Kallelse till Huddinges brottsförebyggande råd

Transkript

1 HUDDINGES BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Huddinges brottsförebyggande råd Tid Onsdag den 13 september 2017, klockan 15:30* Plats A-salen Ärenden Diarienummer 1 Godkännande av dagordningen 2 Aktuell information om Samkraft Yvonne Sawert, utvecklingsledare (Kl. 15:35-15:55) 3 Information om verktyg för digital lägesbild Catarina Klockerud, säkerhetssamordnare (Kl. 15:55-16:10) 4 Information om arbetet mot våldsbejakande extremism Catarina Klockerud, säkerhetssamordnare (Kl. 16:10-16:20) Paus Kl. 16:20-16:30 5 Information från polisen Karl Forsberg, kommunpolis (Kl. 16:30-16:40) 6 Information från kommunen - Utvärdering av Trygghetsdagen Catarina Klockerud, säkerhetssamordnare (Kl. 16:40-16:55)

2 HUDDINGES BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD KALLELSE SIDA 2 (2) 7 Verksamhetsplan utkast för diskussion Catarina Klockerud, säkerhetssamordnare (Kl. 16:55-17:10) KS-2017/ Huddinges brottsförebyggande råds remissvar - Gångplan för Huddinge kommun KS-2017/ Övriga frågor * Koalitionen har förmöte i A-salen kl. 15:00 Huddinge den 6 september 2017 Christian Ottosson Ordförande Antonina Fedorova Sekreterare

3 SIDA 1 (9) DATUM 14 december 2016 DIARIENUMMER UTVECKLINGSLEDARE Yvonne Sawert yvonne.sawert@huddinge.se Samkraft Handlingsplan och budget för verksamhetsåret 2017 POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

4 SIDA 2 (9) DATUM 14 december 2016 DIARIENUMMER Innehållsförteckning Sidan Sammanfattning 3 1. Inledning Samkraft organisation 5 2. Budget och insatser Brobyggarna - sammanfattning Familjeöppet för nyanlända - sammanfattning Flemmingsbergsgruppen - sammanfattning Hembesök i Vårby sammanfattning Närvaro Frånvaro sammanfattning 8 3. Utvecklingsarbete 8

5 SIDA 3 (9) DATUM 14 december 2016 DIARIENUMMER Sammanfattning Det förebyggande arbetet är en mycket viktig del i arbetet för att bidra till att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden. Samverkan ska resultera i insatser med inriktningen att färre barn och ungdomar ska hamna mellan olika myndigheters/organisationers ansvarsområden. Genom att ha ett fungerande samarbete och en effektiv samverkan finns förutsättningar för ett slagkraftigt förebyggande arbete. Samkrafts syfte är att förebygga psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet bland barn och unga i Huddinge. Detta sker genom en väl fungerande samverkan för att skapa ett tydligt, effektivt och långsiktigt förebyggande arbete. Samkraft arbetar med tre målområden; d barn och ungdomar Utifrån dessa tre målområden har samkraftsteamen i uppdrag att arbeta fram och formulera projektansökningar Inför verksamhetsåret 2017 har sju ansökningar inkommit. Två av dessa 1 har samkraftsteamen valt att prioritera bort. Tre projekt är en fortsättning från och två projekt är nya 3. Samkraft har genom kommunfullmäktiges särskilda satsning tilldelats tre miljoner kronor för Efter teamordförandens prioriteringar finns ansökningar motsvarande kronor inför Inkluderas kostnader för administration innebär det att det under året kommer att finnas kronor för utvecklingsmedel. 1 Systrami och Ta plats. 2 Brobyggarna, Familjeöppet för nyanlända och Flemingsbergsgruppen. 3 Närvaro frånvaro, Hembesök i Vårby.

6 SIDA 4 (9) DATUM 14 december 2016 DIARIENUMMER 1. Inledning Sveriges Riksdag beslutade år 2003 om en nationell strategi för samverkan kring barn och unga i utsatta situationer. Skälet till beslutet var att brister i samverkan kring målgruppen konstaterats. Projektet För en bättre samverkan kring barn och unga i Huddinge kommun initierades år 2008 med medel från Myndigheten för skolutveckling. Inom ramen för projektet utformades en samverkansmodell för arbetet med att förebygga kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Efter utvärdering införlivades projektet år 2009 i ordinarie verksamhet under namnet Samkraft Huddinge. Det förebyggande arbetet är mycket viktigt för att bidra till att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden. Samverkan ska resultera i insatser som medför att färre barn och ungdomar hamnar mellan olika myndigheters och organisationers ansvarsområden. Samkraft arbetar med det övergripande syftet att förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet samt att förhindra nyrekrytering till det sistnämnda, bland barn och unga i Huddinge. För att samverkan ska fungera optimalt och ge konkreta resultat lokalt krävs en tydlig struktur. Den modell som arbetats fram i Huddinge kallas Samkraft och bygger på samverkan både centralt (styrgrupp) och lokalt (samkraftsteam). Samkraft utgår från gemensamma kartläggningar och att aktiviteter skapas utifrån dessa. Styrgruppen representeras av den administrativa direktören för kommunstyrelsens förvaltning (tillika ordförande i styrgruppen), förvaltningschefer eller biträdande förvaltningschefer och verksamhetschefer från barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt social- och äldreomsorgsförvaltningen. Representationen utgörs också av chefen för lokalpolisområdet Huddinge samt verksamhetschefen för barn- och ungdomspsykiatrin i Huddinge. I Huddinge finns sju samkraftsteam. Ett förskoleteam, fem grundskoleteam samt ett gymnasieteam. Varje samkraftsteam träffas fem till sex gånger om året. Teamens uppdrag är att utifrån lokalt identifierade problemområden, samverka och utbyta erfarenheter samt hålla varandra uppdaterade på vad som händer inom respektive verksamhet. Vikt ska läggas vid att teamen utgör ett lokalt professionellt nätverk för samråd. I varje team finns en ordförande och representationen utgörs av företrädare från de förvaltningar och verksamheter som ingår i styrgruppen. För att leda, samordna och utveckla arbetet finns en utvecklingsledare anställd. Utvecklingsledaren har ett särskilt ansvar för att kontakten med ordförandena för de lokala teamen samt att introduktion av nya medlemmar i

7 SIDA 5 (9) DATUM 14 december 2016 DIARIENUMMER verksamheten fungerar. Utvecklingsledaren ska även ansvara för Samkrafts budget och uppföljning av insatser som finansieras. Informationsflödet sker genom att utvecklingsledaren tar del av kallelser och protokoll till teamen men också genom att delta i teamens sammankomster i största möjliga utsträckning. Samkraft upprättar inför verksamhetsåret 2017 sin sjätte handlingsplan och budget. 1.1 Samkraft organisation Samkraft är organiserat genom en styrgrupp som leder arbetet och sju samkraftsteam som är operativt ansvariga. Avsikten med teamen är att fånga upp den kunskap, förankring och engagemang som finns i Huddinge kommun. Utvecklingsledaren för Samkraft finns placerad inom kommunstyrelsens förvaltning, sektionen för kvalitet och projekt. Organiseringen innebär att det finns god tillgång till kompetens och sakkunskap för att Huddinge kommuns målområden demokrati, jämlikhet och trygghet ska kunna appliceras på och i de insatser som Samkraft finansierar. 2. Budget och insatser Nedan redovisas de projekt som kommer finansieras av Samkraft under Projekten presenteras kortfattat och mer utförlig presentation finns att ta del av i ansökningshandlingarna. Projekt Budget (kr) Ansvarig i styrgruppen Brobyggarna Anna-Maria Bergman Familjeöppet för nyanlända Yvonne Kokkola Flemingsbergsgruppen Anna-Maria Bergman Hembesök i Vårby Yvonne Kokkola Närvaro Frånvaro Ann-Britt Sten Hodin Summa

8 SIDA 6 (9) DATUM 14 december 2016 DIARIENUMMER 2.1 Brobyggarna - sammanfattning Projektet Brobyggarna syftar till att främja ensamkommande flyktingars fritidsintressen för att sträva efter att de upplever en meningsfull fritid, och därigenom främjas integreringen i det civila samhället. Projektet Brobyggarna startade i april 2016 och det har blivit tydligt att projektet har kommit att spela en viktig och positiv roll vad gäller målgruppens integrering i det svenska samhället, genom relationsbyggande, nätverkande och samarbete med andra relevanta aktörer. De ungdomar som kom till kommunen under vintern och våren 2015/16 har börjat prata svenska, hitta fritidsaktiviteter och kommit igång med skolan. Huddinge kommun har klarat av den flyktingvåg som var på ett bra sätt. Brobyggarna har varit och är en av de viktiga pusselbitarna i kommunens arbete med nyanlända. Det är därför att angeläget att fortsätta projektet fram till sommaren 2017, med organisation och uppdrag intakt, men med skiftande fokus beroende på förändringar i förutsättningar och behov. Om de ungdomar som kom under vintern och våren 2015/16 nu börjar landa, så behöver de som får stanna efter hösten stöd för att rota sig. Ett fortsatt arbete för en rik och meningsfull fritid påskyndar integrationen och, genom främjande arbete, bidrar till Samkrafts mål. 2.2 Familjeöppet för nyanlända - sammanfattning I linje med familjecentralernas uppdrag att arbeta förebyggande och uppsökande kommer projektet att erbjuda likvärdig service till barnfamiljerna på asylboendet i Visättra. Detta sker genom att rikta en särskilt anpassad verksamhet till denna målgrupp. Inom familjecentralen, där det redan finns en etablerad samverkan mellan Huddinge kommun 4 och Stockholms läns landsting är det de kommunalt anställda som arbetar inom projektet i form av två kuratorer och en förskollärare. I januari 2016 påbörjades ett arbete på familjecentralen i Flemingsberg riktat mot barn 0-6 år på asylboendet och deras föräldrar för att undersöka och möta deras behov. I samarbete med personal från Migrationsverket har ett uppsökande arbete genomförts med hembesök på asylboendet. Kurator och förskolelärare har haft tolk för att presentera verksamheten för barnfamiljerna på boendet. 4 Social- och äldreomsorgsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen.

9 SIDA 7 (9) DATUM 14 december 2016 DIARIENUMMER Projektets verksamhet består av att Visättra öppna förskola, i nära samarbete mellan förskollärare och kurator, erbjuder barn och föräldrar en pedagogisk och strukturerad mötesplats två förmiddagar i veckan. Syftet är att inbjuda till lek, erbjudna lätt svenska samt viss samhällsinformation med betoning på föräldraskapet i det nya landet. Tillgång till tolk ska finnas på plats. Språken som är representerade är framförallt arabiska och dari men även kurdiska. Möjlighet att boka tolkar på de andra språken som är representerade finns. Verksamheten är öppen för alla och kräver ingen föranmälan. 2.3 Flemingsbergsgruppen- sammanfattning Initiativ till projektet väcktes våren 2016 av fritidsgårdspersonal på UngZon 5 och tillsammans med Mobila Teamets fältsekreterare 6 formulerades en projektansökan till Samkraft. Ansökan beviljades ekonomiskt stöd och projektet startade i september Det syftar till att starta en nattvandringsgrupp i Flemingsberg där unga vuxna/ungdomar är ledare och ambassadörer i området. Målet är att öka tryggheten och samtidigt skapa goda förebilder för yngre ungdomar. En annan önskad effekt är öka aktivitetsgraden bland ungdomar i Flemingsberg och öka ansvarskänslan för det egna området. En viktig del för att projektet ska lyckas även under 2017 är att fortsätta att stärka och lyfta de ungdomar som valts ut till Flemingsbergsgruppen. För att hålla motivationen uppe för de ideellt arbetande ungdomarna är det viktigt att ha löpande tillfällen för handledning, utbildning och gruppstärkande aktiviteteter. Förhoppningen med Flemingsbergsgruppen är att ungdomar i Flemingsberg/Visättra som engagerar sig i projektet ska skapa länkar och ingångar till ungdomar som inte myndigheterna och lokala organisationer har. Genom detta finns det även förhoppningar om att Flemingsbergsgruppen kan bidra och vara till stöd för andra aktörer i lokalsamhället under år 2017 då nattvandringen kommit igång. 2.4 Hembesök i Vårby-sammanfattning År 2015 kom utvärderingsrapporten Utökat barnhälsovårdsprogram för förstagångsföräldrar-samverkan mellan Rinkeby BVC 7 och föräldrarådgivare inom Rinkeby-Kista socialtjänst. Rinkeby och Vårby gård delar ett flertal gemensamma socioekonomiska faktorer såsom utbildningsgrad, osäker bostadssituation/trångboddhet, samt sämre hälsa än snittet i Stockholms län. Familjerna som är bosatta i Vårby Gård har i stor utsträckning migrerat till 5 Kultur- och fritidsförvaltningen. 6 Social- och äldreomsorgsförvaltningen. 7 Barnavårdscentral, Lanstiget.

10 SIDA 8 (9) DATUM 14 december 2016 DIARIENUMMER Sverige på ofrivillig basis. Mot den bakgrunden finns möjligheter och vinster med att träffa fler familjer med nyfödda barn i ett tidigt stadium. På familjecentralen i Vårby Gård arbetar olika professioner tillsammans kring barnfamiljer och de planerade hembesöken skulle därför fungera som en ingång för att än mer nå familjerna för information och vägledning utifrån deras behov. En vinst med att erbjuda hembesök till samtliga förstagångsföräldrar är att insatsen är generell och inte riktad, vilket både innebär att fler föräldrar nås och minskar risken för stigmatisering. Förhoppningen är att kontakten med kuratorerna kan avdramatisera eventuella senare kontakter med socialtjänsten. Projektet innebär att förebyggande socialtjänst och BVC samarbetar tätare kring förstagångsföräldrarna och deras barn. Föräldrar erbjuds tre hembesök istället för ett ordinarie hembesök av BVC-sjuksköterska. 2.5 Närvaro Frånvaro - sammanfattning Projektets mål är att genom en kartläggning få en övergripande bild av hur frånvarosituationen ser ut på gymnasieskolorna. Förhoppningarna är att kartläggningen ska resultera i att identifiera vilka faktorer som fungerar främjande och förebyggande, och hitta en generell nivå i syfte att stärka det övergripande arbetet med skolnärvaron i kommunens gymnasieskolor. Ungdomar med hög frånvaro från skolan är en grupp som inte endast involverar barn- och utbildningsförvaltningen utan bland annat även socialoch äldreomsorgsförvaltningen och polisen då det inte är ovanligt att hög frånvaro ofta är relaterat till, eller kan leda till, sociala och/eller kriminella problem. Samtliga gymnasieskolor vittnar om att det finns ett behov av att arbeta med otillåten frånvaro. Då problematiken är omfattande krävs det en stor satsning för att hitta metoder för att minska frånvaron och öka närvaron. Gymnasieteamet vill genomföra detta arbete i fyra steg; 1. Kartläggning av nuläget 2. Arbeta fram en handlingsplan utifrån resultatet i kartläggningen 3. Gemensam kommunövergripande handlingsplan 4. Utvärdering

11 SIDA 9 (9) DATUM 14 december 2016 DIARIENUMMER 3. Utvecklingsarbete Under 2017 kommer Samkraft fortsätta att arbeta enligt den samverkansöverenskommelse som styrgruppen fattat beslut om för åren Det betyder att de målområden som är aktuella är; och ungdomar Under verksamhetsåret ska anstängningar göras för att projekten i sina redovisningar ska göra jämlikhetsanalyser. Under hösten ska en halv planeringsdag genomföras för alla samkraftsteam och styrgruppen där teamens ansökningar inför kommande verksamhetsår diskuteras. Arbetet med att öka projektmognaden i Samkraft fortgår och arbetet utformas allt mer i enlighet med Huddinge kommuns projektstyrningsmodell.

12 Utvärdering Unga, maskulinitet o våld

13 Var arbetar du? Namn Antal % BUF 5 12,2 KSF 7 17,1 KUF 4 9,8 NBF 1 2,4 SÄF 10 24,4 Politiker 8 19,5 Tillhör en förening 4 9,8 Annat 3 7,3 Total ,4 Svarsfrekvens 100% (41/41)

14 Vad tyckte du om inledningen? Anna Bohlin och Catarina Klockeruds presentation av Kartläggning av våld. Namn Antal % Intressant Varken eller 7 17,5 Ointressant 0 0 Deltog inte 5 12,5 Total Svarsfrekvens 97,6% (40/41)

15 Vad tyckte du om Klas Hylanders föreläsning? Namn Antal % Intressant 31 75,6 Varken eller 6 14,6 Ointressant 0 0 Deltog inte 4 9,8 Total Svarsfrekvens 100% (41/41)

16 Vad tyckte du om Mikis Kanakaris, 100möjligheter, föreläsning? Namn Antal % Intressant Varken eller 4 9,8 Ointressant 0 0 Deltog inte 13 31,7 Total ,4 Svarsfrekvens 100% (41/41)

17 Vad tyckte du om Politikersamtalet? Namn Antal % Intressant 8 20,5 Varken eller 10 25,6 Ointressant 4 10,3 Deltog inte 17 43,6 Total Svarsfrekvens 95,1% (39/41)

18 Vad tyckte du om upplägget i sin helhet? t.ex längd på passen? förtäringen? temat? Väldigt god fika Jag tycker att det i allt väsentligt var mycket bra och kul att så många kom.jag kanske missade, men annars saknade jag en beskrivning av en "röd tråd" Var det fyra separata programpunkter eller hade varje föreläsning/punkt ett syfte att belysa någon del.mackorna var okej, men det finns bättre. Det var mycket intressant och bra upplägg. Tycker dock att man hade fått mer sammanhang av 1000 möjligheter om den föreläsningen varit längre. Som det var nu så hastades det igenom så det känns som att det saknades massa saker. det var bra upplägg intressant Bra upplägg, utmärkt förtäring, bra stämning. Temat jätteviktigt. Bra. Mycket intressant tema och perspektiv på temat. Bra upplägg som helhet första delen då jag deltog. Inledningen hade kunnat varit djupare, känns som man hört delar av den förr. I och för sig så går jag på Polisen/Kommunens grannsamverkan dagar. För lång paus mellan eftermiddag och kväll. Mycket intressant eftermiddag och kväll!bra längd på passen. Bra med korta bensträckare!det matiga smörgåsen var mycket god!politikersamtalet blev för mycket inriktat på partipolitik vilket inte är intressant ju i dessa frågor. Bra upplägg, bra med avbrott emellan, vet att det är bra med vegetariskt, men är det gott? Viktigt tema, behöver pratas öppnare om. Upplägget toppen genomtänkt!bra med en matig macka. Mycket bra! Deltog på kvällen, helt Ok. Kunde kanske ha involverat polisen mer aktivt i inledningspasset d är nuläget beskrevsi övrigt jättebra. Temat är mycket aktuellt och viktigt. Förtäringen var väldigt god och längden på passen fungerade bra. Mycket bra, angeläget ämne som behöver ta mer plats! Jag tyckte det var bra upplägg förutom att det blev lite för lång kväll. Tycker dock att det är viktigt med längre pauser så att man har tid att mingla men man kanske skulle kört bara två block och ha dessa utbildningsdagar lite oftare istället. Possitivt

19 Tyckte att föreläsningen med 1000möjligheter var intressant och relevant i sammanhanget. Det var tr åkigt att deltagare droppade av vid panelsamtalet och jag hade velat höra lite mer KONKRETA förslag på förbättringar i kommunen. Exempelvis kring S förslag om en handlingsplan för heder. Bra Bra Bra upplägg med inte alldeles för långa pass. Jag hade gärna velat höra mer av Tusen möjligheter. Mycket spännande och intressant. Temat är jätteviktigt dessvärre var förtäringen inte bra. Bra! Kanske kunde hålla inledningen från er & hur det ser ut i Huddinge lite kortare. Men annars gjorde ni det kanonbra. Upplevde att de olika föreläsarna pratade om samma sak.hade uppskattat en mer "uppbyggande" information. Nu blev det lite att de sa samma sak på ganska basic nivå. Kanske hade varit bra om de varit inriktade på olika fokus? (Då de också gjorde en föreläsning på halva tiden, som de sa, mot vad de brukade ha i tid.)kanske hade varit bättre att bara ha en av föreläsarna då som kunde hålla en tråd och komma i mål till vad man kan göra åt det som medmänniska, socialarbetare etc, hur man upptäcker etc?mikis var bäst.väntade på mer om hur upptäcka och hur man kan bemöta och vad man kan göra åt det, vända sig, etc. Tyvärr blev det oerhört lite av det tycker jag.temat var mycket intressant!förtäringen bra!passens längd var bra.kanske lite långa pauser, men det var trevligt och kul att mingla lite :)Tack för att ni ordnade! Bra

20 Skulle du kunna tänka dig att delta på fler liknande dagar? Namn Antal % Ja 38 92,7 Nej 0 0 Kanske 3 7,3 Total Svarsfrekvens 100% (41/41)

21 Har du önskemål om ett framtida föreläsningar? Ja jag skulle absolut gå igen om tillfälle ges. ja kanske om drager integration Ett framtida ämne? Kanske en utvecklad och ungdomsanpassad variant av denna som riktar sig till f öräldrar/ungdomar som är verksamma i kommunen. Inte bara till oss som jobbar med dem. Diskussionerna skulle bli mer intressanta d å, med mindre rundgång.eller framtida föreläsningar av det här slaget? Ja, absolut! Etik och bemötandenormkritiksamverkan-att arbeta i de organisatoriska mellanrummen, hinder /m öjligheter/ kreativitet Ensamkommande barn/ungdomars situation utifr ån kulturkrockar gällande våld i nära relationer. Försöka få med fler föreningar och ungdomar Jag önskar fokus på hur man aktivt jobbar med problematiken, inte så mycket fokus på att konstatera att det är en problematik. Hot och Våld.Klotter och skadegörelse.barn och Ungdomar i samhället. Saknade VHEK. samordning i kommunen mellan olika grupper skola, polis, socialtj änst, landting, frivilligorganisationer mm. Tusen möjligheter Mera likt Kanakaris. Där man kan få metoder.

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) HANDLÄGGARE Catarina Klockerud Catarina.Klockerud@huddinge.se <Mottagare> Verksamhetsplan för Huddinges brottsförebyggande råd 2018 Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) har en övergripande roll och verkar som samordnare mellan kommun, polis, civilsamhälle och andra aktörer. HuBrå ska inom ramen för detta är att sprida kunskap inom ansvarsområdet. Rådet ska kartlägga problem och ta initiativ till insatser som idag inte genomförs. Uppdrag som ges, går via ordinarie planerings- och uppföjningsprocess. Rådet sammanträder fyra gånger om året. Utöver detta kan rådet delta i andra aktiveter som ordnas. I slutet av året skrivs en årsrapport som efter beslut om godkännande av rådet delges kommunstyrelsen. Uppföljning av aktiviteter liksom mått och indikatorer, följs upp i HuBrås verksamhetsberättelse. En utredning av HuBrås funktion, roll och ansvar samt samverkan har startats under Mål Uppföljning Mått Färre kommuninvånare ska känna rädsla för att bli utsatt för brott. Färre kommuninvånare ska utsättas för brott. Invånarnas betyg på hur de bedömer Huddinge som en plats att leva och bo på med fokus på trygghet (index 1 100) Andel elever i årskurs nio som upplever sitt bostadsområde som tryggt på kvällstid Andel vuxna som upplever sitt område som tryggt kvällstid Andel elever i årskurs nio som trivs bra i sitt bostadsområde Andel vuxna som trivs bra i sitt bostadsområde Antal grannsamverkansföreningar Andel personer som erhåller stöd av brottsofferjouren Elevers trygghet i skolan- finns i elevenkäten, BUF Våldsutsatta kvinnor som har haft kontakt med Kvinnofridsteamet - finns i verksamhetsplan för socialnämnden POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

23 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) Våldsutövare som har haft kontakt med Kvinnofridsteamet - finns i verksamhetsplan för socialnämnden Trygghet och brottsförebyggande arbete I Mål och budget 2018 anges att den offentliga miljön ska vara trygg och trivsam. Skadegörelse och nedskräpning ska åtgärdas med en ny samordning mot klotter. Belysning ska användas för att förstärka känslan av trivsel och trygghet i den offentliga miljön. Planering och utvecklingen av torg, parker, gator och övriga allmänna platser ska utföras i samarbete mellan nämnderna för att fånga upp relevant kunskap. För att Huddinge ska kunna erbjuda en trivsam och trygg utemiljö i hela kommunen behöver denna verksamhet vara kostnadseffektiv oavsett vem som är utförare. För att komma närmare ett socialt hållbart samhälle är det viktigt att sociala aspekter kommer in tidigt i samhällsplaneringen. I Huddinge innebär det att skapa sammanhållning, mötesplatser, jämlikhet, folkhälsa, trygghet och delaktighet när nya områden byggs. I samband med planering av nya bostadsområden är det viktigt att även tillvarata erfarenhet och kunskap vad gäller barn, unga och äldres behov, för att skapa likvärdiga levnadsvillkor. Det kommunövergripande Programmet för trygghet och säkerhet som tagits fram under 2017 ska implementeras i nämndernas verksamhetsområden under året. Färre personer ska känna rädsla att utsättas för brott och färre brott ska begås. Samarbetet mellan kommunen, polisen, andra myndigheter och organisationer är av stor betydelse. Samverkan med föräldrar och civilsamhälle behöver utvecklas i alla kommundelar. Utövandet av våld är ett stort samhällsproblem och arbetet med att förebygga våld är viktigt inom flera områden, såväl jämställdhet, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld som trygghet och brottsförebyggande arbete. Kommunen ska samordna de insatser som idag finns och vidareutveckla det förebyggande arbetet. Våldsbejakande extremism ska motverkas genom att fortsätta utveckla arbetet med att förebygga, upptäcka och hantera radikalisering. Kommunen ska vidareutveckla arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunen ska utreda förutsättningarna för riktlinjer för kamerabevakning på kommunal mark.

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) Huddinge brottsförebyggande råds prioriteringar utifrån Mål och budget Genomföra insatser utifrån lokal lägesbild och samverkansöverenskommelse Rådet ska aktivt följa det arbetet som sker kring den samverkansöverenskommelse som skrivits mellan kommunen, polisen och räddningstjänsten. 2. Lokal samverkan Trygghetsdialoger för medborgarna ska finnas i kommundelar där behov finns. Vid dessa kan rådets medlemmar delta. En trygghetsdag ska genomföras. Rådet ska prioritera stöd till nattvandring samt delta i nattvandringsnätverkets träffar vid två tillfällen i syfte att vidareutveckla nattvandringen i kommunen. Rådet ska stötta arbetet som görs kring lokal samverkan och verka för en samverkan med fler från civilsamhället 3. Ren och trygg utemiljö med fokus på klotter Rådet ska aktivt följa arbetet rörande ny samordning kring klotter. Rådet ska aktivt följa arbetet med att vidareutveckla konceptet Tillsammans för i hela kommunen. 4. Våldsförebyggande arbete Rådet ska följa det arbete som görs utifrån för rådet relevanta utvecklingsåtagande som kommunstyrelsen har givit till förvaltningen. Detta ska ske genom att bjuda in ansvariga för att berätta om arbetet med dessa åtaganden. 5. Våldsbejakande extremism Rådet ska följa det arbete som görs samt erbjudas deltagande i det fortsatta kunskapslyft som kommer att genomföras under Förebyggande arbete mot barn och unga Det övergripande samarbetet, Samkraft, är en social investering i Huddinges barn och ungdomar. Rådet ska följa det arbete som görs genom att bjuda in ansvariga för att berätta om arbetet. Rådet ska följa arbetet med att kommunen planerar att tillsätta en preventionssamordnare samt följa dennes arbete. 7. Trygghetperspektiv i samhällsplaneringen

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (4) Rådet ska följa det arbete som görs och bjuda in ansvariga för att berätta hur arbetet med trygghet i samhällsplaneringen genomförs i praktiken. 8. Samverkan med civilsamhället Rådet ska följa det arbete som verksamheter i civilsamhället genomför i samverkan med kommunen. Det ska göras genom att bjuda in de olika aktörerna för att berätta om sitt arbete. 9. Kommunikation Information om brott och brottsförebyggande arbete ska i kommuniceras ut via trygghetsbrev, på hemsidan, via Vårt Huddinge samt i dialog med kommuninvånare på områdesdagar och likande aktiviteter. 10. Övrigt Utbildning i trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet för rådet genomförs under året genom deltagande i Brottförebyggande rådets nationella utbildningsdagar samt genom möjlighet till deltagande på SKL:s trygghetsdagar.

26 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (7) HANDLÄGGARE Catarina Klockerud Catarina.Klockerud@huddinge.se Huddinge Brottsförebyggande råd Huddinges brottsförebyggande råds remissvar - Gångplan för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 27 augusti 2017, antas som Huddinges brottsförebyggande råds yttrande till kommunstyrelsen angående remissen Gångplan för Huddinge kommun. Sammanfattning För att Trafikstrategi för Huddinge kommun, som antogs av kommunfullmäktige den 13 maj 2013, ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav den nu föreslagna gångplanen som Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) har fått på remiss är en. Gångplanen föreslås vila på tre huvudinriktningar: planering utifrån stationsnäraprincipen, skapandet, upprätthållandet och förbättringen av trygga och säkra miljöer samt en generell ökning av kunskap och förståelse för gångkultur. Huvudinriktningarna konkretiseras i fem insatsområden bestående av kommunens processer, attraktivitet och trygghet, framkomlighet och tillgänglighet, drift och underhåll samt information och kommunikation. Insatsområdena föreslås mynna ut i fyra åtgärder som delas upp i fysiska åtgärder, driftåtgärder, beteende/påverkande åtgärder samt organisatoriska åtgärder. Gångplanen föreslås innehålla ett mål som omfattar en ökning av andelen gångresor. Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) anser att Gångplan för Huddinge kommun är en viktig del i konkretiseringen av trafikplanen. Gångplanen blir ett stöd för att prioritera, besluta och genomföra åtgärder som anges i trafikstrategins övergripande vision. Att transportsystemet ska vara tryggt och säkert, långsiktigt hållbart, tillgängligt samt ska stödja en utveckling av attraktiva och hållbara livsmiljöer måste vara en förutsättning för denna POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

27 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (7) gångplan. HuBrå anser att den föreslagna gångplanen betonar viktiga utgångspunkter gällande trygghet och säkerhet såsom arbete med fysiska åtgärder och drift från planeringsfasen till driftskedet. I synnerhet syftar gångplanens andra inriktning med avseende på upprätthållandet och förbättringen av trygga och säkra miljöer att fastslå hur otrygghet, brott och andra oönskade situationer ska förebyggas. I syfte att förtydliga, förstärka och säkra trygghetsperspektivet föreslår HuBrå en generell och löpande förstärkning med betoning av begreppen trygghet och säkerhet genom hela gångplanen utifrån nedanstående synpunkter. HuBrå föreslår ett nytt övergripande mål i gångplanen med särskilt fokus på trygghet och säkerhet. Vidare anser HuBrå att några formuleringar i sektion 2.2 ska förstärkas, förtydligas och betonas samtidigt som två nya riktlinjer föreslås i sektionerna 3.2 och 3.4. Dessa nya riktlinjer föreslår evidensbaserade trygghetsanalyser med syfte att garantera ett löpande brottsförebyggande arbete med särskilt fokus på gångbanornas trygghet och dess drift. I syfte att säkerställa tryggheten för samtliga fotgängargrupper föreslår HuBrå även avsatta och riktade resurser för trygghetsskapande åtgärder i bilaga 3. Beskrivning av ärendet Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. Kravet på ett tillgängligt och robust transportsystem ökar och kommunen arbetar för en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Gångplanen är en av de nio åtgärdsplaner som ska konkretisera arbetet med trafikstrategin och tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med gångtrafik de kommande åren för att fler ska gå till och från skola, arbete, inköp eller på fritiden. Det övergripande målet för Huddinge kommun är att år 2030 ska hälften av alla resor inom kommunen göras till fots. För att uppnå målet om ökat resande till fots föreslås inriktningar och insatser i gångplanen som främst ska leda till att skapa bättre förutsättningar för medborgarna att gå mer och längre. Det handlar om att samhällsplanera utifrån fotgängarens behov, att skapa och upprätthålla gångvänliga miljöer samt uppmuntra till ett beteende där det är naturligt och självklart att gå. Planen pekar på ett antal insatsområden som är viktiga att arbeta med för att öka andelen resor till fots: Kommunens processer Attraktivitet och trygghet Framkomlighet och tillgänglighet

28 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (7) Drift och underhåll Information och kommunikation Med gångplanen som stöd ska fotgängaråtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Uppföljning görs med hjälp av ett antal mätbara indikatorer inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera. Huddinges brottsförebyggande råd (HuBrå) har fått Gångplan för Huddinge kommun på remiss. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att Gångplan för Huddinge kommun är en viktig del i konkretiseringen av trafikplanen. Gångplanen blir ett stöd för att prioritera, besluta och genomföra åtgärder som anges i trafikstrategins övergripande vision. Att transportsystemet ska vara tryggt och säkert, långsiktigt hållbart, tillgängligt samt ska stödja en utveckling av attraktiva och hållbara livsmiljöer måste vara en förutsättning för gångplanen. HuBrå anser att den föreslagna gångplanen betonar viktiga utgångspunkter gällande trygghet och säkerhet såsom arbete med fysiska åtgärder och drift från planeringsfasen till driftskedet. I synnerhet syftar gångplanens andra inriktning med avseende på upprätthållandet och förbättringen av trygga och säkra miljöer att fastslå hur otrygghet, brott och andra oönskade situationer ska förebyggas. I syfte att förtydliga, förstärka och säkra trygghetsperspektivet föreslår HuBrå en generell och löpande förstärkning med betoning av begreppen trygghet och säkerhet genom hela gångplanen utifrån nedanstående synpunkter. Nya begrepp behöver introduceras i gångplanen Begreppen trygghet och säkerhet lyfts upp systematiskt i gångplanen men får dessvärre ingen plats i Begreppslistan. Det är av vikt för trygghetsperspektivet att begreppen trygghet och säkerhet fastslås och definieras tidigt i dokumentet och sedan tillämpas systematiskt som parord, dvs att de alltid skrivs tillsammans. Även begreppet situationell prevention behöver ta plats i Begreppslistan i syfte att förklara brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i den fysiska miljön. Förslag på definitioner kommer nedan. Trygghet och säkerhet: Begreppet trygghet avser upplevda risker, medan säkerhetsbegreppet fokuserar på reella risker.

29 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (7) Situationell prevention: Situationellt brottsförebyggande arbete handlar om att förhindra eller försvåra att brott begås genom att förändra den aktuella platsen eller situationen där brott kan begås Sektion 1.2 Gångplanens mål Förvaltningen föreslår ett nytt övergripande mål i gångplanen utifrån trafikstrategins huvudinriktningar med syfte att säkerställa och fastslå trygghets- och säkerhetsperspektivet. Trafikstrategin vilar bland annat på principerna mobility management, stationsnäraprincipen, klimat och miljö samt ett tillgängligt och jämställt transportsystem. Det nya övergripande målet som föreslås i gångplanen vilar på principen tillgängligt och jämställt transportsystem i trafikstrategin. Gångplanen behöver konkretisera och relatera tillgänglighet och jämställdhet med begreppen trygghet och säkerhet. I dagsläget sker många olyckor på gångbanor och en minskad trygghet leder till, precis som påpekas i gångplanen, färre gångresor. De övergripande målen i gångplanen måste därför tidigt slå fast att olyckorna ska minska i takt med ökad gångtrafik men också att trygghetsskapande åtgärder bakas in för att uppnå målet med gångvänlighet för samtliga fotgängargrupper. Det nya övergripande målet som föreslås behövs även för att förtäcka inriktningen i sektion 2.2, Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra gångmiljöer för samtliga fotgängare. Eftersom HuBrå anser att ett nytt övergripande mål ska till behöver också nytt effektmål formuleras för att garantera att olyckorna bland fotgängargrupperna inte ökar i takt med ökade gångresor. Det nya övergripande målet som föreslås är För gångplanen innebär det två övergripande mål, att öka andelen gångresor samt att öka säkerheten och tryggheten.[ ]. Sektion 2.2 Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra miljöer för samtliga fotgängare Förvaltningen anser att denna sektion innehåller många bra argument samt att några formuleringar behöver förstärkas. Fotgängargruppernas samt barnens behov av trygghet och säkerhet Det första revideringsförslaget gäller första stycket och avser åtgärdandet av kvarvarande hinder i den offentliga miljön i syfte att tillgodose gruppernas behov av självständighet och mobilitet. Förvaltningen föreslår en redigering av befintlig formulering som påpekar att åtgärdandet av kvarvarande hinder i den offentliga miljön är viktigt för att tillgodose fotgängargruppernas behov

30 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (7) av trygghet och säkerhet, självständighet och mobilitet. Förslaget inbegriper följande formulering: Att åtgärda kvarvarande hinder i den offentliga miljön är därför viktigt för att tillgodose fotgängargruppernas behov av trygghet och säkerhet, självständighet och mobilitet. Samma andemening behöver föras in i nästkommande stycke gällande barnens rörelsefrihet. Även här behöver begreppen trygghet och säkerhet betonas i och med att den ursprungliga formuleringen enbart argumenterar för att ett barn ska på ett säkert sätt självständigt ta sig till olika destinationer. Ett barns resande omfattar mer än de reella riskerna, det omfattar även de risker som barnet själv upplever i sin närmiljö. Unga flickors rörelsemönster ska inte behöva begränsas och detta är anledningen till att begreppet tryggt och säkert föreslås som tillägg i nuvarande formulering: Barns rörelsefrihet är viktig både ur ett folkhälsoperspektiv och för att minska skjutsning till aktiviteter och skolor. Det är därför viktigt att skapa trafikmiljöer som möjliggör för barn i skolåldern att tryggt och säkert ta sig självständigt till målpunkter för barn, såsom skolor, idrottsanläggningar och kollektivtrafik. Trygghetens grundpelare behöver betonas och förstärkas i gångplanen I sektionens nästsista stycke beskriver gångplanen tryggheten i utomhusmiljön. Den ursprungliga formuleringen är bra och ska förstärkas med syfte att slå fast och förklara några viktiga komponenter i kommunens trygghetsarbete samt vikten av brottsförebyggande insatser med hjälp av olika situationella ingrepp för underlätta orienteringen. [ ]Kommunen har idag ett omfattande trygghetsarbete som inriktas på både sociala och fysiska åtgärder som till exempel brottsförebyggande åtgärder genom arkitektonisk design och situationell prevention. Att också arbeta med att åtgärda orsaker till otrygghet i den fysiska miljön, till exempel brister i belysning och överblickbarhet, bristande trafikhinder, klotterrelaterad skadegörelse samt underhåll av vegetation och skyltning, är en förutsättning för ökad trygghet och säkerhet. [ ] Trafikantperspektiv ska beaktas och konkretiseras genom separering av gångbanor genom exempelvis färgning eller heldragna linjer Sektion 3.1. Kommunens processer Förvaltningen föreslår en redigering av befintlig riktlinje för kommunens processer i syfte att likställa begreppen trygghet och säkerhet med fotgängarnas framkomlighet, i enlighet med kommunens trafikstrategi. Den

31 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (7) ursprungliga lidelsen utesluter dessa två begrepp något trafikstrategin utgår ifrån. Processer som rör samhällsbyggnad och fotgängares framkomlighet, trygghet och säkerhet och tillgänglighet ska ta hänsyn till och prioritera gångtrafikanters behov i enlighet med kommunens trafikstrategi. Sektion 3.2 Attraktivitet och trygghet samt sektion 3.4 Drift och underhåll Förvaltningen föreslår formulering av ny riktlinje med avseende på attraktivitet och trygghet. Det är viktigt att kommunen arbetar brottsförebyggande utifrån evidensbaserade trygghetsanalyser som tar hänsyn till tidigare forskning och beprövad erfarenhet, lägesbild och befintlig brottsstatistik. Samma gäller drift och underhåll under sektion 3.4. Gångmiljöer ska utformas utifrån evidensbaserade trygghetsanalyser Drift och underhåll behöver utgå ifrån löpande evidensbaserade trygghetsanalyser Bilaga 1 Uppföljning I de ekonomiska beräkningarna föreslår förvaltningen en ny indikator i enlighet med en av riktlinjerna som föreslogs ovan. Uppföljning bör ske genom evidensbaserad trygghetsanalys av trottoarer, torg, parker och lekplatser. Bilaga 3. Åtgärdsplan och åtgärder Här föreslås öronmärkta resurser med avseende på brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Toralf Nilsson Tf chef för trygghets- och säkerhetssektionen Catarina Klockerud Säkerhetssamordnare

32 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2017/ (7) Bilaga Gångplan för Huddinge kommun - remissversion Beslutet delges Kommunstyrelsen

33 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) HANDLÄGGARE Helena Gerrby Helena.Gerrby@huddinge.se Remissinstanser Se bifogad sändlista Gångplan för Huddinge kommun En ny översiktsplan och trafikstrategi för kommunen har tagits fram som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. Trafikstrategin beskriver den riktning som Huddinge kommun vill nå genom sitt arbete med trafikfrågor de kommande åren. För att strategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav gångplanen är en av dem. I gångplanen preciseras mål och syfte med denna samt hur den bidrar till att uppfylla trafikstrategin. Vidare beskriver gångplanen inriktningar för att uppfylla målen samt vilka insatsområden kommunen ska jobba särskilt med för att öka resandet till fots. Remissyttranden Syftet med remissen är att få in synpunkter från berörda. Bifogade handlingar översänds till ovanstående remissinstanser för yttrande senast den 30 september Förslaget kan också laddas ned här: Handläggare: Jack Lu, samhällsbyggnadsavdelningen, kommunstyrelsens förvaltning Internt: Skicka era svar genom remissfunktionen i W3D3. Externt: Skicka era svar per e-post till huddinge@huddinge.se eller per post till: Huddinge kommun Huddinge POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

34 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISSMISSIV DATUM DIARIENR SIDA KS-2016/ (2) Eva Assarsson Kanslichef Delges Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C 7.8

35 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (2) Gångplan för Huddinge kommun Sändlista Myndigheter Trafikverket Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen Polismyndigheten i Stockholms län/södertörns polismästardistrikt Stockholms läns landsting; Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) Södertörns Brandförsvarsförbund Statens folkhälsoinstitut Statens väg- och trafikforskningsinstitut, VTI Trafikanalys Kommuner Stockholms stad Botkyrka kommun Haninge kommun Tyresö kommun Nämnder i Huddinge kommun Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Socialnämnden Tillsynsnämnden Äldreomsorgsnämnden Beredningar och råd i Huddinge kommun Demokratiberedningen Huddinge råd för funktionshinderfrågor Huddinge pensionärsråd Huddinge brottsförebyggande råd (HuBrå) POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB huddinge@huddinge.se

36 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2016/ (2) ERT DATUM ER REFERENS Föreningar och intresseorganisationer Arena Huddinge Fotgängarnas förening Friluftsfrämjandet i Huddinge Företagarna i Huddinge Handelskammaren Stockholm Huddinge hembygdsförening Huddinge naturskyddsförening Hyresgästföreningen i Huddinge NTF Stockholm-Gotland Rädda Barnen, Stockholm Riksförbundet för enskilda vägar Sveriges kommuner och landsting, SKL Fastighetsägare/samfälligheter/villaägareföreningar

37 Gångplan för Huddinge kommun - remissversion KS-2016/137 REMISSVERSION

38 Gångplan för Huddinge kommun - remissversion KS-2016/137 Remissversion april 2017 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Arbetet med att ta fram förslag till gångplan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av Jack Lu (projektledare), Katharina Staflund och Fanny Boberg. Konsultstöd har erhållits från Sara Malm, Trivector. ISBN

39 Sammanfattning Huddinge kommuns befolkning ökar och Översiktsplan 2030 slår fast att kommunen ska växa i takt med länet. Kravet på ett tillgängligt och robust transportsystem ökar och kommunen arbetar för en utveckling mot ett hållbart samhälle. För att kunna planera och utforma framtidens transportsystem tog Huddinge kommun år 2013 fram en trafikstrategi. Gångplanen är en av de nio åtgärdsplaner som ska konkretisera arbetet med trafikstrategin och tydliggöra hur kommunen avser att arbeta med gångtrafik de kommande åren för att fler ska gå till och från skola, arbete, inköp eller på fritiden. Det övergripande målet för Huddinge kommun är att år 2030 ska hälften av alla resor inom kommunen göras till fots. Gångplanen är upplagd enligt följande figur: Figur 1. Beskrivning av hur gångplanens tre inriktningar brutits ned i de fem prioriterade insatsområdena samt hur insatsområdena sedan leder till konkreta åtgärder som definieras i en kommande handlingsplan. För att uppnå målet om ökat resande till fots föreslås inriktningar och insatser i gångplanen som främst ska leda till att skapa bättre förutsättningar för medborgarna att gå mer och längre. Det handlar om att samhällsplanera utifrån fotgängarens behov, att skapa och upprätthålla gångvänliga miljöer samt uppmuntra till ett beteende där det är naturligt och självklart att gå. Planen pekar på ett antal insatsområden som är viktiga att arbeta med för att öka andelen resor till fots: Kommunens processer Attraktivitet och trygghet Framkomlighet och tillgänglighet Drift och underhåll Information och kommunikation Med gångplanen som stöd ska fotgängaråtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Uppföljning görs med hjälp av ett antal mätbara indikatorer inom de insatsområden som kommunen har valt att prioritera.

40 Begreppslista Aktiv transport Delresa Fotgängare/gående Fotgängargrupp Gångbana Gångkultur Gångmiljö Gång- och cykelväg Gångväg Gångvänlighet Gångyta Huvudresa Lokal resa Mobility management Reseelement Övergripande gångnät Att förflytta sig genom att gå, cykla eller genom annan fysisk aktivitet. Del av en huvudresa, till exempel mellan arbetsplatsen och en plats där resenären uträttar ett ärende, till exempel en affär. Person som går, kör rullstol eller rullator, eller använder ett lekfordon. Grupp av individer med liknande förutsättningar och behov vid fotresor, till exempel barn eller äldre personer. Avskild del av gata som är enbart avsedd för fotgängare. En attityd och inställning där gångtrafiken hanteras som ett eget trafikslag och att det finns en så pass god förståelse och kunskap om gångtrafik att fotgängares behov alltid beaktas i planering, byggande och drift. Gångytan och dess omgivning, sedd ur ett fotgängarperspektiv. Friliggande väg avsedd för fotgängare och cyklister, som antingen har en helt egen sträckning eller följer sträckningen hos en intilliggande bilväg. Friliggande väg avsedd enbart för fotgängare, som antingen har en helt egen sträckning eller följer sträckningen hos en intilliggande bilväg. Utformning med utgångspunkt i gåendes förutsättningar, önskemål och behov. Yta avsedd enbart för gående. Resa mellan så kallade huvudresmål, till exempel bostad och arbetsplats, skola eller annan sysselsättning. Resa med start och mål inom den egna kommunen. Ett sätt att främja hållbara transporter och minska bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Del av en resa eller delresa som sker med ett visst färdmedel. Kommunens viktigaste gångvägar som binder samman målpunkter och kollektivtrafikstationer med varandra.

41 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Begreppslista 3 1. Inledning Syfte Mål Avgränsningar 6 2. Inriktning för gångtrafik Planera utifrån stationsnärhetsprincipen Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra miljöer för samtliga fotgängare Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt 9 3. Insatsområden Kommunens processer Attraktivitet och trygghet Framkomlighet och tillgänglighet Drift och underhåll Information och kommunikation Genomförande Ekonomiska konsekvenser 18 Bilaga 1. Uppföljning 19 Bilaga 2. Övergripande gångnät 22 Bilaga 3. Åtgärdsplan 27

42 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 5 1. Inledning Stockholmsregionen växer. Befolkningsprognosen från Tillväxt, miljö och regionplanering pekar på att länets befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år Ökningen beräknas bli störst fram till 2020, då Stockholms län årligen väntas öka med personer, vilket motsvarar två fullsatta busslaster varje dag 1. I Huddinge kommuns Översiktsplan 2030 slås fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt invånare till någonstans mellan till invånare år Fram till år 2020 är det framförallt målgrupperna 0-15 år och år som väntas öka mest. För att möta de ökade transporterna som kommer med en växande befolkning, har Huddinge kommun tagit fram en trafikstrategi. Den innehåller en vision för trafiken som sträcker sig fram till 2030, mål som leder mot visionen och strategier för att nå målen. Strategins huvudinriktning är att: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Trafikstrategin ska preciseras i en trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio åtgärdsplaner varav gångplanen är en av dem. Planerna ska bidra till att de övergripande målen i trafikstrategin uppfylls. I bilden nedan visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 2. Schematisk bild över dokumenthierarkin från trafikstrategin. 1 TMR rapport 1:2012

43 6 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 1.1. Syfte Syftet med gångplanen är att identifiera inriktningar för gångtrafik och åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för ett ökat hållbart resande genom att mer trygga, säkra och tillgängliga gångtrafikmiljöer skapas. Gångplanen syftar också till att sätta fokus på fotgängarna i planeringen genom ökad förståelse samt identifiera förbättringsområden och prioritera åtgärder till efterföljande handlingsplan Mål Enligt översiktsplanen och trafikstrategin fastslås att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och att andelen resor med hållbara transportslag ska öka. För gångplanen innebär det ett övergripande mål om att öka andelen gångresor, vilket under arbetet med gångplanen har specificerats till ett effektmål: Andelen resor till fots inom kommunen ska öka från 36 procent ( ) till 50 procent år Avgränsningar Med fotgängare eller gående avses en person som går, kör rullator eller rullstol, alternativt åker skateboard eller annat lekfordon. Definition av gående framgår i Trafikförordningen 3. Det övergripande målet för Huddinge kommuns gångplan är att fler av resorna inom kommunen ska ske till fots. Gångplanens inriktningar och insatsområden omfattar dock alla gångresor, oavsett om de helt eller delvis sker inom kommunen och oavsett om hela resan sker till fots eller om den är en del i en längre resa, till exempel till och från kollektivtrafiken. Gångplanen fokuserar i första hand på kommunens allmänna platsmark, men även frågor som rör mark som uppfattas som allmän plats, men som ägs av andra huvudmän, behandlas i planen. Fotgängares trafiksäkerhet behandlas i kommunens trafiksäkerhetsplan. Till gångplanen hör en underlagsrapport som beskriver bakgrunden till gångplanen, arbetsmetodiken för framtagandet av gångplanen samt utgångsläget för resvanor och dagens förutsättningar för fotgängarna i Huddinge kommun. 2 Resvanor i Huddinge, Huddinge kommun, Trafikförordning (1998:1276), 1 kap 4

44 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 7 2. Inriktning för gångtrafik För att nå det övergripande målet om att öka andelen gångresor inom kommunen, behöver arbetet med gångtrafik koncentreras och systematiseras. I detta kapitel beskrivs de tre inriktningar som föreslås för arbetet med gångtrafik inom Huddinge kommun. Inriktningarna baseras på de brister som identifierats under arbetet med nulägesanalysen, se separat underlagsrapport 4. Det finns ingen ensam ansvarig eller en enkel åtgärd för att öka andelen gångresor, utan frågan måste hanteras på flera plan och i flera skeden. Behov finns av att både bebyggelseplanera tätt och funktionsblandat för att skapa gena och levande gångstråk samt att förvalta våra befintliga gångmiljöer till trygga, säkra och användarvänliga stråk. Gångmiljön ska vara så pass inbjudande att gång utgör det naturliga transportvalet. Det handlar också om att öka kunskap och förståelse hos kommunens tjänstemän och politiker, men också hos den breda allmänheten, för olika fotgängargruppers förutsättningar och behov för att kunna göra rätt avvägningar och beslut i planering, genomförande och drift. En gångkultur eftersträvas och har uppnåtts när det är självklart att gå, när fotgängarna prioriteras och får mer plats i både samhällsplaneringen och i den fysiska miljön. Följande inriktningar har identifierats för kommunens fortsatta arbete med gångtrafik: 1. Planera utifrån stationsnärhetsprincipen 2. Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra gångmiljöer för samtliga fotgängare 3. Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt Dessa tre inriktningar har valts för att täcka in de viktigaste frågorna som berör gångtrafik som kommunen hanterar, och samtliga skeden från tidig planering till omhändertagandet av befintliga miljöer. Inriktningarna syftar till att både fler delresor och fler lokala resor ska ske till fots Planera utifrån stationsnärhetsprincipen För att skapa goda förutsättningar för resor till fots är det viktigt att planeringen av nya bostäder och verksamheter görs med aktiva transporter som prioritet, och med fokus på attraktiva gångmiljöer. En viktig förutsättning för gångvänlighet är närhet till de målpunkter som människor behöver nå i sin vardag. En genomsnittlig gångresa är 1,45 km 5 lång för Huddingeborna och det är framförallt när det gäller de lokala resorna som förutsättningarna för att öka gångresandet är som störst. I Huddinge kommuns trafikstrategi beskrivs stationsnärhetsprincipen som ett sätt att skapa 4 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun 5 Resvanor i Huddinge, Huddinge kommun, 2012

45 8 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION förutsättningar för en mer turtät kollektivtrafik, minskat transportbehov för invånarna och ökad möjlighet för att fler resor ska kunna ske till fots och med cykel. Genom att planera täta och funktionsblandade miljöer blir gångresorna korta och gena. En tätare bebyggelsestruktur i anslutning till spårstationerna, som innehåller arbetsplatser, bostäder och service, innebär att en större andel invånare får möjlighet att klara sitt dagliga resande med aktiva transporter i kombination med kollektivtrafik. För att uppnå målet om gångvänlig förtätning i anslutning till Huddinge kommuns spårstationer behöver kommunen förtydliga hur trafikmiljöerna ska utformas för att vara attraktiva och framkomliga för gångtrafikanter och tillämpa gångvänlighet som ett kriterium på ett mer genomgripande sätt i planeringsprocessen. Tydligare krav behöver också ställas på de byggherrar som är med och skapar de nya miljöerna Skapa, förbättra och upprätthålla trygga och säkra miljöer för samtliga fotgängare Kommunens befintliga gångnät ska förbättras, både genom att bygga nya länkar i gångnätet, förbättra framkomligheten och attraktiviteteten på befintliga länkar samt upprätthålla det som redan är bra. För att gångmiljöer ska vara användbara för alla behöver de vara tillgängliga för grupperna äldre personer, personer med funktionsnedsättning och barn. Enligt SCBs befolkningsprognos kommer var fjärde invånare i Sverige att vara över 65 år 2060, vilket innebär att tillgängligheten och användbarheten i den offentliga miljön blir särskilt viktig. Att åtgärda kvarvarande hinder i den offentliga miljön är därför viktigt för att tillgodose gruppernas behov av självständighet och mobilitet. Barns rörelsefrihet är viktig både ur ett folkhälsoperspektiv och för att minska skjutsning till aktiviteter och skolor. Det är därför viktigt att skapa trafikmiljöer som möjliggör för barn i skolåldern att på ett säkert sätt självständigt ta sig till målpunkter för barn, såsom skolor, idrottsanläggningar och kollektivtrafik. Ett gent och sammanhängande gångnät är viktigt för att gångnätet ska vara attraktivt att använda i jämförelse med andra trafikslag. Ur ett trygghetsperspektiv är överblickbarhet och orienterbarhet viktiga egenskaper hos gångnätet, liksom möjligheten att välja alternativa vägar till en målpunkt.

46 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 9 Övergripande gångnät Då kommunens gångnät är mycket finmaskigt, har ett övergripande gångnät pekats ut, se Bilaga 2. Det övergripande gångnätet utgör stommen i hela kommunens gångnät, har en uppsamlande funktion och syftar till att erbjuda smidiga, trygga och säkra gångresor till kollektivtrafik, service och andra dagliga behov. Längs det övergripande gångnätet kan större fotgängarflöden förväntas och här ska gångtrafikantens framkomlighet och tillgänglighet prioriteras lite extra. Det övergripande gångnätet ska därför ha högre standard än övriga gångvägar och kan användas som planeringsunderlag vid prioritering av investeringar samt vid drift och underhåll av gångvägnätet. Potentialen för ökat gångresande är som störst i de stationsnära områdena (se inriktning Planera utifrån stationsnärhetsprincipen) och ett övergripande gångnät har därför pekats ut inom meter från en spårstation. Tryggheten i utomhusmiljön är en viktig faktor för gångvänlighet, eftersom otrygghet kan innebära att individer begränsar sitt användande av utomhusmiljön i både tid och rum. Kommunen har idag ett omfattande arbete med trygghetsfrågor, som är inriktat på både sociala åtgärder och vissa typer av fysiska åtgärder, till exempel klottersanering. Att också arbeta med att åtgärda orsaker till otrygghet i den fysiska miljön, till exempel brister i belysning och överblickbarhet, samt underhåll av vegetation och skyltning, kan innebära bättre förutsättningar för ökad trygghet. Pålitlig gatudrift, framför allt i form av halkbekämpning och snöröjning inom rimliga tidsperioder, är en viktig faktor för framkomlighet, trygghet och tillgänglighet. En förutsättning för fungerande gatudrift är i många fall väl utfört gatuunderhåll, eftersom gropiga gångbanor är svåra att snöröja. Gropar, sprickor och ojämnheter gör det också svårare att ta sig fram med barnvagn, rullator och rullstol. Som kommuninnevånare kan det vara svårt att hantera att flera huvudmän kan ha ansvar för samma typer av ytor. Därför behövs samverkan mellan de ansvariga så att kvaliteten på gångytorna alltid är densamma oavsett huvudman, och så att det går att felanmäla via en och samma instans Öka kunskap och förståelse för gångkultur, internt och externt Fotgängarens status som eget trafikslag behöver beaktas från det tidiga planeringsskedet till drift- och underhållsskedet i den offentliga miljön. Ett sätt att säkerställa detta är att öka kunskapen om fotgängares behov samt kommunicera gångkulturen på ett effektivt sätt. För att säkerställa att gångtrafiken prioriteras i enlighet med kommunens trafikstrategi behövs åtgärder för att gående ska ses som ett eget trafikslag. Ett exempel på när detta inte sker är när gående och cyklister klumpas ihop trots att

47 10 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION de två trafikslagen har olika behov, färdas i olika hastigheter och att trafiksäkerhet- och trygghetsproblem ofta uppstår när de blandas. Det bör även beaktas att inom grupperna fotgängare och cyklister finns olika behov och förutsättningar. Nya typer av cyklar tillkommer, t ex lådcyklar och liggcyklar, och likaså blir andra redskap för fotgängare allt vanligare, t ex hoverboards, monowheels. Mobiltelefoneras roll i gångkulturen bör också beaktas. Ett annat sätt är att formalisera hur och när gåendes behov ska hanteras i kommunens olika processer, och att bedriva medborgardialog. För att säkerställa en god standard på gångvägnätet i hela kommunen behövs kommunikation med övriga huvudmän som ansvarar för gångmiljöer. Genom att kontinuerligt mäta gångtrafik skapas ett kunskapsunderlag som gör det lättare att ta hänsyn till gåendes behov och rörelsemönster. För att gångtrafiken ska kunna lyftas och prioriteras i den fysiska miljön och använda den på rätt sätt, behöver även allmänheten få ökad kunskap om och förståelse för olika fotgängargruppers behov. Mycket av våra resemönster och val handlar om attityd och beteende. Även otrygghet och osäkerhet i trafiken kan härstamma från okunskap och förutfattade meningar. Därför behövs även insatser för att öka kunskap och förståelse för gångkultur externt. Allmänhetens kunskap om gångmöjligheter i kommunen kan förbättras genom till exempel kampanjer och information om pågående projekt. Ett annat sätt, som framför allt tillgängliggör gångnätet för sällananvändare, är att skapa ett vägvisningssystem för gångtrafik.

48 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION Insatsområden För att göra arbetet mer konkret och lättare att följa upp har de tre inriktningarna brutits ner i fem prioriterade insatsområden som alla har potential att påverka gångvänligheten i Huddinge kommun. Dessa rör kommunens processer, attraktivitet och trygghet, framkomlighet och tillgänglighet, drift och underhåll samt kommunikation och information Kommunens processer Under den inledande workshopen 6 med kommunens tjänstemän framkom att fotgängaren bör synliggöras mer i kommunens planering och processer för att stärka rollen som egen trafikantgrupp. Detta kan innebära översyn och förändring av arbetssätt, system och samverkansformer för att systematisera arbetet med gångtrafik i kommunen. Om fotgängarens status höjs i kommunens processer kan det på ett bättre sätt säkerställas att mer kostnadseffektiva och lämpliga åtgärderna genomförs i den fysiska miljön. Inom kommunen behövs även kunskap för att fotgängares förutsättningar ska finnas med i kommunens relevanta processer och för att rätt avvägningar ska göras i projekt. Här ingår utbildning för att öka medvetenheten kring gångtrafik samt lyfta dess plats i planeringen och i samhället. Riktlinjer för kommunens processer Gångtrafiken ska synliggöras i kommunens processer och rutiner så att planering, byggande och drift sker med hänsyn till fotgängares behov och förutsättningar. Detta innebär att: Processer som rör samhällsbyggnad och fotgängares framkomlighet, säkerhet och tillgänglighet ska ta hänsyn till och prioritera gångtrafikanters behov i enlighet med kommunens trafikstrategi. Kommunens tjänstemän ska ha kännedom om gångtrafikanters förutsättningar och behov och tillämpa kunskapen i det dagliga arbetet Attraktivitet och trygghet Förutom att transportera sig från punkt A till B, har gång eller promenader för många människor ett egenvärde. Det är härligt att få frisk luft, motionera, njuta av omgivningen eller bara röra sig bland andra människor. En oattraktiv miljö lockar få människor. Gröna inslag i form av träd och blomsterplanteringar, platser för vila och interaktion, god belysning och inslag av kultur eller lek för barn och ungdomar är exempelvis uppskattade delar i gångmiljön för många. En tät blandstad är viktigt för attraktiviteten och väl utformade miljöer bidrar i sin tur till 6 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun

49 12 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION ett rikare stadsliv som påverkar områdens identitet och hur de uppfattas av boende och besökare. Figur 3. Exempel på attraktiva och trygga miljöer i Huddinge. Fotograf: Maja Brand. Kommunens offentliga rum ska vara attraktiva, upplevas som trygga och vara tillgängliga för alla. Trygghet handlar om att förhålla sig till upplevda risker och ska inte sammanblandas med säkerhet som istället handlar om reella risker, alltså hur säkert någonting faktiskt är. Otrygghet begränsar vår rörelsefrihet i offentliga miljöer. Från demokratidagarna framgick att trygghet och attraktiva miljöer var två av de tre viktigaste egenskaperna för en gångvänligare kommun. Bristande trygghet och attraktivitet har samtidigt identifierats som stora problemområden för Huddinge kommun (variationer förekommer mellan kommundelar). Attraktivitet och trygghet är dock subjektivt och svårt att mäta, vilket av den anledningen också kan innebära att det är svårt att följa upp och utvärdera.

50 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 13 Riktlinjer för attraktivitet och trygghet Kommunens gångmiljöer ska vara trygga för alla, oavsett kön, ålder, funktionsvariation och tid på dygnet. Detta innebär att: Gångmiljöer ska utformas med god överblickbarhet och orienterbarhet samt som aktiva miljöer där människor känner tillhörighet. Huddinges offentliga utemiljöer utformas enligt riktlinjer som anges Handbok för tryggare stadsmiljöer. Gångnätet ska vara lätt att orientera sig i. En ökad orienterbarhet bidrar även till ökad trygghet. Kommunens gångmiljöer ska vara tillräckligt belysta för att ge god överblickbarhet och trygghet. Ljussättning och placering av armaturer och stolpar ske enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för belysning i Huddinges offentliga miljöer. Riktlinjer för var belysning ska finnas bör tas fram. Det ska finnas tillräckligt med platser för vila på platser där behov finns. Utformning och placering av sittplatser sker enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer samt handboken för Tillgänglig utemiljö Framkomlighet och tillgänglighet En förutsättning för att gång ska vara ett attraktivt trafikslag är att gångnätet är framkomligt och lättillgängligt för alla. Det befintliga gångnätet behöver vara sammanhängande och ansluta till kollektivtrafiken, skolor, vårdverksamheter, butiker, parker och andra viktiga målpunkter. Gångnätet bör vara tillräckligt gent och smidigt att gå i, utan att känna oro eller rädsla för att gå fel eller råka ut för en olycka. Figur 4. Exempel på tillgängliga och framkomliga gångmiljöer. T v fotograf Thomas Henrikson. T h källa: Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatta för olyckor i trafiken. En säkrare gångmiljö innebär inte bara en mer attraktiv gångmiljö, utan även färre

51 14 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION olyckor, vilket i sin tur innebär minskade samhällskostnader. Kommunen har en trafiksäkerhetsplan 7 som beskriver hur kommunen avser att arbeta med fotgängarens trafikolyckor. För vissa fotgängargrupper är tillgänglighetsanpassning en förutsättning för att gångnätet ska gå att nyttja. En tillgänglig miljö underlättar samtidigt för samtliga fotgängargrupper. Riktlinjer för framkomlighet och tillgänglighet Gångnätet ska vara sammanhängande och utformas så att samtliga fotgängare kan nyttja gångnätet på ett säkert och smidigt sätt. Detta innebär att: Gångbanor, gångvägar eller andra fotgängarprioriterade ytor ska finnas på samtliga gator där hastighetsbegränsningen överstiger 30 km/h, intill skolor eller där flödet överstiger 100 fordon per timme. Gångbanor och gångvägar ska vara tillräckligt breda för att rymma barnvagn och rullstol. Minsta rekommenderat mått är 2 m för nybyggnation och 1,75 m i bebyggd miljö, enligt GCM-handboken. Längs det övergripande gångnätet i stationsnära lägen bör större utrymmen för gångtrafik eftersträvas. Gång- och cykelbanor ska vara separerade längs det övergripande cykelvägnätet, enligt Cykelplan för Huddinge kommun. På platser där många fotgängare rör sig, t ex längs det övergripande gångnätet, eller där många barn och äldre rör sig, bör separering eftersträvas. Gångytor ska vara plana och halkfria. Val av beläggning sker enligt riktlinjer som anges i Gestaltningsprogram för Huddinges offentliga miljöer och Gatu- och trafiksektionens handbok. Gångmiljöer ska vara anpassade för personer med funktionsnedsättning. Utformning av tillgängliga gångmiljöer sker enligt riktlinjer som anges i handboken Tillgänglig utemiljö och i HIN 3 och ALM 2. Gångmiljöer ska vara trafiksäkra, både längs sträckor och i korsningspunkter. Arbetet med trafiksäkra gångmiljöer sker enligt Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun Drift och underhåll För att kommunen ska vara gångvänlig över tid, är det väsentligt att de attraktiva och trygga samt framkomliga och tillgängliga gångmiljöerna upprätthålls. Under stora delar av året är många fotgängare beroende av fungerande gatudrift för att kunna använda gångnätet. Väl fungerande gatudrift är också viktigt för att reducera antalet fotgängare som skadas i singelolyckor. Även gatuunderhållet spelar stor roll för framkomligheten eftersom det bland annat påverkar kvaliteten på snöröjning och halkbekämpning. Driftåtgärder som påverkar överblickbarheten och renhållningen, påverkar även tryggheten hos den enskilde. 7 Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun, remissversion (2016)

52 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 15 Figur 5. Vägomständigheter vid fotgängares singelolyckor i Huddinge kommun, år , fördelat på sommar och vinter. Statistiken visar att singelolyckor är betydligt mer förekommande under vintermånaderna, varav majoriteten av olyckor har skett p g a is- eller snöhalka. Källa: STRADA Under demokratidagarna 8 framgick det att god kvalitet på drift och underhåll var en av de tre viktigaste egenskaperna för ett gångvänligare Huddinge kommun samt att förbättrad belysning och förbättrad vinterväghållning på gångbanor var vanligt förekommande önskemål. För att förbättra standarden i kommunens gångmiljöer, behöver först och främst tydligare organisation, samverkansformer och gränser kring ansvarsområden. Därefter behöver rutiner kring drift och underhåll ses över samt högre krav ställas på standarden vid vinterväghållning och barmarksunderhåll utifrån fotgängarens behov. Riktlinjer för drift och underhåll Kommunens gångmiljöer ska vara väl omhändertagna året runt. Detta innebär att: Framkomligheten och trafiksäkerheten ska vara god för gångtrafiken genom att prioritera fotgängare vid vinterväghållning och barmarksunderhåll i enlighet med Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun. Nya gångmiljöer ska utformas så att de är möjliga att drifta och underhålla på att rationellt sätt. Ansvarsfördelningen för snöröjning och gatudrift mellan huvudmän ska vara tydlig. Även kommuninvånarna ska känna till vad de kan förvänta sig av kommunen och vilka krav som ställs. Kommunens belysning och dess anläggningar ska vara funktionella och uppfylla de kvaliteter som anges i Gestaltningsprogram för belysning i Huddinges offentliga miljöer. Kvaliteten på kommunens drift och underhållsarbetet ska vara god och kommunen ska ha tillräckligt med resurser för att kunna säkerställa det. 8 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun

53 16 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 3.5. Information och kommunikation Beteendepåverkan är ett viktigt verktyg för att påverka människors val av färdsätt. Huddinge kommun har en Mobility managementplan 9 som anger på vilket sätt detta arbete bör ske. Information både inom den kommunala organisationen, och riktad ut mot exempelvis fastighetsägare och kommunens invånare, är viktiga insatser i arbetet med gångtrafik. Genom god information och kommunikation kan fördelarna med gång tydliggöras och därmed kan även en mer positiv attityd kring gång hos allmänheten skapas. Figur 6. Exempel på information och kommunikation till allmänheten för att öka kunskapen och medvetenheten kring gångtrafik. Källa: (t v) & (t h) Trots att de flesta av oss är fotgängare någon gång under en resa, är fotgängares vanor inte så kända. Diverse undersökningar och intervjuer görs emellanåt för att mäta nöjdhet och trygghet hos medborgarna, men det finns stor potential i att utveckla och utöka insamlingen av data kring gångtrafik. Medborgarna har oftast bäst kännedom om sitt närområde och deras synpunkter och förslag behöver därför tas till vara på ett bättre sätt. 9 Mobility managemensplan för Huddinge kommun, 2016

54 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 17 Riktlinjer för information och kommunikation Huddinge kommun och allmänheten ska få ökad kunskap och förståelse för gångtrafikens behov, förutsättningar och nyttor. Detta innebär att: Information om gångtrafik inom kommunen ska samlas in och utgöra underlag för beslut. Förståelse och acceptans för gångkultur ska öka genom att sprida information och kunskap inom kommun och till allmänheten, organisationer och företag.

55 18 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 4. Genomförande Inom varje insatsområde har ett antal mer konkreta åtgärder identifierats, se Bilaga 3. Åtgärdernas aktualitet utvärderas i samband med uppföljningen av gångplanen och kan därmed utvecklas efter behov. Föreslagna åtgärder prioriteras enligt principerna som anges i Bilaga 3. Utifrån prioriteringsprinciperna och föreslagna åtgärder, ska en mer detaljerad handlingsplan tas fram som konkretiserar vilka åtgärder som ska vidtas samt var och när de ska genomföras och till vilken kostnad. För att få största effekt av arbetet, behöver effekter och kostnader av olika åtgärder kartläggas så att en noggrannare prioritering kan göras. Handlingsplanen aktualiseras med jämna mellanrum, t ex vart femte år, men följs upp oftare än så, se Bilaga 1. Vid uppföljningen uppdateras statistiken och vidtagna åtgärder följs upp och stäms av mot målen. Beroende på hur utvecklingen ser ut tas beslut om åtgärdstakten är tillräcklig och/eller om planen behöver kompletteras med fler åtgärder. Huvudansvaret för att genomföra, förankra, följa upp och uppdatera gångplanen bör förslagsvis ligga på trafik- och landskapssektionen, men det är fördelaktigt om fler kompetenser från olika avdelningar involveras. Arbetsinsatsen är som störst i början av processen i förankringsarbetet. Därefter kan behovet minska och arbetet kan drivas enbart av trafik- och landskapssektionen. Dialog förs med andra aktörer vid behov. Genom förankring av gångplanen höjs kunskapsnivån och acceptansen för gångkultur hos tjänstemän, politiker och allmänhet. Förankringen sker primärt via insatsområdet Kommunens processer. Då insatsområdena även berör ett flertal andra förvaltningar och sektioner inom kommunen, behöver dessa involveras för att kunna genomföra gångplanen. Förutom Samhällsbyggnadsavdelningen (SBA) på Kommunstyrelsens förvaltning (KSF), gäller detta särskilt natur- och gatudriftsavdelningen på Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) som har ett budget- och genomförandeansvar i gångplanen. Även Trygghets- och säkerhetssektionen på KSF har en viktig roll i att genomföra gångplanen. Externa aktörer såsom Trafikförvaltningen, Huge och Trafikverket är viktiga att involvera. Ett gemensamt arbete behövs för att tydliggöra ansvarsområdena inom kommunen men även mellan kommun och andra huvudmäns anläggningar samt ta fram rutiner för hur framtida samarbeten bör ske Ekonomiska konsekvenser För att genomföra gångplanen och uppnå målet om fler resor till fots, behöver kommunen öka ambitionen och åtgärdstakten för arbetet med gångtrafik. Således ökar även investerings- och driftkostnaderna för gångrelaterade åtgärder. Baserat på åtgärdslistan i Bilaga 3, bedöms totalsumman för alla åtgärder tillhörande gångplanen bli minst 230 mkr, varav 60 mkr hamnar på KSF och minst 170 mkr (kostnad för sopsaltning ej bedömt) på NBF. Samtliga siffror är tidiga uppskattningar som kan behöva justeras i senare steg.

56 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 19 Bilaga 1. Uppföljning Med gångplanen som stöd ska åtgärder prioriteras, beslutas och genomföras. För att kommunen ska arbeta systematiskt med dessa frågor behöver planen och åtgärderna kontinuerligt följas upp. Det övergripande målet för Huddinge kommun är att år 2030 ska hälften av alla resor inom kommunen ske till fots. Detta mäts via den nationella resevaneundersökningen som beställs vart femte år. Startår för mätningen är Övergripande mål Mätmetod Uppföljning 50 % av alla resor inom kommunen ska ske RVU Vart femte år, startår till fots år Att endast följa upp arbetet med gångtrafik genom resevaneundersökning är dock otillräckligt. Uppföljningen sker endast på resor inom kommunen och mätningen omfattar endast det huvudsakliga färdsättet för delresorna, vilket innebär att till exempel transporter till fots till och från kollektivtrafiken inte finns med. Dessutom kan förändringen i resandet till fots bero på slumpmässiga variationer eller förändringar som inte kommunen kan påverka och det kan ta flera år innan effekter av åtgärder märks. Istället för att enbart förlita sig på resevaneundersökningen kan också ett antal mätbara indikatorer följas upp som beskriver olika aspekter av gångvänlighet inom respektive insatsområde. Varje enskild indikator bedöms bidra till bättre förutsättningar för ett ökat resande till fots. Indikatorer För att underlätta uppföljningen av arbetet med insatsområdena har ett antal indikatorer tagits fram. Dessa indikatorer följs upp tillsammans med det övergripande målet om ökat resande till fots. Indikatorerna kan dock behöva utvecklas och då indikatorerna kräver olika mycket resurser att mäta, kan uppföljningen av respektive indikator ske med olika års mellanrum. Gångplanen följs upp i sin helhet årligen, tillsammans med den gemensamma uppföljningen 10 av trafikstrategin. Kommunens processer Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Andel av kommunens rutiner och processer i samhällsbyggnadsprocessen ska följa intentionerna i gångplanen 100 % Testrutin: slumpmässigt urval av planer, rutiner och avtal för kontroll. Rutin saknas i dagsläget. Varje år, KSF 10 Varje år sker en uppföljning av trafikstrategin, där även uppföljningen av gångplanen och de övriga åtgärdsplanerna ingår.

57 20 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION Attraktivitet och trygghet Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Andel som är nöjda med Öka Gatuenkäten Vartannat år, belysning på trottoarer (nuläge 45 KSF på torg i parker och lekplatser Andel som känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen Andel som är nöjda med utformningen av de gångvägar som personen vanligast använder i Huddinge kommun Framkomlighet och tillgänglighet %) Öka (nuläge 56 %) Öka (nuläge 35 %) Öka (nuläge 65 %) Öka (nuläge saknas) Gatuenkäten Gatuenkäten Befolkningsundersökning Gatuenkäten (lägga till som ny fråga) Vartannat år, KSF Vartannat år, KSF Vartannat år, KSF Vartannat år, KSF Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Andel boenden och arbetande inom 600 meter respektive 1200 meter från en spårstation Öka GIS-analys Vart tredje år, KSF Antal km regionala cykelstråk där gång- och cykeltrafik är separerade Antal km huvudcykelstråk som är separerat från gångtrafik Andel tillgänglighetsanpassade GC-passager Andel tillgänglighetsanpassade busshållplatser Andel tillgänglighetsanpassade trappor Drift och underhåll Öka (nuläge saknas) Öka (nuläge saknas) Öka (nuläge 44 %) Öka (nuläge 74 %) Öka (nuläge 55 %) Följs upp i cykelplan Följs upp i cykelplan Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag ur projektstyrningsverktyget Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag ur projektstyrningsverktyget Redovisas i verksamhetsberättelse genom utdrag ur projektstyrningsverktyget Fastställs i cykelplan, KSF Fastställs i cykelplan, KSF Varje år, KSF Varje år, KSF Varje år, KSF Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Andel rutiner/processer/ avtal som följer intentionerna i gångplan (ett första steg är att identifiera vilka rutiner, processer och avtal som ska 100 % Testrutin: slumpmässigt urval av planer, rutiner och avtal för kontroll. Rutin saknas i dagsläget. Varje år, NBF

58 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 21 uppdateras/ändras) Antal singelolyckor hos fotgängare Andel nöjda med vinterväghållning på trottoarer Minska (nuläge: 436 gående singel) Öka (nuläge 36 %)... i parker Öka (nuläge 31 %) Andel nöjda med renhållning på trottoarer av parker och lekplatser Andel som upplever att möjligheterna att ta sig fram som cyklist/fotgängare vid vägarbeten är goda Öka (nuläge 52 %) Öka (nuläge 50 %) Öka (nuläge 31 %) STRADA (följs upp i trafiksäkerhetsplan) Gatuenkäten Gatuenkäten Gatuenkäten Var femte år, start 2017, KSF Vartannat år, NBF Vartannat år, NBF Vartannat år, NBF Gatuenkäten Vartannat å, NBr Gatuenkäten Vartannat år, NBF Information och kommunikation Indikator Mål Mätmetod Uppföljning Antal genomförda informationsoch kommunikationsinsatser kopplat till gångtrafik Minst två per år Följs upp i mobility managementplan Varje år, KSF Andel som under det senaste året har nåtts av information eller sett någon kampanj i Huddinge kommun som handlar om gångtrafik Öka (nuläge: 15 %) Gatuenkäten Vartannat år, KSF

59 22 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION Bilaga 2. Övergripande gångnät Det övergripande gångnätet utgör stommen i hela kommunens gångnät, har en uppsamlande funktion och syftar till att erbjuda smidiga, trygga och säkra gångresor till kollektivtrafik, service och andra dagliga behov. Ett övergripande gångnät har pekats ut inom 1200 meter från en spårstation, detta för att potentialen till att öka resandet till fots är som störst här. Längs det övergripande gångnätet kan större fotgängarflöden förväntas och här ska gångtrafikantens framkomlighet och tillgänglighet prioriteras lite extra. Det övergripande gångnätet ska därför ha högre standard än övriga gångvägar och kan användas som planeringsunderlag vid prioritering av investeringar samt vid drift och underhåll av gångvägnätet. Det övergripande gångnätet är föränderlig, på samma sätt som förutsättningar förändras över tid. Ju längre Huddinge kommun kommer i sina planer och program kring utvecklingsområdena och spårväg syd, kan det övergripande gångnätet behöva ses över. Förslagsvis uppdateras det övergripande gångnätet i samband med aktualisering av handlingsplanen.

60 -\ \ "" / T... y GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 23 ' ' ' ' ' l / '., \, ~ _,.; BOTKYRKA - \ \ \ \.....,..,.... '-, ' ~~SBERG _.//... \, SJÖDALEN GLADÖKVARN SUNDBY S T OCKHOLM /,.,..,, HOGMqRA. t..-'\ ' \ ' ' MELIANSJ6,. l GÅNGPLAN 2030 Övergripande gångstråk + + Utvecklingssträk.... _ r, ' FAASfASTJWI9'... ~ _J f,.... ~ ORLÅNGSJÖ ÅGESTA \,... BALINGSTA VIDJA./ ~ l ' ' LANNA,... _,, / r..- ".,..1 - ~ // - -.., /". \ \ ) /.,. "" ""'...

61 24 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION SÄTRAJ.j + C K H O L M j./ : 'S. -,..; SKÄRH?.~t:J\~-~ ( :-\ \ ' ' ' f t{.uän< ' ' ' '... l \ "\ # ' ~ *------, # # # # # - l #.. l.. l - l. l l l l l l. \ \~... l... l... "l l '. \ l l 1- y - J.. _.. ' ' " ' ' ' '. ' '. ' # # l. l l, l,

62 -- HAGSÄTRA GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 25. '.. SJODALE~ ' ' '. _... ~-..._::.~ ~-*#, ~ --- '. T KYRKA TULLINGE l ,.,,,, '',,' '

63 26 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION ' RAN[/,.. l,.. :,.." f.,: l -J! l. ' ' ' ' ' ' ' ' ' '.... ' ' ' ' ' ' ' ' ' l, l l \, l l ~ l.. l A _...-,,,,,,,, / -

64 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 27 Bilaga 3. Åtgärdsplan Nedan beskrivs de åtgärder som kommunen bör vidta för att arbeta mot målet med ökat andel gångresor år Detta är ett förslag på åtgärder som i dagsläget anses bör genomföras inom planperioden Dock kan förutsättningar och behov förändras. För att bedöma vilka ytterligare åtgärder som eventuellt behövs senare bör åtgärdernas aktualitet och effektivitet utvärderas. Detta görs i samband med uppföljning av indikatorerna, se Bilaga 1. Prioriteringsprinciper Åtgärderna inom respektive insatsområde har prioriterats efter när åtgärderna bör genomföras samt åtgärdernas uppskattade kostnadseffektivitet. Kostnadseffektiviteten bedöms efter nedanstående figur, där effekten bedöms efter åtgärdens uppfyllnad gentemot det övergripande målet om ökande andel gångresor. Kostnaden är uppskattad efter följande principer: Låg kostnad: under kr, t ex inventeringar och utredningar eller mindre resurskrävande åtgärder Medelhög kostnad: 0,2-1 mkr, t ex större utredningar, planer och program, förändringar eller större resurskrävande åtgärder Hög kostnad: över 1 mkr, t ex stora investeringsåtgärder Figur 7. Figur över prioriteringsprinciper av åtgärder. Åtgärder som kan genomföras med låg uppskattad kostnad och har hög bedömd effekt bör t ex prioriteras högst.

65 28 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION Ju mindre kostnad och ju högre effekt, desto högre kostnadseffektivitet och därmed högre prioritet. Högsta prioritet (1) har åtgärder som hamnar inom de gröna områdena enligt figuren ovan. Således har åtgärderna inom gula områdena medelhög prioritet (2) och inom röda områdena lägst prioritet (3). Dock beskriver inte prioriteringsordningen nödvändigtvis i vilken ordning åtgärderna kommer att kunna genomföras. Vissa åtgärder kan vara enkla att utföra med ett minimum av förberedelser i form av till exempel planering och projektering, vilket innebär att de snabbare kan bli gjorda. Andra åtgärder kan vara beroende av andra aktörers planer eller behöva föregås av utredningar och detaljerad projektering. Ibland kan det också vara lämpligt att genomföra vissa åtgärder i samband med andra närliggande åtgärder för att effektivisera resursanvändningen Därför kategoriseras åtgärderna även efter när i tid de bör genomföras. Tid för genomförande bedöms utefter behovet eller när i tid möjligheten finns. Åtgärden genomförs antingen på kort sikt (< 3år), medellång sikt (3-5 år) eller lång sikt (> 5 år). Med detta så menas när åtgärden bedöms vara klar. Åtgärder som bör genomföras i närtid samt är kostnadseffektiva prioriteras således högst. Åtgärder För varje åtgärd finns en uppskattad kostnad för genomförande. Både drift- och investeringsmedel kan ingå i summan. Vissa av åtgärderna är av engångskaraktär medan andra är kontinuerliga över en längre tid. Dessa åtgärder kan då antingen ha en årlig kostnad eller variera mellan åren beroende på vilken fas projektet är i. Många av de föreslagna åtgärderna är dock redan pågående projekt eller har en egen budget, vilket framförallt gäller de mer kostsamma åtgärderna inom insatsområdena Framkomlighet och tillgänglighet samt Drift och underhåll. Övriga åtgärder som är mindre kostsamma att genomföra, t ex informations- och kommunikationsinsatser, processöversyner, utredningar och genomförandeplaner, mindre fysiska åtgärder samt upprustningar, föreslås finansieras via en budget som öronmärks för gångrelaterade projekt i mål och budget för KSF. Totalsumman för dessa åtgärder uppskattas till ca 60 mkr och fördelas fördelaktigen mellan åren 2018 till Kostnaderna mellan åren kan dock variera eftersom planeringsåtgärder vanligtvis kräver mindre kostnader än investeringsåtgärder. Budgeten kan därför antas öka efter tid. Åtgärder som innebär ökade kostnader för drift och underhåll äskas separat i mål och budget för NBF. Totalsumman för dessa åtgärder uppskattas till minst 170 mkr (i kostnaden ingår inte sopsaltning, kostnad tas fram senare) och fördelas fördelaktigen mellan åren 2018 till Här är kostnaderna som störst i början p g a en större underhållsskuld att betala tillbaks, högre krav och standard på underhållet samt att mer resurser krävs. Kostnaderna kan dock minska därefter p g a ökad kvalitet och längre livslängd på gångytorna och anläggningarna. Kommunens processer Genom att justera kommunens existerande processer kan de övergripande förutsättningarna för gångtrafiken förändras både i existerande och kommande delar av kommunen. Nedan följer förslag på åtgärder med syfte att gående ska ges rätt prioritet i alla skeden av planering, byggande och driftsskede för kommunala

66 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 29 anläggningar. Flertal av åtgärderna är beroende av varandra för att uppnå så god effekt som möjligt och bör därför genomföras tillsammans. Många av åtgärderna inom detta insatsområde kräver främst personaltimmar för att genomföras samt involvering av många kompetenser, varför det kan vara kostnadskrävande. De mest resurskrävande insatserna behöver genomföras på kort sikt, men nödvändiga att genomföra för att underlätta framtida planering, genomförande och drift. Liten kostnad behövs även på längre sikt för att upprätthålla och ständigt förbättra processerna och rutinerna. En grupp med en bred kompetens inom ett flertal olika områden krävs troligtvis för att genomföra flertalet av åtgärderna. Gångplanens projektgrupp skulle kunna ansvara för detta arbete. Tabell 1. Förslag på åtgärder inom kommunens processer. Förslag på åtgärd Ansvarig 11 Prio Kostnad Kort sikt < 3 år 1a Översyn av befintliga processer i kommunen för att säkerställa att fotgängarens behov finns med Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 1 0,5 mkr (fördelat på två år) 1b 1c 1d Framtagande av nya rutiner för att systematisera arbetet med fotgängare Interna utbildningar och kompetenshöjande åtgärder Externa utbildningar och kompetenshöjande åtgärder Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 1e Digitalisera gångnätet Lantmäteriavdelningen, NBF Medellång sikt 3-5 år Lång sikt > 5 år TOTALT 1 0,5 mkr (fördelat på två år) 1 0,5 mkr (fördelat på två år) 1 0,5 mkr (fördelat på två år) 3 0,3 mkr 2,3 mkr 1a. Översyn av kommunala processer för att säkerställa att fotgängarens behov finns med En rad processer och rutiner finns inom Huddinge kommun för att underlätta och kvalitetssäkra arbetet med planering, genomförande och drift. De processer och rutiner som berör gångtrafik behöver identifieras via inventering, samt få fotgängaraspekten inarbetad om den saknas. Det behöver säkerställas att fotgängares behov finns med under hela samhällsbyggnadsprocessen, från planering till drift, och att de nya offentliga miljöerna får goda lokala förutsättningar för fotgängare och väl utformade anslutningar till det övergripande gångnätet. I ju tidigare skede gångtrafiken beaktas, desto bättre förutsättningar blir det för att planera goda fotgängarmiljöer utifrån stationsnärhetsprincipen. Detta arbete kan bl a handla om att planera målpunkter så att de ska kunna nås till fots 11 Ansvar för att driva eller ta fram beslutsunderlag för åtgärden i fråga.

67 30 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION från en spårstation, att ställa krav på exploatörer att prioritera gångtrafik i sina projekt, att säkerställa tillräckliga gångbanebredder i planprocessen eller ta fram tydligare riktlinjer för trafikanordningsplaner. För att underlätta översynen krävs enklare utbildning av processansvariga för att säkerställa att fotgängarens behov finns med, se åtgärd 1c. 1b. Framtagande av nya rutiner för att systematisera arbetet med fotgängare I många områden saknas idag tydliga rutiner och riktlinjer för att kunna systematisera arbetet med gångtrafik. I förankringsarbetet identifieras därför behovet av nya rutiner, t ex genom workshop. Utbildningsinsatser kan krävas för att förstå vilka behov som finns, se åtgärd 1c. Exempel på rutiner som saknas idag är rutiner för felanmälan för att underlätta för kommunens invånare att nå rätt instans på ett enkelt sätt, rutiner för trygghets- och tillgänglighetsvandringar för att dessa ska bli enklare att genomföra i flera projekt eller rutiner för hur gångmätningar ska genomföras i projekt o s v. Särskilt behov har lyfts kring medborgardialoger. Då kommunens medborgare och verksamma oftast har störst kunskap och kännedom om behov och brister i sin närmiljö, kan kommunen involvera medborgarna mer för att samla in underlag kring hur den offentliga miljön upplevs och används. Särskilt intressant är barns syn på gångvänlighet. För att få in bättre planerings- och beslutsunderlag, bör därför en rutin tas fram för hur allmänheten ska involveras i planering och genomförande av gångrelaterade åtgärder. Detta är dessutom ett effektivt verktyg för att skapa acceptans och förtroende för kommunens verksamhet. 1c. Interna utbildningar och kompetenshöjande åtgärder För att kunna göra rätt avvägningar och ta rätt beslut för fotgängare, krävs ökad kunskap och förståelse kring gångtrafik inom de verksamheter som har ansvar för frågor som påverkar fotgängare. Inom ovanstående förankringarbete, åtgärd 1a och 1b, krävs därför kompetenshöjande åtgärder. Insiktsutbildningar för anställda inom SBA är exempel på sådan utbildning. Ett introduktionspaket för nyanställda på SBA, där den viktigaste informationen om gångtrafik finns med, är ett sätt att upprätthålla kunskapen. Ett sådant arbete tas förslagsvis fram tillsammans med övriga åtgärdsplaner och ingår i en del att förankra trafikstrategin. 1d. Externa utbildningar och kompetenshöjande åtgärder Exploatörer och entreprenörer behöver också utbildas i kommunens framtagna rutiner och processer. Detta görs bl a genom ett informationspaket som beskriver krav och riktlinjer i Huddinge kommun och kompletteras med information på webben samt fysiska informationsmöten. 1e. Digitalisering av gångnätet För att underlätta planering och genomförande av projekt digitaliseras gångnätet. Rutin för hur data hålls uppdaterad behövs. Med ett sammanhängande gångnät i digital form, underlättas även orienterbarheten vid nyttjande av kartor och reseplanerare.

68 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 31 Attraktivitet och trygghet För att skapa attraktiva och trygga miljöer krävs i ett första steg resurser för utredningar och genomförandeplaner. Kostnaden för att ta fram en plan eller ett program kostar inte så mycket, några hundratusen beroende på ambition och omfattning. Den största kostnaden hamnar på genomförandet av själva åtgärderna. En bänk eller en skylt kostar inte så mycket, men att bygga om en tunnel, ett stråk eller ett torg med belysning, möblering och plantering kan innebära stora kostnader. Vilka kostnader som åtgärderna medför studeras närmare vid framtagande av respektive genomförandeplan. Nedan följer exempel på åtgärder med syfte att skapa attraktiva och trygga fotgängarmiljöer för att utomhusmiljön ska bli mer lockande att vistas i. Tabell 2. Förslag på åtgärder för att förbättra attraktiviteten och tryggheten för fotgängare. Förslag på åtgärd Ansvarig Prio Kostnad Kort sikt < 3 år 2a Tillräckligt med platser för vila Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 2 1,2 mkr (fördelat på tolv år) 2b Vägvisning för fotgängare Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3 1,5 mkr Medellång sikt 3-5 år 2c Skapa attraktiva stråk Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3 8 mkr (för 3-4 pilotprojekt) Lång sikt > 5 år 2d Ljusdesign i offentlig miljö Samhällsbyggnads- 1 Pågående projekt 2e Genomföra befintliga program och planer som rör offentlig miljö avdelningen, KSF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 2f Tunnelstrategi Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF TOTALT 2a. Tillräckligt med platser för vila med egen budget 2 Pågående projekt med egen budget 2 Pågående projekt med egen budget 10,7 mkr Många har ett stort behov av att kunna sätta sig ned och vila ibland. Därför är det särskilt viktigt att det finns sittplatser i anslutning till branta lutningar, vilplan och vid mötespunkter. Lokalisering och standard av kommunens sittplatser bör ses över för att sedan utreda behovet av nya sittplatser samt upprustning av gamla. Sittplatser med bristande tillgänglighet för funktionsnedsatta bör kontinuerligt bytas ut. 2b. Vägvisning för fotgängare I Huddinge kommun saknas idag ett enhetligt vägvisningssystem för gångtrafik. För att öka orienterbarheten och tryggheten bör vägvisningsskyltar för gångtrafikanter införas på platser där behov finns. I dagsläget pågår uppsättning av orienteringskartor i Kungens kurva och namnsättning av gångvägar i Vårby gård. Dessa följs upp och utifrån erfarenheter tas en vägvisningsplan fram för gångtrafik som anger riktlinjer och principer för vägvisning. Vägvisning införs

69 32 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION förslagsvis vid och runtom samtliga spårstationer samt på platser där orienterbarheten är låg och där tryggheten påverkas av detta. 2c. Skapa attraktiva stråk 3-5 strategiska stråk identifieras i gångnätet och prioriteras och upprustas avseende attraktivitet och trygghet. Stråken och åtgärderna samordnas förslagsvis med åtgärder i befintliga program och strategier, se åtgärd 2d-f. 2d. Ljusdesign i offentlig miljö Belysning påverkar våra möjligheter att använda och röra oss i våra offentliga miljöer även efter mörkrets inbrott. Belysning ska utformas för att stärka överblickbarhet och orienterbarhet samtidigt som miljöns kvaliteter synliggörs. Ett pilotprojekt för Skogås och Trångsund har genomförts gällande ljusdesign i offentliga miljöer där otrygga områden och förslag på belysningsåtgärder identifieras. Identifierade åtgärder bör genomföras och programmet bör utökas till att omfatta samtliga kommundelar. 2e. Genomföra befintliga program och planer som rör offentlig miljö Huddinge kommun har ett antal planer och program för offentlig miljö, där vissa är antagna medan andra är pågående arbete. Huddinge kommun bör fortsätta arbetet med att skapa en varierad, trygg och upplevelserik offentlig miljö, som parker, torg och aktivitetsytor, som tilltalar människor i olika åldrar. De som prioriteras att genomföras är park- och lekplatsprogrammet samt programmen för offentlig miljö i Kungens kurva och Flemingsberg. I arbetet bevakas gångfrågorna och omfattningen utökas till att även resan till parken/lekplatsen tas med i åtgärderna. 2f. Tunnelstrategi Tunnlar kan upplevas som svåra att överblicka, hotfulla, instängda och otrygga, varför det finns ett behov av att åtgärda dessa platser. Framtagandet av en tunnelstrategi för Vårby gård har påbörjats och bör slutföras med syfte att prioritera och föreslå åtgärder som ökar tryggheten i gång- och cykeltunnlar. Identifierade åtgärder bör genomföras och strategin bör utökas till att omfatta samtliga kommundelar. Framkomlighet och tillgänglighet I gångplanen föreslås åtgärder som innebär förbättrad framkomlighet och ökad tillgänglighet för samtliga fotgängare. I ett första steg krävs resurser för utredningar och genomförandeplaner. Varje enskild genomförandeplan kan kosta några hundratusen, beroende på ambition och omfattning. Den största kostnaden hamnar dock på genomförandet av själva åtgärderna. En enskild tillgänglighetsåtgärd eller ommöblering av gaturummet kostar inte så mycket, men att bygga nya gångbanor med tillräcklig bredd kan innebära stora kostnader. Vilka kostnader som åtgärderna medför studeras närmre vid framtagande av respektive genomförandeplan.

70 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 33 Tabell 3. Exempel på åtgärder för att förbättra framkomligheten och öka tillgängligheten för fotgängare. Förslag på åtgärd Ansvarig Prio Kostnad Kort sikt < 3 år 3a Trafiksäkra gångmiljöer Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3 Pågående projekt med 3b 3c Tillgänglighetsplan och åtgärder Tillfälliga lösningar för fotgängarprioriterade utrymmen Fotgängarprioriterade Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3d Samhällsbyggnadsavdelningen, trafiksignaler KSF 3e Beläggningsinventering Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Medellång sikt 3-5 år Lång sikt > 5 år 3f Sammanhängande gångnät Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 3g TOTALT Bredda och/eller separera gång- och cykeltrafik 3a. Trafiksäkra gångmiljöer Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF egen budget 1 36 mkr (fördelat på tolv år) 1 1 mkr (för ett pilotprojekt) 1 0,2 mkr 3 Pågående projekt med egen budget 2 Hanteras i andra projekt, t ex detaljplaner eller nyinvestering 2 Hanteras delvis i andra projekt, t ex cykelplanen eller detaljplaner. Åtgärdsplan för breddning: 0,2 mkr. 37,2 mkr Arbetet med att öka trafiksäkerheten för fotgängare ska ske i enlighet med Huddinge kommuns förslag till trafiksäkerhetsplanen, där cyklister och fotgängare tillsammans med barn och äldres säkerhet är prioriterade insatsområden. I planen föreslås trafiksäkerhetsåtgärder i form av hastighetsdämpande åtgärder och ombyggnad av gång- och cykelpassager, drift- och underhållsåtgärder samt beteendepåverkande åtgärder. 3b. Tillgänglighetsplan och åtgärder Huddinge kommun jobbar redan idag med tillgänglighetsåtgärder för att underlätta framkomlighet för personer med funktionsnedsättning. I budget finns idag avsatt 3 mkr årligen för att genomföra åtgärderna. Detta arbete bör systematiseras i en tillgänglighetsplan med tydligare prioriteringar för att kunna

71 34 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION göra rätt avvägningar vid satsningar på tillgänglighet. Samarbete med rådet för funktionshinderfrågor och pensionärsrådet kan vara ett stöd i det arbetet. 3c. Tillfälliga lösningar för fotgängarprioriterade utrymmen Bilfria ytor eller gator och utrymmen där gångtrafiken är prioriterade är viktiga inslag i en gångvänlig kommun. Sådana platser skapar goda förutsättningar för liv och rörelse och andra inslag som gör det mer attraktivt att vilja vistas ute. Kommunen bör därför se över möjligheterna att skapa fler ytor för fotgängare som är bilfria eller där gångtrafiken är prioriterade. Underlag och process för hur Huddinge kommun ska jobba med tillfälliga lösningar som ger fotgängare mer prioritet i gatumiljön bör tas fram. Det kan även handla om tillfälliga installationer eller evenemang som ökar attraktionen och vilja att vistas i miljön. Därefter görs ett pilotprojekt där några utrymmen temporärt byggs om. 3d. Fotgängarprioriterade trafiksignaler Kommunens trafiksignaler ses över för att säkerställa att tidsfördelningen för olika trafikslag stämmer med kommunens trafikstrategi. Detta kan innebära att optimera signaltider och faser efter fotgängarens behov på platser där behov anses finnas. Det kan handla om förlängda gröntider där många barn, äldre eller funktionsnedsatta rör sig eller grön våg för fotgängare längs stråk där gångtrafikens framkomlighet bör prioriteras. 3e. Beläggningsinventering Natur- och gatudriftsavdelningen ska genomföra en beläggningsinventering av alla gång- och cykelvägar. Inventeringen ska utgöra ett underlag för att prioritera åtgärder i en beläggningsplan. 3f. Sammanhängande gångnät Det befintliga gångnätet behöver förbättras och kompletteras för att skapa ett mer sammanhängande gångnät med god kvalitet i hela kommunen. Parker och rekreationsområden behöver exempelvis tillgängliggöras på ett bättre sätt men i övrigt bör utbyggnad och förbättringsåtgärder förslagvis ske med start på platser där många rör sig eller där behovet anses som störst. En nätanalys eller motsvarande genomförs för att se om det finns saknade länkar eller åtgärder i gångnätet som kan öka genheten och skapa ett mer sammanhängande nät. Detta arbete kan underlättas ifall gångnätet är digitaliserat, se åtgärd 1e. 3g. Bredda och/eller separera gång- och cykeltrafik Idag består gång- och cykelvägnätet i kommunen till stora delar av gemensamma gång- och cykelvägar. Då fotgängare och cyklister färdas i olika hastigheter och har helt olika behov och förutsättningar behöver gång- och cykeltrafiken separeras längs det övergripande cykelvägnätet (regionala cykelvägar och huvudcykelvägar) enligt Huddinge kommuns cykelplan. På övriga sträckor där det rör sig många fotgängare och cyklister, och där fotgängares framkomlighet bör prioriteras, t ex längs det övergripande gångnätet, kan separering också vara aktuellt. För att säkerställa tillräckligt god framkomlighet bör även gångbanans bredd uppnå de riktlinjer som anges under insatsområdet Framkomlighet och

72 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 35 tillgänglighet. Kostnaden för att bredda befintliga gångbanor kan delvis göras i samband med ombyggnationer, ledningsarbeten och detaljplanerarbeten. En inventering av gångbanors bredder behövs för att identifiera åtgärdsbehov. Budget för breddning äskas därefter. Schablonkostnad för att bredda befintliga gångbanor är 3500 kr/kvm 12. Drift och underhåll I kommunens cykelplan och trafiksäkerhetsplan ställs krav på drift och underhåll av gång- och cykelvägar. Samtliga åtgärder innebär ökade kostnader som behöver äskas i mål och budget för natur- och gatudriftsavdelningen. Åtgärd 4a och 4f, är inte rent gångrelaterade och behöver genomföras oavsett. Budget för detta bör därför avsättas på annat håll. Åtgärd 4h och 4i är mycket kostsamma åtgärder som delvis har finansiering men ej i dagsläget tillräckliga för att uppnå de kvaliteter och krav som ställs på vinterväghållning och belysning. Gångplanen ska därför utgöra ett underlag i framtagandet av budget för drift och underhåll. Följande åtgärder har identifierats som nödvändiga för att kunna upprätthålla god kvalitet på de befintliga samt framtida miljöerna för fotgängarna. Tabell 4. Exempel på åtgärder för att förbättra drift och underhåll av gångytor. 4c 4d 4e 4f 4g 4h saknad belysning Handbok/checklista för teknikytor Införa ny resurs för belysningsunderhåll Ökad kvalitet på vinterväghållning Tydliggöra ansvarsgränser mellan kommun och andra huvudmän Nya rutiner och krav för siktröjning Starta organisation för sopsaltning Medellång sikt 3-5 år Lång sikt > 5 år Förslag på åtgärd Ansvarig Prio Kostnad Kort sikt < 3 år 4a Processbeskrivning och databas för belysning Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF 1 Pågående arbete med separat budget 4b Riktlinjer och åtgärdsplan för Samhällsbyggnads- 1 0,5 mkr avdelningen, KSF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF och Gatusektionen, KSF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF 1 0,2 mkr 6 mkr (fördelat på tolv år) 1 1,2 mkr (fördelat på tolv år) 1 Pågående arbete med separat budget 1 0,4 mkr (fördelat på tolv år) 2 Schablon 12 Utifrån erfarenhet med breddning av Solfagravägen

73 36 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 4i TOTALT Reinvesteringsplan för belysning Natur- och gatudriftsavdelningen, NBF 1/2 160 mkr (fördelat på tolv år) >168,3 mkr 4a. Processbeskrivning och databas för belysning Mer och förbättrad belysning har under demokratidagarna framkommit som den allra viktigaste åtgärden för att folk ska göra fler resor till fots. Även vid trygghetsundersökningar har det framförts att belysningen är bristande i Huddinge kommun och en bidragande orsak till den höga otryggheten inom kommunen. Just nu pågår ett arbete där en beskrivning av processen för arbetet med belysning tas fram för att hitta och åtgärda bristerna i nuvarande arbetssätt. Bland annat handlar det om att det ska finnas tillräckligt med resurser för att kunna kontrollera entreprenörers arbete och få fel åtgärdade inom rätt tidsintervall. Behovet av en heltidsresurs för belysningsfrågor har identifierats, se åtgärd 4d. I arbetet ingår även framtagande av en databas som håller reda på kommunens belysningsstolpar och armaturer, samt ett system som kan indikera trasig belysning. Detta syftar till att underlätta planering och underhåll av belysning samt reda ut ansvar och huvudmannaskap, se åtgärd 4f. 4b. Riktlinjer och åtgärdsplan för saknad belysning Idag saknas riktlinjer om vilka vägtyper i Huddinge kommun som ska vara försedda med belysning, vilket gör att beslut om ny belysning kan bli inkonsekventa. Riktlinjer och en åtgärdsplan för vägar som bör få belysning enligt riktlinjerna bör därför tas fram. För de åtgärder som identifieras i planen behöver särskilda medel äskas. Schablonkostnad för ny belysning för gång- och cykelvägar är kr/meter. 4c. Handbok/checklista för teknikytor Vid planeringen av ny bebyggelse i Huddinge kommun finns idag inga fastställda krav på plats för snöupplag eller andra teknikytor. Detta behöver tas fram, i form av till exempel en checklista eller en handbok, för att säkerställa att framtida stadsdelar ska kunna driftas och underhållas på ett rationellt sätt. 4d. Införa ny resurs för belysningsunderhåll Idag finns en heltidsresurs på kommunen som ansvarar för belysningsfrågorna. För att säkerställa kvaliteten på kommunens belysning och entreprenörens arbete krävs en ytterligare heltidsresurs. 4e. Ökad kvalitet på vinterväghållning Även förbättrad vinterväghållning har framkommit som en viktig åtgärd för att öka gångvänligheten. Hala gångytor är en av de främsta orsakerna till singelolyckor bland fotgängare, och det är framförallt äldre som råkar ut för denna typ av olycka. 13 Därför behöver rutiner och krav gällande åtgärdstider, kvalitetskontroll samt prioriteringarna för vintervägunderhåll ses över i syfte att 13 Trafiksäkerhetsplan för Huddinge kommun, remissversion (2016)

74 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 37 öka framkomligheten och säkerheten för fotgängare. GPS-kontroller av entreprenörer kan genomföras för att öka kvaliteteten i arbetet. Även tider för sandupptagning ska ses över i arbetet. 4f. Tydliggöra ansvarsgränser mellan kommun och andra huvudmän Kommunens drift och underhåll sker oftast i samverkan med andra huvudmän, t ex Trafikverket, grannkommuner, samfälligheter och olika fastighets- och markägare. I dagsläget finns en otydlighet kring samverkansformer och ansvar. Fastighetsgränser och ansvar för drift och underhåll av trafikytor behöver därför tydliggöras genom att träffa de olika huvudmännen och reda ut otydliga platser samt förstå och koordinera mellan varandras rutiner. I arbetet ingår även att ta fram principer för ansvarsfördelning och utifrån det teckna avtal mellan huvudmännen. Behovet finns för att drift- och underhållsarbetet ska underlättas och bli mer konsekvent rent allmänt, och inte bara gällande gångmiljöer. 4g. Nya rutiner och krav för siktröjning Kommunen har ett ansvar att hålla kommunala ytor fria från växtlighet som kan utgöra ett hinder för sikten eller framkomligheten. På privat mark är det fastighetsägare som innehar det ansvaret. Rutiner och krav för siktröjning behöver ses över. Ur trygghets- och framkomlighetsperspektiv kan kommunen behöva gå ut med tydligare information till fastighetsägare om deras ansvar kring siktröjning av sly, buskar och häckar och andra siktskymmande hinder samt vara tydlig kring konsekvenser av misskötsel. I tidigt skede, t ex under byggsamråden, kan kommunen också vara tydligare mot fastighetsägare att inte plantera på fastighetsgränsen. 4h. Sopsaltning Huddinge kommun ska enligt cykelplanen börja sopsalta de regionala cykelstråken, vilket innebär fördelar även för fotgängare. Uppdraget kan framöver tänka sig utökas till att även innefatta huvudcykelnätet. När sopsaltning används bör intilliggande gångytor alltid omfattas, och på sikt bör även det övergripande gångnätet sopsaltas där det är möjligt. 4i. Reinvesteringsplan för belysning Många belysningsanläggningar inom Huddinge kommun är gamla och resurser går åt till att lappa och laga i system som uppnått sin tekniska livslängd. Informationen om belysningsanläggningarna är samtidigt bristfällig i flera fall. Det finns därför behov av att ta fram en reinvesteringsplan som beskriver i vilken ordning som belysningsanläggningarna bör åtgärdas och vilka behov av reinvesteringar som finns. Detta innebär en stor investeringskostnad men kan på lång sikt ge energibesparingar, bättre kvalitet på armaturer och stolpar och därmed minskad årlig driftkostnad för kommunen. Information och kommunikation Nedanstående åtgärder är förslag på mjuka åtgärder som syftar till att öka resandet till fots genom förändrat beteende samt ökad förståelse och kunskap för gångtrafik. Många av dessa åtgärder kräver främst personaltimmar och är inte

75 38 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION alltför kostsamma för att genomföra för varje enskild åtgärd. Vissa åtgärder bör dock genomföras kontinuerligt varför det i sin tur kan innebära högre kostnader. En kampanj eller informationsinsats bedöms kosta några tiotals tusen kronor beroende på ambition och omfattning. Kampanjer och informationsinsatser genomförs förslagsvis i samband med andra projekt, där kostnaderna kan ingå. Tabell 5. Exempel på informations- och kommunikationsåtgärder. Förslag på åtgärd Ansvarig Prio Kostnad Kort sikt < 3 år 5a Utveckling av metoder för att följa upp gångplanen Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 2 0,1 mkr Medellång sikt 3-5 år 5b Utveckla arbetet med säkra skolvägar Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 1 Pågående projekt med 5c Kampanjer för gångtrafik Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF 5d Temavandringar Olika förvaltningar beroende på temat 5e Information med fokus på aktiva transporter Kommunikationsavdelningen, KSF 5f Utveckla mätning av fotgängare Samhällsbyggnadsavdelningen, KSF Lång sikt > 5 år TOTALT 5a. Utveckling av metoder för att följa upp gångplanen egen budget 1 1,5 mkr (fördelat på tolv år) 1 0,4 mkr (för sex temavandringar) 2 0,05 mkr 3 6 mkr (för 15 mätpunkter) 8 mkr För att följa upp gångplanen finns ett antal förslag på indikatorer, se Bilaga 1. Mätmetoder bör utvecklas för de indikatorer som idag saknar metod. Åtgärden bedöms ge bättre underlag för framtida planering av gångåtgärder. 5b. Utveckla arbetet med säkra skolvägar Huddinge kommun har sedan länge jobbat aktivt med kommunens skolor för att minska andelen barn som skjutsas ända fram till skolan. Konceptet bör utökas till att omfatta även till exempel fritidsgårdar, idrottsklubbar eller andra verksamheter för barn och ungdomar. I Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan anges åtgärder för att utveckla arbetet med säkra skolvägar till att involvera idrottsföreningar för att säkra och öka andelen gångresor till, från och inom idrottsverksamheterna. 5c. Kampanjer för gångtrafik Kampanjer och informationsinsatser som riktar sig till fotgängare behövs för att öka medvetenheten kring gång och uppmuntra till ökat resande till fots. Förslagsvis genomförs kampanjerna i samband med fysiska åtgärder för fotgängare för att uppnå större effekt, t ex vid byggande av en gångpassage, gågata eller park. Dessa insatser syftar till att öka förståelse och acceptans för förändringen samt förstärka de fördelar som åtgärderna medför.

76 GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN - REMISSVERSION 39 5d. Temavandringar Temavandringar är en metod att öka kunskapen och medvetenheten kring kommunens miljöer och ett sätt att lättare tillgängliggöra vissa områden och platser. T ex kan naturvandringar genomföras för att uppmärksamma och tillgängliggöra kommunens rekreationsområden. Vandringarna kan även ha annat fokus, t ex kultur, trygghet och tillgänglighet. 5e. Information med fokus på aktiva transporter För besökare och sällananvändare behöver möjligheterna med att resa med aktiva transporter synliggöras bättre. Detta kan t ex göras genom att se över informationen på kommunens hemsida och i kommunens kanaler för att se till att aktiva transporter finns med som färdvalsalternativ till besöksmål och målpunkter. 5f. Utveckla mätning av fotgängare För att få bättre planeringsunderlag samt lyfta fotgängarens roll som eget trafikslag, bör gångtrafiken inkluderas i kommunens återkommande trafikmätningar. Detta kan t ex göras genom att införa fasta mätpunkter för fotgängare. Andra verktyg för att mäta gångtrafik bör undersökas för att få ett bredare och mer tillförlitligt planeringsunderlag.

77 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun KS-2016/137 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning

78 Underlagsrapport till Gångplan för Huddinge kommun KS-2016/137 Remissversion april 2017 Samhällsbyggnadsavdelningen, Kommunstyrelsens förvaltning Arbetet med att ta fram förslag till gångplan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av Jack Lu (projektledare), Katharina Staflund och Fanny Boberg. Konsultstöd har erhållits från Sara Malm, Trivector. ISBN

79 Förord Detta dokument utgör ett underlag till Huddinge kommuns gångplan. Dokumentet beskriver bakgrunden till varför vi tar fram en gångplan, gångtrafikanters olika förutsättningar samt arbetsmetodiken för framtagandet av gångplanen. Dokumentet redovisar vidare utgångsläget för resvanor och dagens förutsättningar för fotgängarna i Huddinge kommun, genom en sammanställning av diverse inventeringar som genomförts inför arbetet med gångplanen.

80 Innehåll Förord 3 1. Bakgrund Olika typer av fotgängare Metod 7 2. Nulägesanalys Resvanor i Huddinge kommun Dagens förutsättningar för gång i Huddinge kommun 9

81 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 5 1. Bakgrund Gångtrafik är en del av i stort sett alla resor, antingen som enda färdsätt eller som anslutning till och från cykel, kollektivtrafik eller bil. De flesta av oss går helt eller delvis till skolan, arbetet, affären eller tar en promenad som motion eller för nöjes skull. Gångtrafiken kan bidra med stora värden vad gäller ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Gångtrafiken är det mest yteffektiva trafikslaget och kan förflytta många människor utan att ta så mycket mark i anspråk. Det är relativt billigt att bygga kapacitetsstark och attraktiv infrastruktur för gångtrafik. Resor som görs till fots bidrar till minskade koldioxidutsläpp, minskade partikelnivåer, mindre buller och ett effektivare transportsystem. Figur 1. Gångtrafik är det mest yteffektiva och bland det mest kapacitetstarka trafikslaget. Källa: Yimby, 2013 Stadsmiljöer som möjliggör och stödjer gångtrafik ökar tillgängligheten och skapar möten mellan människor. Det bidrar till ökad trygghet och en attraktiv stadsmiljö för fler. Ökat gående bidrar också till förbättrad folkhälsa genom ökad fysisk aktivitet och minskade nivåer av hälsovådliga luftföroreningar och buller. För låga nivåer av fysisk aktivitet bidrar till 12 procent av alla dödsfall i Sverige 1. Rekommendationen för fysisk aktivitet är 150 minuter måttligt ansträngande fysisk aktivitet per vecka, exempelvis 30 minuter rask promenad fem dagar i veckan. Om rekommendationen nås, minskar risken att insjukna i hjärtkärlsjukdom med procent, tjocktarmscancer med procent och 1 Global Observatory for Physical Acvitity, Physical activity country card, Sweden

82 6 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Alzheimers med omkring 40 procent 2. Stadsmiljöer som är gynnsamma för gångtrafiken kan bidra till att fler når rekommendationen om fysisk aktivitet och därmed minska personligt lidande och skapa ekonomiska vinster för samhället. Åtgärder för ökad gångtrafik kan generera betydande samhällsvinster. Trafiksäkerhet är en annan viktig orsak till att systematiskt arbeta med förutsättningarna för gångtrafiken. Fotgängarna är den grupp som är mest utsatt för skador i trafiken. Fotgängarna står för omkring en tredjedel av alla som skadas och de flesta av skadorna inträffar i stadsmiljö 3. Detta innebär förutom personligt lidande, även stora kostnader för samhället. Gångtrafikens förutsättningar är en demokrati- och jämlikhetsfråga då kvinnor går i större utsträckning än män och låginkomsttagare i större utsträckning än höginkomsttagare. Gång är också ett av de färdmedel som barn och ungdomar självständigt kan ha tillgång till Olika typer av fotgängare Fotgängarna är en bred, dynamisk och komplex grupp med varierande intressen och behov beroende på t ex social sammansättning, destination eller tid på dygnet. Gång som rekreativ promenad och gång i transportsyfte har t ex olika behov och förutsättningar. Gångnätet ska vara anpassat för alla som nyttjar det, oavsett om fotgängaren är med eller utan barnvagn, rullator, rullstol eller liknande. Nedan beskrivs grundläggande förutsättningar och behov hos de vanligaste fotgängargrupperna. Figur 2. Olika typer av fotgängare. Källa: Achieving Multimodal Networks, US DoT (2016) Barn Barn är begränsade såväl fysiskt som psykiskt i trafiken. Deras synfält är snävare, hörseln mindre utvecklad än hos en vuxen och de saknar erfarenhet och omdöme att bedöma faror. De krav som trafiksystemet ställer stämmer sällan överens med barnens förmågor. Först i 15-årsåldern har barn en fullt utvecklad trafikförmåga, förutsatt att barnet har fått öva på hur hen beter sig i trafiken. Här är föräldrarnas beteende och inställning en viktig faktor att hantera. Personer med funktionsnedsättning Ungefär 10 procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning som påverkar möjligheten att använda trafiksystemet 4. Det kan röra sig om till exempel rörelsenedsättning, synnedsättning, hörselnedsättning eller kognitiv funktionsnedsättning. Behovet av en anpassad utemiljö beror på typen och graden av funktionsnedsättning, men gemensamt för gruppen är att små 2 Transport for London. Improving the health of Londoners Transport action plan 3 Fallolyckor bland gångtrafikanter. Slutrapport TRV 2013/

83 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 7 detaljer i trafikmiljön kan bli till stora hinder för möjligheten att våga och kunna göra gångresor. Äldre personer Äldre personer, över 70 år, fortsätter att vara aktiva trafikanter i allt större utsträckning. Med åldern avtar dock rörelseförmågan och syn och hörsel försämras. Detta påverkar förmågan att tolka informationen i trafiken. Äldre personer är också mer ömtåliga och tenderar att skadas svårare vid olyckor. En stor andel av fotgängarnas singelolyckor drabbar äldre Metod En nulägesanalys av gångtrafiken i Huddinge kommun har genomförts under våren och sommaren 2016 för att få en samlad bild av hur gångmiljön ser ut idag och hur Huddinge kommun jobbar med gångtrafik. Nulägesanalysen har bestått av inventeringar samt kartläggning av befintliga rapporter, undersökningar och litteratur och finns sammanställd i nästa kapitel. Under hösten 2016 har en inledande workshop genomförts med tjänstemän från olika avdelningar och förvaltningar på kommunen för att samla in kunskap om gångrelaterade frågor. Workshopen landade i ett antal egenskaper som ansågs vara viktiga för att uppnå ett gångvänligt Huddinge samt ett flertal åtgärder som syftar till att uppfylla målet om ökat resande till fots. Därefter fick allmänheten möjlighet att tycka till om egenskaperna under en vecka i oktober 2016 på Demokratidagarna. Allmänheten fick då möjligheten att antingen träffa projektgruppen, eller via en webbenkät tycka till om vilka egenskaper som är viktigast för ett gångvänligare Huddinge samt ge förslag på åtgärder för att nå dit. En andra workshop genomfördes sedan med tjänstemän från gatu- och parkdriftsavdelningen på Natur- och byggnadsförvaltningen (NBF) och Trygghets- och säkerhetssektionen på Kommunstyrelsens förvaltning (KSF), för att fokusera mer på drift- och underhållsrelaterade frågor samt dess koppling till trygghetsaspekten. Denna workshop följdes sedan upp med ett antal separata diskussioner om belysning samt drift- och underhållsfrågor för att få fram och förankra fler åtgärder. Nulägesanalysen samt de synpunkter och förslag på åtgärder som framkom på workshopparna och demokratidagarna har utgjort underlag för framtagande av inriktningar och insatsområdena i denna gångplan. Projektgruppen har sedan arbetat fram detta förslag till gångplan i workshopliknande former.

84 8 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 2. Nulägesanalys För att få en bild av dagens situation för gångtrafiken i Huddinge kommun har en nulägesanalys genomförts. Olika inventeringar, undersökningar och kartläggningar har sammanställts för att få en bredare och djupare bild av fotgängarnas vanor och behov, samt förutsättningar och brister i gångnätet och gångvänlighet i Huddinge kommun Resvanor i Huddinge kommun 2011 genomfördes en undersökning 5 av Huddingebornas resvanor. I undersökningen kartlades alla förflyttningar, oavsett längd, som urvalspersonerna gjorde utanför den egna arbetsplatsen och den egna bostaden/tomten under mätdagen. Enligt undersökningen skedde 36 procent av alla resor inom Huddinge kommun till fots, d v s de resor som hade både start och mål inom kommunen, se Figur 3. Sett till alla resor, oavsett om start- eller målpunkt var i Huddinge kommun, skedde 13 procent av resorna till fots. Annat 1% Till fots 36% Bil 47% Cykel 7% Kollektivtrafik 9% Figur 3. Färdmedelsfördelning för alla resor som börjar och slutar inom Huddinge kommun. Siffrorna ovan omfattar bara det huvudsakliga färdsättet för resorna, vilket innebär att till exempel transporter till fots till och från kollektivtrafiken inte finns med. Det faktiska resandet till fots är alltså större än sifforna ovan visar. En genomsnittlig resa som sker bara till fots är enligt undersökningen i snitt 1,45 km lång. Av de resor som sker till fots är till 53 procent kopplade till fritidsaktiviteter 6, 23 procent är resor för service och inköp 7 och 16 procent är på väg till arbete eller skola. Övriga har ett annat ärende. 5 Resvanor i Huddinge, Huddinge kommun, T ex besöka släkt och vänner, restaurang, underhållning, motion och friluftsliv eller semesterresa 7 T ex hämta/lämna barn, inköp av dagligvaror, hälso- och sjukvård eller post- eller bankärende

85 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 9 Figur 4. Fördelning av resor till fots per ärende Dagens förutsättningar för gång i Huddinge kommun Gångnätets kvaliteter Som underlag till gångplanen har ett särskilt utpekat gångnät för Huddinge kommun inventerats. Det inventerade gångnätet har initialt utgjorts av viktiga gångstråk med uppsamlande funktion, som fotgängare använder för att ta sig till kollektivtrafiken och mellan större målpunkter i kommunen, t ex centrum, sjukhus, utbildningsplatser, tågstationer m m. Detta gångnät har inventerats under sommaren 2016, dels via kart- och litteraturstudier, dels ute på plats. Gångnätet har sedan bearbetats och reviderats till det som idag kallas för det övergripande gångnätet, se Bilaga 2 i Gångplanen. Trafikseparering, bredder och beläggning Trafiksystemets utformning ser olika ut i Huddinges olika kommundelar 8. De stora skillnaderna finns mellan de kommundelar som planerats utifrån principer om trafikseparering och de som planerats tidigare eller senare, där större andel av trafikrummen bygger på interaktion mellan olika trafikslag. Gångnätet i kommunen är till största delen gemensamt med cyklister men separerat från biltrafiken. I Skogås och Vårby gård domineras det övergripande gångnätet av gång- och cykelvägar som är totalt avskilda från biltrafik. I Flemingsberg, Kungens kurva, Huddinge C och Masmo går oftast den gemensamma gång- och cykelbanan parallellt med bilvägnätet. I Stuvsta och Trångsund är det desto vanligare med stråk för enbart gångtrafik. 8 Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, 2013

86 10 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Figur 5. Olika typer av separering, bredder för gångtrafikanter och beläggning i Huddinge kommun. T v fotograf Thomas Henrikson, t h Huddinge kommun Gångnätets bredder har inte inventerats på plats, men en övergripande bedömning är att kommunens gång- och cykelvägar är mellan 3 och 4,5 meter breda. Om gångtrafiken är separerad från cykeltrafiken varierar gångbanans bredd mellan 0,7 och 1,5 meter. Beläggningen på gångytor i kommunen är asfalt i de flesta fallen. I naturområden, på torg och i centrumområden förekommer ibland andra beläggningar, till exempel stenmjöl, smågatsten och betongplattor. Topografi, lutningar och trappor Vid inventeringen av det gångnätet gjordes stickprov på lutningar inom respektive kommundel. Flera av kommundelarna kan beskrivas som relativt flacka, men har ändå kraftiga lutningar i anslutning till gångtunnlar och -broar, till exempel Skogås, Stuvsta, Segeltorp och Kungens kurva. Branta gångvägar på grund av områdets topografi återfinns i Flemingsberg, Trångsund, Vårby gård och Vårby Haga/Masmo. Huddinge C är den enda kommundel som beskrivs som relativt fri från branta lutningar. Femtio trappor i anslutning till det inventerade gångnätet har inventerats. Inga av dessa nådde upp till samtliga krav i Tillgänglighetshandboken 9. Trappornas brister gäller bland annat belysning och ledstänger som ska vara genomgående förbi vilplan och som ska sticka ut ovanför och nedanför vilplanen. De flesta trapporna är dock kontrastmarkerade. Gångstigar där en trappförbindelse skulle behövas hittades också på några platser. 9 Tillgänglig utemiljö, Huddinge kommun, 2013

87 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN 11 Figur 6. Exempel på en otillgänglig och en tillgänglighetsanpassad trappa i Huddinge kommun. Sittplatser Sittplatser i anslutning till det inventerade vägnätet har också inventerats. De flesta finns i anslutning till regionala stadskärnor och lokala centrum, vilket är rimligt eftersom där finns flest fotgängare. Frekvensen varierar dock mycket mellan olika kommundelar. Många sittplatser är slitna, vandaliserade eller nedklottrade, och bara sju procent av knappt 200 inventerade sittplatser uppfyller samtliga tillgänglighetskrav. De vanligaste felen är att en hårdgjord yta för rullstol saknas intill sittplatsen, eller att armstöd saknas. Figur 7. Exempel på en otillgänglig och en tillgänglighetsanpassad sittplats i Huddinge kommun. Frekvensen av sittplatser i kombination med gångvägars lutning har också inventerats, och de har visat sig inte överensstämma med varandra. I flera kommundelar, bland annat Trångsund, Flemingsberg och Vårby gård, förekommer sträckor med kraftig lutning utan sittplatser eller handledare. Belysning Belysning är inte inventerad på det övergripande gångnätet. Kommunens digitala information om kvaliteten på belysningen för gångbanor är just nu begränsad.

88 12 UNDERLAGSRAPPORT TILL GÅNGPLAN FÖR HUDDINGE KOMMUN Gångvänlighet Vägvisning och gångnätets tillgänglighet Vägvisning särskild riktad mot fotgängare saknas i merparten av kommunen och plan för detta saknas. Endast i en kommundel, Vårby gård, finns vägvisning för gångtrafik i någon utsträckning. Cykelvägvisning finns på många platser, men är ibland dåligt anpassad efter fotgängares behov. Figur 8. Olika typer av vägvisning för fotgängare i Huddinge kommun. Tillgänglighet i gångnätet, definierad som antalet riktningsförändringar som en fotgängare behöver göra mellan två punkter, har analyserats. Det maximala integrationsvärdet var relativt lika i samtliga kommundelar, men Vårby gård och Segeltorp hade något högre värden, och Masmo och Trångsund något lägre. Låga integrationsvärden indikerar att gångnätet är mer fragmenterat och därmed mindre användbart och lättorienterat. 10 Funktionstäthet Funktionstätheten, vilket är ett kombinationsmått som beskriver täthet i kombination med funktionsblandning, har undersökts i Huddinge kommuns olika stadsdelscentra. Måttet kan sägas vara en indikation på ett områdes hållbarhet och attraktivitet, eftersom en blandning av bostäder och arbetsplatser minskar behovet av resande och är en förutsättning för trygghet. Måttet tas fram genom att multiplicera antalet boende inom ett område med antalet arbetande. De två kommundelar som har högst funktionstäthet är Huddinge C följt av Flemingsberg. Lägst funktionstäthet har Trångsund. 11 Trafiksäkerhet I Huddinge kommun blev 492 fotgängare skadade eller dödade i kollisions- eller singelolyckor under åren , vilket utgör 44 procent av alla skadade och dödade personer under tidsperioden. Av dessa personer blev 436 stycken, alltså Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, Stadsbyggnadsanalyser och förtätningsstrategier, Spacescape, 2013