Vetenskapligt namn Antal inom ansökningsområdet Antal/km i ansökningsområdet Antal utanför ansökningsområdet Antal/km utanför ansökningsområdet Bergfink Fringilla montifringilla 2 0,04 1 0,05 Björktrast Turdus pilaris 72 1, ,90 Blåmes Parus caeruleus 49 1, ,71 Bläsand Anas penelope 1 0,02 2 0,10 Bofink Fringilla coelebs 261 5, ,67 Buskskvätta Saxicola rubetra 7 0,15 5 0,24 Domherre Pyrrhula pyrrhula 51 1, ,38 Drillsnäppa Actitis hypoleucos 2 0,04 1 0, uppsala 14

16 Dubbeltrast Turdus viscivorus 42 0, ,86 Duvhök Accipiter gentilis 1 0,02 0 0,00 Enkelbeckasin Gallinago gallinago 24 0, ,71 Fiskmås Larus canus 6 0,13 4 0,19 Fisktärna Sterna hirundo 2 0,04 3 0,14 Gluttsnäppa Tringa nebularia 9 0,19 4 0,19 Gransångare Phylloscopus collybita 4 0,09 1 0,05 Grå flugsnappare Muscicapa striata 36 0, ,29 Gråspett Picus canus 1 0,02 0 0,00 Gråtrut Larus argentatus 2 0,04 0 0,00 Gräsand Anas platyrhynchos 9 0,19 5 0,24 Grönbena Tringa glareola 11 0,23 3 0,14 Grönfink Carduelis chloris 22 0,47 8 0,38 Grönsiska Carduelis spinus 19 0,4 10 0,48 Grönsångare Phylloscopus sibilatrix 13 0,28 4 0,19 Gulsparv Emberiza citrinella 5 0,11 2 0,10 Gulärla Motacilla flava 3 0,06 0 0,00 Troglodytes 65 1, ,71 Gärdsmyg troglodytes Gök Cuculus canorus 24 0, ,62 Göktyta Jynx torquilla 4 0,09 1 0,05 Hussvala Delichon urbicum 2 0,04 0 0,00 Järnsparv Prunella modularis 38 0, ,86 Järpe Bonasa bonasia 11 0,23 5 0,24 Kaja Corvus monedula 1 0,02 0 0,00 Kanadagås Branta canadensis 7 0,15 2 0,10 Knipa Bucephala clangula 39 0, ,71 Koltrast Turdus merula 67 1, ,90 Korp Corvus corax 20 0,43 7 0,33 Kricka Anas crecca 7 0,15 2 0,10 Kråka Corvus corone 33 0,7 12 0,57 Kungsfågel Regulus regulus 51 1, ,62 Ladusvala Hirundo rustica 26 0, ,48 Lavskrika Perisoreus infaustus 5 0,11 0 0,00 Lövsångare Phylloscopus trochilus 386 8, ,43 Mindre korsnäbb Loxia curvirostra 57 1, ,86 Morkulla Scolopax rusticola 15 0,32 6 0,29 Nötskrika Garrulus glandarius 22 0,47 5 0,24 Ormvråk Buteo buteo 2 0,04 0 0, uppsala 15

17 Orre Tetrao tetrix 19 0,4 8 0,38 Ortolansparv Emberiza hortulana 3 0,06 0 0,00 Ringduva Columba palumbus 81 1, ,57 Rödhake Erithacus rubecula 117 2, ,24 Phoenicurus 38 0, ,90 Rödstjärt phoenicurus Rödvingetrast Turdus iliacus 34 0, ,81 Skata Pica pica 2 0,04 0 0,00 Skogssnäppa Tringa ochropus 8 0,17 2 0,10 Skrattmås Larus ridibundus 16 0, ,00 Skäggdopping Podiceps cristatus 1 0,02 0 0,00 Smålom Gavia stellata 3 0,06 1 0,05 Sparvhök Accipiter nisus 2 0,04 1 0,05 Spillkråka Dryocopus martius 8 0,17 3 0,14 Stenskvätta Oenanthe oenanthe 6 0,13 8 0,38 Stjärtmes Aegithalos caudatus 2 0,04 0 0,00 Storlom Gavia arctica 2 0,04 1 0,05 Storskrake Mergus merganser 2 0,04 0 0,00 Större hackspett Dendrocopos major 26 0,55 8 0,38 Större korsnäbb Loxia pytyopsittacus 2 0,04 0 0,00 Svarthätta Sylvia atricapilla 11 0,23 5 0,24 Svartmes Parus ater 7 0,15 2 0,10 Svartvit 10 0,21 4 0,19 flugsnappare Ficedula hypoleuca Sångsvan Cygnus cygnus 1 0,02 0 0,00 Sädesärla Motacilla alba 16 0,34 8 0,38 Sävsparv Emberiza schoeniclus 4 0,09 1 0,05 Talgoxe Parus major 13 0,28 5 0,24 Talltita Parus montanus 17 0,36 7 0,33 Taltrast Turdus philomelos 38 0, ,67 Tjäder Tetrao urogallus 3 0,06 1 0,05 Tofsmes Parus cristatus 12 0,26 6 0,29 Tofsvipa Vanellus vanellus 1 0,02 0 0,00 Tornfalk Falco tinnunculus 1 0,02 0 0,00 Tornseglare Apus apus 8 0,17 3 0,14 Trana Grus grus 18 0,38 6 0,29 Tretåig hackspett Picoides tridactylus 9 0,19 3 0,14 Trädgårdssångare Sylvia borin 6 0,13 3 0,14 Trädkrypare Certhia familiaris 20 0,43 7 0, uppsala 16

18 Trädpiplärka Anthus trivialis 41 0, ,86 Törnskata Lanius collurio 4 0,09 2 0,10 Varfågel Lanius excubitor 3 0,06 0 0,00 Vigg Aythya fuligula 3 0,06 0 0,00 Ängspiplärka Anthus pratensis 6 0,13 1 0,05 Ärtsångare Sylvia curruca 22 0, ,57 totalt , ,33 Tabell 1 visar alla arter som setts under inventeringens gång. En Uppdelning görs mellan individer som setts innanför Ansökningsområdet samt utanför ansökningsområdet i dess närområde enligt Karta 1. I båda grupperna redovisas hur många de är totalt samt hur många de är per inventerad kilometer. Arter som presenteras i fet stil är upptagna på Artdatabankens röda lista. Av alla fåglar som sågs under inventeringarna har 8 tagits upp på artdatabankens röda lista ( Dessa arter får en mer detaljerad genomgång nedan. Av det mer uppseendeväckande under inventeringen kan nämnas en häckning av Varfågel, 3 häckningar av Tretåig Hackspett samt 1 familjegrupp Lavskrika. För skogshönsens del kan nämnas att anmärkningsvärt få Tjädrar hittades i Ansökningsområdet, 0,06 individer per kilometer mot förväntade ca 0,8. Orre samt Järpe förekom i mer normala siffror dvs de som kan förväntas för ett liknande område. 3.2 Rödlistade arter Under linjetaxeringen samt örninventeringen 2012 har 34 individer upptäckts inom Ansökningsområdet samt 9 utanför, av 8 arter som står med på Artdatabankens röda lista (Gärdenfors, U. 2010). Av dessa listas 5 arter inom kategorin som riskerar påverkas negativt av vindkraft (Rydell et. Al. 2011). Drillsnäppa: Arten anges vara utsatt för störningsrisk. Arten häckar möjligen i samt säkert i anslutning till inventeringsområdet. Gråtrut: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Under inventeringens gång har två exemplar setts inom Ansökningsområdet men arten häckar ej inom området utan som närmast i Amungen uppsala 17

19 Kungsörn: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Flera individer har setts under de två inventeringsåren och dessa observationer redovisas i detalj under kap 3.4. Under 2013 misstänktes revirbildning men grundligt uppföljningsarbete talar emot den teorin. Detaljer runt misstankarna om en boplats 2km utanför ansökningsområdet 2013 finns i bilaga 2 vilken är sekretessbelagd och uppvisas för beslutsfattare efter godkännande av kungsörnsgruppen. Smålom: Arten anges vara utsatt för störningsrisk. 3 individer har setts inom ansökningsområdet och en utanför under inventeringens gång. Arten häckar ej inom Ansökningsområdet men väl 300 meter utanför, vid Häsbergstjärnen. Ett uppföljningsbesök vid platsen gav att paret fått ut 1 flygfärdig unge (År 2013 återfanns inga Smålommar här se avsnitt 3.6) Tornseglare: Arten anges vara utsatt för kollisionsrisk. Under inventeringens gång sågs 8 exemplar av arten jaga inom samt tre utanför ansökningsområdet. För denna art som jagar på många mil stora revir är risken för dubbelräkning stor. Några försök att leta efter deras häckningar har ej gjorts då det är omöjligt att följa efter en jagande Tornseglare. 3.3 Nattaxeringen Nattaxeringen görs som ett komplement till linjetaxeringen då ugglor, Nattskärror och vissa andra arter inte upptäcks under denna har dock visat sig vara ett mycket dåligt sorkår varför långt under normala siffror av ugglor rapporteras in till rapportsystemet svalan ( Under inventeringens gång noterades endast 1 Sparvuggla. Sparvuggla hördes och sågs under april vid St Gångberget strax utanför Ansökningsområdet. Ett eftersök kunde dock inte leda till att några indicier för häckning konstaterades. Förutom Sparvuggla sågs inga arter som inte bättre redovisas i antal från linjetaxeringen uppsala 18

20 3.4 Örninventeringen Under 2012 genomfördes en fullständig fågelinventering av projektområdet Hälsingeskogen. En del i den inventeringen var en spelflyktsinventering av örn under februari-mars. Då tillståndsprocessen kan vara långvarig i många fall, beställde projektören en uppföljning under 2013 för att ytterligare försäkra sig om att inga etablerade örnrevir finns i området. Då området modifierats sedan förra inventeringen har nya observationsplatser valts för att optimera övervakningen Inventeringsdatum och väder Inventeringsdatum Vind Väder 10/3-12 S4-6 Vxl moln 11/3-12 V5-7 Sol 22/3-12 NV10-15 Vxl moln 23/3-12 SV5_7 Moln med solglimtar 28/2-13 VSV 4-6 Vxl molnighet 3/3-13 N 5-8 Enstaka moln 5/3-13 SV 3-6 Vxl molnighet 21/3-13 NO 5-9 Mest sol 27/3-13 V 4-7 Sol Tabell 2 visar väder och vind vid de olika observationstillfällena uppsala 19

21 Observationsplatser Observationsplats 2012 Koordinater (RT90) Norrmalm , Lillmasen , Västeråsen , St.Häsberget , Flätsklitten , Västerberget , Observationsplats 2013 Koordinater (RT90) Häsbosjön , Kölsjön , St Gångberget , Västeråsen , Norrmalm , Tabell 3 redovisar koordinater för samtliga 6 observationspunkter, se även karta 3 och uppsala 20

22 Örnobservationer Datum Observationspunkt Art och ålder Omständigheter 22/3-12 Flätsklitten Kungsörn subadult En subadult Kungsörn upptäcks i NNV vid och drar österut, skruvar en stund rakt norrut och drar sedan vidare österut tills den tappas. 23/3-12 St. Hästberget, Norrmalm, Lillmasen Kungsörn 2K En ung Kungsörn upptäcks från Norrmalm och kan sedan följas från 3 observationspunkter på sin väg norrut. 28/2-13 Kölsjön, Häsbosjön Adult Kungsörn Födosökande adult Kungsörn upptäcks 10:57 i sydost och jagar sakta norrut. 3/3-13 Västeråsen Subad Havsörn Dök upp i söder 11:24 och cirklade en stund rakt över obsplatsen innan den drog stadigt mot nordväst. 21/3-13 Häsbosjön 2k Kungsörn En 2k Kungsörn upptäcktes 14:17 i nordväst på väg norrut. 21/3-13 Häsbosjön Subad Kungsörn En subadult Kungsörn upptäcks 15:11 i väster och skruvar en stund för att sedan dra vidare mot nordväst. 21/3-13 Kölsjön, St Gångberget 2k Kungsörn En 2k Kungsörn upptäcks i sydost från stora gångberget 10:38 och ses efter några minuter även från Kölsjön på sin färd mot nordväst. 21/3-13 St gångberget 2k Kungsörn En sträckade 2k Kungsörn upptäcks kl 12:20 och försvinner efter ca 5 minuter i norr. 27/3-13 Norrmalm,Västeråsen Subad Kungsörn En subadult Kungsörn lyfter 11:14 från skogen i söder och försvinner lågt västerut. Tabell 4. tabellen listar alla observerade örnar under spelflyktsinventeringen 2012 och Deras rörelser illustreras på karta 6 och uppsala 21

23 Resultat spelflyktinventering 2012 Under inventeringen som genomfördes mellan den 10e och 27e mars noterades endast två Kungsörnar inom området. Inventeringen skedde från 6 punkter som besökts två gånger vardera. En 2k Kungsörn kunde följas från två observationsplatser på sin väg norrut och en subadult Kungsörn bedömd sannolik 4k sågs under vad som enligt inventeraren på platsen liknade födosök vid ett tillfälle. Observationsplatserna valdes så att ett minimum av 3 km runt parken skulle kunna ses i enlighet med SOFs riktlinjer för vindkraft 1. Indikationer från tidigare inventeringar utförda av Kungsörnsgruppen gällande ett revir 3-5 kilometer öster om parken kunde under inventeringen aldrig verifieras då ingen aktivitet registrerades. Karta 6 Kartan illustrerar örnrörelser 2012 som listas ovan i tabell 3. Den gula markeringen illustrerar flygvägen för den unga Kungsörnen. Den subadulta Kungsörnen observerad från Flätsklitten i nordväst hamnar utanför kartutsnittet uppsala 22

24 Resultat spelflyktinventering 2013 Resultatet av inventeringen februari-mars 2013 visar på resultat som i mångt och mycket liknar resultaten från Enstaka örnar passerar eller födosöker i området men inga revir finns inom eller i nära anslutning till parken. Resultatet stämdes av med Kungsörnsgruppen genom Calle Zetterlund den 29e mars och vi var överens om att våra resultat var liknande deras. Havsörnen som passerar den 3e mars är intressant eftersom det ibland spekulerats om häckningar i norra delen av Amungen. Resultatet av ett sådant revir är dock inget som påverkar parkområdet då det skulle hamna mer än 5 kilometer ifrån detsamma. Resultaten från spelflyktsinventeringen redovisas på karta 7 nedan. Karta 7 Kartan illustrerar örnrörelser 2013 som listas ovan i tabell 3. Röda cirklar markerar observationsplatserna uppsala 23

25 Under de första dagarna av april 2013 kom dock information in gällande en misstänkt häckning från extern källa vilket föranledde att såväl vi som Kungsörnsgruppen följde upp tipset. Resultatet av den uppföljningen syns i bilaga 2 som endast sprids efter överenskommelse då det rör en potentiell häckplats. Platsen för den potentiella boplatsen ligger ca 2 km utanför Ansökningsområdet. Då rapporter inkom som tydde på ett nytillkommet revir gjordes tidigt i april två extra besök för att undersöka vad som var på gång. Under dessa besök drogs slutsatsen att ett revir var på väg att bildas. Kontakter med Kungsörnsgruppen ledde till att vi bestämde oss för gemensamt boeftersök. Under detta hittades inget bo och två extra besök gjordes för att undersöka närliggande områden. Under dessa besök påträffades inga Kungsörnar. För att vidare förvissa oss om att inget missats gjordes studier i juli/augusti för att leta flygtränande ungar. Under de besöken sågs en örn som eventuellt kan vara honan från reviret i ett nytt område längre bort från ansökningsområdet. Inga ungar eller tecken på aktivt revir sågs under dessa insatser. Sammanfattningsvis kan sägas att det tycktes finnas ett aktivt revir under april (utanför Ansökningsområdet) men inget bo har hittats och under maj fanns inga livstecken i området. Datum och tid Uppföljningsåtgärd Resultat 3/ Extra spelflyktsinventering Ett par ses i det aktuella området utanför ansökningsområdet. 4/ Extra spelflyktsinventering Ett par ses i det aktuella området utanför ansökningsområdet. 16/ Extra spelflyktsinventering Aktuella reviret är fortfarande aktivt med flera flygningar. 18/ Boeftersök och kungsörnsgruppen eftersöker gemensamt bo utan resultat. 19/4 09:30-17 Boeftersök Bo eftersöks i nytt område utan resultat uppsala 24

26 21/ :40 Boeftersök Bo eftersöks i nytt område utan resultat 26/ Eftersök av flygtränande ungar 3/ Eftersök av flygtränande ungar En subadult Kungsörn möjligen honan ur det förmodade reviret ses i ett nytt område utanför Ansökningsområdet. Inga tecken på revir eller ungar Ingen örn ses. Tabell 5 redovisar åtgärder för att undersöka det misstänkta reviret samt om där finns ett bo. 3.5 Uppföljning av tips En hel del tips har inkommit från GLOF vilket har varit till god hjälp i planeringsstadiet samt lett till kunskap om etableringar utanför parkgränserna som annars kanske skulle ha förbisetts. Inom Ansökningsområdet i enlighet med senaste modifikationen har dock inget nytt tillkommit. För Kungsörn se kap uppsala 25

27 3.6 Smålom Smålom har inventerats i tre steg. Dels eftersöktes de under linjetaxeringen 2012, dels under riktad Smålomsinventering 2012 och slutligen med riktad Smålomsinventering individer har setts under linjetaxeringen inom Ansökningsområdet samt en individ utanför och endast en häckning har konstaterats vid Häsbergstjärnarna som ligger utanför Ansökningsområdet. Uppföljande besök för att inventera uppflogsriktning gav att häckningsresultatet blev en flygfärdig unge vid besöket 18e juli Karta 8 visar den plats där häckning av Smålom inleddes uppsala 26

28 2013 Inventeringarna visade att under 2013 inledde inget par Smålom häckning i eller omkring Ansökningsområdet. Tre ensamma individer observerades i större fiskrika sjöar utanför Ansökningsområdet, ett exemplar i Häsbosjön samt två i St Glittern, men ingen i någon liten myrtjärn som skulle vara lämplig för häckning. Tabellen nedan visar samtliga inventeringstillfällen under 2013 Datum Resultat 19/5 En Smålom i St Glittern 3/6 En Smålom i St Glittern 20/6 Ingen Smålom 8/7 Ingen Smålom 21/7 En Smålom i Häsbosjön Tabell 6 visar inventeringsdatum och resultat. 3.7 Fiskgjuse Fiskgjuse inventerades under 2012 genom linjetaxeringen samt genom riktade eftersök längs stränder och på öar. Under sommaren 2013 i samband med smålomsinventeringen avsöks strandremsor och sjöar efter bon inom och en kilometer utanför parken. Vid två tillfällen, 22/6 samt 10/7, satt en inventerare mellan kl 10 och kl 15 på två olika platser för att eftersöka Fiskgjusar som är ute och födosöker för att utifrån det se om de tillhör en etablerad häckning eller en ny sådan Under 2012 inventerades Fiskgjuse dels genom linjetaxeringen och dels genom en riktad insats i samband med Smålomsinventeringen där samtliga intressanta områden söktes av okulärt för att eftersöka bo eller födosökande individer. Trots tips om tidigare häckplatser kunde inga indikationer på aktuella revir finnas uppsala 27

29 2013 Under sommaren 2013 noterades inga indikationer på häckningar i eller nära parkens avgränsningar. Bortsett från boletande vid alla besök vid sjöar som gjordes för Smålom eftersöktes även flygande födosökande gjusar vid två tillfällen från två olika observationsplatser. De exakta observationsplatserna framgår ur tabell 6. Plats Koordinat Stora Gångberget , Stora Häsberget , Tabell 7 redovisar observationsplatserna för fiskgjuseeftersök uppsala 28

30 4. Diskussion Havsörn Havsörnen som passerar den 3e mars är intressant eftersom det ibland spekulerats om häckningar i norra delen av Amungen. Resultatet av ett sådant revir är dock inget som påverkar parkområdet då det skulle hamna mer än 5 kilometer ifrån detsamma. Kungsörn Den mycket sena våren tycks även ha påverkat Kungsörnarna då inget som tydde på revir sågs under inventeringen i februari-mars men då det helt plötsligt i april fanns tydlig spelflykt. Resultatet av uppföljningsarbetet visar dock på att reviret tycks ha övergivits efter en kortare tid av för oss okänd anledning. Rapporter från Kungsörnsgruppen lyder att detsamma har hänt på många platser i år. Det tycks som 2013 kommer bli ett magert år för kungsörnarna. Trots negativt resultat av boeftersök gjordes en uppföljning i skiftet juli-augusti för att säkerställa att ingen häckning genomförts utom vår vetskap. De besöken gav dock inga indikationer på att ett aktivt revir skulle finnas. Då örnrevir alltid blir sekretessbelagda på grund av risk för boplundring lämnas ej exakta platser ut i denna rapport utan finns i en separat bilaga som visas vid behov och då med Kungsörnsgruppens godkännande. Smålom Smålom följs upp då de ofta väljer olika häcksjöar mellan åren och är mycket störningskänsliga vid sin boplats. Teorier finns också om kollisionsrisker då de flyger stora sträckor varje dag mellan häckningssjö och födosöksområde men så långt har inga kollisioner kunnat styrkas i Norden. (Rydell et al 2011) För att minimera störningen för smålommen krävs insynsskydd från tjärnen de häckar i. Storleken på den zonen beror helt av vegetation och måste skräddarsys på plats uppsala 29

31 En häckning har konstaterats utanför Ansökningsområdet vid Häsbergstjärnen Ett uppföljningsbesök vid platsen gav att paret fått ut 1 flygfärdig unge. Under 2013 inleddes ingen häckning. En skyddszon har föreslagits vid Häsbergstjärnen som baseras på att Smålommarna ska vara helt insynsskyddade samt att de ska ha en fri korridor i den riktning de själva valt. Hela skyddszonen ligger utanför Ansökningsområdet. I strikt mening blir det då ingen skyddszon eller restriktion eftersom den ligger utanför Ansökningsområdet. SOF (Sveriges Ornitologiska Förening) rekommenderar 1 km skyddszon för säkerhets skull om kollisionsrisk finns. Den forskning som finns idag visar inte på några kollisioner. Däremot vet vi att smålommarna är störningskänsliga varför ett område ska fredas från störning som är så stor att Smålommen får en vägg av skog de ej kan se igenom. Vidare finns en risk för kollision i samband med start och landning eftersom de innan de fått upp styrfart är klumpiga flygare och därmed kan tänkas ha svårt för att väja undan från ett verk som ställs mitt i deras flyktväg. Smålom flyger i de allra flesta fall in och ut ur en tjärn i samma riktning varje gång. Enstaka undantag finns från denna regel men de är relativt ovanliga och då handlar det om två riktningar. Med anledning av detta rekommenderar jag att man använder skräddarsydda nyckelhål som skyddszon för Smålom med ett insynsskydd och en fri flyktväg ut från och in till häckningstjärnen. Standardiserade nationella metoder för detta saknas varför en egen metod utarbetats som beskrivs nedan. Struten på nyckelhålet skapas genom att studera uppflog och med hjälp av dessa avgöra flygriktning. Smålom lämnar i de allra flesta fall en tjärn åt samma håll varje gång och i enstaka fall två olika riktningar. Anledningen till detta är att de väljer mycket små tjärnar för att få vara ostörda. På grund av klumpighet samt ovan beskrivna behovet av ostördhet väljer de en tjärn med en tydlig korridor i någon riktning vilken också blir den stående utfarten. Detta gäller inte myrhäckande par i tundran eller fjällregionen men fungerar väl i skogslandet. Smålommen fiskar i en mängd olika sjöar och också ute vid kusten men detta påverkar ej uppflogsriktningen då den konstant är densamma och följs av cirklande för att få höjd innan de drar iväg i önskad riktning uppsala 30

32 Karta 9 visar förslaget på nyckelhål för Häsbergstjärnen, dvs en cirkulär skyddszon som ger insynsskydd vid häckplats samt en fredad korridor för uppflog. Karta 9 här ovan visar hur ett sådant område bör utformas vid Häsbergstjärnen. Korridorens sidor har lagts efter bredden på det insamlade uppflogsmaterialet och den bortre gränsen av korridoren bestäms av var lommen börjar cirkla över tjärnen för att få tillräcklig höjd innan den drar vidare. Cirkeln, det vill säga den zon som ska ge insynsskydd, bestäms utifrån att boet inte ska gå att se om man befinner sig utanför den. Korridoren för uppflog baseras på studier av 14 st. uppflog. För insynsskyddet runt Smålomsboet har GPS-punkter samlats in runt boet där boet ej längre går att se. Det så bestämda området tillgodoser behovet av såväl insynsskydd som fria flyktvägar. Som framgår av figuren ovan ligger området helt utanför Ansökningsområdet, vilket visar att den sökta vindkraftparken inte negativt kommer att påverka en eventuell framtida häckning i Häsbergstjärnen. Fiskgjuse Fiskgjuse följs upp då en mycket väsentlig del av världspopulationen häckar i Sverige och Finland. Rovfågelungar är instabila när de flygtränar varför en skyddszon runt boplatser bör upprättas för att förhindra ungfågelförluster. Inför inventeringen 2012 kom olika tips in men inget ledde till att ett aktivt bo hittades. Den uppföljande inventeringen 2013 för fiskgjusens del visar att ingen förändring skett. Inga etableringar av fiskgjuse finns i eller inom en km från de nuvarande områdesavgränsningarna uppsala 31

33 Fragmentering I större parker som denna är det viktigt att ta fragmentering av biotoper i beaktande. Även om skyddszoner av tillräcklig storlek skapas kan individer bli i det närmsta instängda eller avskärmade från andra viktiga delar av sina revir. Inom Ansökningsområdet är det i dagsläget inte aktuellt med några skyddszoner eftersom hänsyn till Kungsörn redan tagits då områdesavgränsningen drogs om senast och inga andra arter som behöver speciell hänsyn påträffats inom ansökningsområdet. Detta innebär att vi slipper lapptäckeslösningen som ibland uppstår när man har skapat ett flertal skyddszoner och däremellan får väggar av verk som hamnar tätare. Min bedömning utifrån det extensiva inventeringsarbetet är att fragmentering inte riskeras i denna park då det inte är behov av och därmed inte aktuellt att skapa skyddszoner för fåglar utspritt över området. 5. Slutsatser En inventering i 10 delar har gjorts inom och runt detansökningsområdet. Den har börjat med en förundersökning för att ta reda på vad vi redan vet om området i fråga. Information har samlats in och följts upp. Kontakter har etablerats med såväl Kungsörnsgruppen som Havsörnsgruppen och GLOF för att undersöka vad de redan vet om området. Då förundersökningarna var över startade inventeringsarbetet. Eftersök flygtränande örn Smålom Örn inventering Natttaxering Örn inventering Smålom 2012 Linjetaxering 2013 Fiskgjuse Eftersök örnbo Fiskgjuse Figur 1 visar hur de olika inventeringsdelarna ligger i tiden uppsala 32

34 Sammanfattningsvis efter det omfattande inventeringsarbetet kan sägas att med de ändringar som gjorts med tanke på kungsörn finns idag inga kända hinder för en etablering av vindkraft i Hälsingeskogen. För att ytterligare gynna vissa arter som förknippas med störnings- eller kollisionsproblematik i samband med vindkraft skulle vissa kompensationsåtgärder kunna vidtagas. Nedan listas först rekommenderade restriktioner och därefter tänkbara kompensationsåtgärder. Rekommendationer: Skyddszonen för Smålom i form av nyckelhål som utformats vid Häsbergstjärnen bör tas i bruk men pga riktning ligger den helt utanför Ansökningsområdet och påverkas därmed ej av Ansökningsområdet. Anläggningsarbeten bör ej ske inom en radie av 500 meter från Häsbergstjärnen under maj-juni om Smålommen är aktiva i denna tjärn det år det är aktuellt att bygga. Enbart en mindre del av denna cirkel, med radie på 500 meter, hamnar inom Ansökningsområdet. Kontakt bör tas med lokala jägare för diskutera möjligheten att lägga uipp en strategi för att forsla bort slaktavfall från ansökningsområdet. Detta för att inte locka rovfåglar till ett område med planerade eller i framtiden etablerade vindkraftverk. Kompensationsåtgärder För Kungsörn kan boplattformar byggas för att erbjuda boplatser minst 3km ifrån parken. Detta för att minska risken för framtida häckningar inom Ansökningsområdet uppsala 33

35 6. Referenser Green,M.2010 Metodik för nattaxering. Utskick till inventerare inom projektet Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Biologiska institutionen Lunds Universitet. Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Lindström, Å. & Green, M Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. Ottosson, U. Ottvall, R. Elmberg, J. Green, M. Gustafsson, R. Haas, F.Holmqvist,N.Lindström, Å. Nilsson, L. Svensson, M. Svensson, S. & Tjernberg, M Fåglarna i Sverige antal och förekomst. - SOF, Halmstad. Rapportsystemet svalan Rydell, J., Engström. H., Hedenström. A., Kyed Larsen, J., Pettersson. J., Green. M Vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar syntesrapport. Vindval. Naturvårdsverkets publikation Sveriges ornitologiska förenings vindkraftpolicy uppsala 34

36 7. Bilagor Bilaga 1 Standardrutterna - metodik Manual för häckfågeltaxering med fast standardrutt, kombinerad linje- och punkttaxering Sören Svensson Bakgrund och mål Sedan 1975 har den generella fågelövervakningen i Sverige baserats på punkttaxeringar med en metod som innebär att inventeraren själv väljer en godtycklig rutt och utmed denna placerar 20 punkter (eller stopp) på sådant avstånd från varandra att dubbelräkningar av samma fåglar från närliggande punkter i möjligaste mån undviks. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda fåglar under fem minuter en gång om året. Dessa traditionella punkttaxeringar kommer att drivas vidare i full skala, såväl under häckningstid som under vintern. På grund av den ojämna fördelningen av ornitologerna i landet och inventerarnas personliga önskemål beträffande biotopval, är punktrutterna inte representativa vare sig geografiskt eller biotopmässigt. Därför kompletteras punkttaxeringarna från och med 1996 med ett nätverk av fasta standardrutter spridda i form av ett systematiskt stickprov över hela landet. Detta delprogram skall byggas ut så fort som möjligt. Svenska häckfågeltaxeringen är i första hand avsedd att utgöra ett basprogram för riket som helhet. Intensivare övervakning, delvis inriktad på speciella miljöer eller artgrupper, bedrivs därutöver inom enskilda län. Fast standardrutt: kombinerad punkt- och linjetaxering. Inventering skall ske av de fasta rutter som lagts ut i ett systematiskt nätverk över hela landet, baserat på Rikets nät. Dessa rutter är kvadratiska och 8 km långa. De inventeras med en kombination av punkttaxering och linjetaxering: åtta 5-minuters punktstopp och åtta km-sträckor. Alla dessa rutter ligger med en fast position inom alla kartrutor med beteckningarna 2C, 2H, 7C och 7H. Ruttens sydvästra hörn ligger en km norr och öster om kartrutans sydvästra hörn (se figur). Den går sedan 2 km norrut, 2 km österut, 2 km söderut och 2 km västerut tillbaka till startpunkten. Punkträkning sker i kvadratens hörn och mitt emellan hörnen. Linjetaxering sker längs km-sträckorna mellan punkterna. **Vi avråder helt från användande av tubkikare.** Metod för inventering av fast standardrutt. Lämpliga kartor (1) Gamla (skala 1:10.000) eller Nya ekonomiska (Gula) kartan (skala 1:20.000), (2) Topografiska (Gröna) kartan (skala 1:50.000; delar av Norrland 1: ) och Fjällkartan (skala 1: ) samt Blå kartan (skala 1: ) uppsala 35

37 Rikets nät finns utritat i svart på många, men inte alla, kartor. Förväxla inte med UTM-nätet som finns på en del blad av Gröna kartan (i blått). På många kartor finns sifferbeteckningar för Rikets nät bara i marginalen och i form av små kryss inne i själva kartan var femte kilometer. Rutterna har sin startpunkt vid samtliga 16 kombinationer av km-siffrorna 11, 36, 61 och 86 både i syd-nordlig och väst-östlig led (se bild). Om ruttens position är osäker, kontakta organisatören. Räkning från punkt Vid punkterna skall alla hörda och sedda fåglar räknas under fem minuter (oberoende av vad som noterats på linje). Räkningen skall om möjligt utföras från själva punkten. Om punkten inte kan nås, skall räkning ske från närmaste plats som man kan nå inom 200 m från punkten. Om man inte kan komma närmare än 200 m hoppar man över punkten. Dubbelräkna inte samma individer från olika punkter. Exempel: om man anser att det är samma fågel, t.ex. en avlägsen gök, trana eller spillkråka, som man hör från mer än en punkt skall den bara räknas med på en av punkterna. Det blir ofta rimlighetsbedömningar; inventeraren får göra sitt bästa. Räkning längs linje Längs linjerna skall alla hörda och sedda fåglar räknas medan man går långsamt samt stannar, lyssnar och spanar efter behov. Varje km-sträcka skall gås i en takt så att tiden aldrig understiger 30 min. (proportionsvis mindre om linjen inte är en hel km). Normal tidsåtgång bör vara min., men får vara längre om terrängen är svår eller hinder måste gås runt. Man skall följa linjen så exakt som möjligt. Finns hinder skall man gå runt hindret (t.ex. en sjö eller ett stort odlat fält) och fortsätta räknandet så länge man befinner sig mindre än 200 m från linjen. Tvingas man längre ut skall man sluta räkna och börja igen när man kommit inom 200 m från linjen. Vid korta hinder, t.ex. bäckar och åar, upphör man med räknandet, går över på ställe där man kan gå över, och fortsätter sedan räknandet från linjen på andra sidan. Dubbelräkna inte samma individer mellan olika kilometersträckor. **Dunungar skall inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom änder, gäss, svanar, doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli gränsfall, men i regel går det att avgöra om ungarna fortfarande kan betecknas som dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I protokollet för du in antalet adulta fåglar, men kan gärna kommentera att det dessutom fanns x stycken dunungar. När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är problemet ovanligare eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att separera nyligen flygga ungfåglar från gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser och som du kan bestämma till art. Ungar som påträffas i bon skall dock inte räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera någon förälder; då räknar man boet som en (1) individ av arten (om arttillhörighet säkert kan uppsala 36

38 bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, t.ex. ännu oflygga ungar som just hoppat ur boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om föräldrarna räknas.** Inventera alltså som om det är fråga om två helt oberoende rutter, en med 8 punkträkningar och en 8 km lång linjetaxering. ++Exempel 1: En gök sjunger ihärdigt under dina fem minuters räkning vid P1. Den räknas med på P1. Strax därefter påbörjar du L1. Göken sjunger fortfarande ihärdigt och bokförs alltså även på L1. Samma gök (enligt din bedömning) hörs sedan även på P2. Då tas den INTE med (den kom med på P1). Hörs den även på L2 skall den inte heller med (den kom med på L1). Exempel 2: En gransångare sjunger ihärdigt precis vid slutet av L1. Den räknas med på L1. Strax därefter påbörjar du din fem minuters punkträkning vid P2. Gransångaren sjunger fortfarande ihärdigt och bokförs även på P2. När du ytterligare några minuter senare påbörjat L2 hörs gransångaren fortfarande, men tas INTE med på L2 (den kom med på L1). ++ Förlopp Rutten skall gås medsols (med klockan). Start skall ske vid punkt 1 om det inte finns starka praktiska skäl för att starta på annat ställe. Tider Start skall ske kl sommartid (+/- 30 min.), dock inte tidigare än 30 min före soluppgången (aktuellt endast i sydligaste Sverige). Klockslag för start vid varje punkt samt antalet minuter för varje km-sträcka anges på resultatprotokollet. Antalet minuter skall avse den effektiva räkningstiden, d.v.s. pauser och tider då man gått runt hinder utan att räkna skall inte inkluderas. Datum för inventeringen skall ligga under häckningstidens höjdpunkt för flertalet arter. Flyttfåglarna skall alltså vara anlända och etablerade. Följande perioder utgör ungefärliga rekommendationer: Götalands lägre delar 15 maj - 10 juni, högre delar: 20 maj -10 juni, Svealands och södra Norrlands lägre delar 20 maj-10 juni, högre (inre) delar: 25 maj - 15 juni, Norra Norrlands lägre delar 1-20 juni, inre delar: 5-25 juni, Fjällnära barrskogar och björkregionen 10 juni - 1 juli och Fjällen 15 juni - 5 juli. Särskilt i Norrlandsregionerna kan det vara skillnader mellan norr och söder. Det kan också vara skillnad mellan olika år, tidiga och sena, som kan ge anledning till viss variation. Man bör sträva efter att inventera en viss rutt inom plus/minus fem dagar i förhållande till tidigare år. Orientering längs rutten Du behöver kompass för att kunna hålla riktningen. Oftast finns tillräckligt med orienteringsmärken på kartan för att du skall kunna följa linjen och hitta punkterna. Men ibland måste du stega om terrängen är mycket ensartad. Ta därför reda på hur många steg du har per 100 m när du går i normal inventeringstakt i terrängen uppsala 37